KonsumentMakt NYHETSBREV FRÅN SVERIGES KONSUMENTRÅD NR 3-4 JUNI 2002 LEDARE / Charlotte Hedin Inför en Richterskala för matlarmen! Så här med det stora larmet om akrylamid i chips och andra potatisprodukter i backspegeln kan ett par reflektioner vara på sin plats. Akrylamid är ett gift som förmodligen orsakar ett antal cancerfall hos människor varje år. Men det blir inte fler cancerfall bara för att detta samband har upptäckts, snarare kanske det kan bli färre eftersom man förhoppningsvis kan förändra produktionsmetoderna för dessa produkter. De gamla kostråden, att undvika fet och friterad mat, står sig fortfarande. Det var det Livsmedelsverket menade när de sa att inga åtgärder behöver vidtas gentemot konsumenterna: fortsätt följ kostråden och ät så lite chips och pommes frites som möjligt. Det låter med andra ord ganska enkelt, men ändå dröjer sig en känsla kvar av osäkerhet. Räcker med att jag äter min halva av lördagspåsen för att jag ska få i mig mer än gränsvärdena för akrylamiden eller måste jag klämma i mig 100 påsar? Och hur är det med andra produkter, hårt bröd och frukostflingor? Om det nu mest var positivt med upptäckten av akrylamid i mat och om Livsmedelsverket inte ansåg att något behövde göras egentligen varför i all världen gick man då ut med detta jättelarm? Med presskonferens som orsakade krigsrubriker i kvällstidningarna? Det saknas helt enkelt proportioner i matlarmen. Det saknas möjligheter för gemene man att ta till sig den information som kommer ut från Livsmedelsverket. Jag menar att det behövs en Richterskala för matlarm. Richterskalan är en välkänd måttstock över hela världen för hur kraftig en jordbävning är. En liknande skala borde finnas för matlarm. En slags gradering av matlarmen så att konsumenterna (och medierna!) kan sätta de olika larmen i proportion till något. Man talar mycket om riskvärdering inom livsmedelsområdet, och om riskkommunikation, men man är inte tillräckligt konkret. I sin riskkommunikation borde myndigheterna använda sig av ett antal frågor för att komma fram till en samlad värdering. Frågorna bör vara av typen: Är detta en allvarlig risk för alla människor? För vissa riskgrupper? Behöver vi ändra kostrekommendationerna? Kommer vi i vår fortsatta forskning fokusera på denna fråga? Kommer vi att gå ut med en order om att produkterna ska dras tillbaka från butikerna? Alla frågor som besvaras med JA ger en poäng och utifrån den samlade poängen får larmet en plats på larmskalan. Det ger en tydlig signal till konsumenterna hur illa det är. Med den här skalan skulle akrylamidlarmet förmodligen hamna på medelnivå och därmed inte ge krigsrubriker i kvällstidningarna.
Sidan 2 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sveriges Konsumentråd Konsumentrådet är en fristående, partipolitiskt obunden samarbetsorganisation för organisationer som i sin verksamhet företräder medlemmarnas konsumentintressen. Konsumentrådet består av 21 medlemsorganisationer. Ordförande: Inger Persson Generalsekreterare: Charlotte Hedin Kansli: Christine Blomgren, assistent Jens Henriksson, internationell sekreterare Maria Holmkvist, informationsansvarig Marie Rubertsson Nerén, projektledare Jan-Erik Nyberg, projektledare Kansliets e-postadresser: christine.blomgren@konsument.a.se charlotte.hedin@konsument.a.se jens.henriksson@konsument.a.se maria.holmkvist@konsument.a.se marie.rubertsson@konsument.a.se janerik.nyberg@telia.com Medlemsorganisationer: Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO Hushållningssällskapens förbund Hyresgästernas Riksförbund, HR Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel & Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet Konsumentgruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Kooperativa Förbundet, KF Landsorganisationen i Sverige, LO Pensionärernas Riksorganisation, PRO Riksförbundet FUB Riksförbundet Hem och Samhälle Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, SIOS Sveriges Kvinnolobby Studieförbundet Vuxenskolan, SV Sveriges Pensionärsförbund, SPF Synskadades Riksförbund, SRF Tjänstemännens Centralorganisation, TCO KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box 855 101 37 Stockholm Tel: 08-406 08 60 Fax: 08-406 02 60 E-post: info@konsument.a.se Internet: www.konsument.a.se Ansvarig utgivare: Inger Persson Redaktör: Maria Holmkvist Sveriges Konsumentråd Får citeras med angivande av källa. Tryckt av Litorapid, Göteborg B-Post. Distribution: Posten AB KRÖNIKA: Bråka och ha kul! Nog tyckte jag att konsumentfrågor kändes lite dammigt och förlegat när jag för sex år sedan började jobba på Konsumentrådet. När jag nu ska gå vidare till andra uppgifter har jag funderat över hur det kom sig att jag ganska snabbt ändrade uppfattning konsumentperspektivet har sprängkraft! Jag tror att det bottnar i att jag kunde koppla tillbaka till mitt tidigare