KVEVLAX SPARBANK DELÅRSRAPPORT 1.1 30.6.2015 Kunder: 9 836 (9 528) Kapitaltäckningsgrad, %: 20,09 % (19,62 %) Rörelsevinst (1 000 eur): 726 (472) Depositioner (1 000 eur): 141 301 (134 331) Hela kreditgivningen (1 000 eur): 143 102 (139 678), av vilken förmedlade krediter 888 (4 801) Balansräkning (1 000 eur): 169 206 (160 867) Eget kapital och reserveringar (1 000 eur): 19 904 (18 887) Kostnads-intäktsrelation: 68,1 % (74,1 %) Kvevlax Sparbank hör till Sparbankernas sammanslutning och Sparbanksgruppen. Sparbanksgruppen och Sparbankernas sammanslutning Sparbanksgruppen (nedan också Gruppen ) är Finlands äldsta bankgrupp som består av de Sparbanker som bildat Sparbankernas sammanslutning, Sparbanksförbundet som är centralinstitut samt de dotter- och intressebolag som bankerna äger tillsammans. De företag som hör till Sparbankernas sammanslutning (nedan också Sammanslutningen ) bildar en i lagen om en sammanslutning definierad ekonomisk helhet där Sparbanksförbundet anl och dess medlemskreditinstitut i sista hand ansvarar solidariskt för varandras skulder och åtaganden. Sparbankernas sammanslutning består av Sparbanksförbundet anl som är centralinstitut för sammanslutningen, 23 sparbanker, Sparbankernas Centralbank Finland Abp samt Sp-Fondbolag Ab och de företag som hör till de ovan angivna finansiella företagsgrupperna. Sparbanksgruppens omfattning skiljer sig från Sparbankernas sammanslutning i det att till Sparbanksgruppen hör också andra företag än kredit- och finansinstitut eller tjänsteföretag. De mest betydande av dessa är Sb-Livförsäkring Ab och Sb-Hem Ab. Mera information om Sparbanksgruppens struktur finns på sidan sparbanken.fi/sparbanksgruppen. Omvärldsbeskrivning Under första halvan av år 2015 såg man en återhämtning i de ekonomiska utsikterna i Europa, vilket berodde på centralbankens stimulerande inverkan och den förbättring av konkurrenskraften som försvagningen av euron medförde. I USA upplevde man en avmattning på olika delområden inom ekonomin under årets första kvartal och förväntningarna på ändringar i centralbankens penningpolitik orsakade osäkerhet. Fastän utsikterna för den globala ekonomin har förbättrats gradvis har också riskerna med tanke på marknadens stabilitet ökat. Särskilt tillväxtekonomiernas läge är förknippat med betydande riskfaktorer, vars negativa konsekvenser kan återspegla sig också på Europa och USA. Det köpprogram som Europeiska centralbanken inledde i mars 2015 är ett betydande steg för att få ekonomin i eurozonen att komma i en stigande trend. Den faktiska inflationen har de senaste åren varit låg och således har prisstabiliteten utgjort ett hot för ekonomin i eurozonen. Inflationsförväntningarna har vaknat igen under början av året och ECB:s penningpolitiska åtgärder kan i ljuset av detta anses lyckade. Europeiska centralbanken har förbundit sig att fortsätta sin stimulerande penningpolitik till hösten 2016, men det är sannolikt att den första räntehöjningen kommer tidigast under år 2017. I USA förbereder sig centralbanken på en höjning av styrräntan för första gången på nästan sju år. Utsikterna på arbetsmarknaden har förbättrats betydligt, vilket för sin del stöder en gradvis åtstramning av pen- Delårsrapport 1.1.- 30.6.2015 1
