BERGS &BRUKS. Full fart igen i gruvbranschen SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

BERGS &BRUKS BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL & METALLER 32010 ÅRGÅNG 89 SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING Full fart igen i gruvbranschen

www.sp.se Allt oftare krav på certifierad brunnsborrare Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål inom sexton områden. Ett av delmålen gäller att säkra grundvatten av god kvalitet. Varje år borras tiotusentals borrhål i landet, antingen för utvinning av energi eller för vatten som dricksvatten. En stor andel av dessa hål har under lång tid utförts under relativt okontrollerade former. Det har varit svårt att veta om personer som utför borrningen är tillräckligt kompetenta för att inte skada grundvattnet eller andra lationer. Likaså har det varit svårt att samla in uppgifter om nya håls placering, djup och markens egenskaper. Certifiering genom SP SITAC För att råda bot på detta problem samlades ett antal aktörer för drygt fem år sedan, med SGU, branschorganisationerna Avanti handen kan både aktörer, landets kommuner och konsumenter konstatera att dokumenterad kompetens och regelbunden användning av SGUs brunnsarkiv, dit alla borrare rapporterar, ökar nu kontrollen över vad som händer vårt grundvatten. En viktig och bidragande orsak till systemets framgång har varit branschorganisationerna och deras ambition att deltagit i utbildningar och därefter låtit att klara kunskapsprövning inom såväl hydrogeologi och juridik som svetsning. byggnadsnämnder har ökat. Det är exempelvis numera krav på, kommuner vid borrning och installation. kompetens och kvalitet genom ett körkort. Det innebär även att Id-kort av ett id-kort, som borraren bär på sig. Detta gör det enkelt för konsumenter, beställare och myndighetskontrollanter att se om Ökat allmänt intresse kommuner är också i tilltagande. Anta- och beställare vill nu veta om deras SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Svensk BERGS-&BRUKS Svensk Bergs- & Brukstidning Adress: Box 6040 200 11 Malmö Tel. 040-611 06 90 Telefax 040-797 37 E-post: svenskbergs-bruks @bjinv.se Bankgiro 305-6488 Plusgiro 65 31 31-3 Helårsprenumeration: 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Roland Duberg Jan Hallonqvist Rolf Oward Årgång 89 Tryckt hos Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn ISSN: 0039-6435 Omslagsfoto: Gunnar W. Bergman Svensk uranbrytning har länge debatterats. Och det är stora värden som står på spel. En som jobbar med dessa frågor är geologen Gustav Åkerblom, expert på förekomster av uran i Sverige. I skiffrarna runt Storsjön finns, exempelvis, ett samlat uranvärde på hundratals miljarder. Nordens största maskinmässa, MaskinExpo på Barkarby flygfält nordväst om Stockholm, slog alla tidigare rekord. Över 500 utställare lockade noga räknat 27 243 besökare under de tre dagarna 27-29 maj. Årgång 89 Nr 3/2010 Full fart igen i gruvbranschen Svensk gruvnäring tjänar just nu goda pengar och stålindustrin ser att världsmarknadspriserna stadigt återhämtar sig. Forskarnas resultatinriktade samarbete med gruv- och processindustrin bidrar till att lösa branschspecifika problem där företagen samverkar trots att de kan vara konkurrenter. Reinhold Andefors rapporterar från Bergforsk 2010. Uran för hundratals miljarder Nytt rekord för MaskinExpo Sid. 36 Sid. 8 Gigantiskt vattenkraftsprojekt Vid nedre delen av Yalong River i Sichuan i Kina byggs två samverkande vattenkraftsanläggningar, Jinping 1 och Jinping II. Det är ett vattenkraftsprojekt i rekordklass. Yalong är en biflod till Yangtsefloden och när alla de planerade kraftverken är färdiga blir eltillskottet sammanlagt 152 TWh. Sid. 12 tidning Stålvändning främst i Asien......... 4 Åsa Persson ny bergmästare........ 4 METALLMARKNADEN: Märkligt höga basmetallpriser........ 6 Malmbanan är en sårbar flaskhals... 14 Stora utmaningar väntar bergmaterialindustrin............. 16 Rapport från BK:s 55:e diskussionsmöte............. 24 Ekonomi och auktorisation i centrum vid BEF:s stämma......... 51 BRANSCHENS LEVERANTÖRER.... 55 Annonsera i branschens informationskanal! Sid. 48 040-611 06 90

