Huvudbok: O Sullivan, Sheffrin och Perez som förkortas OSP. Ytterligare bok: Claes Berg, 2012 (2008), Global Ekonomi, Studentlitteratur

ÖVNINGAR TILL MAKROEKONOMI A VT 2012 LÄSLISTA: Makroekonomi A Huvudbok: O Sullivan, Sheffrin och Perez som förkortas OSP. Ytterligare bok: Claes Berg, 2012 (2008), Global Ekonomi, Studentlitteratur Moment 1. Nationalräkenskaper I OSP, kap. 5, 6; Berg, kap. 11, s 203-207 (s 205-209). Moment 2. Arbetsmarknad OSP, kap. 7; Berg, kap 5 Moment 3. Ekonomisk tillväxt OSP kap. 8; Berg, kap. 20 Moment 4A. Konjunkturcykelanalys: Keynes enkla modell OSP, kap. 9-12. Berg, kap. 11, s. 203-214 (s 205-216) Moment 4B. Nationalräkenskaper II: sparande och bytesbalans OSP, avsnitt 8.2 (saving and investment); avsnitt 19.3 (The Current Account, The Financial Account, and the Capital Account); Berg; kap. 15, s. 289-294 (s. 293-298), kap.17 (I kap. 17 skall ni kunna definitionerna men behöver inte lära er teorin; dvs. diagrammen). Moment 5. Pengar och det finansiella systemet OSP, kap. 13, 14, 16.4-16.5; Berg, kap. 7-9 Moment 6. Växelkurser OSP, kap. 19; Berg, kap. 12. Moment 7. Konjunkturcykelanalys: Mer Keynes och ekonomisk politik. OSP, kap. 15-17; Berg, 13-15. Bergs generella makromodell (kap. 11, 13-15) skiljer sig från modellen i OSP genom att Berg har inflation på den vertikala axeln medan OSP har Prisnivå. Sammanfattning: Obligatorisk läsning: OSP, kap. 1-17, 19. Berg, 5, 7-9, 11-15, 17, 20. Moment 1: Nationalräkenskaper 1 och mått på arbetslöshet o.dyl.

Fråga 1 Följande nationalräkenskapsdata gäller: Privat konsumtion, C 1 600 Privat bruttoinvestering, I 600 Privat Kapitalförslitning 300 Offentlig konsumtion, GC 750 Offentlig bruttoinvestering, GI 150 Skatter, netto (dvs. skatter transfereringar), T 750 Export av varor och tjänster, X 1 400 Import av varor och tjänster, M 1 200 a) Beräkna BNP (GDP) b) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo (=offentliga sektorns inkomster utgifter = skatter transfereringar offentlig konsumtion offentliga investeringar) c) Beräkna handelsbalansens saldo d) Beräkna privat nettoinvestering Fråga 2. Följande gäller för Sverige 2005, avrundade tal Privat bruttoinvestering 300 Offentlig bruttoinvestering 100 Offentlig konsumtion 660 Transfereringar från offentlig sektor till hushåll 600 Privat konsumtion 1140 Inhemska löner x Vinster (driftsöverskott) y Kapitalförslitning (avskrivning) 300 Skatter, brutto 1400 därav indirekta 480 Import av varor och tjänster 870 Export av varor och tjänster 1000 Faktorinkomster från utlandet netto -50 a) Beräkna BNP (GDP) b) Beräkna BNI (GNP) c) Beräkna Nettonationalprodukten (NNP) d) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo e) Beräkna bytesbalansens saldo (=handelsbalansen + faktorinkomster från utlandet, netto + transfereringar från utlandet, netto). Fråga 3 Vid beräkning av BNP från produktionssidan summeras förädlingsvärdet från varje produktionssektor. Sektor A köper in insatsvaror (intermediate goods) till ett värde av 600. Sektorn producerar varor för slutlig användning fördelat på konsumtionsvaror till ett värde av 800 och investeringsvaror till ett värde av 300. Hur stor är sektorns bidrag till BNP? Fråga 4: En jordbrukare odlar vete och säljer vetet till en mjölnare för 1 dollar per kubik. Mjölnaren tillverkar mjöl och säljer det till en bagare för 3 dollar. Bagaren tillverkar bröd av

mjölet och säljer det till konsumenterna för 6 dollar. Beräkna förädlingsvärdet i varje sektor av ekonomin! Fråga 5: Antag att kvinna gifter sig med sin tjänare som fortsätter att utföra samma sysslor. Hur påverkas BNP? fråga 6. Hur påverkas Sveriges BNP av följande händelser, a) Du köper den svenska boken av Clas Berg i Akademibokhandeln b) Du köper den svenska boken av Clas Berg av en kompis c) Du köper en post Ericsson A vid Stockholms fondbörs e) Du minskar din arbetstid en timme om dagen. Fråga 7: Landet som analyseras är USA. Kategorisera följande transsaktioner för USA. Är de privat konsumtion (C), privata investeringar (I), offentlig konsumtion och offentliga investeringar (G) eller nettoexport (NX). 4a. Boeing säljer ett nytt flygplan till flygvapnet. 4b. Boeing säljer ett nytt flygplan till American Airlines. 4c. Boeing säljer ett nytt flygplan till SAS. 4d. Boeing säljer ett nytt flygplan till en privatperson. 4e. Boeing bigger ett nytt flygplan som avses att säljas nästa år. Fråga 8 Antag att vi producerar endast två typer av varor vara A och vara B. produktion och priser enligt tabellen: År 1 År 2 A 100 varor á 102 kr 110 varor á 110 kr B 70 varor á 202 kr 70 varor á 220 kr a) Beräkna Nominell BNP för de två åren b) Beräkna real BNP (med år priser från år 1) för de två åren c) Beräkna BNP-deflatorn d) Beräkna inflationen utifrån BNP-deflatorn med åtminstone en decimal e) Beräkna inflationen med hjälp av konsumentprisindex med åtminstone en decimal f) Förklara varför inflation enligt BNP-deflatorn kan avvika från inflationen enligt KPI.

Fråga 9. I en sluten studentekonomi finns två typer av produkter: Kvantiteter Priser År Öl Litteratur Öl Litteratur 2005 50 10 100 300 2006 60 5 110 310 2007 62 6 110 320 a) Beräkna nominell BNP för vart och ett av åren b) Beräkna real BNP med 2005 års priser för vart och ett av åren c) Beräkna real tillväxt för åren 2005 och 2006 d) Beräkna BNP-deflatorn e) Beräkna inflationen med hjälp av BNP-deflatorn Fråga 10. Använd siffermaterialet ovan 5 och beräkna inflationen med hjälp av konsumentprisindex. Använd år 2005 som basår. Varför blir inflationen inte densamma när vi använder CPI istället för BNP-deflatorn? Fråga 11. I studentland finns följande utgifter i ekonomin: År 1 1000 pkt. Nudlar 5 kr paketet 1 hyrd lägenhet 1850 kr 15 CD-skivor 150 kr per skiva 100 öl 70 kr litern År 2 1200 pkt. Nudlar 5,50 kr paketet 1 hyrd lägenhet 2000 kr 16 CD-skivor 180 kr per skiva 90 öl 60 kr litern a) Beräkna nominell BNP för båda åren b) Beräkna real BNP med år 1 som basår c) Beräkna inflationen med hjälp av BNP-deflatorn d) Beräkna inflationen med hjälp av CPI e) Förklara varför inflationen blir olika i de två sista deluppgifterna. Arbetsmarknad: Fråga 12. AKU-data dec. 2008, 20-64 år. Sysselsatta 4 282 000 Arbetslösa 267 000 Utanför arbetskraften 875 000 Beräkna: a) Arbetskraften. b) Befolkningens storlek 20-64 år. c) Relativ arbetslöshet. d) sysselsättningsgraden Fråga 13. Förklara skillnaden mellan strukturell och friktionell arbetslöshet.

Moment 2: Arbetsmarknad Fråga 1. (mikro+makrofråga) I texten nedan saknas ett ord. Fyll i detta. Företagen anser sig ofta ha svårt att bedöma de anställdas arbetsinsatser. Hälften av de intervjuade företagen anser att anställda presterar sämre när de är missnöjda med sin lön. Detta medför att det kan vara rationellt att betala högre löner för att främja goda arbetsinsatser, s k. Stora företag har särskilt svårt att bedöma de anställdas insatser, de anser också i större utsträckning att missnöjd personal presterar sämre. Följaktligen är det där också vanligare att söka motivera personalen genom att inrätta karriärvägar eller att ge prestationsbaserad lön. Makrorelaterade frågor (dvs. frågor till kapitel 7 i OSP). fråga 2: Analys av arbetsmarknaden vid en given kapitalstock: Antag att totalfaktorproduktiviteten (A) minskar i ekonomin; t ex till följd av ökade energipriser eller av ett sämre klimaat. Vi antar att produktionsfunktionen är enligt OSP, kapitel 7. Dvs. marginalprodukten av arbete faller när A och K är konstanta. A. Vad händer med efterfrågekurvan för arbetskraft när K är konstant? B. Vilka är effekterna på sysselsättning, arbetslöshet, och reallön om vi antar perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknaden? Antag att kurvan för arbetsutbudet är vertikal. Visa effekterna i arbetsmarknadsdiagrammet. C. Hur påverkas sysselsättningen av denna minskning i totalfaktorproduktiviteten ifall en stark fackförening motverkar en minskning av reallönen? Dvs. hur påverkas sysselsättning om reallönen inte faller? fråga 3: Antag att arbetsutbudet inte påverkas av nivån på reallönen. Dvs. antag att kurvan för arbetsutbudet är vertikal i arbetsmarknadsdiagrammet. Analysera effekterna på reallönen av följande händelser: A.En immigrationsvåg som ökar arbetskraftens storlek. B.Jordskred som förstör delar av kapitalstocken. C.Ny teknik som ökar totalfaktorproduktiviteten. Visa i diagrammet för arbetsmarknaden. Fråga 4 Om båda produktionsfaktorerna kan varieras. Om en 10-procentig ökning av både arbetskraften och det fysiska kapitalet medför en 10 procentig ökning av produktionen så sägs produktionsfunktionen uppvisa konstant skalavkastning. Ifall produktionen med mindre respektive mer än 10 procent, så sägs produktionsfunktionen uppvisa avtagande respektive tilltagande skalavkastning. Ange orsaker till att en produktionsfunktion uppvisar tilltagande eller avtagande skalavkastning.