ningpolitiken. Den amerikanska ekonomin har den senaste tiden varit den som driver den globala ekonomin framåt och landets utveckling kommer att vara starkare än övriga områden också i fortsättningen. Den finländska ekonomins förutsättningar för en exportdriven tillväxt har också förbättrats i och med den förbättrade konkurrenskraft som försvagningen av euron medfört, men effekterna är mindre jämfört med övriga Europa. Bruttonationalprodukten var negativ årets första kvartal och de ekonomiska utsikterna till den delen svagare jämfört med resten av Europa. Det stramare geopolitiska läget har haft negativa effekter på Finlands ekonomi och exporten till Ryssland har minskat avsevärt. Åtgärderna att stabilisera den offentliga ekonomin och förbättra produktiviteten har börjat under den nya regeringens ledning. Finlands kreditbetyg utsätts fortfarande för tryck varför betydelsen av åtgärdernas storleksklass och tidpunkt får större betydelse. Ett misslyckande med regeringsprogrammets anpassningsåtgärder skulle leda till att Finlands kreditbetyg sänks och Finlands läge skulle följas inom Europeiska kommissionens förfarande vid alltför stora underskott. På investeringsmarknaden var det första kvartalet exceptionellt starkt när aktiekurserna steg till nya rekordsiffror och de långa räntorna sjönk kraftigt. Intäkterna i nästan alla tillgångsslag var positiva och ECB:s köpprogram hade en betydande effekt på investerarnas förtroende. På marknaden upplevdes en avsevärd vändning under det andra kvartalet när räntorna började stiga kraftigt, vilket ledde till att euron förstärktes och till en osäkerhet på aktiemarknaden. Osäkerheten på marknaden kommer att betonas under slutet av året när centralbanken i USA byter riktning för sin penningpolitik. Miljön med låga räntor som pågått länge har bildat ett beroendeförhållande mellan investeringsmarknaden och den likviditet som centralbankerna tillhandahåller. Redan små ändringar i penningpolitiken kan leda till kraftiga rörelser på investeringsmarknaden. På bostadsmarknaden i Finland har början av året varit mycket varierande och antalet köp steg kraftigt i januari-mars jämfört med år 2014. Genast efter det, i april sjönk antalet till en lägre nivå än året innan och således har antalet bostadsköp under början av året varit i det närmaste lika stort som under jämförelseperioden år 2014. I bostadspriserna har skillnaderna mellan huvudstadsregionen, tillväxtcentra och små orter fortfarande ökat. Priserna på de större marknaderna har redan börjat stiga men i avfolkningsregionerna har priserna sjunkit en aning. Framtiden ser lite ljusare ut. Exempel på det är att konsumenterna förtroende har förstärkts och byggsektorn vaknat till en aning. Dessutom ger regeringsförhandlingarna som gick bra tro på en linjeren politik. Därutöver ger de överenskomna löneuppgörelserna tro på ett framåtskådande samarbete. Kvevlax Sparbank Kvevlax Sparbanks affärsverksamhet har under rapportperioden fortsatt att utvecklas gynnsamt. Ökningen av depositionerna och den totala kreditgivningen har motsvarat bankens mål. I slutet av juni uppgick depositionerna till 141 301 tusen euro. Depositionerna ökade de senaste 12 månaderna med 5,2 %. Hela kreditgivningen inklusive förmedlade krediter var i slutet av juni 143 102 tusen euro. Ökningen de senaste 12 månaderna var 2,5 %. Kvevlax Sparbank bedriver grundläggande bankverksamhet och erbjuder sina kunder mångsidiga banktjänster. Utöver de krediter som beviljas ur den egna balansräkningen och de depositioner som tas emot förmedlar banken sina samarbetspartners produkter och tjänster. Sådana är bl.a. hypotekskrediter, placeringsoch kapitalförvaltningstjänster samt försäkringar. Banken har sammanlagt 4 kontor; i Kvevlax, Vasa, Maxmo och Petsmo. Kvevlax Sparbank har 22 anställda i bankarbete. Delårsrapport 1.1.- 30.6.2015 2