STIG-GÖRAN NILSSON Mycket kvar att hämta in Världens råstålsproduktion i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association uppgick i juni till 119 miljoner metric tons (mmt). Det är 18 procent mer än i juni förra året. Siffran för första halvåret blev 706 mmt, nästan 28 procent högre än för motsvarande period 2009. Men trots att produktionen för årets första halva totalt ökade med 7,2 procent jämfört med 2007, året när den s.k. finansiella krisen började skönjas, har större delen av världen ännu inte återhämtat sig. Det är Asien som har utmärkt sig. I EU, USA, Kanada och Ryssland med f.d. lydstater ligger produktionen fortfarande 15 procent under toppnivåerna 2007. I Kina producerades 53,8 mmt i juni i år, en ökning med 9 procent jämfört med samma månad förra året. I övriga Asien kan nämnas Japan som ökade med 35,9 procent och Sydkorea med 21,9 procent. Inom EU gjorde Tyskland ett rejält ryck och ökade med 53,4 procent jämfört med juni förra året. Också Italien och Frankrike ökade ganska rejält, med 32,8 respektive 31,4 procent. När det gäller ökning jämfört med juni 2009 presterade exempelvis Turkiet 13,8 procent, Ryssland ynka 6 procent och Ukraina lika måttliga 7,2 procent. På andra sidan Atlanten stoltserar USA med 65 procents ökning och Brasilien med 46,8 procent. Kapacitetsutnyttjandet i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association sjönk i juni, från 82 procent i maj till 80,6 i juni. Ny bergmästare Åsa Persson är sedan halvårsskiftet ny bergmästare. Hon efterträder Jan-Olof Hedström som går i pension. Åsa Persson är född 1961, utbildad civilingenjör och har tidigare arbetat inom Lantmäteriet i Norrbotten, vid Svenska institutet för Geografisk Informationsteknologi i Kiruna och för Vasallen AB i Kiruna. Hon kommer närmast från tjänsten som specialist på fastighetsrätt vid LKABs dotterbolag Fastighets AB Malmfälten (FAB. Bergsstaten, med huvudkontor i Luleå, är en del av SGU och har till uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Titeln bergmästare förekom redan under medeltiden och den svenska statliga organisationen för frågor om gruvverksamhet och bergsbruk har anor från 1600-talet. Jan-Olof moderniserade det medeltida ämbetet Efter drygt tolv år på posten som chef Bergsstaten lämnar bergmästare Jan-Olof Hedström nu över stafettpinnen och blir pensionär. Jag måste medge att det känns lite konstigt för jag har aldrig lämnar förvärvslivet tidigare, säger han. Men livet går vidare med barn och barnbarn, byggarbete på villan och uppfödning av nordsvenska brukshästar. Dessutom är han flitigt engagerad i hembygdsföreningen och intresserad av framför allt ekonomisk historia. Gruvorna har haft stor betydelse för utvecklingen i norra Sverige, säger Jan-Olof, apropå ekonomisk historia. Från Bergsting till Bergsstat Titeln bergmästare härstammar från medeltiden men då var den liktydig med den främste bland de bergsmän som drev en gruva. När Axel Oxenstierna för 373 år sedan införde Generalbergsamtet knöts ämbetsmän, bergmästare, till organisationen. De hade det kungliga uppdraget att sköta kontakten med gruvorna och vara ordförande i Bergstinget (togs bort 1857) som dömde i tvister som rörde bergverken. Generalbergsamtet omvandlades senare i steg till nuvarande Bergsstaten med bergmästardömen, bergmästarämbeten och bergmästardistrikt. I dag är Bergsstaten en modern statlig organisation som prövar ansökningar om prospektering och brytning av koncessionsmineral. Jan-Olov Hedström har bidragit till Bergsstatens utveckling tack vare en öppen dialog, förståelse för samhällets krav och i möjligaste mån snabba beslut. Det som är viktigt för bolagen är viktigt för samhället. När han tillträdde tjänsten som bergmästare var Bergsstaten uppdelad i två distrikt, det norra som han var chef för, och det södra som han blev vikarierande chef för. Efter ett halvår slogs distrikten ihop. Större inflytande för markägarna Sedan januari 2009 är Bergsstaten en del av SGU. Resultatet av sammanslagningen ser vi i klarare riktlinjer och en mycket bättre och begripligare ordning i myndighetsutövningen. När Jan-Olof Hedström tillträdde 1997 hade Sverige haft en ny minerallag i fem-sex år. Med den nya lagen försvann den s.k. kronoandelen och Sverige öppnades för internationella företags investeringar. I maj 2005 ändrades flera regler för att bättre balansera exploateringsintresset mot enskilda sakägares intressen. Jag är stolt över att ha bidragit till att markägarna får större inflytande över processen utan att de grundläggande villkoren för gruvverksamhet förändrats, säger Jan-Olof Hedström som alltså nu har lämnat över till nya bergmästaren Åsa Persson. Åsa Persson tar över när Jan-Olof Hedström går i pension. 4

