Sammanställning av resultatet av analysarbetet i sex kommuner:

Bilaga till Slutrapport av förprojekt 2008-08-12 Sammanställning av resultatet av analysarbetet i sex kommuner: Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kompetensbehov som framkommer när olika aktörer ger sin syn i de flesta fall stämmer väl överrens. Det finns förstås skillnader som beror på vem som tillfrågas och vilket perspektiv denne har. Handlar det om chefer och arbetsledare finns det viktiga kompetensområden för att klara uppdraget som chef/arbetsledare. Handlar det om vårdaren/boendestödjarens kompetens kan ev. skillnader bero på vilken målgrupp medarbetaren arbetar med och om det handlar om just boende eller daglig verksamhet. För personliga assistenter kan kompetensutvecklingsbehovet ibland bestå av något väldigt brukarinriktat (sjukdom hos just den brukaren). Det kan alltså ändå sägas att de som arbetar i verksamheten, som chef eller medarbetare och tillsynsmyndigheter som Länsstyrelsen och Socialstyrelsen samt en stor intresseorganisation som FUB har en (ganska) gemensam syn på vilken utbildning och kompetensutveckling som behövs för att arbeta i verksamheten. Problemet är att de kompetensbehov som beskrivs sällan finns i det reguljära utbildningssystemet och kompetensutvecklingsinsatser finns inte (kontinuerligt återkommande) att tillgå. Varje arbetsplats har listat de tre ämnesområden som de flesta har behov av kompetensutveckling i. Sammantaget blir det en omfattande lista, som visar på verksamhetsområdets enorma spännvidd. De ämnesområden som kommunerna redovisat störst behov av kompetensutveckling i kan kategoriseras/ paketeras i olika kategorier/paket som ibland hänger ihop och ibland är avgränsade. Ämnesområdena är här inte uppdelade på olika yrkeskategorier eftersom de flesta ämnesområden är gemensamma för samtliga yrkeskategorier. Ytterligare uppdelning/paketering kan självklart göras om det handlar om att skapa kompetensutvecklingsinsatser för respektive yrkeskategori för sig. Det som skiljer sig åt är mindre än det som är gemensamt. Självklart är ämnesområden som hantverkskunskap mest frekvent inom daglig verksamhet. Personliga assistenters kompetensutvecklingsbehov kan vara mer brukarfokuserat exempelvis brukaranpassad sjukdomskunskap/pedagogik. Funktionshinderkunskap Ett stort och brett område som kan handla om allt från väldigt specifika funktionshinder och dess konsekvenser till mer kunskap om utvecklingsstörning, autism eller andra neuropsykiatriska funktionshinder. Inom ramen för funktionshinderkunskap kan det handla om allt från det lilla barnet med funktionsnedsättning och dess konsekvenser till den äldre personen med funktionsnedsättning. Behovet av mer kunskap finns på både grund och fortsättnings nivå. Inom området funktionshinderkunskap kan även omvårdnad och pedagogik/metodik vid olika typer av funktionshinder rymmas. 1

Kommunikation och hjälpmedel Består även det av många olika delar. Det kan handla om AKK och IKT, teckenkommunikation, bildstöd, sociala berättelser. Metoder för att kommunicera med brukare på olika nivåer och/eller olika diagnoser. Kognitivt stöd, men även andra hjälpmedel. Det svåra samtalet och krisreaktioner. Pedagogik/metodik Kompetensbehovet om vilka metoder som finns och bör användas i olika situationer är mycket brett och gäller exempelvis vid användning av hjälpmedel, men också vid etiskt svåra situationer. Det gäller också pedagogiskt förhållningssätt samt bemötande i allmänhet, men även mer kunskap om bemötande vid exempelvis problemskapande beteende/beteendeförändring samt hot och våldsituationer. Dokumentation Kompetensbehovet finns på olika nivåer. Hur skriver man bra genomförandeplaner som är till nytta för brukare och medarbetare för att utforma stöd som leder till utveckling? Hur använder man dokumentationen som verktyg för uppföljning? I samband med dokumentation tydliggörs även behovet