politiska engagemang. Jag begrep inte att jag hade varit konsumentaktivist i flera år! Vissa minnen dök upp i en helt annan dager: cocacolabojkott, mcdonaldsbojkott, second hand-kläder, möbler från Myrorna, mormors kantstötta porslin och egna hårklippningar. Vad ägnade sig artonsårupplagan av Maria Holmkvist åt om inte att vara en kritisk konsument? Och konsumtionskritiker. Helt ovetandes. Att köpa eller att inte köpa här ryms många beslut som kan påverka samhället i grunden. En enad konsumentopinion kan sätta stopp för missförhållanden. En stark konsumentrörelse kan påverka konsumentpolitiken så att den i sin tur hjälper till att skapa ett rättvisare och uthålligare samhälle. Det fattade jag inte först! Jag hade väldigt roligt i mina loppiskläder och bojkotta Coca-cola-märken. Det var väldigt roligt att vara anti-konsument och vägra stödja multinationella företag. Sedan blev jag vuxen passerade trotsåldern och försökte bli en mer seriös person. Men på bussen sitter jag ibland bakom långhåriga tjejer i märkliga kläder och de doftar svagt av gammal källare (man gör det när man ekiperar sig med malätna källarfynd från Myrorna). Blir nostalgisk. Längtar tillbaka till trotsåldern. Så nu när jag ska ta farväl av Konsumentrådet och er läsare vill jag bara påminna mej själv och er om vikten av att vara en medveten konsument men inte glömma bort det roliga. Gå in i trotsåldern igen. Njut av att bråka och kräva och vägra! Kan man inte hålla reda på vad som är konsumentpolitiskt korrekt varje dag så kan man ju ta en allmän bojkottdag då och då. Vägra konsumera allt, till exempel. Att lära sig att inte acceptera underliga livsmedel med onödiga tillsatser, oläsliga elräkningar, ägg från olyckliga höns och reklam som tar smygvägar till barnen är i själva verket ett arbete för demokrati och ett samhälle som värnar om rättvisa och jämlikhet. Så gnäll på. MARIA HOLMKVIST TREVLIG SOMMAR! Nästa nummer av KonsumentMakt utkommer i september.
KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 3 GENMÄLE: Folkbildning ger sällan rubriker I förra numret gav Konsument- Makts Sverker Björk en översikt av protesterna ute i Europa mot genförändrade grödor och livsmedel, s.k. GMO. Där fick man tyvärr ett intryck av att svenska miljö- och konsumentorganisationer varit passiva, att vi i stort sett accepterat GMO. Så är inte fallet. Klart, vi i Sverige har inte klätt ut oss till Frankensteins monster eller dödens skördemän. Inte heller har vi gått in för att piska upp stämningar som får människor att riva upp försöksodlingar. Samtliga svenska organisationer som sysslar med GMO det är främst Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV), Naturskyddsföreningen, Konsumentrådet och Konsumenter i samverkan har valt att gå sakligt till väga. Medveten strategi Folkbildning ger inga feta rubriker. Att människor bildar sig en uppfattning, det sker obemärkt. Valet av folkbildning som strategi var ett medvetet val. Våren 1999 satt jag med i ett första kampanjmöte om GMO hos Friends of the Earth Europe. Det var i Wien och vi kom från ett 20-tal länder. Redan från början var vi ganska samstämmiga i vår kritik av hur kemiföretagen valt att använda sig av gentekniken: miljökonsekvenser (bl.a. okontrollerad genspridning) som förbisetts, bindningen till kemijordbruket, graden av socialt och ekonomiskt tvång som företagen utövade mot bönder (inte bara i syd), hoten mot konsumentens valfrihet. Däremot var vi mera diverse i fråga om valet av strategi. Två läger bildades kring bordet, där vi från Holland, Schweiz, Österrike, Danmark och Sverige lutade mot en sakligare linje. Av flera skäl, bland annat: Våra länders befolkningar, inte minst bönderna, är välutbildade och kunskapsinriktade. Bondeorganisationerna är relativt miljömedvetna. Schweiz och Sverige har framstående läkemedelsföretag som använder sig av genteknik på sätt som dels inte innebär fara för miljön, dels lovar att hjälpa svårt sjuka människor. Våra myndigheter Livsmedelsverket och Jordbruksverket och motsvarande är relativt öppna och dialogvilliga. Hysteri i Storbritannien Det här sista är viktigt. Att debatten om GMO i Storbritannien blivit snudd på hysterisk är ingen slump. Våren 1999 stod landet mitt uppe i galna koskandalen, en dödlig epidemi som myndigheterna in i det sista försökte mörka bortom all sans. Britternas förtroende för myndigheten är noll. Med all rätt. I Sverige är klimatet tack och lov ett annat. Vi inom MJV tog fram en kampanjskrift där vi avstod från att göra några tvärsäkra påståenden om GMO utan ställde de frågor som vi menar borde ha besvarats innan GMO över huvud taget släpptes ut i fält. Frågorna utmynnade i ett krav på frysning av tillstånd för GMO i fält, riskforskning undantagen, i fem år. Kring det kravet har vi deltagit i paneldebatter med genteknikforskare, företrädare för LRF och böndernas