Revolution i Bergsprängningsbranschen! Varför chansa? www.bef.nu

METALLKRÖNIKÖR: ANDERS OHLSSON Presslagd 10-08-09 För oss som har varit med ett tag i branschen har vissa saker med åren och med ökad erfarenhet blivit till begrepp. På aktiemarknaden pratar man om att köpa till sill och sälja till kräftor. På metallmarknaden ska man köpa till påsken, Get your Easter eggs in, och sedan sälja i maj Sell in May, and go away, för att man lugnt ska kunna ta semester och komma tillbaka och ta nya positioner till hösten. Spekulation på industrins bekostnad En gång i tiden var det här lika självklart som att koppar oftast var i backwardation medan aluminium nästan alltid var i contango. Det var då det! Nu är det andra tider och marknaden har förändrats. Det kan finnas fyra miljoner ton aluminium i lager, och marknaden kan trots det visa tendenser till att vicka över i backwardation. Men kan man ha en bristsituation med fyra miljoner ton i lager? Visst är det möjligt, det är bara att se till att någon låser upp stora delar av lagret i finansiella transaktioner. För den som har tillgång till billiga pengar, d.v.s. kan låna till låg ränta (banker), har detta varit ett lönsamt och samtidigt riskfritt sätt att tjäna pengar. Tyvärr får man dock konstatera att det till viss del har skett på metallanvändarnas bekostnad. Hade man i år handlat efter de gamla begreppen och sålt i Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2010 METALLMARKNADEN Tiderna förändras maj hade man gjort en brakförlust, och tittar man på koppar så är priset i skrivande stund upp 25 procent sedan i juni. För övriga basmetaller är det samma sak medan guldet samtidigt har tappat sedan toppnoteringarna. På försommaren var det Grekland som stod i fokus, och hela det europeiska ekonomiska systemet stod på tröskeln till en härdsmälta. Riskaptiten var lika stor som aptiten när det serverades pölsa i skolmatsalen när man var barn. Att guldet favoriserades var inte konstigt och när guld och US dollar gick åt samma håll och samtidigt stärktes var signalen klar. Marknaden prisade in än värre tider. Märkligt höga basmetallpriser Vad som var konstigt om man nu blickar tillbaka var väl att basmetallpriserna var så höga. Koppar t.ex. på 6 000 dollar stod dubbelt så högt som vintern för två år sedan. Sättningen för basmetallerna var således mer en korrigering av för snabbt stigande priser, och inte en effekt av en annalkande kraschlandning. Det finns en lärdom att hämta för den som är intresserad och det är att priserna nu, efter decennier av harvande vid låga nivåer, till slut har tagit klivet uppåt. Om vi fortsätter med koppar som exempel så föll priset vid finanskraschen ner till strax under 3 000 dollar för att sedan snabbt återhämta sig. Fram till år 2006 betraktades 3 000 dollar som ett högt pris för koppar, nu är det absoluta botten. Det är bara att vänja sig vid att den första siffran i kopparpriset inte är en etta eller tvåa som i 1 500 och 2 500 USD, nu är det en femma, sexa eller sjua. Och kommer det ett riktigt rally ska vi inte bli förvånade om vi ser femsiffrigt pris. För zink och bly är normen nu fyrsiffrigt, märkligt speciellt för bly som förr var en femhundradollarsmetall. På samma sätt är det med ädelmetallerna och guld håller nu på att etablera sig som fyrsiffring där man tidigare handlade mellan 250 och 500 dollar/oz. Stigande produktionskostnader Tiderna förändras och vad som nu har skett är att produktionskostnaderna så snabbt har stigit, titta bara på el och olja. Nu är det ingen som höjer på ögonbrynen för att ett fat olja kostar 80 dollar och Opec hävdar att 75 dollar är gränsen för när det är värt att investera i ny produktion. När aluminium och zink nu handlas kring 2 000 USD/mt Koppar Guld är det strax över produktionskostnaden för många enheter. Samtidigt ökar efterfrågan, bortsett från vid kriser, vilket gör att