av mer kunskap i svenska i såväl tal som skrift. Handledning En del handlar om process och metodhandledning samt handledning för att introducera nya medarbetare och praktikanter. En annan del handlar om att handleda brukare/personer med utvecklingsstörning. Kost och hälsa Näringslära och livsmedelshygien Lagstiftning Kunskap om lagstiftning hänger även ihop med funktionshinderkunskapen och historiken samt att förstå sitt uppdrag och yrkesroll i förändring. Det finns även vissa specifika kompetensutvecklingsområden som måste anses viktiga även om de inte framkommit i alla/många analyser. Det är exempelvis andningsproblematik och hjälpmedel. Verksamhetsutveckling är ett annat område som medarbetare tar upp i analyser i Stockholms stad. Det kan ses som ett resultat av att ta tillvara den kunskap som utvecklades under projektet Lys, kompa och funka, där allas ansvar för verksamhetsutveckling tydliggjordes. Kompetensbehov om grupper och grupprocesser, att samverka i grupp, och att arbeta mot mål. Uppföljning av verksamheten, omvärldsbevakning samt mötes- och organisationskunskap efterfrågas. Vidare har arbetsplatserna angivit de ämnesområden som man anser att någon bör ha (eventuellt vidareutveckla) specialistkompetens i och med specialistkompetens menas här att vara arbetsplatsens expert inom ett visst område med ett ansvar för utvecklingen på arbetsplatsen inom det området, att utbilda kollegor och ha viss tid att använda för uppdraget. Även de sammanfattas under rubriker: Funktionshinderkunskap Innefattar neuropsykiatriska funktionshinder, utvecklingsstörning, hjärnskador, neurologiska sjukdomar samt psykiska sjukdomar etc. Kunskap på olika nivåer efterfrågas även här, så även kunskap om hjälpmedel. Exempelvis hälsa, åldrande, demens, grav utvecklingsstörning, 2

lindrig utvecklingsstörning i kombination med ex. missbruk. Ett vidare perspektiv än Sverige efterfrågas, exempelvis önskas fördjupande kunskaper om omsorgen både i Sverige och EU. Pedagogik/metodik Etik, bemötande och förhållningssätt samt psykologi nämns. Dessutom spetskompetens i ESL (Ett självständigt liv) och beteendeterapeutiskt förhållningssätt. Kommunikation och hjälpmedel Teckenkommunikation, teckenspråk med tillhörande dövkultur, IKT, AKK, Sociala berättelser, samtalsmetodik, bildstöd etc. Taktil stimulering Även sinnesstimulering återfinns här. Kost, hälsa och näring Exempelvis kost vid diabetes, peg och sond men även allmänt. Hälsa och friskvård Fack/yrkeskunskap inom daglig verksamhet Skapande verksamhet, musik och rörelse, drama Sjukdomslära Hygien, sårvård, palliativ vård, farmakologi Beteendestörningar/förändringar (problemskapande beteende med H & H vokabulär) Tvångssyndrom, bemötande vid hot och våld. Verksamhetsutveckling och organisation Projektledning, konferensteknik, Kvalitetsutveckling, uppföljning etc. Ledarskap Rollen som arbetsledare utan att vara chef Ekonomi och budgetarbete arbetsmiljö arbetsrätt Lagstiftning LSS och andra lagar som är viktiga för verksamheten. Handledning Fördjupade kunskaper i att handleda medarbetare Sjukgymnaster och arbetsterapeuter Spetskompetens inom respektive område Övrigt Dokumentation, Miljö, hälsocoach, KBT, läsombud, musikombud, sexualitet, språkkunskaper, ABC nivåerna. Ett mindre vanligt förekommande, men viktigt område handlar till del om tillgänglighet. Det är enheter som är inriktade på att arbeta med döva personer med utvecklingsstörning och som har ca 3