inköpsorganisation, ekolantbrukare, myndigheter och andra miljögrupper. Skriften är i sin andra upplaga Vår kunskapsagitation känns meningsfullt. Endast kunniga konsumenter kan vara kritiska och rönen från opinionsundersökningar i både Europa och Nordamerika visar, att ökade kunskaper om GMO på intet sätt dämpar kritiken. CHARLY HULTÉN Miljöförbundet Jordens Vänner Handikappförbundens samarbetsorgan 60 år Konsumentrådet gratulerar sin medlemsorganisation Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) som i dagarna fyller 60 år. Utvecklingen från den första samarbetsorganisationen mellan föreningar med namn som De vanföras förbund och De dövas väl till dagens moderna paraplyorganisation har varit krokig men många gånger framgångsrik. HSO firade sin 60-årsdag med ett jubileumsseminarium över temat Morgondagens arbetsmarknad på Norra Latin i Stockholm. Programmet innehöll bland annat en paneldebatt med företrädare för handikapporganisationer, riksdagen och forskarvärlden som diskuterade språkets inverkan på hur funktionshindrade bemöts i arbetslivet. Orden arbetshandikappad och arbetsoförmögen sänder helt fel budskap. Bättre kompetensutveckling Utformningen av framtidens arbetsmarknad diskuterades också, men här var man inte helt överens. Några av debattörerna menade att arbetsmarknaden måste bli mer flexibel och se till individen, medan andra istället trodde att just den så kallade flexibiliteten istället kan förvandlas till osäkerhet för den enskilde. Huruvida lönebidraget ska avskaffas, förändras eller behållas i sin nuvarande form var också en tvistefråga. Ett förslag som däremot gav gehör hos paneldeltagarna var ett förslag om bättre möjligheter till kompetensutveckling för funktionshindrade och kanske ett system för karriärvägledning. I panelen fanns Sonja Fransson (s), som nyligen utsetts att utreda frågor som rör funktionshindrade i arbetslivet och hon fick genom denna debatt flera goda uppslag till sin utredning. CHARLOTTE HEDIN
Sidan 4 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 KONSUMENTRÅDETS JAN-ERIK NYBERG BESÖKER HONG-KONG: Levande fiskdisk och dyr mjölk Hong Kong-borna bor tätt och högt, men de kan ofta trösta sig med bländande vacker utsikt. Åldern tycks avgöra husens höjd: högst 20 våningar 70-tal eller äldre, 30 våningar 80-tal, 40-våningshus i klungor om tio eller fler 90-tal. Var kommer det att sluta? Bostadsförhållandena kommer givetvis upp när jag besöker Hong Kongs Konsumentråd (Hong Kong Consumer Council). Man berättar att drygt hälften av alla lägenheter tillhör det sociala bostadsprogrammet, allmännyttan om man så vill. Genomsnittliga lägenhetsytan är ca 50 m 2 och hyran tio procent av inkomsten, som dock inte får vara alltför hög. För rätt till lägenhet krävs en hushållsinkomst under 28 000 dollar per månad, motsvarande ungefär 36 000 kronor. Allmännyttan verkar välhållen, men vad annat än trångboddhet skulle få praktiskt taget alla, också de högst upp i 40-våningshusen att hänga enkla torkställningar utanför fönstren? Skatterna är låga. I stället får man betala mycket själv. Jag läser i Parents Journal, tidning för småbarnsföräldrar, att man bör spara 4 200 dollar i månaden för varje barn från födseln för att ha råd att så småningom bekosta deras universitetsutbildning. Det mesta av primärvården är privat, berättar Konsumentrådet, som tycker det är en bra ordning. Däremot är sjukhusplatserna till över 90 procent offentliga och i stort sett avgiftsfria. Jag kommer själv i kontakt med sjukvården när barnbarnet, 2, får öroninflammation. Just nu har vi väntetid, beklagar en vänlig dam i telefon. Kan ni dröja en timme med att komma? Jodå, en timmes väntan på doktorn är lite för en svensk. Däremot är det mycket för en svensk att räkningen för 15 minuters konsultation och en omgång antibiotika slutar på närmare tusenlappen. Lågprisshoppingen har liksom lågkostnadsproduktionen, även den högteknologiska, flyttat till Kina. En dag tar därför sonen och jag pendeltåget till Shenzen på andra sidan gränsen i främsta ärende att inhandla Nintendospel. Shenzen har på drygt 20 år växt från en fiskeby med några hundra invånare till en snabbväxande ekonomisk frizon med flera miljoner. Miljön är vilda västern. Byggrusch, tiggande krymplingar, påträngande försäljare, bordeller, hänsynslös trafik och en lätt obehagskänsla inför vad som kan vänta bakom nästa hörn. Men Nintendospel fanns liksom det mesta i ett modernt, lufkonditionerat köpcentrum, i stort urval, nästan gratis och nästan säkert piratkopior. För den Foto: Jan-Erik Nyberg som vill fira köpfest utan köptrygghet erbjuder Shenzen oanade möjligheter. Att studera prisbilden i livsmedelshallen i vår förort är intressant. Genomsnittsnivån är i klass med den svenska, möjligen till och med högre, men somligt är mycket billigare och annat extremt mycket dyrare. Vad sägs om 160 kronor kilot för kaffet, 27 kronor litern för mjölken och uppskattningsvis en krona för varje ostskiva? Mycket billiga och fräscha är kinesiska grönsaker. Fisken är också billig och rimligen färsk, eftersom den simmar omkring i fiskdiskens akvarier. Jag tar upp matpriserna med Hong Kongs konsumentråd. Jag träffar högsta chefen, Pamela Chan på engelska, Chan Wong Shui på kinesiska. När jag försiktigt klagar över mjölkpriserna spänner Pamela Chan ögonen i mig och säger att det är väl bra att
KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 5 mjölken är dyr. Ni västerlänningar ska ändra era matvanor, äta mindre mjölk och fett och mer som kineser. Då blir ni friskare och lever längre. Något överraskad kontrar jag med frågan om det kan vara bra med alla matmarknaderna, där köttet hänger på stång ut över trånga gator och kycklingarna hålls levande i små burar för att nackas när kunden bestämt sig. Självklart, det är så man ska handla om man vill ha bra råvaror, svarar mrs Chan. Så bekräftas återigen den gamla iakttagelsen att matvanor är relativa. Vi föredrar alla det vi vant oss vid. Konsumentrådet är också Hong Kongs konkurrensmyndighet, ingen särskilt lätt roll eftersom det saknas konkurrenslagstiftning. Lämnar inte det fältet fritt för kartellbildningar, frågar jag. Jo, egentligen, svarar Roy Cameron, chef för konsumentrådets konkurrensavdelning, men det fungerar hyggligt så länge marknadstillträdet är så fritt som det fortfarande är. Dock är det inte hållbart på sikt. Både myndighet och konsumentrörelse Hong Kongs konsumentråd, med drygt 25 år på nacken, är i storlek och resurser ungefär jämförbart med svenska Konsumentverket, men fyller egentligen tre roller: som konsumentmyndighet, som konkurrensmyndighet och som konsumentrörelse, medlem bland annat i Consumers International. Hong Kongs regering utser styrelsen och svarar för huvuddelen av finansieringen. Uppgifterna är att genomföra tester och marknadsundersökningar, handlägga konsumentklagomål och hjälpa konsumenter i rättstvister, ge råd före köp, öka medvetandet om konsumenternas rättigheter genom konsumentutbildning och opinionsbildning. Konsumentrådet ger också ut konsumenttidskriften Choice, där tester och marknadsöversikter publiceras. En stor del av verksamheten sker i de 12 konsumentvägledningskontoren (Consumer Advice Centres), som huvudsakligen finns i de stora bostadsområdena på Hong Kongs fastlandssida Kowloon och New Territories. Där kan man få råd före köp, men framförallt, förefaller det mig, få hjälp med klagomål av universitetsutbildad personal på tre språk: mandarin, kantonesiska och engelska. På ett år hanteras närmare 20.000 klagomål. Vanligaste klagomålsorsaken är pris och kvalitet. Telekommunikationer är det område som får motta flest klagomål. JAN-ERIK NYBERG Äntligen stopp för oönskad e-postreklam Reklam via e-post, fax, sms eller automatisk telefonuppringning kommer inte längre att vara tillåten om inte den enskilde konsumenten själv beställt den. Det är innebörden av det beslut som EU-parlamentet fattade i slutet av maj, när man röstade ja till opt-in -regeln. Parlamentet valde att inte göra några ändringar i förslaget till direktiv om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet. Det här är en verklig framgång för konsumentrörelsen, säger Charlotte Hedin, generalsekreterare på Sveriges Konsumentråd. Opt-in är det enda sättet att se till att konsumenterna själva får välja om de vill ta emot reklam via e-post eller sms. Nu slipper vi betala för reklam som vi inte vill ha. Konsumentrådet var tidigt kritiska till fenomenet oönskad e-postreklam. Bland annat publicerades en rapport i ämnet redan hösten 1997 och rådet arbetade aktivt med frågan inom EU. Förbudet kunde ha kommit till stånd tidigare, men då valde regeringen att gå på näringslivets linje. Konsumentrådet och BEUC, den europeiska konsumentorganisationen, tycker också att direktivets förslag om hur cookies * ska behandlas är bra för konsumenterna: Det här kommer att förbättra skyddet för personuppgifter betydligt, säger Jim Murray, BEUC:s vd. Nu måste konsumenterna få uttömmande information om eventuella cookies i förväg och få möjlighet att säga nej till dem. Jag tror att konsumenternas förtroende för elektroniska media kommer att öka. Detta innebär inget förbud mot cookies, men ger konsumenterna en chans att förhålla sig till att det lagras data om dem. När vi använder olika bonuskort registreras också data om hur vi handlat, men då är det vi själva som aktivt lämnar detta via kortet (även om vi nog är många som mest tänker på att vi samlar poäng). MARIA HOLMKVIST *En slags textfil som lagras på i din webbläsare när du besöker vissa webbplatser. Filen kan användas för att underlätta inloggning, men hjälper också webbplatsens ägare att föra statistik över besökarna och deras köpbeteende.