de fyndigheter som nu går igång har ett betydligt högre kostnadsläge än vad som tidigare varit fallet. Samma sak med befintliga gruvor som expanderar, kostnadsläget blir ett helt annat. Visst finns det enheter som har låga produktionskostnader men i förhållande till den totala världskonsumtionen är det en liten del. Missförstå mig nu rätt, det är goda tider för metallproducenterna med dagens priser, men inte så goda för alla som man kanske kan lockas att tro. Han visste nog inte hur rätt han skulle få Robban Zimmerman* när han på tidigt sextiotal sjöng The times they are a-changin. * Robert Zimmerman är för det stora flertalet mer känd som Bob Dylan. Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 www.bergsbruks.se 6

På spaning efter uran Svensk uranbrytning har länge debatterats. Ska den tillåtas eller inte? Det är stora värden som står på spel. Och enligt riksdagsbeslut den 24 mars i år ska det fortfarande vara tillåtet att bryta uran i Sverige, men de rödgröna röstade för ett förbud. En som jobbar med dessa frågor är geologen Gustav Åkerblom, expert på förekomster av uran i Sverige. Enligt den lilla broschyr för Projekt Viken, som har utarbetats av prospekteringsbolaget Continental Precious Minerals finns det i skiffrarna ett samlat metallvärde på hundratals miljarder. Bergs & Bruks utsände har besökt Gustav Åkerblom som vi har haft kontakt med tidigare i samband med olika frågor om radon i mark och byggmaterial när han var verksam med dessa frågor vid Statens strålskyddsinstitut 1991-2004. Gustav startade sin karriär som uranprospektör 1960 då han fick jobb vid Atomenergi. Han har också arbetat vid Sveriges Geologiska Undersökning. Även där med uranprospektering till dess att denna verksamhet lades ner 1986. Faktiskt var Sverige under ett par år i slutet av 60-talet på väg att ta fram en helsvensk TEXT & FOTO: GUNNAR W. BERGMAN atombomb en avgörande del av den svenska linjen, berättar Gustav Åkerblom. Stora metalltillgångar vid Storsjön Redan under 1960-70-talen var Gustav verksam med inventering av olika platser i Sverige där det kunde finnas brytvärda tillgångar av uran bl.a. i Jämtland och Västerbotten. Det var då han 1961 i Bergs kommun i Oviken uppmärksammade rätt så radioaktiva skiffrar. Drygt tio år senare, 1972, togs prov på samma ställe. Analyserna visade för alunskiffer anmärkningsvärt höga halter vanadin, nickel och molybden tillsammans, men rätt låga halter av uran. Detta gav ett incitament för SGU att i stor skala undersöka alunskiffrarna i Jämtland och Västerbotten. Detta var fullt genomfört vid mitten av 1980- talet och visade på stora tillgångar av metaller, främst kring Storsjön. Fyndigheterna i Jämtland är rikare och mer betydande än i Västerbotten. Enligt en uppskattning som SGU gjorde på 1980-talet finns det totalt 4,6 miljoner ton uran och 70 miljoner ton vanadin i det södra Storsjö-området. Om vi för uran räknar med ett dagspris på drygt 700 kronor per kilo skulle bara uranet vara värt mer än 3 000 miljarder kronor. Continental planerar större skifferbrytning Så stora områden med skiffer kan det aldrig bli fråga om att bryta, men Continental planerar för en brytning av 20 miljoner ton skiffer per år. Av detta skulle ca 2 000 ton utgöras av metalliskt uran. Inom det planerade brytningsområdet finns det tio gånger mer vanadin än uran. Vanadin är en metall med en framtid i energisammanhang bl.a. som batterier för bl.a. solceller. Specialstål som Sverige är berömt för kräver också vanadin. Lokalbefolkningen var till en början kallsinnig till prospektering av skiffrarna men opinionen har börjat svänga och det finns numera en stark stödgrupp för skifferbrytning i Bergs kommun. Dagbrott kan ge arbete åt 200-400 personer Enligt Continentals beräkningar skulle en gruvsatsning i form av dagbrott kunna ge jobb åt 200-400 personer. Denna beräkning 8