hälften av medarbetarna som är döva. De efterfrågar kompetensutveckling i teckenspråk med tillhörande dövkultur samt att arbeta på en bikulturell arbetsplats (döva hörande). Samarbetspartnernas syn på kompetensbehovet i verksamheten. Länsstyrelsen har utifrån sitt tillsynsansvar identifierat flera områden där kompetensen brister. Det är bristande kunskap om specifika funktionshinder exempelvis neuropsykiatriska diagnoser och dess konsekvenser. Dokumentation är ett annat område där det råder bristande kompetens. De har även uppmärksammat ledningens bristande kunskap om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som gäller för verksamhet enligt LSS dvs. anmälan om missförhållanden. Dessutom finns det brister i arbetsledningen. Socialstyrelsen anser att förutom kompetens om just de funktionshinder, som verksamheten vänder sig till, och vilka konsekvenser de medför bör man ha kunskap om de handikappolitiska målen. Varför gör vi det här? Vad är syftet? Dessutom är det viktigt med historiekunskap: Ur vilken mylla är dagens handikappomsorg sprungen? Varför är vi där vi är? Varför finns LSS? Handikapp & Habilitering SLL, har sammanställt sin syn på kompetensbehovet i LSS verksamheterna enligt följande: Följande tre baskompetensområden är gemensamma för alla yrkesverksamma inom omsorgen för personer med funktionsnedsättningar: Område 1: Funktionshinderskunskap Fokus på kognitiva svårigheter utvecklingsstörning och/eller autism, vad är det? Synen på utvecklingsstörning ur ett idéhistoriskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder Rörelsehinder och övriga funktionshinder Diagnoser och funktionshinder i ett livsperspektiv och vilka konsekvenser i vardagen får de. Område 2: Etik Hur skapar man delaktighet? Samtalsmetodik. Bemötande och samspel. Att möta det avvikande. Brukaren och dess nätverk. Område 3: Lagar som styr Genomgång av lagstiftning Samhällets stöd Följande tre områden samt ett specifikt kompetensområde är viktiga att några besitter inom verksamheten: Område 1: Kognitivt stöd Vad är kognitivt stöd? Förhållningssätt och arbetsmetoder Hjälpmedel Förskrivningsprocessen Område 2: Alternativ kompletterande kommunikation Behovet av fungerande kommunikation 4

Förhållningssätt och arbetsmetoder Hjälpmedel Område 3: Problemskapande beteende Vad är problemskapande beteende Orsaker Arbetsmetoder Specifikt: För personal på gruppbostäder med boende som har autism Pedagogiskt arbetssätt Frågan om vilken kompetens som bör finnas i LSS verksamheter har även ställts till Handikapporganisationer samt Handikappråd. Socialtjänstförvaltningens (Stockholms stad) handikappråd har vid ett tidigare tillfälle deltagit i en referensgrupp för att diskutera frågan och det som framkom då var i korthet: Bemötandefrågor hör till det viktigaste utvecklingsområdet. Delaktighet och individperspektiv i alla situationer ett annat. Kunskapen om funktionshinder behöver ökas på olika nivåer - även bland politiker. Tyvärr har för övrigt inte inkommit några svar tills när sammanställningen skrivs, men det som kommer i efterhand från handikapprörelsen kommer att användas på annat sätt. Via ett handikappråd har föreningen Hjärnkraft uttalat sig: Inom Hjärnkraft och andra föreningar, som företräder personer med förvärvade hjärnskaderelaterade funktionsnedsättningar, ser vi mycket positivt på det här projektet. Det kan skapa helt nya möjligheter att bidra till utveckling av rehabiliteringsverksamheten genom dels kompetenshöjande åtgärder för personalen, dels bättre möjligheter att i framtiden på ett mer direkt och effektivt sätt bidra med vår kompetens och våra kunskaper. Under ett tidigare projekt i Stockholms stad ett fanns det en referensgrupp med representanter från några handikapporganisationer som följde projektet, bland annat Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB). Då presenterade FUB ett väl genomarbetat förslag på kompetensutveckling för medarbetare i bl.a. bostäder med särskild service och dagliga verksamheter. De betonar vikten av att det finns en grundläggande utbildning, som sedan följs upp med utbildningar med särskild inriktning. Utbildning för arbetsledare är en annan fråga som betonas starkt av FUB: Av olika rubriker i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kan man sluta sig till att arbetsledare utöver insikter om personalledning och administration måste besitta