Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Relevanta dokument
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar

Vård vid rörelseorganens sjukdomar


Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Målnivåer för rörelseorganens sjukdomar. Bilaga 3 Indikatorer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Vård vid rörelseorganens sjukdomar

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Region Skånes vårdprogram för artros

Protokoll från Landstingsstyrelsens arbetsutskotts sammanträde

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer och underlag för bedömningar. Bilaga 2. Vårdkonsumtion och kostnader

7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Producentobunden läkemedelsinfo

Respondenter med diagnos AS

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

SpA-SRQ Förbättringsprojekt

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Forsknings plan (version IV )

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Blir vården bättre med artrosregister?

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre

Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre. Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Björn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

TNF alfahämmare rekommendationsavtal

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

BOA-registret. Årsrapport Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Brottsförebyggande rådet osteoporosbehandling i praktiken

För allas rätt till rörelse

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Basmodell för uppföljning av primärvård

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Substans. Vill du vara med i regionens läkemedelsarbete? En tidning från Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen Nr.

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Nätverksträff uppmärksamhet. KOL förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos

Rörelseorganens sjukdomar och skador

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Osteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Nya nationella riktlinjer för f Osteoporos

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

M Rörelseapparaten. M01 Antiinflammatoriska och antireuma- M01 tiska medel

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Öppna jämförelser. Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Vägledning för en god palliativ vård

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

OSTEOPOROS ETT BENIGT PROBLEM ANNA HOLMBERG MD, PHD, CCD ORTOPEDISKA KLINIKEN OSTEOPOROS-MOTTAGNINGEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS, MALMÖ

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Artros Ickekirurgisk behandling

Sekundär frakturprevention i Värmland

Svensk Osteoporosvård. Appendix II: Landstings- och regionbeskrivningar

Frakturkedjan i Region Gävleborg

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Politisk viljeinriktning för vård vid endometrios


Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Transkript:

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna hanteras i kommande vårdprogram/vårdrutinarbeten CKF Centrum för Klinisk Forskning

Uppföljningen Många utvecklingsindikatorer Många indikatorer svåra att få fram Svårt att få data på rätt nivå Socialstyrelsen konstaterar samma sak tar fram nytt indikatorset och enkät Behövs en tydligare koppling till centrala rekommendationer

Rekommendationer vid benskörhet Bedöma frakturrisk med FRAX och DXA Behandla med alendron- och zoledronsyra vid mycket hög frakturrisk Förebygga risken för fall genom träning och fallpreventiva åtgärder Ingen behandling med kalcium och D- vitamin(icke-göra) Ingen användning av vertebro- eller kyfoplastik vid kotkompression

Osteoporos - diagnostik Helkropps-DXA-mätning rekommenderas (prio 3) Landstinget saknar utrustning för helkropps-dxa Ambulerande häl-dxa-mätare finns Närmaste helkropps-dxa finns i Örebro Åtgärd: Utredning av ev. anskaffning av helkropps-dxa CKF Centrum för Klinisk Forskning

Indikator 3.4 Andel personer med läkemedel mot osteoporos efter fragilitetsfraktur i höft 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Riket LiV Andel patienter med benskörhetsfraktur som hade läkemedelsbehandling efter 6 12 månader. Avser kvinnliga patienter 50 år och äldre. Åldersstandardiserade värden. Källa: Läkemedelsregistret och Patientregistret, Socialstyrelsen

Rekommendationer vid artros Diagnostik genom en samlad bedömning Erbjuda regelbunden handledd fysisk träning vid artros Ingen behandling med glukosamin eller hyaluronsyra vid artros (icke-göra) Ingen användning av artroskopisk kirurgi med ledstädning vid artros (icke-göra)

Artros i knä eller höft fysisk träning Regelbunden, handledd konditions-, styrke- och funktionsträning träning under lång tid rekommenderas (prio 3-4) Påbörjat i öppenvården men ej allmänt förekommande Konsekvens: Bedöms inte möjligt att klara utan ökade sjukgymnastresurser generellt i Värmland Åtgärd: Utredning av framtida resursbehov CKF Centrum för Klinisk Forskning