fråga 5: Antag perfekt konkurrens på varu och arbetsmarknaden. Vi analyserar effekterna av skatter på arbete. Vad som är centralt för arbetsgivarna är lönekostnaderna medan arbetstagarna antas bry sig om reallönen efter skatt. Analysera effekterna på reallönen före och efter skatt och effekten på sysselsättning av en sänkning av arbetsgivaravgifterna (som kan ses som en skatt på arbete). Antag att kapitalstocken (K) är given. A. Antag att arbetsutbudet är orelaterat till reallönen efter skatt. Dvs. arbetsutbudskurvan i arbetsmarknadsdiagrammet är vertikal medan efterfrågekurvan för arbetade timmar är negativt lutad. Hur påverkas reallön efter skatt, företagens lönekostnader per arbetad timme och sysselsättningen? B. Antag att arbetsutbudet ökar när reallönen efter skatt ökar. Dvs. arbetsutbudskurvan är inte vertikal utan positivt lutad i arbetsmarknadsdiagrammet. Hur påverkas reallön efter skatt, företagens reala lönekostnad per arbetad timme och sysselsättningen? Fråga 6 Antag att den aggregerade produktionsfunktionen är av Cobb-Douglas typ: 1/3 2/3 Y F( A, K, L) AG( K, L) AK L. 1 (Mer generellt gäller: Om Y AK L, där är ett tal mellan 0 och 1.) A. Antag att invandring ökar arbetskraften (= antalet arbetare) med 10 procent. Vad händer med real BNP (Y) i procent? Vad händer med produktionen per arbetare? Beräkna! Besvara frågan genom att anta att A=1, K=1, L0=1 and L1=1.1. L0 är antal arbetare i period 0 och L1 är antal arbetare i nästa period, dvs. i period 1. B. Antag att en gåva från utlandet ökar kapitalstocken (antalet maskiner) med 10 procent. Vad händer med real BNP (Y) i procent? Vad händer med produktionen per arbetare? Beräkna. Besvara frågan genom att anta att A=1, K0=1, L=1 och K1=1.1. K0 är antal maskiner i period 0 och K1 är antal maskiner i period 1. C. Antag att ny teknik innebär att totalfaktorproduktiviteten (A) ökar med 10 procent. Vad händer med real BNP (Y) i procent? Hur mycket ökar produktionen per arbetare, i procent? Besvara frågan genom att anta att A0=1, A1, K0=1, och L=1.

Moment 3: Ekonomisk tillväxt FRÅGOR PÅ SOLOW-modellen: Uppgift 1. För en ekonomi gäller följande produktionsfunktion: 1 Y F( A, K, L) A K L Y är produktionen; L är mängd arbetskraft, som är konstant i modellen; K är mängd kapital A är en variabel som beskriver allt övrigt, tex utbildningsnivå, teknologi osv. Exponenten, 0<a<1, visar att Y växer i en avtagande takt när K ökar. 0,5 Följande värden antas: a = 0,5; AL 12. Därmed är Y = 12K 0,5. Vidare gäller i ekonomin att den totala sparkvoten, s, är 0,2, dvs S = 0,2Y. Förslitningstakten, d, är 5% av K, dvs 0,05K. a) Antag att K är 1600 i år i) Beräkna Y i år. ii) Beräkna K nästa år. iii) Beräkna Y nästa år iv) Förklara i ord varför Y växer b) Förklara i ord varför Y inte kommer att fortsätta växa när vi nått steady state nivån. Uppgift 2 För en ekonomi gäller följande produktionsfunktion: 1 Y F( A, K, L) A K L Y är produktionen; L är mängd arbetskraft, som är konstant i modellen; K är mängd kapital A är en variabel som beskriver allt övrigt, tex utbildningsnivå, teknologi osv. Exponenten, 0< a<1, visar att Y växer i en avtagande takt när K ökar. 0,5 Följande värden antas: a = 0,5; AL 1,5 Därmed kan produktionsfunktionen skrivas Y = 1,5K 0,5. Sparkvoten är 40% (s=0,4) och deprecieringstakten 5% (d=0,05) per år. a) Om den befintliga kapitalstocken i ekonomin är 100 (K=100), hur stor blir nettoinvesteringen i ekonomin? Hur stor blir kapitalstocken nästa år? b)om den befintliga kapitalstocken i ekonomin är istället 196 (K=196), hur stor blir nettoinvesteringen i ekonomin? Hur stor blir då kapitalstocken och Y nästa år? d)antag att befolkningens sparsamhet ökar och att sparkvoten därför blir 50% (s=0,5). Hur påverkas jämviktsinkomsten och storleken på kapitalstocken? Ökar, minskar eller är oförändrade? e) Antag istället att produktivitetsnivån i ekonomin har ökad p g a teknologisk utveckling. Den nya produktionsfunktionen är: Y 1, 875 K Hur påverkas jämviktsinkomsten och storleken på kapitalstocken? Ökar, minskar eller är oförändrade? f)om du jämför resultaten i d) och e), varför är tillväxt p g a teknologisk utveckling att föredra? g) Svår: Den produktionsfunktion vi hittills betraktat har en avtagande marginalprodukt för kapitalet. Men om vi nu utvidgar kapitalbegreppet så att det även omfattar humankapital så är det rimligt att anta en konstant marginalprodukt för kapitalet p g a utbildningens positiva externa effekter. Antag att produktionsfunktionen (med konstant marginalprodukt) är: Y 1, 5 K. Vad blir jämviktsinkomsten nu?

Uppgift 3 A. Vad är effekten av en ökad sparkvot på arbetsproduktivitet (Y/L), kapitalintensiteten (K/L), och reallönen (W/P). Enligt denna modell är reallönen per arbetare (W/P) en konstant andel av arbetsproduktiviteten (Y/L): Dvs. pga. antagande om perfekt konkurrens är reallönen (W/P) = MPL = (1 ) Y 1 om Y A K L. L B. Vad är effekten av en bättre teknologisk utveckling (A) på arbetsproduktivitet (Y/L), kapitalintensiteten (K/L), och reallönen (W/P). FRÅGOR OM TILLVÄXTBOKFÖRING: Uppgift 4 Bokföringsanalys av ekonomin: DY/Y = DA/A + adk/k + bdl/l där koefficienterna a och b visar hur mycket Y ökar, i procent, då K resp L ökar med en procent. Antag a = 0,2 och b = 0,8. a) Hur mycket ökar Y då K ökar med 10%? b) Hur mycket ökar Y då L ökar med 10%? Vad händer med arbetsproduktiviteten, Y/L, när L ökar med 10%? c) Hur mycket ökar Y då K och L ökar med 10% d) Genom immigration är DL/L 2%. i) hur mycket måste A öka (i procent) för att Y/L skall vara konstant? Antag K oförändrad ii) hur myckt måste K öka för att kompensera minskningen i L? Antag A oförändrad. e)antag nu att både Koch L stiger med 10%, Y stiger dock med 13%. Vilka skäl kan det vara till att Y stiger mer än 10%. f) ett antagande enligt Solow-modellen (modellen för kapitalfördjupning) och även i tillväxtbokföringen är att det råder konstant skalavkastning. Vad innebär det? Uppgift 5 2/3 1/3 Antag följande aggregerade produktionsfunktion: Y A K L. (Under antagande om perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknaden så innebär produktionsfunktionen ovan att kapitalinkomsterna är 2/3 av BNP (när skatter, indirekta och direkta, och sociala avgifter dragits bort) medan löneinkomsterna är 1/3 av BNP. Empiriskt sett råder allmänt sett det omvända förhållandet, dvs att löntagarnas inkomster är dubbelt så stora som kapitalägarnas inkomster.) År 1, är kapitalstocken 6, antal sysselsatta 3, och produktionen 12. År 2, är kapitalstocken 7, antal sysselsatta 4, och produktionen 14. Vad hände med totalfaktorproduktiviteten (A) mellan dessa år? Uppgift 6 0.3 0.7 Antag följande aggregerade produktionsfunktion: Y A K L. Antag att produktionen och den aggregerade kapitalstocken (K) båda växer med 3 procent per år, och att labor input växer med 1 procent per år. Använd tillväxtbokföringsekvationen för att besvara hur stor del av tillväxten I produktion som beror på mer fysiskt kapital (K), större labor input och en förbättrad totalfaktorproduktivitet?

FRÅGOR om att beräkna tillväxt: Uppgift 7 (notera att uppgiften är skriven 2003.) Tabellen visar BNP/capita (köpkraftsjusterad, utryckt i USD) för olika länder år 2003 och en tillväxt prognos för 2004. BNP/capita 2003 BNP /capita 2004 Sverige 27 200 +2,4% USA 36 100 +4,6% Italien 25 600 +1,7% Tyskland 25 900 +1,7% a) Beräkna BNP/capita 2004 utifrån tabellens prognoser. b) Antag att den tillväxttakt som är prognos för 2004 kommer att gälla fram till 2010, dvs. i sju år. Beräkna BNP/capita år 2010 för vart och ett av länderna c) EU har som officiell målsättning att bli världens rikaste ekonomi. Enligt den så kallade Lissabon-överenskommelsen skall man 2010 vara ikapp USA. Utgå ifrån att USA s BNP även 2010 är 36100. BNP per capita i EU är år 2003 lika med 25600. Vilken årlig tillväxttakt för EU krävs för att man skall vara ikapp USA år 2010 (om 7 år)? d) Antag nu istället att BNP per capita för USA ökar med 3 procent varje år fram till 2010 (från 36100 år 2003). Beräkna nu den årliga genomsnittliga tillväxttakt som krävs för att EU skall vara ikapp USA år 2010. Uppgift 8. Kinas tillväxttakt är ca 10% per år sedan 1990. Vilket år är Kinas produktion dubbelt så stor som 1990? Uppgift 9.Om din lön är 100 kronor och tillväxttakten är 5 procent, hur många år tar det för din lön att fördubblas? Uppgift 10 Om BNP per capita I Sverige (i 1995 priser) 1995 och 2000 är 194 000 och 222 000 kronor, vad var den genomsnittliga årliga tillväxttakten I BNP per capita under denna 5-årsperiod? Uppgift 11 Om en variabel under en 30-årsperiod ökar med 54 procent, vad är den genomsnittliga årliga tillväxttakten? Uppgift 12 Om tillväxttakten i BNP per capita var 2 procent per år mellan 1960 och 1990, och den årliga befolkningstillväxten var 3 procent under denna period, vad är tillväxttakten I BNP per år under denna period ungefärligen? Uppgift 13 Antag att BNP per capita I Sverige respektive Zambia 2002 var 16000 respektive 800 USD, och att tillväxttakten I BNP per capita I Sverige och Zambia är 1 respektive 7 procent. a) Hur utvecklas den absoluta skillnaden mellan dessa två länder över tiden? Dvs, hur utvecklas BNP per capita I Sverige BNP per capita I Zambia. b) Hur utvecklas den relativa skillnaden i BNP per capita över tiden? Dvs. hur utvecklas kvoten (BNP per capita I Sverige)/(BNP per capita i Zambia). Använd excel för att besvara dessa frågor.