Här finns alunskiffern vid Storsjön. Gustav Åkerblom visar här en gammamätare som används när man letar uran. baseras på antalet sysselsatta i liknande gruvor bl.a. den nyöppnade i Talivaara i Finland, där skiffer bryts. Den finska skiffern bryts för att man ska få fram nickel, zink och koppar som lakas ur skiffern. Under den tid gruvan anlades sysselsattes uppemot 2 000 anställda för uppbyggnad av lakverket och gruvan. Nu när gruvan kommit i gång sysselsätts drygt 200 personer. När man väl hade startat lakningen av skiffern visade det sig att laklösningen även innehåller uran. Trots att uranhalten är obetydlig utvinns nu som biprodukt ca 350 ton uran per år. Det motsvarar ca en tredjedel av det finska uranbehovet för kärnkraften. Tjockare skifferlager genom överskjutning Gustav Åkerblom jobbade bl.a. under en tid i Ranstad i Västergötland där urankoncentrationen i den lokala alunskiffern är betydligt större, hela 300 gram per ton. Men det uranförande skifferlagret är bara ca fyra meter tjockt. I Oviken-området är medelhalten ca 170 gram uran per ton skiffer. Men det som gör skifferförekomsten vid Oviken extra intressant är att där är skifferlagret 150-200 meter tjockt tack vare upprepade överskjutningar av samma lager. Det innebär att metallhalterna är lika stora tvärs igenom hela skifferlagret. Att skifferlagret är så tjockt möjliggör brytning med stora maskiner av samma typ som används i Bolidens gruva Aitik vid Gällivare. Just vid Oviken är skifferlagret 150-120 m tjockt. Det är känt att det sträcker sig 15 km norrut från Oviken. 10

Bergforsk 2010 Full fart i gruvindustrin Svensk gruvnäring tjänar just nu goda pengar och stålindustrin ser att världsmarknadspriserna stadigt återhämtar sig. Forskarnas resultatinriktade samarbete med gruv- och processindustrin bidrar till att lösa branschspecifika problem där företagen samverkar trots att de kan vara konkurrenter. RAPPORT REINHOLD ANDEFORS Årets Bergforsk i Luleå blev ett positivt och framtidsinriktat seminarium med rekordmånga deltagare, drygt 130 industriledare, specialistingenjörer, professorer, forskare och studenter. Konferensen inleddes av Per- Erik Lindvall, teknisk direktör vid LKAB och ordförande för MITU. Han kunde konstatera att världsmarknadspriserna på metaller och mineral bidrar till gruv- och stålföretagens goda lönsamhet, något som ger utrymme för offensiva investeringar och satsningar på forskning och vidareförädling. Glädjande är också den världsledande position Luleå tekniska universitet har intagit när det gäller att stödja svensk och nordisk industri. Statssekreteraren Jöran Hägglund (c) påminde om vikten av att vara energieffektiv i alla industriprocesser. Det sparar pengar och gör industrin konkurrenskraftigare, däremot lovade han inte, trots att det är valår, att ta bort eller minimera de energioch miljöskatter som fördyrar den svenska industriprocessen jämfört med konkurrentländerna. 12 Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, leder det stora europeiska forskningsarbetet med 4D-modellering av berggrunden och han hoppas nu att samarbetspartnern Boliden ska följa upp forskningsresultaten med borrningar för att verifiera att modelleringen stämmer. Ny dimension med 4D-teknik Per Weihed, en av universitets professorer, berättade om morgondagens högteknologiska malmbrytning som noggrant och kostnadseffektivt kan identifiera och utvinna malmer kilometervis under markytan. Han leder ett europeiskt forskningsprojekt om 4D-modellering som ingår i den större europeiska gruvsatsningen Pro Mine. Eftersom de flesta europeiska malmer på ytnivå redan är hittade har det blivit allt intressantare att söka mineraliseringar på djupare nivåer. Detta arbete leder vi från Luleå tekniska universitet där vi 4D-modellerar de nya malmkropparna för att kunna förutse om det är ekonomiskt brytvärda malmförande bergarter. Det kan vi göra ända ner mot 1,5 kilometers djup, berättar Per Weihed som anser att prospekteringsarbetet har fått en helt ny och spännande dimension med 4D-tekniken. Per, som är professor i malmgeologi, framhåller att tekniken lär oss hur berggrunden verkligen ser ut geologiskt och för att åskådliggöra detta byggs tredimensionella modeller. Sju länder samarbetar i ProMine-projektet. Tillsammans svarar dessa länder för cirka 90 procent av Europas produktion av metaller. För svensk del finansieras projektet med totalt 100 miljoner kronor från det statliga gruvforskningsprogrammet och det genomförs i samarbete med Boliden i ytterligare minst 1,5 år. För Bolidens del vet man i dag, genom karteringar på ytan, rätt väl hur berggrunden ser ut i Skellefteåfältet mellan Boliden i öster och Kristineberg i väster. Men hur det ser ut i ett tredimensionellt perspektiv på djupet återstår att ta reda på. Fjärde dimensionen ger historiskt perspektiv Genom att föra in olika geologiska och geofysiska data i 3Dmodellerna, som skapar det tredimensionella perspektivet, får man fram uppgifter om hur malmens utbredning ser ut mot djupet. Den fjärde dimensionen beskriver det historiska perspektivet, hur berget har påverkats över tiden genom till exempel deformation. Seismiska data som tillhör 3D-perspektivet är