Indikator 2.3 Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång 250,00 Antal personer som deltagit i artrosskola och registrerats i BOA-registret per 100 000 invånare 200,00 150,00 100,00 50,00 0,00 2008-2010 2011 2012 LiV Gävleborg Uppsala Örebro Sörmland Västermanland Dalarna U/Ö-regionen Riket

Indikator 2.1 Antal artroskopisk kirurgi vid knäartros

Indikator 2.4 Antal förskrivningar av Artzal (Hyaluronsyra)

Rekommendationer vid reumatoid artrit, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit Använda MR eller DT vid diagnosticering av långvarig inflammatorisk ryggsmärta Behandla med TNF-hämmare när andra läkemedel haft otillräcklig effekt vid ankyloserande spondylit och psoriasisartrit Använda antikroppsanalyser vid utredning av reumatiod artrit Erbjuda fysisk träning vid artrit Använda kombinationsbehandling med läkemedel tidigt och vid otillräcklig effekt vid reumatoid artrit

Reumatoid artrit, psoriasisartrit - läkemedelsbehandling Rekommenderas tidig kombinationsbehandling med TNFhämmare även vid medelhög sjukdomsaktivitet (prio 2) Idag ges i högre utsträckning enbart metotrexat vid RA, enbart NSAID vid psoriasisartrit Konsekvenser: Högre läkemedelskostnader Påtagligt fler återbesök på reumamott CSK kapaciteten är redan idag begränsad idag av lokalbrist Åtgärder: Högre läkemedelskostnader har beaktats Översyn av befintliga resurser (lokaler, personal) samt arbetssätt vid reumamottagningen CKF Centrum för Klinisk Forskning

Reumatoid artrit teamrehabilitering i varmt klimat Vetenskapliga underlaget otillräckligt rekommenderas enbart inom ramen för vetenskapliga studier (prio FoU) Arbetsgruppen anser att denna princip ska gälla för alla kroniska inflammatoriska sjukdomar med ledengagemang Konsekvens: Anslaget (1,6 milj kr/år) frigörs till stor del för annan användning inom RA-vården CKF Centrum för Klinisk Forskning

Inflammatorisk ryggsmärta och ankyloserande spondylit - diagnostik Tidig MRT-undersökning av bäckenleder rekommenderas (prio 3) dvs under sjukdomens första 5-10 år Idag görs först slätröntgen, sedan CT eller MRT Konsekvens: Fler MRT-undersökningar Åtgärd: Säkra att nuvarande MRT-resurs är tillräcklig för att klara ökningen CKF Centrum för Klinisk Forskning

Ankyloserande spondylit - läkemedelsbehandling Behandling med TNF-hämmare rekommenderas, om ej NSAIDläkemedel givit tillräcklig effekt (prio 3) Idag används TNF-hämmare som 3:e handsalternativ Konsekvens: Kraftig ökning av antalet patienter som ska ha TNF-hämmare. Åtgärd Ökade läkemedelskostnader har beaktats. CKF Centrum för Klinisk Forskning

Indikator 4.1a) Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Visar rikets resultat

Indikator 4.7a Andel personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel 350 300 250 Antal per 100 000 200 150 100 50 0 2002-12-31 2004-12-31 2006-12-31 2008-12-31 2010-12-31 2012-12-31 Patienter med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit i Värmland och riket. Antal per 100 000 invånare. Källa: Svensk Reumatologis Kvalitetsregister.

Indikator 4.9a) Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit

Indikator 4.13a) Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd

Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis Kvalitetsregister 60 50 40 Procent 30 20 10 0 2001-2003 2004-2006 2007-2009 2010-2012 Indikatorn avser att mäta den förbättring som patienten upplever i sin hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel

Konsekvenser ur patientperspektiv Många positiva hälsovinster uppstår, exempelvis Färre osteoporosrelaterade frakturer Bättre funktionsnivå under längre tid för artrospatienter Bättre eller nära normal funktionsnivå för fler patienter med inflammatoriska ledsjukdomar Vissa konsekvenser kan ev. upplevas negativt Längre resa för DXA-mätning för många jämfört med idag Minskad tillgång till teamrehabilitering i varmt klimat kan uppfattas negativt CKF Centrum för Klinisk Forskning