Moment 4A: Den Enkla Keynesianska Modellen Den enkla Keynesianska modellen på kort sikt Med en horisontell kortsiktig utbudskurva, vilket att Prisnivån är konstant. Det innebär också att den aggregerade efterfrågan ensamt bestämmer produktionsnivå. På kort sikt kan BNP avvika från BNP vid full sysselsättning. I denna modell finns inte någon penning- och obligationsmarknad explicit redovisad. Jämvikt på varumarknaden innebär att output (Y) = aggregerad efterfrågan Dvs. Y = C(Y-T)+I + G Fråga 1 Investeringskostnaden i ett projekt uppgår till 80 milj. Investeringen genomförs år 2005. Projektet väntas ge följande vinster: År 2006 2007 2008 2009 2010 vinst 5 15 30 30 30 a) Diskonteringsränta/avkastningskravet/internräntan är 10 %. Bör investeringen genomföras? Beräkna. b) Pga ändrade marknadsräntor sänks Diskonteringsränta/avkastningskravet/internräntan till 8%. Påverkas investeringsprojektet? Beräkna. c) Förklara varför ett investeringsprojekt är beroende av marknadsräntan. Fråga 2. Om investeringsbeslutet: Riksbanken aviserar fler räntehöjningar för att kyla av en överhettad ekonomi. Utifrån gällande räntenivåer har ett företag ett avkastningskrav på 7% på sina investeringar. Efter räntehöjningen höjer man kravet till 10%. Beräkna och förklara hur nedanstående investering eventuellt påverkas: Dvs. är nuvärdet av framtida vinster till följd av en investering på 4000 miljoner kronor större än investeringsbeloppet på 4000 miljoner kronor om avkastningskravet är 10 procent respektive 7 procent? Om nuvärdet av framtida vinster till följd av en investering vid ett visst avkastningskrav är större än investeringsbeloppet (på 4000 miljoner kronor) då är investeringen lönsam och skall genomföras. Allt är uttryckt i miljoner kronor nedan. Investeringsbelopp 4000. Beräknad avkastning År 2008 2009 2010 2011 2012 Avkastning 1000 1000 1000 1000 1000 Fråga 3. Använd den enkla Keynesianska modellen för att analysera effekten på real BNP (Y) av a. En ökning av offentliga inköp (G) b. En skatteökning (T) c. En ökning av offentliga inköp (G) som matchas av en lika stor ökning av nettoskatterna (T). Fråga 4. I den enkla Keynesianska modellen, antag att hushållens konsumtionsfunktion är: C = 200 + 0.75 (Y T). Antag vidare att de privata bruttoinvesteringarna = 100, och att G=100 och T=100. a. Beräkna jämviktsinkomsten (Y). b. Om G ökar till 125, vad blir den nya jämviktsinkomsten (Y)? c. Ifall regeringen vill att Y skall vara 1600 vad måste G vara?

Fråga 5. Antag att sambandet mellan privat konsumtion (C) och disponibel inkomst (Y d ) är C = 10 + 0,9Y d a) Vad betyder talet 10 i uttrycket? b) Vad betyder talet 0,9 i uttrycket? c) Hur stor är den marginella sparbenägenheten? d) Hur ser sambandet mellan privat sparande (S(privat)) och disponibel inkomst (Y d ) ut? e) Anta nu att Y d = Y, dvs att vi inte har några skatter eller transfereringar. Hur ser då sambandet mellan C och Y ut algebraiskt/matematiskt? Rita in det i ett diagram. f) Anta istället att Y d = 0,7Y, dvs att skattesatsen är 30%. Y d = (1-skattesats)*Y = (1-0,3) )*Y Hur ser då sambandet mellan C och Y ut algebraiskt/matematiskt? Rita in det i samma diagram som i e)-uppgiften. Fråga 6. I en sluten ekonomi gäller följande: AD = C+I C 0 = 100 C = C 0 + by d b = 0,8 I = I o I o = 400 a) Beräkna jämviktsinkomsten matematiskt. b) Beräkna multiplikatorn. c) Teckna den privata sektorns sparfunktion och beräkna även jämviktsinkomsten utifrån ekvationen S = I. Notera att det inte finns någon offentlig sektor i ekonomin. d) Investeringarna sjunker till 200. Beräkna den nya jämviktsinkomsten. Förklara i ord varför Y inte sjunker med bara 200. e) Beräkna det nya sparandet. f) Beräkna multiplikatorn. Har den ändrats? Förklara varför / varför inte. g) Hushållen önskar öka sitt sparande. Den marginella sparbenägenheten ökar från 0,2 till 0,4. Vilken storlek blir nu b? Beräkna den nya jämviktsinkomsten algebraiskt och grafiskt (utgå från I=200) h) Beräkna multiplikatorn. Har den ändrats? Förklara varför / varför inte. i) Hur mycket ökade sparandet efter hushållens beslut om sparandeökning?

Fråga 7. Vi bygger nu ut modellen med en offentlig sektor. Utgå från de ursprungliga värdena i föregående uppgift, men utöka modellen med: T = ty t = 0,4 G = G o G o = 280 (T är nettoskatten, t är därmed en skattesats som tar hänsyn både till skatter och transfereringar.) Värdena från tidigare uppgift: AD = C+I C 0 = 100 C = C 0 + by d b = 0,8 I = I o I o = 400 a) Beräkna jämviktsinkomsten. b) Beräkna multiplikatorn. Förklara varför den har ett annat värde än i föregående uppgift. c) Beräkna den offentliga sektorns budgetsaldo. d) Beräkna den privata sektorns sparande. e) Förklara det samband som finns mellan svaren i c) och d). f) Antag, som i förra uppgiften, att I sjunker med 200. Hur mycket ändras Y nu? Jämför förändringen med svaret i 2 d. Förklara skillnaden med hjälp av begreppet automatisk stabilisator g) Nu gör vi om skattefunktionen så att skatten är oberoende av Y. T = 600. G är fortfarande 280, funktionen för C är desamma som i uppgift 2 och I=400. i) Kontrollera att jämviktsinkomsten är densamma som i uppgift a). ii) Nu ökar staten G med 20. Detta finansieras med en exakt lika stor skatteökning, T ökar också med 20. Hur påverkas Y? iii) Vad blir multiplikatorn då T och G ändras lika mycket? Fråga 8. Vi utökar nu modellen ytterligare genom att införa utrikeshandel: X=X o X o = 660 M=mY m = 0,28 T = ty t = 0,4 G = G o G o = 280 AD = C+I C 0 = 100 C = C 0 + by d b = 0,8 I = I o I o = 400 a) Beräkna jämviktsinkomsten. b) Beräkna multiplikatorn. Förklara varför den har ett annat värde än i föregående uppgift. c) Beräkna den offentliga sektorns budgetsaldo. d) Beräkna den privata sektorns reala sparande. e) Beräkna bytesbalansens saldo. f) Vad är sambandet mellan privat och offentligt sparande, inhemska investeringar och bytesbalansen?

Fråga 9. Följande modellekonomi gäller: C = C 0 + by d C 0 = 100 Y d = Y T b = 0,9 T = ty t = 0,4 I = 350 m = 0,34 G = 550 X = 600 M = my a) Beräkna jämviktsinkomst b) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo c) Beräkna bytesbalans d) Beräkna nationellt och privat sparande. e) Full sysselsättning kräver att Y ökar med 125. Hur mycket skall G öka för att Y skall öka med 125? f) Beräkna nytt offentligt budgetsaldo efter ökningen av G. g) Även bytesbalansen påverkas. Förklara i ord varför den ändras. Fråga 10. I uppgift 1 antas prisnivån vara konstant; dvs. den kortsiktiga utbudskurvan antas vara horisontell. a) Förklara vad som skulle hända med prisnivån om G är förblir konstant; dvs. G ökar inte i enlighet med uppgiften 1e) b) Vid vilken nivå på Y ligger den långsiktiga AS-kurvan i uppgift 1? Fråga 11: I den enklaste Keynesianska modellen antas skatterna (netto), T, vara givna; de är opåverkade av konjunkturläget. I verkligheten så beror skatterna (netto) på BNP. T ex skulle man kunna anta att T t Y Där t är den proportionella skattesatsen. Dvs. om inkomsten ökar med $1, då ökar skatterna med t*$1. Hur påverkas multiplikatorn för offentliga inköp (G) av proportionella skatter jämfört med fallet att vi antagit att skatterna är orelaterade till inkomsten? Fråga 12: Analysera effekten av en ökad sparsamhet I den enkla Keynesianska modellen. Antag att hushållens konsumtionsfunktion är: C a b ( Y T ) Där a ibland kallas den autonoma konsumtionsnivån och b är den marginella konsumtionsbenägenheten. a. Vad händer med jämviktsy om C minskar? b. Vad händer med sparandet (hushållens och/eller det nationella) I jämvikt? Förklara varför! c. Vad blir effekten I den klassiska modellen? Dvs. i det fall real BNP (Y) är lika med potentiell BNP pga. löne-och prisflexibilitet? Är det någon skillnad, förklara varför!

Moment 4B: Nationalräkenskaper 2: Sparande, investeringar och bytesbalans fråga 1. Antag att följande nationalräkenskapsdata gäller: Finansiellt sparande i privat sektor 100 Finansiellt sparande i offentlig sektor 100 Privat bruttoinvestering 100 Offentlig bruttoinvestering 20 Privat konsumtion 500 Offentlig konsumtion 80 Handelsbalansens saldo 300 a) Beräkna bytesbalansens saldo b) Beräkna totalt finansiellt sparande c) Beräkna privat realt sparande d) Beräkna BNP e) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo Fråga 2. Fyll I siffror I tabellen där det nu finns ett frågetecken (?). Privat konsumtion (C)? Offentlig konsumtion (GC) 250 Offentliga investeringar (GI) 50 Privata bruttoinvesteringar, 150 Inklusive lagerinvesteringar (I) Handelsbalansen (NX) 400 Löner inklusive sociala avgifter 900 Driftsöverskott 400 Kapitalförslitning 100 Indirekta skatter (brutto), t ex moms 200 Faktorinkomster från utlandet, netto 0 Transfereringar från utlandet, netto 0 Skatter, netto (inklusive moms) 350 Bytesbalansen? Bruttonationalprodukten till? Marknadspris (BNP) Bruttonationalinkomst till? Marknadspris (BNI) Nationellt realt sparande? Offentligt finansiellt sparande? Privat realt sparande? Nationellt finansiellt sparande Privat finansiellt sparande