Bankens förmedlade Aktia Hypoteksbank Abp:s hypotekskrediter uppgick till 888 tusen euro (4 801) i slutet av juni. Aktia Hypoteksbank har inte beviljat nya bostadskrediter under översiktsperioden utan nykreditgivningen ges från bankernas egna balanser. Till bankens produkturval hör också Sp-Fondbolag Ab:s fonder. Även aktieförmedling och indexlån hör till bankens tjänster. Till produkturvalet hör dessutom pensions- och livförsäkringsprodukter som tillhandahålls av Sb-Livförsäkring. Sparbanksförbundet anl:s styrelse har föreslagit för de Sparbanker som hör till Sparbankernas sammanslutning att en hypoteksbank (Sb-Hypoteksbank Abp) bildas. Sb-Hypoteksbanks syfte är att emittera säkerställda obligationslån (Covered Bond, CB) i euro med säkerhet i inteckning. Sb-Hypoteksbank hör till Sparbankernas sammanslutning och blir medlemsbank i Sparbanksförbundet anl. Förmedlarbank för den kan endast de Sparbanker som hör till Sparbankernas sammanslutning vara. Sparbankernas Säkerhetsfond inledde sin verksamhet i början av år 1925 och det gångna året var dess 90:e verksamhetsår. Sparbankernas Säkerhetsfonds delegationsmöte 16.10.2014 beslutade upplösa Säkerhetsfonden helt och återbetala fondens tillgångar till medlemsbankerna som en del av byggandet av sammanslutningen. Resultatöversikt januari-juni De mest betydande förändringarna och händelserna jämfört med bokslutet 31.12.2014 Kvevlax Sparbanks resultatutveckling har under den första delen av år 2015 varit gynnsammare än under föregående år. Bankens rörelsevinst under tiden 1.1 30.6.2015 var 726 tusen euro (473), vilket var 253 tusen euro större än under jämförelseperioden. Rörelsevinsten var på årsnivå 0,9 % (0,6 %) av balansräkningen. Bankens räntenetto var 1 281 tusen euro (1 231) under rapportperioden. Räntenettot ökade med 1,9 % jämfört med motsvarande period året innan. På ökningen av räntenettot inverkade ökade volymer. Dividendintäkterna var 72 tusen euro (71). Provisionsintäkterna uppgick till 530 tusen euro (471). Provisionskostnaderna var 67 tusen euro (74). Nettointäkterna av värdepappershandel och valutaverksamhet var 3 tusen euro (6). Nettointäkten av finansiella tillgångar som kan säljas uppgick till 232 tusen euro (177). Av den var realisationsvinsterna 242 tusen euro. Bankens administrativa kostnader var 1 241 (1 108). Av dessa var personalkostnader 690 tusen euro (578) och andra administrativa kostnader 552 tusen euro (529). Bankens balansräkning ökade med 5,18 % jämfört med jämförelseperioden och var 169 206 tusen euro (160 867). Det egna kapitalet uppgick vid rapportperiodens slut till 14 936 tusen euro (14 468). Fonden för verkligt värde som ingår i eget kapital uppgick till 1 316 tusen euro (1 255). Fonden för verkligt värde innehåller de förändringar i verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas samt av derivat som säkrar kassaflödet och som ska redovisas. Bankens reserveringar var 4 968 tusen euro. Kapitaltäckning och riskposition Under rapportperioden har kreditriskerna ökat en aning men är fortsättningsvis på en låg nivå. Banken hade fordringar som varit obetalda i mer än 90 dagar och fordringar med nollränta endast till ett belopp av 383 tusen euro, vilket är 0,3 % av den egna kreditgivningen och garantistocken. Vid motsvarande tidpunkt året innan uppgick de till 268 tusen euro. Under början av året bokfördes -6 tusen euro som nedskrivningar på lån och andra fordringar och 4 tusen euro som återföringar. Delårsrapport 1.1.- 30.6.2015 3