Sidan 6 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Könsdiskriminerande reklam en ickefråga i Sverige Arbetet mot stereotypa kvinnobilder är klart definierat i både FN och EU. I Sverige har det inte fått något genomslag. Och inför årets val är lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam närmast en icke-fråga. Politikerna i FN och EU har enats om en rad strategier för bättre bilder av kvinnor och män i reklam och medier. I Peking 1995 enades FN om en handlingsplan. Den handlar om att 1) ge kvinnor större tillgång till medier och 2) motverka stereotypa könsskildringar i medierna. Dokumentet är detaljerat och ger en mängd förslag till förändringar på olika samhällsnivåer. Samma år antog EU:s ministerråd en resolution (95/C 296/06) där medlemsstaterna anger sin vilja att främja en positiv kvinno- och mansbild, befriad från fördomar och stereotyper. Senast i EU-kommissionens Ramstrategi för jämställdhet för 2001-2005, är Könsroller och stereotyper en av fem huvudfrågor. Det finns alltså verktyg för förändring. När åtgärder mot könsstereotypa bilder diskuteras i Sverige ställs de ofta i motsats till tryckfrihetslagen. En lag mot könsdiskriminering i reklam har utretts flera gånger sedan området definierades 1974. En sådan inskränkning i lagen har inte ansetts befogad. Vänder man på resonemanget kan man säga att i dag produceras kränkande bilder med skydd av tryckfrihetslagstiftningen under täckmantel att det är fri åsiktsbildning. Branschen granskar sig själv En rundringning till departement och enheter som handhar medier, jämställdhet och konsumentfrågor bekräftar att frågan inte finns på dagordningen. Regeringen nöjer sig med Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam, ERK. Det är reklambranschens eget självsanerande organ som skapades när ett lagförslag utreddes på 80-talet Det är absurt att näringslivet ska granska sig själv, säger vänsterpartisten Anja Karlsson, en av de politiker som drivit frågan hårdast. För ett par år sedan blev hon så rasande över H&M:s underklädesreklam att hon målade över reklampelare i Göteborg. Hon dömdes för skadegörelse till böter i tingsrätten. Jag är inte nöjd med ERK, varken som idé eller med nuvarande konstruktionen. Det minsta man kan begära är konsumentrörelsen ska vara företrädd. Genom att branschen tillåts granska sig själv förleds vi att tro företagen har en moral som går utöver det rena vinstintresset. Det är fånigt att tro att ERK spelar någon roll i arbetet mot den skeva könsmaktordning som råder globalt. Folk känner ju inte ens till att rådet finns. KonsumentMakt har gått igenom riksdagspartiernas och deras ungdomsförbunds program och policydokument för att se hur ämnet behandlas. Ägarförhållanden, finansiering och ny teknik får det största utrymmet i partiernas mediepolitiska program, till exempel Folkpartiet. Centern gör i sin mediemotion (2000/01:c105) en koppling mellan mediernas stereotypa kroppsideal, ätstörningar och unga tjejers och killars kroppsuppfattning. Riksdagspartierna är passiva Vänsterpartiets kvinnopolitiska program tar upp objektifiering och sexualisering. Miljöpartiet vill förbjuda exponering av porr, liknande förbudet mot tobaks-och alkoholreklam. Kristdemokraterna vill beivra diskriminerande och kränkande reklam allmänt samt inskränka sändningstider för porr. Moderaterna anser att staten inte ska blanda sig i mediernas innehåll. Socialdemokraterna förespråkar diskussion och inte lagstiftning när det gäller jämställdhet i medierna. Hur den diskussionen ska uppstå framgår inte. De medel partierna föreslår är framförallt branschöverenskommelser och diskussion. Inget parti tycks ha tagit intryck av de internationella resolutioner och förslag som finns specifik för könssterotypa skildringar i medierna. Anja Karlsson, Vänsterpartiet. Foto: Marie Strinnholm-Nordin/Pressens Bild
KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 7 Foto: Maria Holmkvist Alla ungdomsförbund utom ett (MUF) ägnar frågan uppmärksamhet inför årets val. Centerns ungdomsförbund, CUF, har i sin valplattform ett kapitel om utseende. CUF erbjuder underlag och fakta för dem som vill agera. Gustav Fridolin i Grön Ungdom kräver i artiklar att H&M tar sitt ansvar och slutar tapetsera Sverige med bakåtsträvande propaganda. Kvinnor degraderas till kroppar och män till dreglande sexister, menar han. Liberala Ungdomsförbundet hade förra sommaren en Reclaim the Beach-kampanj mot sjuka kroppsideal. KDU, Kristdemokratisk Ungdom, vill förbjuda skönhetstävlingar för personer under 18 år och ha en gräns på18 år för att få köpa eller hyra porr. Dessutom bör stat och kommun inte göra affärer med företag som distribuerar porr. Ung Vänster skriver att sexualiseringen av kvinnokroppen är ett exempel på hur det kapitalistiska produktionssättet griper in och förstärker kvinnoförtrycket. UV kräver att reklamen begränsas i det offentliga rummet, till exempel genom höjd reklamskatt. SSU konstaterar att tjejer har mindre makt över till exempel medierna och att tjejers sexualitet exploateras av porren. Några förslag på åtgärder ges inte på hemsidan. Opinionsbildning,konsumentmakt, attitydpåverkan och individens kritiska hållning är metoder som förbunden förespråkar. Samtliga är försiktiga ifråga om lagstiftning. MARIA JACOBSON Läs mer om FN:s handlingsplan från 1995 i Peking, Platform for Action: www.un.org/womenwatch/daw/beijing/platform Red. anm.: Konsumentrådet erbjöds plats i ERK men avböjde eftersom man inte hade tillräckliga resurser för att delta i arbetet. Konsumentrådet har också framfört kritik mot att branschen ska sanera sig själv och att ERK saknar sanktionsmöjligheter. Senaste ERK-fällningen: Könsstereotypa barnbilder i Ellos-katalog I april fällde ERK reklam för barnkläder i en Elloskatalog. Anmälaren har hittat flera stereotypa framställningar i både text och bild. Bland annat sägs det att flickorna vill ha vackra kläder och pojkarna praktiska. I Ellos bildvärld går flickorna på party och ägnar sig åt some serious shopping medan killarna är tuffa, tunga skateboardåkare.