Modell av Skelleftefältets topografi underifrån i 3 D med olika geologiska och geofysiska profiler, skapad av doktoranden Tobias Bauer (bilden till höger). Cecilia Lund, doktorand i malmgeologi och tillämpad geofysik, är en av deltagarna i ProMineprojektet. viktig information som kan tas in i modellen och som levereras av en samarbetspartner i projektet vid Uppsala universitet. Det sker genom att man skjuter seismiska profiler över ett område vilket ger reflektorer från olika geologiska enheter. Med stöd av den informationen kan man förutse hur olika malmområden sträcker sig nedåt från gruvorna. Det blir som ett skelett som man försöker hänga upp den tredje dimensionen på. Finessen med seismik är att den har så bra djupkänning, förklarar Per Weihed som även tillskriver elektromagnetiska metoder en viss betydelse i sammanhanget. Syftet med projektet är att man på europanivå vill säkra råvaruförsörjningen på lång sikt. Enligt en beräkning gjord av (MII) Mineral Information Institute behöver en människa under sin livstid 1 700 ton mineral, metall- eller petroleumprodukter. Därför måste man även leta på djupet för att säkra behoven. På geologiska grunder tror forskarna att det finns precis lika många ton malm på 1 000 meters djup och kanske ner mot 1 500 meter som på 500 meters djup. Den stora utmaningen är att hjälpa prospekteringsindustrin att bedöma var man ska göra sina insatser, säger Pär Weihed. Malm på stora djup innebär problem Tillför man en fjärde dimension i modelleringen får man ett perspektiv på hur geologin har förändrats över tid. På så sätt går det att återställa och rekonstruera deformationer. Kan man ta tillbaka deformationer till ursprungligt läge så kan man mycket lättare säga att 13 Jonas Lundström är kommunikationsdirektör vid Northland Resources. här borde vi borra för att hitta mer malm, säger Per Weihed. Men att utvinna malm på stora djup innebär problem av olika slag, både ekonomiskt och vid val av brytningsmetoder. Det kostar mer, så förmodligen måste halterna vara lite bättre än i ytan för att man ska kunna bryta. Det finns också en bergmekanisk dimension som innebär att det kan bli stabilitetsproblem. Därför måste man Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren påminde om att den europeiska marknaden är blygsam jämfört med Asien. fundera över vilken brytningsmetod som är bäst, säger Per Weihed. Sklerotiskt Europa måste skärpa sig Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren påminde om att den europeiska marknaden är blygsam jämfört med Asien. Av världens uppemot sju miljarder invånare bor 61 procent i Asien, endast 6,5 procent bor i Europa och av den europeiska befolkningen är 35 procent 60 år eller äldre. Ur ett marknadsperspektiv kan det se mörkt ut men vi i Europa måste bli duktigare på att sälja våra produkter dit där kunderna finns. Med nuvarande befolkningstillväxt och med utvecklingen i Sydostasien räknar framtidsforskarna med att världsproduktionen kommer att fördubblas fram till 2025. Charlotte Brogren framhöll att det är viktigt för hela Västvärlden med innovationer när det gäller massproduktion så att vi kan konkurrera med låglöneländerna. Motorn i den kinesiska ekonomin är i mångt och mycket den egna befolkningen, där närmare 1,4 miljarder människor skapar en sammanlagd köpkraft som är gigantisk. I Kina finns det 171 miljonstäder och flera av städerna finns inte ens på kartan trots att de har en befolkning på drygt 10 miljoner (nästan tio gånger större än Stockholm). Charlotte Brogren som ansvarar för hundratals miljoner i svenska forskningspengar anser att vår framgång ligger i att kunna vidareförädla våra produkter utifrån fyra parametrar: Kostnadseffektivitet Kvalitetstänkande Säkerhets- och hälsostandarder Miljö- och energitänkande. När man lyckas kombinera dessa parametrar minskar anta-