De mest betydande förändringarna och händelserna jämfört med bokslutet 31.12.2014 Kreditklassificeringsmodeller Företags- och lantbrukskundernas kreditklassificeringsmodell förnyades i början av år 2015. När kredit beviljas bedöms företagskunderna enligt en bokslutsanalys kundens ekonomiska situation, betalningsförmåga, konkurrensläge, kreditklassificering och belåningsgraden på de säkerheter som erbjuds som bildar grunden för kreditbesluten och den riskbaserade prissättningen av krediten. Dessutom utreds den tänkta investeringens inverkan på kundens ekonomiska situation. I fråga om lantbrukskunder baserar sig kreditbeviljandet på uppgifter som samlats in om gården, lantbrukets skattedeklaration och den kreditklassificering som gjorts utifrån uppgifterna. På bedömningen inverkar också kundens ekonomiska läge, betalningsförmåga och belåningsgraden på de säkerheter som erbjuds. För klassificeringen av företags- och lantbrukskunderna använder Sparbankerna den interna klassificeringen Sp-rating. I början av år 2015 steg bankernas kapitalkrav när man i Finland tog i bruk kapitalkonserveringsbufferten och kontracykliska kapital-buffertar. Kapitalkonserveringsbufferten höjde kapitalkravet för kapitaltäckningen från 8 procent till 10,5 procent beräknad på de riskvägda posterna. Den kontracykliska kapitalbufferten kommer att variera mellan 0 och 2,5 procentenheter. Beslutet om att införa kontracykliska kapitalbuffertar och deras storlek fattas av Finansinspektionens direktion kvartalsvis på basis av sin makrostabilitets-analys. Finansinspektionens styrelse fattade sitt första beslut 16.3.2015 enlig vilket inget kontracykliskt buffertkrav ställs på bankerna. Finansinspektionen kommer under 2015 ytterligare att definiera tilläggskrav för de kreditinstitut som är betydande för finansieringssystemet. Sparbanksgruppen publicerar kapitaltäckningsuppgifterna i enlighet med Pelare III i sitt bokslut. Sparbanksgruppens bokslut kan läsas på webbtjänsten www.sparbanken.fi Sparbankens uppgifter om kapitaltäckningen ingår i Sparbanksgruppens bokslut. De undantagstillstånd som avses i 21 och 21 a i sammanslutningslagen tillämpas inte på Sparbanken. Banken publicerar de kapitaltäckningsuppgifter som kreditinstitutslagen och Finansinspektionens standarder kräver en gång om året som en del av bokslutet. Utsikter för den senare delen av året Under resten av året väntas bankens kapitaltäckning och resultatutveckling förbli jämna. Depositionerna och krediterna beräknas öka i samma takt som under första delen av året. Nedskrivningarna torde även detta år stanna på låg nivå. Resultatet för den resterande delen av året väntas sjunka en aning jämfört med början av året eftersom första delen av året innehåller en del engångsposter såsom dividendintäkter. Delårsrapport 1.1.- 30.6.2015 4
Kvevlax Sparbank Resultaträkning (tusen euro) 1-6.2015 1-6.2014 1-12.2014 Ränteintäkter 1 596 1 578 3 207 Räntekostnader -315-348 -707 Räntenetto 1 281 1 231 2 500 Intäkter från egetkapital instrument 72 71 76 Provisionsintäkter 530 471 983 Provisionskostnader -67-74 -154 Nettointäkter från värdepappershandel och valutaverksamhet 3 6 11 Nettointäkter från finansiella tillgångar som kan säljas 232 177 297 Nettointäkter från förvaltningsfastigheter 25 19 42 Övriga rörelseintäkter 204 24 332 Administrationskostnader -1 241-1 108-2 312 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -35-47 -67 Övriga