gedigna kunskaper om innehållet i stöd, service och omvårdnad och hur insatser planeras, genomförs och utvärderas för att vara individuellt anpassade. FUB menar att det är viktigt att betona processen i alla utbildningsinsatser, dvs. att medarbetaren eller gruppen får stöd i att integrera nytt stoff med egna tidigare kunskaper och erfarenheter. Tid för reflexion och omprövning samt metodik för utvärdering bör ingå. Stor vikt bör läggas vid metoder för att skaffa ny kunskap. Datorn som redskap för att söka kunskap är viktig enligt FUB. FUB föreslår följande huvudområden i en grundläggande utbildning: psykologi, omvårdnadskunskap, samhällskunskap och pedagogik. Inom respektive område kan följande ingå: Psykologi Utvecklingspsykologi, psykologiska teorier och förklaringsmodeller Begåvning begåvningsnedsättning Begåvningsstöd Kommunikation 5

Perceptionspsykologi Kriser och krisstöd Sexualitet och samlevnad Konfliktlösning grupprocesser Etik moral Självkännedom/gruppsykologi Omvårdnadskunskap Definition av omvårdnadsbegrepp (enl. såväl LSS som HSL, underlag: föreskrifter och AR från Socialstyrelsen). Grundkunskap om kropp och själ, t.ex. neurologi, rörelseorganen, olika sinnesorgan. Kost, näring, motion Tand/tandhygien Orsaker till utvecklingsstörning flerfunktionshinder, konsekvenser (t.ex. vid motoriska hinder, synnedsättningar, autism, epilepsi) Hjälpmedel anpassning av miljö tillgång till närmiljö t.ex. för fritids-och kulturaktiviteter. Stimulering aktivitet samspel planering. Missbruk, åtgärder (förebyggande insatser). Övergrepp, åtgärder vid olika slags övergrepp, förebyggande insatser. Anmälningsskyldigheter. Hantering av medicinering enl. rutiner via MAS, kontakter med hälso-och sjukvård. Åldrande, bemötande av äldre. Insatser vid dödsfall. Samhällskunskap (Avser kunskap för att a. ge vägledning vid personalens egna samhällskontakter i sina arbetsuppgifter, b. ge vägledning för att förmedla kunskaper till personer med utvecklingsstörning.) Omsorgshistoria, synsätt på utvecklingsstörning. Lagar och föreskrifter, t.ex. LSS, SOL, HSL (särskild genomgång av innebörden i målparagrafer). Kommunen, landsting, stat ansvarsområden. Myndigheters uppgifter, t.ex. SoS, AMV, RFV, Skolverket. Intresseorganisationer och deras roll. Företrädarskap (godman osv.) Tillsynsfunktioner kvalitetssäkring Kultur och fritid, tillgång till lättläst litteratur och samhällsinformation. Information på andra språk. Ekonomi för personer med utvecklingsstörning, budgetplanering Lagar som berör anställda Vuxenpedagogik (Med inriktning på stöd, service och omvårdnad). Kunskap om behovsbedömning, planering och genomförande av insatser för att öka enskildas självständighet och användning av egna resurser/intressen. Samtalsmetodik Att lära andra, t.ex. att använda hjälpmedel. Individualisering. Könsperspektiv. Erfarenheter från olika kulturer. Förhållningssätt i olika praktiska situationer kommunikation tystnadsplikt/anmälningsskyldigheter. Samverkan inom personalgruppen med syfte att förmedla överblick och trygghet i vardagen för personer med utvecklingsstörning. Samverkan med närstående och med personal i andra miljöer där enskilda vistas (t.ex. mellan gruppbostad och daglig verksamhet, arbetsplatser som Samhall). 6

Att vara läsombud service från bibliotek. Bildstöd, pictogram och BLISS. Att diskutera och lära ut etiskmoralisk reflexion och konfliktlösning. Utvärdering av eget arbete Dokumentation/individuella planer Förutom kompetensbehovet har ett antal andra frågor diskuterats och besvarats av arbetsgrupperna: Hur kan vi själva, som enskilda och som grupp, påverka att någon börjar arbeta hos oss, stannar kvar, utvecklas hos oss, sprider kunskap till andra? Börjar Genom att själv vara ambassadör för verksamheten: berätta för omgivningen om hur stimulerande och omväxlande jobbet är. Ett gott rykte som består av en väl fungerande verksamhet. Ett stimulerande