Sidan 8 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Bredbandsdrömmar i kras Foto: Staffan Lindblom/Pressens Bild Bredband var ordet på allas läppar för några år sedan. Med möjligheten till hypersnabb digital kommunikation skulle hela vårt samhälle förändras i grunden. Visioner om direktdemokrati närdes, folk skulle arbeta och studera på distans, företag och myndigheter skulle effektiviseras, glesbygder få nytt liv. Men sedan ITbubblan brast har yran kommit av sig och av Björn Rosengrens bredbandsproposition har inte så många konkreta resultat märkts. Begreppet bredband har dessutom blivit betänkligt urvattnat. Bredband används idag för diverse tekniker för snabbare dataöverföring, även om prestandan inte räcker till mycket mer än snabbare internetuppkopplingar. Med bredband menar regeringen en förbindelse med minst 2 Mbits/s men idag kallas ADSL med en hastighet på 512 kbits/s regelmässigt för bredband. Begränsad valmöjlighet Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen (PTS) konstaterade nyligen i en gemensam rapport att läget är allt annat än gott på den svenska bredbandsmarknaden. Det är oroande att 25 procent av hushållen i landet inte har möjlighet att till rimlig kostnad få bredband i hemmet, skriver de tre myndigheterna och fortsätter: Konsumenternas valmöjligheter mellan olika nät eller ADSL-operatörer är begränsade. Man menar också att marknaden är svår att överblicka för konsumenterna. Det behövs bättre och begriplig information om hur marknaden fungerar, vad avtalen innebär, säkerheten och vilka alternativen är. Vid sidan av bristen på alternativ konstateras i rapporten att många saknar möjlighet att vara med av ekonomiska skäl. Uppkopplingsavgiften och månadsavgiften är några hinder, men det största hindret är ändå att ha råd att köpa den dator som krävs för att dra nytta av tjänsten. Över 50 procent av hushållen med en inkomst under 200 000 kronor om året saknar en dator i hemmet. Av alla svenska hushåll är det bara 11 procent som har en bredbandsanslutning till Internet, enligt rapporten. Två år efter den stora IT-propositionen verkar den svenska bredbandsutbyggnaden helt ha gått i stå. Regeringens bidrag till kommunerna för utbyggnad utnyttjas inte och samtidigt som kommunerna avstår från att satsa på bredband har de privata aktörerna i stort sett slutat gräva ner fiberkabel. Bredbandsbolaget, Utfors och andra som så sent som hösten 2000 närmast snubblade på varandra i ivern att få dra fiberoptik landet igenom ser man inte längre röken av. Det är affärsverket Svenska Kraftnät som har regeringens uppdrag att bygga ut det så kallade
KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 9 stomnätet till samtliga kommunala huvudorter till år 2003. Men en förutsättning är att utbyggnaden kan ske på kommersiell grund och efterfrågan har det senaste halvåret i stort sett upphört. I dagsläget bedöms en tredjedel av landets kommuner inte kunna nås av det nationella fiberstomnätet under året, trots regeringsmålet. Prisnivån dödar efterfrågan Sedan luften gått ur bredbandsutbyggnaden är ADSL, dvs. bredband via telefonjacket, den snabbast växande bredbandsuppkopplingen. Störst på marknaden är Telia med 80 procent av abonnemangen. Konkurrerande operatörer har svårt att ta sig in på marknaden och anklagelser mot Telia för monopoltendenser har inte låtit vänta på sig. Konkurrensverket utreder för nävarande Telias prissättning av ADSL och om företaget missbrukar sin dominerande ställning på marknaden. Frågar man svenska folket får bredband kosta max 250 kr i månaden enligt en undersökning av analysföretaget Netsurvey. I samband med IT-mässan Comdex i början på året sa Telias vd Marianne Nivert att en rimlig prisnivå för bredbandsanslutningar borde ligga kring 600 kr i månaden. (I dagsläget kostar ADSL 325 kr, redan det en kraftig höjning från 195 kr i månaden för ett år sedan.) Inte ens Telias konkurrenter på marknaden som kunde förväntas jubla över att själva få höja sina priser gillade Telias utspel. Man ser nämligen en fara i att alltför höga priser kan döda efterfrågan. SVERKER BJÖRK Det här förväntas vi göra på nätet: Bankärenden Beställa resor Boka biobiljetter Deklarera Rösta (Distans)jobba (Distans)plugga Fråga-doktorn (se separat artikel) Skicka vykort Handla Myndighetskontakter Kolla tidtabeller, öppettider etc Boka träningstid Etc Skadliga hälsosajter? Socialstyrelsen presenterade i slutet på maj en granskning av 35 svenska hälsosajter. Inte en enda uppfyllde de kvalitetskrav som EU föreslagit ska gälla för webbplatser med information om sjukdomar och hälsa Det ska t ex finnas tydliga avsändare, uppgifter om vem som betalar för sidan och väl skyddad patientsekretess. Allra sämst var man på att uppge vem som står bakom sajten ekonomiskt. På endast fem av de 35 sajterna redovisades detta i klartext. Flera av sidorna brast när det gällde hemsidans mål och syfte samt källhänvisningar. Majoriteten har dessutom inte uppdateringsdatum