Moment 5: PENGAR Uppgift 1-2 är likartade. Uppgift 1 Penningmarknaden beskrivs med följande modell: Bankräntan bestäms då realt penningutbud M/P är lika med real penningefterfrågan. Den reala penningefterfrågan beror av nominalränta och av real inkomst, Y. Alteranativt så bestäms bankräntan då nominellt penningutbud M är lika med den nominella penningefterfrågan. Den nominella penningeftefrågan beror av nominalränta och nominal inkomst, P*Y. M s /P= M 0 200*r + 0,05Y där vänsterledet uttrycker reala penningutbudet och högerledet uttrycker reala penningefterfrågan. M 0 är en konstant. r är nominalräntan i detta exempel; dvs bankräntan. Y är real inkomsten. Antag gärna att prisnivån är lika med 1. Det innebär att det reala penningutbudet är lika med det nominella penningutbudet som Riksbanken antas kunna kontrollera. M s = 100. P=1 M 0 = 7. a) Beräkna r då Y = 2000. b) Beräkna Y då r = 4%=0,04 c) Full sysselsättning antas råda vid Y = 1800. Antag att räntan given 3,8%=0.038. Vilket penningutbud krävs för att ekonomin skall ligga vid full sysselsättning? Uppgift 2. d M Antag att real penningefterfrågan är: Y 100 r, där r är bankräntan(nominalräntan). P Låt Y=1000, M=1000, och P=2. A. vad är jämviktsräntan? B. Vad händer med jämviktsräntan om nominell penningmängd (M) ökar till 1200? C. Om centralbanken vill höja räntan till 7 procent, vilken penningmängd (M) skall den välja? Uppgift 3-5 behandlar alla kreditmultiplikatorn Uppgift 3. Riksbanken (RB) varierar penningutbudet genom att köpa och sälja statspapper, tidigare var det främst växlar och obligationer numera dominerar särskilda repo-papper på kort sikt. Antag nu att RB i huvudsak använder sig av obligationer. Riksbanken köper obligationer för 1000 och betala med nytryckta sedlar och mynt. a) Antag att kreditmultiplikatorn är 5. Hur mycket ökar penningmängden definerad som M3? b) Hur påverkas priset på utestående obligationer? c) Vad kan syftet med obligationsuppköpet vara? d) Hur påverkas den reala ekonomin av försäljningen? Uppgift 4. a) Antag att Centralbanken köper statspapper av bankerna för 5 mdr kr. Hur mycket ökar M (definerad som M3) om vi antar att bankernas reservkvot är 5% b) Hur stor är alltså kreditmultiplikatorn? c) Hur mycket skulle penningmängden öka om reservkvoten istället var 2%?

Uppgift 5. Anta att det blir ett kapitalinflöde i ekonomin, så att valutareserven ökar när bankerna säljer den utländska valutan till Centralbanken för 2 mdr kr. a) Hur mycket skulle penningmängden i ekonomin öka om vi antar att bankernas kassakvot (reservkvot) är 4%? b) Vilket belopp skall Centralbanken sälja statspapper till bankerna för, om man inte vill att penningmängden skall öka? Uppgift 6 Riksbankens agerande följs av medierna, riksbanksledningens uttal och agerande analyseras på tidningarnas handelssidor. a) Vår riksbank är självständig. Vad är syftet? b) Vilket är det främsta skälet till en ev räntehöjning i höst? c) Varför är räntorna olika på kort och lång sikt? Uppgifterna 7-8 behandlar båda kvantitetsekvationen för pengar Uppgift 7. A. Utgå ifrån kvantitetsekvationen för pengar som antas gälla på lång sikt; dvs. i genomsnitt. Antag att real BNP (förutspås) att växa med 2 procent nästa år, omloppshastigheten för pengar antas vara konstant. Hur många procent skall riksbanken öka den nominella penningmängden ifall inflationsmålet är 2%. B. Realräntan antas vara 2,5 procent nästkommande år. Ifall den förväntade inflationen för nästa år antas vara lika med inflationsmålet, vad förväntas nominalräntan vara? Uppgift 8. I ett land är omloppshastigheten på pengar konstant. Real BNP(Y) växer med 5 procent per år, nominell penningmängd växer med 14 procent per år och nominalräntan är 11 procent. Vad är realräntan? Uppgift 9 Anta att nominella räntan för en obligation (löptid 1 år) är 4%. Konsumentprisindex förväntas stiga med 1,5%. A) Hur stor är den förväntade reala räntan för investeringen? B) I Sverige betalas det en skatt på 30 procent på all (nominell) kapitalinkomst. Hur stor är den reala räntan efter skatt (baserat på de uppgifter ni använt i A)? C) Oväntad stiger Konsumentprisindex med 4% per år istället. Hur stor är den reala räntan före skatt? Om låntagaren exempelvis är staten, varför är riksbankens oberoende ställning så viktig? D) Hur stor är nu den reala räntan efter skatt? Tolka ditt svar. Uppgift 10. Antag att riksgälden ger ut/säljer en obligation med 3-års löptid på 100 miljoner kronor och med en ränta på 5 procent. Räntan (dvs. 5 miljoner) utbetalas en gång om året. Antag att dagen efter riksgälden sålt obligationen till allmänheten så stiger marknadsräntan från 5 till 10 procent. Hur mkt kommer obligationen vara värd? Dvs. vad blir priset på andrahandsmarknaden?

Uppgift 11. Vad händer med en nominell skuld om inflationen är hög? Skilj på förväntad och oförväntad inflation. Uppgift 12. Under andra världskriget hade bade tyskland och England planer att släppa stora mängder av det andra landets valuta med flygplan över det andra landets territorium. Varför kan detta vara ett vapen? Uppgift 13. Du vill skaffa en bostadsrätt (avgiften är noll) och funderar på hur mycket den är värd. En bostadsrätt är en investering och investeringens utbetalning är den boendetjänsten som du får (annars betalar du hyra för denna boendetjänst). Nuvärdet av en utbetalning på samma belopp som upprepas varje år i all oändlighet är: beloppet/räntan i procent. Anta att boendetjänsten som du får av bostadsrätten är för dig värd 72 000 årligen (motsvarande en hyra på 6000 kr i månaden). Hur mycket är bostadsrätten värd om realräntan på bolånet är konstant: i) 2 % ii) 4,3 % iii) 8 % Moment 6: Uppg på nominell och real växelkurs, köpkraftsparitet, lagen om ett pris. Uppgift 1 Antag att världen består av endast två länder, Sverige och USA. Både Sverige och USA exporterar endast en vara, Sverige exporterar stål och USA bilar. En bil kostar 10 000 USD och ett ton stål 8 000 SEK. Efterfrågan för importvarorna i de båda länderna framgår av nedanstående tabeller. Bilar importerade till Sverige Stål importerat till USA Pris i SEK/st Efterfrågan, styck Pris I USD/ton Efterfrågan, ton 102 000 1200 727,3 16000 104 000 1100 740,7 14500 106 000 1000 754,7 13300 108 000 900 769,2 12000 110 000 800 784,3 11000 Fyll i nedanstående tabell med de uppgifter som saknas. Växelkurs Efterfrågan, USD Utbud, USD SEK/USD 10.2 10.4 10.6 10.8 11.0 Lägg i ett diagram in efterfrågan och utbud av USD som en funktion av växelkursen, SEK/USD. Vid vilken växelkurs råder jämvikt?

Uppgift 2 Antag att i januari 2005 var växelkursen 8,90 (SEK/EURO), att en varukorg kostade 98 EURO i Euro-området och samma varukorg kostade 940 SEK i Sverige. Dvs. växelkursen (EURO/SEK) var 1/(8,90)=0.1123 a) Beräkna reala växelkursen för svenska varor relativt europeiska varor. Förklara vad reala växelkursen är och vad den visar! b) Reala växelkursen kan avvika ifrån köpkraftspariteten, framför allt på kort sikt. Råder det köpkraftsparitet i det här exemplet? Hur stor måste nominella växelkursen vara för att köpkraftsparitetsvillkoret ska hålla? c) Om Sverige mellan januari 2005 och januari 2006 har haft en inflation på 5% och Euroområdet på 1%, samtidigt som växelkursen är 9,50 (SEK/Euro) i januari 2006, har Sveriges konkurrenskraft gentemot utlandet förbättrats eller försämrats (i jämförelse med a-frågan)? Förklara! (Tips: Börja med att beräkna vad de båda varukorgarna kostar i januari 2006!) d) Hur stor måste växelkursen vara om Sveriges konkurrenskraft ska vara den samma i januari 2006 som i januari 2005? Uppgift 3. Att resa i Mexico är mycket billigare nu än för tio år sedan säger en Amerikansk vän. Eftersom för tio år sedan, fick man 10 peso för en dollar men i år för man 15 peso. Har din Amerikanske vän rätt eller fel? Antag att inflationen varit 25 procent i USA under denna period medan den varit 100 procent i Mexiko under samma period. Uppgift 4. Antag att den nominella räntan är 12 procent per år I Canada medan den är 8 procent per år i USA. Antag att den förväntade realräntan är densamma i de två länderna och att lagen om ett pris på finansiella tillgångar håller. Vad är den förväntade inflationen I dessa två länder? Hur förväntas den nominella växelkursen förändras mellan dessa två länder? En vän föreslår följande: låna pengar i USA till 8 procents ränta, växla till Kanadensiska dollar, och sätt in dem på bank i Kanada ett år, och sedan växla tillbaka till dollar efter 1 år och därmed kan man göra en vinst på 4 procent. Hur ställer du dig till detta förslag?

Moment 7: Keynesianska modellen och Ekonomisk politik Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt P är konstant: Den kortsiktiga utbudskurvan är horisontell. Nu är penningmarknaden explicit redovisad och räntan är variabel. Obligationsmarknaden finns i bakgrunden. Det räcker att vi analyserar antingen penning- eller obligationsmarknaden eftersom när en av dessa är i jämvikt är även den andra marknaden i jämvikt. Vi fokuserar på penningmarknaden. Dvs. Vi har en varumarknad, vars jämvikt ges av: Y=AD=C(Y-T)+G+I(realräntan) d Samt en penningmarknad vars jämvikt ger av: M/P= M / P= L(bankräntan, Y) M/P är realt penningutbud och L(bankräntan, Y) är den reala penningefterfrågan. Notera i denna modell är bankräntan = realränta eftersom Prisnivån är konstant. Bankräntan påverkar den reala efterfrågan på pengar medan realräntan påverkar investeringsefterfrågan (och ibland även hushållens konsumtion). Modellmässigt antar vi Att hushållens reala konsumtion endast beror av hushållens reala disponibla inkomst. Uppgift 1. Vad händer med räntan, inkomsten, privat konsumtion och privata investeringar om: a. Centralbanken ökar penningmängden b. De offentliga inköpen (G) ökar. C. Skatterna ökar. D. Staten ökar inköpen (G) och skatterna lika mycket. Uppgift 2. Analysera effekten på inkomst, ränta, konsumtion och de privata investeringarna av följande händelser. Vad skall riksbanken göra för att bibehålla nivån på inkomsten? a. En ny snabb datorprocessor får många företag att uppgradera sina datorer. b. Hushållen ökar sitt sparande vid en given disponibel inkomst. Uppgiften 3 (kursiv) kräver att man kan lösa ett ekvationssystem med 2 obekanta; Det kräver vi inte på den vanliga A-kursen, men ingår för matteekonomerna. Så övningen är kursiv, dvs ingår ej i kursen. Antag att hushållens konsumtionsfunktion är: C 200 0.75 ( Y T ) Investeringsfunktionen är: I 200 25 r G=T=100. d Den reala efterfrågan på pengar är: ( M / P) Y 100 r Nominellt penningutbud (M) är 1000 och prisnivån (P) är 2. a. Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? b. Antag att G ökar till 150. Hur mycket ökar Y ifall räntan vore konstant? Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? c. Antag att nominellt penningutbud ökar till 1,200. Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? d. Använd de ursprungliga värdena för M och G, och anta nu att prisnivån ökar från 2 till 4. Vad händer? Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? e. Härled en ekvation för AD-kurvan I PY-diagrammet. Vad händer med AD-kurvan ifall G och M ökar som i (d) och (e)?