arbete, trevlig annons, professionell intervju, att man får rätt information vid intervju, ärlighet. Många efterlyser delaktighet vid rekryteringen av nya medarbetare. Att det är ett tydligt uppdrag. Titelfrågan vad är det för yrke? Om cheferna är duktiga märks det hela i organisationen. Genom att ta emot studiebesök och praktikanter breddar man sin rekryteringsbas. Stannar kvar Vikten av en bra introduktion är genomgående, likaså att få möjlighet till utveckling och delaktighet och att få ansvar. En bra arbetsmiljö där medarbetarna litar på varandra och har roligt på jobbet bidrar till att man stannar kvar. Att det finns forum för kommunikation och att det är en verksamhet med tydliga mål (och struktur). Ett gott medarbetarskap. Skapa en stimulerande arbetsplats med mångfald: Både män och kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund. Utvecklas Att det finns tillgång till utbildning/kompetensutveckling och att det finns möjlighet att påverka. Utveckling sker i gruppen och är allas ansvar. Få ansvar, att det finns tillgång till handledning och att det är ett tydligt ledarskap är andra faktorer som gör att medarbetare utvecklas. Att det är tillåtet att utvecklas. Genom att få ansvarsområden och stödpersonskap. Att det finns metoder för lärande på arbetsplatsen. Meningsfulla möten, konferenser och planeringsdagar. Att det är ok att misslyckas/göra fel. Sprider kunskap till andra Att hitta rutiner och forum för att delge varandra kunskap och för att tillsammans diskutera olika frågor. Att tid avsätts för kunskapsspridning. Det förutsätter en trygg arbetsgrupp där allas åsikter tas tillvara och att man är uppmärksam på att man inte motargumenterar idéer. Att det finns utbyte mellan verksamheterna i form av ex olika arbetsgrupper. Ha föreläsningar, ta emot praktikanter samt både gå på och ta emot studiebesök. En närvarande tydlig och synlig chef och att det finns tydliga mål för verksamheten. Avslutningsvis: Det är viktigt att följa upp varför medarbetare slutar. Vilka honnörsord är de viktigaste i vår verksamhet? Vad betyder de orden för oss? 7

Varje kommun har sammanställt den frågan på olika sätt. Det viktigaste är inte att redogöra för respektive kommuns honnörsord och vad de betyder för dem, utan snarare att frågan har diskuterats i arbetsgrupperna. Det finns vissa ord som är ofta återkommande, såsom Delaktighet, Inflytande, Respekt, Trygghet, Självbestämmande, Självständighet, Integritet, Kontinuitet, Glädje etc. Någon kommun har några få ord som är gemensamma och några andra kommuner har fler honnörsord och där finns det kanske en samsyn på enhetsnivå men inte på kommunnivå. Förutom honnörsorden är andra ord viktiga för verksamhetsområden. Exempelvis vad verksamhetsområdet kallas i de olika kommunerna. Yrkestitulaturen för vårdare eller boendestödjare är en annan viktig fråga som diskuteras i olika sammanhang. Finns det inte ett verksamhetsområde med gemensam titulatur och gemensamma kompetensbehov är det svårt att lyfta området och påverka ex statsmakterna. Förändringar man anser bör genomföras som kräver samverkan med andra. Förslag på förändringar handlar till del om samarbete/samverkan med andra. Det kan vara andra enheter, grb/dv, Landstinget (psykiatrin, vårdcentralen, habiliteringen), politiker, andra kommuner, skolor etc. Förändringarna handlar även om organisatoriska sådana, med ex mer närvarande chefer. Titelfrågan skulle kunna vara en förändringsfråga. De vill se en annan benämning på samordnare. Huddinge kommun har tagit upp frågan titel i boendet (boendestödjare ej bra) och Stockholm har sedan länge diskuterat alternativ till titeln vårdare För att få till stånd en grundutbildning som är skräddarsydd för våra verksamheter krävs samarbete med andra kommuner och vårdutbildare (och Skolverk samt departement?). För att få till stånd en skräddarsydd högskoleutbildning för våra anställda, krävs en statlig satsning. 8