och uppgifter om vilka som står bakom hälsoinformationen. Sajterna var ibland också svåra att hitta i, och informationen svår att begripa. De flesta sajter hade dessutom reklam eller försäljning av produkter. Mest anmärkningsvärt var kanske att bara var tredje sajt redovisade hur sekretess och personuppgifter hanterades. Om jag skickar e-post där mitt namn finns med vill jag ju veta hur det skyddas, så att inte obehöriga kommer över det. Det är särskilt viktigt när det gäller hälsofrågor, säger projektledaren Birgitta Eriksson. Många sajter hade också fråga-doktorn -tjänster. Också där hade myndigheten anmärkningar, bland annat att det ofta inte framgick hur, när och av vem frågan skulle besvaras. Sverige har flest hälsosajter av alla europeiska länder. 13 procent av närmare 8 000 tillfrågade svenskar har enligt en undersökning sökt hälsoinformation under första kvartalet 2002. Tidigare i år genomförde även Konsumentverket en granskning av de 42 hälsosajter man hittade på nätet. Hälften av dem innehöll löften om bot utan vetenskapliga belägg. Exempel på sådana är fettmagneten, en kapsel som sväljs och uppges dra till sig fett. Andra sajter utlovade lindring mot allvarliga sjukdomar som cancer och hiv. SVERKER BJÖRK
Sidan 10 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 FINANSIELLA TJÄNSTER: Goda råd på många språk Foto: Maria Holmkvist På åtta olika språk kan man få information och ekonomisk rådgivning på FöreningsSparbanken i Rinkeby. När kontoret startades som ett projekt 1997 saknade 50 000 personer i Rinkeby och Tensta helt en lokal bank. Konsumentrådets projekt för finansiella tjänster har besökt ett multietniskt bankkontor. Många av bankkunderna som besöker kontoret i Rinkeby Centrum talar inte svenska och känner inte till hur det svenska samhället fungerar. Många lever på socialbidrag och har ännu inte hunnit etablera sig i sitt nya hemland. Detta ställer särskilda krav på bankpersonalen. Sejla Kazinic, avdelningschef på Förenings- Sparbanken i Rinkeby, berättar att de fyra anställda tillsammans behärskar 8 språk och att de ägnar stor del av sin arbetsdag åt att ge muntlig information. Rådgivningen handlar inte bara om finansiella tjänster, mycket tid går att förklara hur det svenska samhället fungerar. Många behöver skuldsanering och hjälp med sparande och pension, säger Sejla. Det är vanligt att man har skrivit på små, men dåliga lån utan att ha förstått villkoren, eftersom man inte kan språket. Kontoret är inrymt i gallerian vid Rinkeby torg och ser inte riktigt ut som traditionella bankkontor. Dels finns en informationsdisk och dels en maskinhall med bankomater för uttag, insättning och växling. I en hörna står en dator för de som vill uträtta sina bankärenden över internet. Personalen arbetar på golvet, berättar Sejla. Vi finns i rörelse här ute hela tiden för att instruera och hjälpa till med insättningar och uttag. Vid informationsdisken har vi rådgivning, men ingen kassaservice. Tonvikten ligger på att ge muntlig information. Vi har kunder från hela stockholmsområdet som vill ha information på sitt eget språk. Flerspråkigheten begränsar sig dock till personalen. Apparaterna talar bara svenska, vilket Sejla förklara med att det vore omöjligt att tillgodose alla språkgruppers behov och att de vill uppmuntra kunderna att lära sig svenska. Sejla betonar att det handlar om lätt svenska. När Sejla får frågan vad hon önskar sig från samhällets sida för att förbättra villkoren för hennes kunder säger hon: Behovet av information är ofantligt. Många är analfabeter. I flera kulturer är det männen som sköter om familjens ekonomi, därför är det många kvinnor som ligger illa till. De kan ingenting om sina rättigheter och skyldigheter, om testamenten och juridik. Jag har träffat flera kvinnor som blivit stående med stora skulder vid skilsmässor på grund av att de inte vetat vad
KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 11 Surftips för konsumenter: det är de skrivit på. Vi är inget samhällsorgan, men vi informerar om så mycket vi kan. Vissa privatekonomiska förhållanden får vi inte hantera helt enkelt. För att nå ut med information till de som inte kan språket besöker Sejla Foto: Maria Holmkvist Sejla Kazinic på FöreningSparbanken i Rinkeby informerar Konsumentrådets projekt för finansiella tjänster. gymnasieskolor. Då kan hon informera barnen om bankverksamheten och de kan i sin tur berätta för föräldrarna. Sejla påpekar också att mycket av information och kunskap sprids mellan familjer och vänner man lär varandra. www.beuc.org www.fbr.dk www.forbrukerradet.no www.etiskaradet.org (anmäl könsdiskriminerande reklam) www.varbostad.se (tester) www.radron.se (tester) www.icakuriren.se (tester) www.konsumentbankbyran.se www.konsumenternasforsakringsbyra.se www.cint.se www.elradgivningsbyran.se www.raettvist.se MARIA HOLMKVIST RAPPORT FRÅN PROJEKTET SÄKER MAT: Malmö och Västerås pilotkommuner för säker mat-aktiviteter Projektet syftar till att