Uppgift 4. Vilka är effekterna på inkomst (Y), ränta, prisnivå, privat konsumtion, privata investeringar och det reala penningutbudet på kort och lång sikt: Utgå ifrån att initialt är real BNP (Y) lika med potentiell real BNP. A.En ökning av nominellt penningutbud. B. En ökning av offentliga inköp (G). C. en skatteökning. Uppgift 5. Antag att centralbanken minskar nominellt penningutbud med 5 procent. A. Vad händer med AD-kurvan I PY-diagrammet? B. Vad händer med produktionen och prisnivån på kort och lång sikt? C. Vad händer med realräntan på kort och lång sikt? Uppgift 6 I den här uppgiften har vi både en monetär och en real marknad. För att inte föra in allt för mycket nytt antar vi att priserna ligger stilla. Dvs. vi anlyserar ekonomin på kort sikt. Real Transaktionsefterfrågan på pengar: M T = 0.1Y Real Spekulationsefterfrågan: M A = 12-20r Total real efterfrågan på pengar: M d = M T + M A Real penningmängd= nominell penningmängd: M S Y= nationalinkomst och r = ränta. Notera att eftersom Prisnivån antas vara konstant (=1) så är nominalräntan lika med realräntan. Nominalräntan har betydelse för den reala efterfrågan på pengar medan realräntan har betydelse för real investeringsefterfrågan, samt kan även ha betydelse för den reala privata konsumtionen. a) Antag att Y=20. Bestäm räntan vid jämvikt på penningmarknaden då M S =12. b) Antag i stället att Y=26. Vad måste penningmängden vara för att jämviktsräntan skall vara 8% (0,08)? c) Antag att M S =14.5 och att räntan vid jämvikt är 5%. Vad är Y vid jämvikt på penningmarknaden? Vi går nu över till den reala marknaden (varor och tjänster). Följande samband råder här: Privat konsumtion: C = 5 + 0.7Y d Privat investering: I = 10-90r Offentlig kons. och invest.: G = 15 Skatter: T = 21.43 d) Skriv upp ekvationen för efterfrågan = f(y,r). e) Utgå ifrån de tre ränte-värdena i uppgifterna a)-c) och skriv upp totalefterfrågan. Vad händer således med total efterfrågan då räntan sjunker (ceteris paribus)?

Den Keynesianska modellen på kort sikt för en liten öppen ekonomi med flytande växelkurs Dvs. Vi har en varumarknad, vars jämvikt ges av: Y=AD=C(Y-T)+G+I(världsrealräntan)+NX(real växelkurs) d Samt en penningmarknad vars jämvikt ger av: M/P= M / P= L(världsräntan, Y) M/P är realt penningutbud och L(bankräntan, Y) är den reala penningefterfrågan. Antagandet är att en liten öppen ekonomi inte kan påverka världsrealräntan. OSP 14.4 samt JPs anteckningar. Uppgift 7. Använd denna modell för att analysera vad som händer med inkomsten(y), växelkursen och handelsbalansen om växelkursen är flytande ifall: A. Sämre framtidsutsikter innebär att hushållen ökar sparandet och minskar konsumtionen vid en given nivå på den disponibla inkomsten. B. Förändrad smak så att konsumenterna föredrar inhemskt producerade bilar istället för utländska bilar (Toyota). Uppgift 8. Antag att ekonomin är I en recession och bytesbalansen är noll. Om regeringen vill öka sysselsättningen utan att ett bytesbalansunderskott uppstår vilken mix av penning- och finanspolitik skall regeringen välja? Uppgift 9 (Kursiv) Ange orsaker till varför reala världsmarknadsräntan kan ändras? Uppgift 10. Politiker pratar ofta om industrins internationella konkurrenskraft. Med det menas de inhemska företagens förmåga att sälja deras produkter på världsmarknaden med vinst. a. Hur påverkar en förändrad växelkurs den internationella konkurrenskraften? b. Antag att staten vill öka den internationella konkurrenskraften utan att öka inkomsten, vilken kombination av finans- och penningpolitik skall staten välja? AD/AS-modellen Den Keynesianska modellen på kort och lång sikt med en positivt lutad kortsiktig utbudskurva samt Phillipskurvan. En positivt lutad utbudskurva innebär att prisnivån inte är fix på kort sikt. uppgift 11 Antag att den kortsiktiga AS-kurvan beskrivs av ekvationen: P = 1 + 0,00025Y. Plustecknet påvisar det positiva sambandet, ökar Y så ökar P på kort sikt. Dvs den kortsiktiga utbudskurvan är inte horisontell utan har en positiv lutning. Antag att AD-kurvan beskrivs av ekvationen: P = 2 0,00025Y. Minustecknet visar att ökade priser leder till minskad Y. a) Beräkna P och Y då AD = AS b) Antag att priserna på produktionsfaktorerna stiger med 50%. Därmed blir den nya kortsiktiga AS-kurvan: P = 1,5 + 0,00025*Y. Beräkna nytt P och Y. c) Åter till utgångsläget. Nu ökar den totala efterfrågan i ekonomin istället. Ny AD blir: P = 2,5 0,00025*Y. Beräkna nytt Y och P. d) Förklara i ord varför priserna stiger i de båda fallen. e) Y = 2000 vid full sysselsättning. Förklara hur ekonomin själv anpassar sig till långsiktig jämvikt. Utgå från c) ovan, där det inte råder jämvikt på lång sikt.

uppgift 12 Den keynesianska AS-kurvan ges av följande samband: P=c+a(Y-Y F ) Den faktiska prisnivå P påverkas av den förväntade prisnivån c och det konjunkturella efterfrågetrycket a(y-y F ), dvs. om Y>Y F stiger prisnivån, om Y<Y F sjunker prisnivån. Inkomsten vid full sysselsättning Y F, även kallad potentiell output, bestäms av produktionsfunktionen Y=f(AL,K). Anta i utgångsläget följande värden: c= 6, a=0,01, Y F =300 AD-kurvan kan sammanfattas i följande ekvation: P = 12 0,02Y. Utifrån denna information, besvara nedanstående frågor: a) Rita AS-kurvan och AD-kurvan. Fastställ Y och P vid jämvikt, först grafiskt och sedan även algebraiskt. b) P g a utbudsstörning (t ex oljeprischock) stiger den förväntade prisnivån till 7 nästa period. Fastställ den nya kortsiktiga AS-kurvan. Beräkna den nya jämviktsinkomsten och prisnivån. c) För att motverka arbetslösheten beslutar sig regeringen för en expansiv penningpolitik. Effekten blir att investeringarna ökar. Detta leder till förskjutning av ADkurvan och dess ekvation ges nu av: P = 13 0,02 Y. Finn den nya jämviktsinkomsten (utgå från den AS-kurva vi hade i uppgift b). d ) Rita in den klassiska eller långsiktiga AS-kurvan i något av dina diagram från de tidigare uppgifterna. Förklara skillnaderna. e) Om inte regeringen hade fört en expansiv politik för att återkomma till potentiell output (som gjordes i fråga c), vad hade hänt på lång sikt? uppgift 13 Naturlig arbetslöshet, jämviktsarbetslöshet, NAIRU. Det finns många namn på denna företeelse. a) Förklara vad som menas med naturlig arbetslöshet. b) Hur kan man få den att sjunka? c) Den nuvarande regeringen pratar ibland om utanförskap. Vad menas och hur kan det kopplas till naturlig arbetslöshet? Uppgift 14 1.A Antag att priserna är helt flexibla och att nominallönerna är indexerade till konsumentprisindex. Förklara den kortsiktiga utbudskurvan. 1.B Antag att indexeringen ej är fullständig, vilket innebär att för varje ökning av KPI så ökar nominallönerna proportionellt mindre, hur påverkar detta den kortsiktiga utbudskurvan I jämförelse med I uppgift A. Uppgift 15 Antag att ekonomin har följande Phillips-kurva: t t 1 0.5( ut 0.06) a. Vad är den naturliga arbetslöshetsnivån? b. Visa I ett diagram den kortsiktiga och den långsiktiga relationen mellan inflationen och arbetslöshetsnivån. c. Hur mycket måste den cykliska arbetslösheten öka för att minska inflationen med 5 procentenheter?