let konkurrenter, speciellt i låglöneländerna, som vill massproducera med oftast lågutbildad arbetskraft och tjäna pengar på att sälja mycket och billigt. Det blir trångt på Malmbanan Northland Resources som är i färd med att öppna en gruva utanför Pajala utreder om man ska skeppa ut malmen via Narviks hamn i stället för som först planerades från Kemi som ligger två mil från den svenska gränsen i norra Bottenviken. Det som talar för Narvik är att den hamnen ligger närmare kunderna i Mellanöstern och Asien och att hamnen i Kemi kräver att fraktfartygen är isklassade (klass A) under en tredjedel av året. Om det blir Narvik för vår del kommer vi att frakta malmen med lastbil till Malmberget eller Svappavaara och sedan med järnväg längs Malmbanan till Narvik, berättar Jonas Lundström, kommunikationsdirektör i det kanadensiska gruvbolaget med nordiska säten i både Luleå och Rovaniemi. Det lönar sig att komma snabbare ut på marknaden. Men Northland Resources planer innebär naturligtvis ökad trängsel på den redan överbelastade Malmbanan. Lars-Erik Aaro, koncernchef för LKAB, framhåller att Malmbanan redan i dag är överansträngd och dessutom planerar LKAB att öka fraktmängden från 30 till 40 miljoner årston de närmaste åren. Till detta kommer nu kanske Northland Resources frakter på fem miljoner årston. (Efter att detta skrevs inträffade branden vid Torneträsk som innebär att tågtrafiken får räkna med fördröjningar ända fram till årsskiftet. Se särskild notis.) Trängseln och belastningen ökar på banan och det är nu upp till Trafikverket att avgöra om Malmbanan klarar denna ökade trafik. Vi ifrågasätter verkligen om deras små investeringar i ett nytt signalsystem och några förlängda mötesplatser löser problemen. Vi kräver en seriös diskussion med Trafikverket, säger Aaro. Northland Resources planerar att köra med 550-meterståg till Narvik jämfört med LKAB-tågen som i dag är 750 meter. För LKAB kan långvariga trafikproblem på Malmbanan bli ödesdigert, kunderna får inte sina leveranser i tid och därmed kanske de vänder sig till andra leverantörer som kan garantera malmen just-on-time. LKAB Malmbanan är en sårbar flaskhals Branden i Torneträsk station i juli satte Malmbanans sårbarhet i blixtbelysning och LKAB tappar miljoner. Vid branden slogs ett signalställverk ut och trafiken stoppades ett antal timmar. Därefter är tranportkapaciteten begränsad. Under en månad tappar LKAB 20 procent av sina leveranser. Tågtrafiken får räkna med fördröjningar året ut. Det uppges ta ett halvt år innan Trafikverket har ersatt signalställverket och det finns ingen reservkapacitet. LKAB tappar leveranser till ett värde av flera hundra miljoner kronor till följd av problemen. Till detta kommer kostnader för väntetider för inkommande fartyg till Narviks hamn samt lagerkostnader och kostnader för utlastning från oplanerade buffertlager på produktionsorterna. Produktionsökning hotas För LKAB är situationen oacceptabel. Vi förlorar hundratals miljoner och riskerar vårt anseende som säker leverantör. Det skadar LKAB på marknaden, säger vd Lars-Eric Aaro. Tage Sennland, planeringschef vid LKAB, framhåller att Malmbanan är fylld till bristningsgränsen med malmtrafik och övrig trafik. Det finns inget utrymme för fler tåg. Mötesplatserna är för få och för korta och signalsystemet är minst sagt sårbart. LKABs planer på en produktionsökning från 30 till 40 miljoner ton kan inte sättas i verket om inte transportkapaciteten hänger med. Det finns planer på investering i mötesplatser och ett nytt europaanpassat signalsystem. Men finns inte ställverk med reservkapacitet så hjälper inte det. Och fler tåg för att kompensera störningarna finns det inte plats för. Därför måste verksledningarna skynda på investeringarna. 14 LKAB kan inte producera mer malm och pellets än vi kan transportera, säger Lars-Eric Aaro. LKAB har redan uppvaktat Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) i Sverige om problemen. LKAB trycker på för att få investeringar i fler och längre mötesplatser, partiella dubbelspår samt säkra signalsystem genomförda. Ett transportsystem som hämmar industrins utvecklingsbehov skadar Sverige, säger Lars-Eric Aaro.