genomföra Konsumentrådets del i den gemensamma kampanjen Säker mat och genomföra aktiviteter i enlighet med dess syfte: Att sprida kunskaper om säker mat och hantering för grupper i åldrarna 14-35 år Att involvera kommuner och konsumentorganisationer i arbetet med Säker mat. Tanken är att engangera samtliga aktörer inom livsmedelsområdet (såsom organisationer, myndigheter och politiker), ta ett helhetsgrepp och därigenom nå en god påverkan i frågan Säker mat. Ett urval görs genom att vi riktar insatser mot 3-4 kommuner i landet. Vi kommer att genomföra ett antal intervjuer till ovanstående målgrupper kring livsmedelsinspektioner och vilka behoven är av utbildning inom handel och restaurangnäringen för att klara av att uppfylla kraven på god mathygien. Likaså skall vi studera hur mycket medel varje kommun valt att avsätta i medel för denna verksamhet. Vi kommer att genomföra intervjuer med skolmåltidsansvariga om skolmåltiden och dess kvalité i förhållande till pris och leveranshantering. Detta för att se om behov finns för att öka kunskapen kring säkra livsmedel och egen tillverkning av skolmåltider i förhållande till inköp av färdig mat genom storkök eller annan utövare. Vi har idag har idag klart med två pilotkommuner som vill delta i projektet och dessa är Västerås och Malmö, men vi har kontakt med ytterliggare två kommuner som ännu inte bestämt sig om man skall delta. I Malmö har vi två skolor vid namn Dammfriskolan och Slottsstadens skola med tillsammans 400 elever som kommer att ta del av aktiviteterna. När det gäller Västerås kommer två grundskolor att delta i projektet. Vi samarbetar med ABF och Studieförbundet Vuxenskolan kring dessa aktiviteter, men utöver de aktiviteter kommer också föreläsningar att ske för allmänheten. MARIE RUBERTSSON-NERÉN
Internationellt POSTTIDNING B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Barnhusgatan 22, 3 tr 111 23 Stockholm BEUC JUBILERAR: Framgångsrik fyrtioåring firar födelsedag I slutet av maj firade den europeiska konsumentorganisationen BEUC att den framgångsrikt företrätt Europas konsumenter i 40 år. Konsumentrådet deltar aktivt i BEUCs arbete och uppvaktade BEUC i Bryssel i samband med organisationens generalförsamling. Livet börjar vid fyrtio konstaterade BEUC:s ordförande Dame Sheila McKecknie vid den mot-tagning som lockat flera hundra av Bryssels olika lobbyister och beslutsfattare. BEUC:s historia berättar om stora framgångar i att försvara konsumenterna och organisationen är i god form för att möta konsumentpolitikens utmaningar i ett nytt och utvidgat Europa. BEUC får successivt nya medlemsorganisationer i de framtida medlemsländerna samt kandidatländerna och vid generalförsamlingen välkomnades den senaste i raden av medlemsorganisationer, den slovakiska konsumentorganisationen ZSS. Livlig diskussion om jordbrukspolitiken Vid mötet diskuterades livligt den europeiska jordbrukspolitiken inför EU-kommissionens rapport i slutet av juni. Diskussionen utgör underlag för BEUC:s policy om den gemensamma jordbrukspolitiken; den kanske hetaste konsumentfrågan inom EU. Konsumentrådet förespråkar en jordbrukspolitik som sätter konsumentens efterfrågan i centrum snarare än en utbudsorienterad producentpolitik. Som ett sammanträffande antogs den första gemensamma europeiska jordbrukspolitiken samma år som BEUC bildades 1962. BEUC har tillsammans med sina medlemsorganisationer arbetat för att konsumentfrågorna ska tydliggöras i EU-kommissionens arbete och integreras i andra politikområden. Genom Amsterdamfördraget har konsumentfrågorna getts legitimitet i europasamarbetet. EU-kommissionens nya förslag till handlingsplan för konsumentpolitiken skapar en god bas för att utveckla EU:s arbete för att stärka konsumenternas ställning på den inre marknaden. Monti önskar ökat arbete med konkurrensfrågor Vid BEUC:s möte talade kommissionär Mario Monti om betydelsen av starka konsumentorganisationer för att skapa en väl fungerande inre marknad. Han uppmanade konsumentorganisationerna att tydligare arbeta med konkurrensfrågor och tillstod att mer resurser behövdes till konsumentorganisationerna. Kanske kan de pengar som tas in genom nya marknadstörningsavgifter ges till konsumentorganisationerna. Det är konsumenterna som betalat för mycket som resultat av bristfällig konkurrens och då är det inte orimligt att pengarna återgäldas till konsumenternas egna organisationer. Lovord från konsumentkommissionären Även kommissionär David Byrne närvarade vid BEUC:s generalförsamling och lovordade konsumentorganisationernas verksamhet. EU-kommissionen har stor nytta av en samlad konsumentrörelse som kan representera Europas konsumenter samt indirekt stärka demokratin i EU. Konsumentorganisationerna spelar en avgörande roll för att levandegöra det utvidgade EU. Enligt Byrne är konkreta landvinningar för konsumenterna det bästa sättet för att hjälpa enskilda medborgare att se fördelarna med en utvidgad gemensam marknad. JENS HENRIKSSON