Uppgift 16. Utgå ifrån den rationella förväntningsskolan. Om politikerna verkligen vill bekämpa inflationen och att allmänheten tror detta, då behöver inte arbetslösheten öka lika mycket för att få ned inflationen jämfört med det fall då allmänehten är skeptisk till politikerna vilja att verkligen bekämpa inflationen. Varför kan detta vara sant? Hur kan trovärdighet att bekämpa inflationen uppnås? Uppgift 17. Förklara varför följande påstående kan vara sant enligt den rationella förväntningsskolan: A. Bara oförväntade förändringar I penningmängden påverkar real BNP. Förändringar i penningmängden som är förväntade när nominallöner och priser bestäms har inte någon effekt på real BNP. B. Om centralbanken bestämmer penningmängden vid samma tidpunkt som nominallönerna bestäms I löneförhandlingar samtidigt som priserna är flexibla, då kan centralbanken inte systematiskt använda penningpolitiken för att påverka real BNP och arbetslösheten (förutsatt att allmänheten har samma information som centralbanken om ekonomin). C. Om centralbanken bestämmer penningmängden efter det att lönekontrakt och vissa priser bestämts, då kan centralbanken systematiskt påverka real BNP och arbetslösheten. uppgift 18 Phillipskurvan bestäms av följande ekvation: au c b e t t t Där t är en betäckning för inflationen "år t" Vi vet också att: a = 5, c = 1, b = 15 e Och (d v s den förväntande inflationen "år t" är lika med t t 1 den faktiska inflationen året innan. a) Rita en Phillipskurva då t 1 10 (arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln). b) Bestäm π 1 (inflationen år 1) då u 1 (arbetslösheten år 1) = 3 och π 0 (inflationen år 0) = 10. c) År 2 för regeringen en expansiv ekonomisk politik och därmed sjunker arbetslösheten till 2%. Beräkna inflationen år 2. Visa också förändringen i ett diagram. d) Regeringen fortsätter denna politik även år 3 och 4. Arbetslösheten ligger därmed kvar på 2%. Beräkna inflationen år 3 och 4 och visa även vad som sker i diagramform. e) Den växande inflationen blir alltmer besvärande. Åren 5 och 6 prioriteras inflationsbekämpningen. Arbetslösheten tillåts stiga till 3%. Beräkna inflationen för år 5 och 6 och visa vad som sker i diagramform. f) Inflationstakten ökar inte längre men ligger kvar på en mycket hög nivå. En mer återhållsam ekonomisk politik förs. Åren 7 och 8 ökar arbetslösheten till 4%. Beräkna inflationen för dessa år och visa i diagramform. g) Inflationen är nu nere på en acceptabel nivå. Politiken blir något mer expansiv. År 9 sjunker arbetslösheten till 3 %. Beräkna inflationen. h) Ange den naturliga arbetslösheten

Den offentliga sektorns underskott och skuld Uppgift 19. Antag att staten säljer det statliga telefonbolaget till den privata sektorn. Innebär det att den offentliga skulden minskar? Tycker du att en sådan försäljning innebär en verklig minskning av skulden? Uppgift 20. Förklara innebörden av den Rikardianska synen på offentliga underskott. Enligt detta synsätt leder en skattesänkning till att totalefterfrågan ökar? uppgift 21 Den nya regeringen har ett lägre överskottskrav i statens budget än den gamla. Finns det några teoretiska skäl till att man inte skyndar sig att betala av statsskulden?

FACIT Svar till Moment 1: NATIONALRÄKENSKAPER 1 och mått på arbetslöshet o.dyl. Svar: fråga 1 a) BNP = 1600+600+750+150+200= 3300 b) T - G = 750-900 = -150 c) X M = 200 d) Inet = 600-300= 300 Svar: fråga 2 a) BNP = 1140 + 300 +100+660 + 1000 870 = 2330 b) BNI = 2330 50 = 2280 c) NNP = 2330 300 = 2030 d) T G = 1400 600 660 100 = 40 e) Bytesbalansen = NX faktorinkomster från utlandet, netto= 1000 870 50 = 80 Svar: fråga 3 Produktionsvärde 1100. Insatsvaror 600. Förädlingsvärde, dvs. bidrag till BNP 1100 600 = 500 Svar: fråga 4: Förädlingsvärdet för jordbrukaren, mjölnaren och bagaren är 1, 2, respektive 3. BNP är summan av förädlingsvärdena i ekonomin branscher: 1 + 2+ 3 = 6, som är marknadsvärdet på slutprodukten. Svar: fråga 5: BNP minskar med värdet av tjänarens lön. svar: fråga 6: a) ökar. b) oförändrad. c) oförändrad. d) minskar Svar: fråga 7: a. G. b. I. c. NX. d. C. e. I, lagerinvestering. Svar: fråga 8 a) År 1 100*102 + 70*202 = 24 340 År 2 110*110 + 70*220 = 27500 b)utse ett år som basår. Det vanliga är att vi utser år 1 som basår (SCB använder nu år 2000 som basår). År 1 är real BNP 24 340. År 2 110*102 + 70*202 = 25 360 c) 27 500/25 360 = 1,084 d) Priserna har stigit från 1 till 1,084. Ökningen är 8,4%. Inflation 8,4%. e) Konsumentprisindex. Här köper vi den ursprungliga varukorgen varje år. Prisökning på korgen är inflation. År 1 kostar korgen 24 340. År 2 kostar samma korg 100*110 + 70*220 = 26400. Prisökning: (26400)/24 340 = 1,085, dvs 8,5% f) Bnp-deflatorn är ett Paasche index (vilket använder slutårets kvantiteter som vikter) medan KPI är ett Laspeyres index, vilket använder den ursprungliga varukorgen som vikter.

Svar: fråga 9 a) 2005 8 000 2006 8 150 2007 8 740 b)2005 8 000 2006 7 500 2007 8 000 c)2006-6,25% 2007 6,6% från året före 0% från 2001 d)deflatorn är 109 både 2006 och 2007 e) Inflationen är således 9% Svar: fråga 10 Vid beräkning av CPI är kvantiteterna oförändrade medan priserna ändras. BNP och inflation beräknad på det sättet blir: BNP Inflation 2005 8 000 2006 8600 7,5% 2007 8700 1,2% Vid beräkning med BNP-deflatorn slår förändringar i konsumtionen igenom. Vid beräkning med CPI har dessa ingen betydelse. KPI eller CPI på engelska är ett Laspeyres index medan BNP-deflatorn är Paasche index. Svar: fråga 11 a) Nominell BNP år 1: 5*1000 + 1850*1 + 150*15 + 70*100 = 16100 år 2: 5,5*1200 + 2000*1 + 180*16 + 60*90 = 16880 b) Real BNP år 1 = 16100 år 2: 5*1200 + 1850*1 + 16*150 + 70*90 = 16550 c) Nom. BNP år 2/Real BNP år 2: 16880/16550 = 1,0199 (1,99%) d) Nom BNP år 1 = 16100 5,5*1000 + 1*2000 + 15*180 + 100*60 = 16200 (16200-16100)/16100 = 0,006 (0,6%) e) Ett väsentligt skäl hittar vi i ölen som har sjunkit i pris. I KPI antar vi dock att konsumtionen ligger kvar på den höga nivån. KPI eller CPI på engelska är ett Laspeyres index medan BNP-deflatorn är Paasche index. Svar: fråga 12 a) 4549 b) 5424 c) 5,87% d) 4282000/5424000=78,9 procent

Svar: fråga 13 vid strukturell arbetslöshet finns det jobb men inte på hemorten eller i den arbetslöses yrke. Det krävs en strukturell förändring Vid friktionell arbetslöshet finns det också jobb men nu på hemorten och i rätt yrke. Men det tar en tid innan den arbetslöse och företaget har funnit varandra. Svar till moment 2: Arbetsmarknad Svarfråga2: Effektivitetslöner. Effektivitetslöner är lön utöver den lön som företaget behöver betala för att attrahera arbetskraft till företaget. Svar: fråga 4: A. Efterfrågan på arbetskraft minskar vid en given nivå på reallönen; dvs. Efterfrågekurvan skiftar inåt I arbetsmarknadsdiagrammet. B. Reallönen minskar men sysselsättningen är oförändrad. C. Ifall reallönen inte kan minska,d då minskar sysselsättningen och arbetslöshet uppstår. Svar: fråga 5: A. and B. Reallönen minskar. C. Reallönen ökar. Svar: fråga 6: Avtagande skalavkastning kan uppstå pga en fix produktionsfaktor som till exempel mark. Tilltagande skalavkastning kan uppstå till följd av specialisering. Svar: fråga 7: A. Reallönen efter skatt ökar medan företagens reala lönekostnad per arbetad timme är oförändrade. Sysselsättningen är oförändrad. Det innebär att arbetare med jobb blir glada medan företagen är indifferenta. B. Reallönen efter skatt ökar och företagets reala lönekostnad per arbetad timme minskar vilket leder till en ökad arbetsefterfrågan. Därmed ökar sysselsättningen. Svar: fråga 8: A. Produktionen ökar med ca. 7 percent. B. Produktionen ökar med ca. 3 procent. C. Både produktionen och produktionen per arbetare ökar med 10 procent. i) hur mycket måste A öka (i procent) för att Y/L skall vara konstant? Antag K oförändrad ii) hur myckt måste K öka för att kompensera minskningen i L? Antag A oförändrad. e)antag nu att både Koch L stiger med 10%, Y stiger dock med 13%. Vilka skäl kan det vara till att Y stiger mer än 10%. f) ett antagande enligt Solow-modellen (modellen för kapitalfördjupning) och även i tillväxtbokföringen är att det råder konstant skalavkastning. Vad innebär det?

Uppgift 5 2/3 1/3 Antag följande aggregerade produktionsfunktion: Y A K L. (Under antagande om perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknaden så innebär produktionsfunktionen ovan att kapitalinkomsterna är 2/3 av BNP (när skatter, indirekta och direkta, och sociala avgifter dragits bort) medan löneinkomsterna är 1/3 av BNP. Empiriskt sett råder allmänt sett det omvända förhållandet, dvs att löntagarnas inkomster är dubbelt så stora som kapitalägarnas inkomster.) År 1, är kapitalstocken 6, antal sysselsatta 3, och produktionen 12. År 2, är kapitalstocken 7, antal sysselsatta 4, och produktionen 14. Vad hände med totalfaktorproduktiviteten (A) mellan dessa år? Uppgift 6 0.3 0.7 Antag följande aggregerade produktionsfunktion: Y A K L. Antag att produktionen och den aggregerade kapitalstocken (K) båda växer med 3 procent per år, och att labor input växer med 1 procent per år. Använd tillväxtbokföringsekvationen för att besvara hur stor del av tillväxten I produktion som beror på mer fysiskt kapital (K), större labor input och en förbättrad totalfaktorproduktivitet? Svar till moment 3: Uppgift 1 a) En del grundläggande om läget just nu. i) Y = 12*1600 0,5 Y = 480 ii) DK = sy dk 0,2*480 0,05*1600 = 96 80 = 16 K = 1600 + 16 =1616 K = 1616 iii) Y = 12*1616 0,5 Y = 482,4 iv) Så länge sy är större än dk växer Y. sy är ju investeringen och dk är förslitning. Investerr vi mer än vad som slits ut så växer kapitalstocken. Med växande kapitalstock ökar produktionen. b) Y fortsätter att växa så länge sy >dk. Den punkt då de är lika stora kallar vi steady state där stannar tillväxten av. Det gäller således att beräkna K och Y i den punkten. sy = dk kan skrivas (1) Y = (d/s)*k. Följande gäller ju också: (2) Y = 12*K 0,5 Nu sätter vi ihop (1) och (2), båda är ju Y: (d/s)*k. = 12*K 0,5 (0,05/0,2)*K = 12* K 0,5 0,05/(0,2*12) = K 0,5 /K 1/48 = K 0,5 /K= K 0,5 /K 48 = K 0,5 1/0,5 2 48 48 K K = 2304 Y = 576 L och A kan fortsätta att växa och därmed leda till att Y växer. När L växer minskar Y/L, men när A växer ökar Y/L.