rörelsekostnader -275-288 -600 Nedskrivningar av krediter och andra förbindelser -2-10 -202 Rörelsevinst 726 473 907 Bokslutsdispositioner -447-300 -403 Inkomstskatt -44-32 -138 Vinst av ordinarie verksamhet efter skatt 235 141 366 Räkenskapsperiodens vinst 235 141 366 Balansräkning Aktiva (tusen euro) 30.6.2015 30.6.2014 31.12.2014 Kontanta medel 496 712 616 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 5 135 5 616 5 268 Fordringar på kreditinstitut 6 431 5 529 8 958 Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn 142 426 135 085 137 197 Skuldebrev 1 845 2 374 2 049 Aktier och andelar 9 068 7 219 7 797 Derivatinstrument 1 062 1 418 1 306 Immateriella tillgångar 181 180 161 Materiella tillgångar 1 736 1 714 1 730 Övriga tillgångar 24 28 63 Resultatregleringar och förskottsbetalningar 776 980 603 Latenta skattefordringar 25 11 17 169 206 160 867 165 765 Passiva (tusen euro) 30.6.2015 30.6.2014 31.12.2014 Skulder till kreditinstitut 4 719 4 048 2 900 Skulder till allmänheten och den offentliga sektorn 142 523 135 960 141 709 Övriga skulder 915 798 978 Resultatregleringar och erhållna förskott 791 850 535 Latenta skatteskulder 354 325 354 Reserver 4 968 4 418 4 521 Grundkapital 1 1 1 Fonden för verkligt värde 1 316 1 255 1 348 Övriga bundna fonder 6 506 6 506 6 506 Fria fonder 181 181 181 Balanserad vinst 6 698 6 385 6 382 Räkenskapsperiodens vinst 235 141 350 169 206 160 867 165 765 Förbindelser utanför balansräkningen (tusen euro) 30.6.2015 30.6.2014 31.12.2014 Förbindelser för kunders räkning till förmån för tredje part 1 292 3 492 3 029 Oåterkalleliga förbindelser till förmån för kunder 6 482 4 843 3 211 Delårsrapport 1.1.- 30.6.2015 5
Kvevlax Sparbank Derivatinstrument Nominellt värde (tusen euro) 30.6.2015 30.6.2014 31.12.2014 Ränteswap avtal 20 000 25 000 20 000 Aktiederivat 392 111 263 Verkligt värde (tusen euro) 30.6.2015 30.6.2014 31.12.2014 Ränteswap avtal Verkligt värde, postiv 1 059 1 418 1 303 Aktiederivat Verkligt värde, postiv 3 2 Alla derivatinstrument är skyddande. Kalitaltäckningsanalys, tusen euro Kapitalbas 30.6.2015 30.6.2014 31.12.2014 Kärnprimärkapital före lagstadgade justeringar 18 944 18 003 18 384 Lagstadgade justeringar i kärnprimärkapitalet -2 119-3 479-3 452 Summa kärnprimärkapital (CET1) 16 825 14 524 14 932 Primärkapitaltillskott före lagstadgade justeringar Lagstadgade justeringar i primärkapitaltillskottet Summa primärkapitaltillskott (AT1) Summa primärkapital (T1 = CET1 + AT1) 16 825 14 524 14 932 Supplementärkapital före avdrag 46 1 298 1 415 Avdrag från supplementärkapitalet -46-54 -44 Summa supplementärkapital (T2) 0 1 245 1 371 Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2) 16 825 15 769 16 303 Riskvägda exponeringar 83 761 80 276 80 926 varav kredit- och motpartsrisk 75 230 71 446 72 465 varav kreditvärdighetsjustering (CVA) 694 1 342 965 varav marknadsrisk (valutarisk) 1 064 942 722 varav operativ risk 6 773 6 546 6 773 Kärnprimärkapital (CET1) i förhållande till totalt exponeringsbelopp (%) 20,09 % 18,09 % 18,45 % Primärkapital (T1) i förhållande till totalt exponeringsbelopp (%) 20,09 % 18,09 % 18,45 % Sammanlagd kapitalbas (TC) i förhållande till totalt exponeringsbelopp (%) 20,09 % 19,64 % 20,15 % Vinsten från början av året om 235 tusen euro med avdrag av planerad vinstutdelning om 17 tusen euro har beaktats i det primära kapitalet vid uträkningen av kapitaltäckningsgraden. Kvevlax den 3 augusti 2015 Kvevlax Sparbank Styrelsen Delårsrapport 1.1.- 30.6.2015 6