Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling, rehabiliteringsinsatser Det fjärde steget prevention Minska lidandet Primär prevention Enligt Cancerfondens preventionsutredning Teoretiskt möjligt att förebygga ca 70% av cancerfallen (icke ärftliga faktorer) Praktiskt möjligt att minska cancerfallen med ca 30% inom en 20-årsperiod The Health Belief Model Rosenstock et al. Health Education & Behaviour 1988, 15-175 Individens benägenhet att vidta preventiva åtgärder påverkas av hennes Uppfattning om risken att drabbas av sjukdomen och sjukdomens svårighetsgrad Uppfattning om nyttan av ett förändrat beteende minus kostnaderna/hindren för detta Uppfattningen om sin egen förmåga att förändra sitt beteende Hälsomotiv: Betydelsen av att minska risken för sjukdom Signaler att vidta förebyggande åtgärder Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Precontemplation invididen planerar inte någon förändring av riskbeteendet Contemplation funderar på en förändring Preparation förbereder en förändring Action vidtar en förändring Maintenance vidmakthåller det nya beteendet Termination det nya beteendet är etablerat 1
Stage of change Hämtat ur Motiverande samtal för att uppmuntra fysisk aktivitet, Folkhälsoinstitutet, 2009. Motiverande samtal Rollnick & William, Behavioural and Cognitive Psychotherapy (1995), 23: 325-334 Klient Före begrundan Behandlare Stimulera till aktivt reflekterande över beteendet Begrundan Hjälp att tänka igenom en förändrad livsstil fördelar och nackdelar Förberedelse Stimulera till slutsatser och beslut om livsstilsförändringar Handling Bekräftelse och stöd, hantera problem och fundera över risksituationer och hur den kan undvikas Vidmakthållande Undvika riskbeteenden, diskutera stödjande relationer Återfall Bekräfta goda ansträngningar, konstruktiv diskussion och stöd att gå vidare Sekundär prevention Screening syftar till tidig upptäckt cancertumörer som ej ger symtom för att kunna öka överlevnaden genom tidig behandling Kriterier för screening Vanlig sjukdom Möjlig att upptäcka i preklinisk fas Hög sensitivitet Hög specificitet Effektiv behandling Tidig behandling bättre prognos Acceptans för screening metoden 2
Allmän cancerscreening i Sverige Gynekologiska cellprovskontroller Socialstyrelsen rekommenderar att cellprovtagning erbjuds till kvinnor mellan 23 och 60 år Mammografi Socialstyrelsen rekommenderar att kvinnor i åldrarna 40 till 74 år erbjuds mammografi Ur Populärversion av Nationella riktlinjer för bröstcancer, Socialstyrelsen 2007 PSA screening? F-Hb? Fig 5 Incidence of invasive breast cancer per 100 000 women in Sweden Fig 3 Unadjusted breast cancer mortality rates in Sweden for screened and non-screened age groups. Jorgensen, K. J. et al. BMJ 2009;339:b2587 Jørgensen K J et al. BMJ 2010;340:bmj.c1241 Copyright 2009 BMJ Publishing Group Ltd. 2010 by British Medical Journal Publishing Group 3
Breast cancer mortality in organised mammography screening in Denmark: comparative study. Jorgensen et al. BMJ 2010; 340:c1241 Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatcancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar, Socialstyrelsen 2010. Mortality results from the Göteborg randomised populationbased prostate-cancer screening trial. Hugosson et al. The Lancet Oncology, 2010,11,725-32 Utdrag ur: Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatcancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar, Socialstyrelsen 2010. 4
Mortality results from the Göteborg randomised populationbased prostate-cancer screening trial. Hugosson et al. The Lancet Oncology, 2010,11,725-32 Mortality results from the Göteborg randomised population-based prostate-cancer screening trial. Hugosson et al. The Lancet Oncology, 2010,11,725-32 This study shows that prostate cancer mortality was reduced almost by half over 14 years. However, the risk of over- diagnosis i is substantial ti and the number needed to treat is at least as high as in breast-cancer screening programmes. The benefit of prostate-cancer screening compares favourably to other cancer screening programs. Problem med screeningstudier Selections bias personer med hög hälsomedvetenhet deltar i större utsträckning Lenghts bias sampling Lead time bias 5
6