Svar: Uppgift 2 0,5 0,5 a) I s 1,5 K 0,4 1,5 100 = 6 och deprecieringen är 5 6 5 = 1. K ökar således från 100 till 101 0,5 0,5 b) I s 1,5 K 0,4 1,5 100 = 8,4. Förslitningen är 9,8. nettoinvesteringen är således -1,4. K krymper till 194,6. Y= 20.9 0,5 c) I steady state gäller att sy = dk s 1,5 K d K. (s1,5/0,05)=k**0,5. (s1,5/0,05)**2=k. K = 144, Y = 18, d) Samma som ovan men nu stiger från 0,4 till 0,5. Jämvikt nås då K = 225, Y=22,5 e) Nu är det produktionsfunktionen som ändras K = 225, Y = 28,125 f) I det sistnämna fallet får vi en ökad tillväxt utan att öka vårt sparande vilket är liktydigt med ökad tillväxt utan minskad konsumtion. g) med denna produktionsfunktion finns det ingen steady state. Ekonomin fortsätter att växa i det oändliga Svar: Uppgift 3 A: they all increase. B. they all increase. Svar: Uppgift 4 a) Y ökar med 2% b) Y ökar med 8%. Y/L minskar med 2%. c) Y ökar med 10% d) Då L ökar med 2% så minskar Y/L med: 1.6-2= 0.4% i) En teknikutveckling motsvarande 0,4% leder till att minskningen i Y/L kompenseras. ii) Skall kompensationen ske genom kapitaltillväxt krävs hela 2% ökning av K. Ökning av K ger ju endast 20% ökning i Y e) Ökningen i K och L förklarar 10%. Residualen eller teknikfaktorn, som vi betecknar A, förklarar återstående 3%. Det kan vara tekniska förändringar som underlättar produktionen, tex. datastyrde produktionsprocesser, det kan också vara nya produkter som fyller gamla behov, tex. mobiltelefoni. f) om K och L ökar med x procent så ökar även Y med x procent. Svar: Uppgift 5 A/ A Y / Y K / K (1 ) L / L (1/ 6) (2/3)(1/ 6) (1/3)(1/3) 0.056 Totalfaktorproduktiviteten (A) minskar med 5.6 procent. Svar: Uppgift 6 Y / Y K / K (1 ) L / L A/ A 0.03 = (0.3)0.03 + (0.7)0.01 + da/a 0.03 = 0.009 + 0.007 + da/a 0.03 = 0.009 + 0.007 + 0.014. Dvs. 0.9 procent förklaras av ökad K, 0.7 procent förklaras av ökad L, och 1.4 procent förklaras av ökad A.

Svar: Uppgift 7 a) ca. b) ca. Sverige 27853 32112 USA 37761 49457 Italien 26035 28806 Tyskland 26340 29144 c)36100 = 25600*(1+g)**7. (36100/25600)**(1/7)=1+g (36100/25600)**(0.142857) -1= g g = 0.050. Dvs. det krävs en årlig tillväxttakt på ca 5 procent i EU. d) 36100 *(1+0.03)**7= 25600*(1+g)**7. 44398 = 25600*(1+g)**7 (44398/25600)**(1/7)=1+g g = 0.082 Dvs. det krävs en årlig tillväxttakt på ca 8.2 procent i EU. Svar: Uppgift 8 Vi använder rule of 70: T= 70/10 = 7 år. Det innebär 1997 SVar: Uppgift 9 Vi använder rule of 70: t=70/5=14 år. Svar: Uppgift 10 1/ t y 1/ t t t ( t/ t) 1 t 0 (1 )t y o y y r y t 222 r 1 1 0.027 yo 194 Thus, it was 2.7 percent. 1/ t 1/5 1 r 1 r 1 r Svar: Uppgift 11 30 y( t 0) (1 r) y( t 0) (1 yr) Where r is growth rate (= percentage change) during a 30-year period. yr = average annual 30 growth rate. y( t 0) (1 0.54) y( t 0) (1 yr) 30 1/30 (1 0.54) (1 yr) (1 0.54) 1 yr yr=0.014. Thus, the average annual growth rate was 1.4 percent. Svar: Uppgift 12 ( Y / L) Y / Y L / L 0.02 Y / Y 0.03 0.05 Y / Y Y / L Thus, the growth rate of GDP was about 5 percent. Svar: Uppgift 13

A. The absolute difference is first increasing then after 19 years it is decreasing, and it is zero after 52.6 years. B. The relative difference is decreasing over time. Svar till moment 4A: Fråga 1 a) Nuvärdet är 78,5 vilket understiger investeringskostnaden. Investeringen är inte lönsam och bör inte genomföras. b) Nuvärdet är 83,7 vilket överstiger investeringskostnaden. Investeringen är lönsam och bör genomföras. c) Marknadsräntan är ett mått på avkastningen från alternativa projekt, tex. köp av en 5- årig obligation. Ger alternativen större avkastning är investeringen inte lönsam. Det spelar ingen roll om investeringen genomförs med eget eller lånat kapital. uppgift 2 I den här uppgiften jämför vi en kortsiktig kostnad med långsiktiga avkastningar. Utgiften, som vi har idag 2007, är 400. För att beräkna intäkterna måste vi ha en diskonteringsränta som uttrycker avkastningskravet. Till en början är kravet 7%. 1000 som utfaller om 1 år har nuvärdet 100/1,07 = 930 1000 som utfaller om 2 år har nuvärdet 100/1,07 2 = 870 osv. Summa nuvärden vid räntekravet 7% blir 4090. Således är investeringen lönsam. När räntekravet stiger till 10% sjunker nuvärdet till 3800 därmed är investeringen olönsam. Uppgift 3. A. Ökar. B. Minskar. C. Ökar. Uppgift 4:A.The equilibrium level of income is 1300. B. Y=1400. C. G must increase to 175. uppgift 5 a) Den del av konsumtionen som inte ändras om disponibel inkomst ändras. Ett slags existensminimum. Att man konsumerar för 10 även om hushållens disponibla inkomster är 0. b) Den marginella konsumtionsbenägenheten c) MPS = 0,1 d) S(privat)= -10+0,1 Y d e) C = 10 + 0,9Y f) C= 10+0,63Y uppgift 6 a) Y = 2500 b) 5 c) S = -100 + 0,2Y d) Y = 1500 e) S = 200 f) Oförändrad multiplikator: 5 g) Y = 750 h) Ny multiplikator: 2,5 i) Oförändrat sparande uppgift 7 a) Y = 1500 b) 1,923 c) +320 d) 80 e) S(privat) + (T-G) = (disponibel inkomst C) + (T-G) = I f) Y sjunker 384,66 jämfört med uppgift 2d) där Y sjönk med 1000. Den inkomstberoende skatten fungerar som en automatisk stabilisator och dämpar effekten av I-nedgången g)ii) Y ökar med 20 från 1500 till 1520. g)iii) multiplikatorn kan sägas vara 1 om G-ökningen är skattefinansierad. uppgift 8 a) Y = 1800 b) 1,25c) +440 d) +116 e) +156 f) S(privat) + (NT-G) = I + (X-Z) uppgift 9 a) Y = 1/0.8 * 1600 = 2000 b) 800 550 = 250 c) 600 680 = -80 d) S(privat) = Yd C. S (privat) = 20 Nationellt sparande = I + Export Import = 350-80 = 270 e) Eftersom multiplikatorn är 1,25 (1/0,8) skall G öka med 100

100*1,25 = 125. f) T = 0,4*2125 = 850 G = 650 T G = 200 g) Importen ökar från 680 till 722,5. Den ökar med 42,5. Ökade totala inkomster i ekonomin leder till ökad efterfrågan, 34% av den ökade efterfrågan riktas mot importerade produkter. Exporten antas inte ändras inte av en mer expansiv finanspolitik i Sverige uppgift 10 a) Om faktisk BNP är under BNP vid full sysselsättning så kommer priser och löner minska vilket kommer att aggregerad efterfråga, så att faktisk BNP når långsiktig BNP på sikt. b) Kortsiktig jämvikt är vid Y = 2000, långsiktig jämvikt är vid Y = 2125. Den långsiktiga vertikala AS-kurvan ligger vid nivån 2125. Efter att G ökat (uppgift 1e)) så har vi både kortsiktig och långsiktig jämvikt. Uppgift 11. When taxes do not depend on income, a one-dollar increase in income means that disposable income increases by one dollar. When taxes do depend on income, a one-dollar increase in income increases disposable income by (1-t) dollars. Consumption increases by the product of the MPC and the change in disposable income. The government-purchases multiplier becomes 1/(1-(1-t)MPC) rather than 1/(1-MPC). Uppgift 12. A. equilibrium income falls. B. Equilibrium saving remains unchanged as investment remains unchanged. Saving equals investment. The paradox of thrift (sparsamhet) is that even though thriftiness increases, saving is unaffected. Increased thriftiness leads only to a fall in income. C. It does not arise as the interest rate adjusts to equilibrate saving and investment, where investment depends on the interest rate. Dvs. I den klassiska modellen faller nationellt sparande, vilket ökar realräntan, som leder till lägre privata bruttoinvesteringar. Även här är nationellt sparande = de privata bruttoinvesteringarna Svar moment 4B: Nationalräkenskaper 2:Fråga 1 a) Det finansiella sparandet = bytesbalansen = 100+100 =200 b) Privat + offentligt finansiellt sparande = 100 + 100 = 200 c) Privat realt sparande Privata bruttoinvesteringar = privat finansiellt sparande = 100. Dvs. privat realt sparande = privat finansiellt sparande + privata bruttoinvesteringar= 100 + 100 = 200. d) BNP = 500+100+(80+20)+(300)=1000 e) Är lika med offentliga sektorns finansiella sparande; dvs. 100