Ett lyckat byte Jag har bytt upp mig! Min nya ögonsten heter ROC T15 och är en tuff liten arbetshäst som enkelt tar sig fram överallt, även i besvärlig terräng. Jag vann en extra meter i räckvidd när jag bytte rigg och fortfarande blir jag förvånad över hur långt jag faktiskt når. Jag är helnöjd med min ROC T15. Torbjörn Westerdahl Sten & Betongteknik AB

SBMI:s branschdag och årsmöte Stora utmaningar väntar SBMI:s branschdag med stämma och konferens hölls i år i den anrika pelarsalen på Norra Latin i Stockholm. Oturligt nog sammanföll evenemanget med det isländska vulkanutbrottet och deltagarskaran decimerades därför i någon mån. Temat för konferensdelen var hållbar materialförsörjning och dagen inleddes med presentation av en nyproducerad PR-film om bergmaterialindustrin. Den nyvalde ordföranden för SBMI, Kenneth Johansson, presenterade sig själv och därefter inleddes förmiddagens nyhetsblock under ledning av moderatorn Lars-Gunnar Tannerfors. Först ut på talarlistan var Anna Åberg, (avd.chef SGU) som informerade om godkänd naturgrusanvändning i framtiden. Anna redogjorde först för SGU:s ansvarsområden. Mest relevant för SBMI:s del är området Samhällsplanering. Hon pekade på motsättningen mellan industrins användning av naturgrus och samhällets behov av dricksvattenförsörjning. Det miljömål som ställdes upp för tio år sedan, och som syftade till ett maxuttag av 12 miljoner ton naturgrus, har inte uppnåtts. En ändring i miljölagen säger att naturgrus om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt ska ersättas av annat material. Vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt är i sin tur en definitionsfråga, och ett forum för rådgivning kring naturgrusanvändning har bildats. Representanter från SGU, branschen och länsstyrelserna finns med i denna grupp och dess uppdrag är att lista den typ av naturgrusanvändning som inte går att ersätta samt att definiera områden där alternativ finns. Några egentliga resultat av gruppens arbete är det för tidigt att redovisa. Bergkross som ersättning för naturgrus Hans-Eric Gram från Cementa utmanade sig själv genom att på 10 minuter gå igenom 10 års RAPPORT: JAN HALLONQVIST forskning inom området Helkross i betong. Efter några historiska utblickar fördjupade han sig i MinBaS 1-arbetet, där man bl.a. gjorde försök med att byta ut delar av krossgruset mot naturgrus. Resultatet blev som väntat en betydligt förbättrad arbetbarhet hos betongen. I MinBaS II studerade man krossteknik av fina ballastfraktioner till betong. Där visades att det är möjligt att förbättra kornformen med krossteknik, men bara ner till 0,25 mm. Det betyder att 20-25 procent av betongballasten är svår att påverka. Fler positiva projekt inom MinBaS II pågår. Energimyndigheten driver tillsammans med Cementa och CBI ett projekt som handlar om fortsatt karaktärisering av stenmjöl och ett proportioneringsprogram för att hitta optimala recept för betongframställning. Projektet handlar också om rekommendationer för producenter av krossgrus och användare/tillverkare när det gäller hänsynstagande till mineralogin för att välja rätt berg för stenmjölstillverkning. Låg glimmerhalt är alltid att föredra. VSIkrossning har positiv effekt, men även konkross kan ge ett acceptabelt resultat. Björn Strokirk berättade om det nya standardavtal som SBMI tillsammans med Sveriges Byggindustrier arbetat fram. ABM 07 Ballast heter avtalet som är det första specialavtalet för ballastindustrin sedan 1992. Produktens stabilitet betyder lång Pelarsalen, Norra Latin. I talarstolen professor Tommy Möller som avslutade förmiddagspasset genom att spekulera över konsekvenser för branschen vid olika utgångar vid höstens val. 16