Svar: Fråga 2 a. Bytesbalansen = NX + faktorinkomster från utlandet, netto + transfereringar från utlandet, netto = 400 + 0 + 0 = 400. b. BNP = löner inklusive sociala avgifter + driftsöverskott + kapitalförslitning + indirekta skatter = 900+400+100+200=1600. c. BNI = BNP = 1600 d. Privat konsumtion(c): BNP = C + G+I+NX: 1600 = C + (250+50) +150+400. C = 1600 850=750 e. Nationellt realt sparande = Inkomst konsumtion = BNI + transfereringar från utlandet, netto (C+GC) = 1600 +0 (750+250)=600. Vi kan beräkna det nationella reala sparandet på ett alternativt sätt: Nationellt realt sparande = Inhemska (privata + offentliga) bruttoinvesteringar + bytesbalansen = (150+50) + 400 = 600 f. Nationellt realt sparande = privat realt sparande + offentligt realt sparande. Privat realt sparande = BNI + transfereringar från utlandet, netto skatter (netto) C = 1600 350 750 = 500. Offentligt realt sparande = skatter (netto) GC = 350 250=100. g. Det nationella finansiella sparandet = Nationellt realt sparande inhemska bruttoinvesteringar = bytesbalansen = 600 (150+50) = 400. Det privata finansiella sparandet = Privat realt sparande privata bruttoinvesteringarna = 500-150=350. Det offentliga finansiella sparandet=skatter (netto) GC-GI= 350 250-50=50. SVAR UPGIFTER PENGAR Svar Uppgift 1 a)100 = 7 200r + 0,05*2000 r = 3,5% då Y = 2000 b) 100 = 7 200*0,04 + 0,05*Y Y = 2020 då r = 4% c) Ms = 7 200*0,038 + 0,05*1800 Ms = 89,4 Svar Uppgift 2: A. r=5 B. r=4. C.M=600. Svar Uppgift 3 a) Penningmängden (M3) ökar med 1000*5 = 5000 b) RB ökar penningutbudet genom att köpa obligationer för 1000. Den ökade efterfrågan på obligationer pressar upp obligationspriset och den ökade penningmängden pressar ner räntorna. c) Syftet är att få ner räntorna och få till stånd en högre aktivitet i ekonomin. d) Sänkta räntor leder till ökade investeringar eftersom de är räntekänsliga. Även konsumtionen kan öka till följd av lägre ränta. Ökade investeringar ger en ökad aktivitet i ekonomin, Y ökar och arbetslösheten sjunker

svar uppgift 4 a) M ökar 100 mdr. b) Multiplikatorn är 20. c) Beskriv kreditmultiplikatorn i ord. d) M ökar då med 250 Svar uppgift 5 a) 50 mdr. b) 2 mdr Svar Uppgift 6 a) Med en självständig riksbank (RB) menas att den inte styrs av politiska direktiv. RB har som uppgift att värna penningvärdet genom att hålla inflationen på en förutbestämd låg nivå, samt värna den finansiella stabiliteten. En regering kan av politiska skäl känna sig tvingad att föra en kortsiktig expansiv penningpolitik för att mildra arbetslösheten. På längre sikt leder dock detta endast till inflation. Med en självständig RB är ett sätt att undvika detta. b) RB har ett kvantifierat huvudmål, det är att hålla inflationen på 1% 3%. Tillfälliga avvikelser tolereras. När inflationen stiger över 3% kommer RB att föra en åtstramande politik som pressar upp räntan. c) Enligt b)-uppgiften kommer räntan att variera i takt med inflationen, stiger inflationen kommer också räntan att stiga. Den långsiktiga räntan bestäms av den räntenivå vi tror kommer att råda på lång sikt. Förväntar vi oss en ökad inflationstakt så stiger de långsiktiga räntorna. Eftersom realräntan på lång sikt (dvs. i genomsnitt) är relativt konstant. Svar Uppgift 7: A. 4 procent. B. 5,5 procent Svar uppgift 8: Use the quantity equation to calculate the inflation rate. Using this rate of inflation and the equation for the real interest rate to come up with the answer att realräntan är 2 procent. svar uppgift 9 Nominalränta (i) = realränta (r) + inflation a) 2,5% (4 % - 1,5%) b) (1-0,3)* 4% = 2,8 % r= 2,8 % - 1,5 % r= 1,3% c) 0% (4% - 4%) Staten har incitament att driva en alltför expansiv politik som leder till (oväntad) inflation, eftersom det minskar reala räntan som de betalar för sitt lån. d) (1-0,3)*4% =2,8 %, r = 2,8 % - 4% r = -1,2%

Fast man i reala termer inte har tjänat någonting, så betalar man skatt på den nominella ränteinkomsten på 4%. Efter skatt får vi därför en negativ ränta, dvs. vi betalar för att låna ut pengar. Svar uppg. 10: Pris = 5/1.1 + 5/(1.1*1.1) + 105/(1.1*1.1*1.1) = 4.545 + 5/1.21 + 105/1.331 = = 4.545 + 4.132 + 78.888 = 87.565. Svar Uppgift 11: If the debt is in nominal terms (which is the usual case; that is, in dollars), inflation reduces the real value of. Inflation has to be unexpected. If high inflation is expected, banks demand a higher (fixed) nominal interest rate. So if you are debtor and have a fixed nominal interest rate and the actual inflation rate is higher than the expected one, you are happy. This is because your actual real interest rate on your loan becomes lower than the expected real interest rate. If you have a floating interest rate, a higher actual inflation rate should not matter as the nominal interest rate tends to adjust Svar Uppgift 12: Paper weapon might create inflation, and even hyperinflation. svar uppgift 13 I Ii iii 3600000 1674419 900000 Svar moment 6: Uppgift 1) Efterfrågan på USD beror av svenskarnas efterfrågan på bilar från USA. Priset på en bil är 10000 dollar. Vid vx-kurs 10,2 kr per dollar blir priset i sv kr: 102000 kr. Vid vx-kurs 10,4 kr per dollar blir priset i sv kr: 104000 kr. Vid vx-kurs 10,6 kr per dollar blir priset i sv kr: 106000 kr. Vid vx-kurs 10,8 kr per dollar blir priset i sv kr: 108000 kr. Vid vx-kurs 11 kr per dollar blir priset i sv kr: 110000 kr. Vid priset 102 000kr efterfrågas 1200 bilar. Dvs. till ett värde av 102 000kr*1200= 122,4 miljkr Sålunda efterfrågas 122,4/10,2 = 12 milj. dollar. Vid priset 104 000kr efterfrågas 1100 bilar. Dvs. till ett värde av 104 000kr*1100= 114,4 milj kr Sålunda efterfrågas 114,4/10,4 = 11 milj dollar. Vid priset 106 000kr efterfrågas 1000 bilar. Dvs. till ett värde av 106 000kr*1000= 106 milj kr Sålunda efterfrågas 106/10,6 = 10 milj dollar. Vid priset 108 000kr efterfrågas 900 bilar. Dvs. till ett värde av 108 000kr*900= 97,2 milj kr Sålunda efterfrågas 97,2/10,8 = 9 milj dollar. Vid priset 110 000kr efterfrågas 800 bilar. Dvs. till ett värde av 110 000kr*800= 88 milj kr Sålunda efterfrågas 88/11 = 8 milj dollar. Utbudet av USD beror av amerikanarnas efterfrågan på stål från Sverige. Priset på ett ton stål är 8000 kronor.

Vid vx-kurs 10,2 kr per dollar blir priset i dollar: 784,3 dollar. Vid vx-kurs 10,4 kr per dollar blir priset i dollar: 769,2.dollar Vid vx-kurs 10,6 kr per dollar blir priset i dollar: 754,7 dollar. Vid vx-kurs 10,8 kr per dollar blir priset i dollar: 740,7 dollar. Vid vx-kurs 11 kr per dollar blir priset i dollar: 727,3 dollar Vid priset 784,3 dollar efterfrågas 11000 ton. Utbudet är 784,3*12110 = 8,6 milj. dollar. Vid priset 769,2 dollar efterfrågas 12000 ton. Utbudet är 9,2 milj dollar. Vid priset 754,7 dollar efterfrågas 13300 ton. Utbudet är 10,0 milj dollar. Vid priset 740,7 dollar efterfrågas 14500 ton. Utbudet är 10,7 milj dollar. Vid priset 727,3 dollar efterfrågas 16000 ton. Utbudet är 11,6 milj dollar. Jämvikt på valutamarknaden är vid växelkursen 10,6 kronor per dollar. Svar Uppgift 2 a) e real = (0.1124*940)/98 = 1.077. Den reala växelkursen visar att svenska varor är ca. 8 procent dyrare än europeiska varor. Reala växelkursen visar konkurrenskraften mellan länder. nom real e [ Euro / krona]* Psv[ krona] (1/ 8,9)*940 e 1,08 PEu[ Euro] 98 b) Köpkraftsparitet mellan 2 länder innebär att samma varukorg kostar lika mycket i de 2 länderna (uttryckt i samma valuta). Växelkursen kan på kort sikt avvika från köpkraftspariteten p g a exempelvis kapitalflöden (ränteparitet) och/eller att varuarbitrage inte är möjligt (pga. handelshinder, kostnader). Det råder inte köpkraftsparitet mellan Sverige och Europa. Varukorgen kostar 940 kr i Sverige medan den kostar 8,90*98 = 872,2 kronor i Europa. Varukorgen är billigare i Euro-området! Vid vilken nominell växelkurs råder köpkraftsparitet: (E(euro/kr)*940(kr))/(98)= 1 Dvs. E(euro/kr) = 98/940 = 0.104. nom sv real e2006[ Euro / krona]* P2006 [ krona] (1/ 9,5)*(940*1,05) c) e sv P [ Euro] 98*1,01 2006 = 0.10526*987/98.98= 1.05. Konkurrenskraften har förbättrats för sverige: svenska varor har blivit billigare relativt utländska varor. för utlandet. Deprecieringen av svenska kronor har varit större än inflationsdifferensen till utlandet. d) nom sv 2006[ / ]* 2006[ ] ( / )*(940*1,05) 1,08 e Euro krona P krona e euro kr sv P [ Euro] 98*1,01 2006 Dvs. e(euro/kr)=1,08*98*1,01/(940*1,05)=106,8984/987=0,108. Dvs. 1/0.108=9.26 kronor per euro.

Svar 3. Procentuell förändring i real växelkurs = procentuell förändring I nominell växelkurs (Peso/USD) + inflation i US inflation i Mexico = 50 % + 25 percent 100 percent = - 25%. Den reala växelkursen för dollarn visavi den Mexikanska peson deprecieras med 25 procent. En depreciering av den reala växelkursen gör mexikanska varor och tjänster dyrare och amerikanska varor och tjänster billigare. Det innebär att din vän har fel, det är nu dyrare att visas I Mexico. Svar 4. Den förväntade inflationen är 4 procentenheter högre i Kanada. Den Kanadensiska dollarn förväntas deprecieras med 4 procent. Din vän tar inte hänsyn till den förväntade deprecieringen av den kanadensiska dollarn. Antag att man lånar 1 dollar från amerikansk bank och sätter in detta belopp på bank i Kanada. Om ett år så har du 12 procents avkastning men dessa kanadensiska dollar är nu värda mindre i termer av amerikanska dollar. SVAR TILL MOMENT 7 Svar uppgift 1A.Räntan minskar och investeringarna ökar. Det ökar inkomsten och den disponibla inkomsten vilket ökar privat konsumtion. Uppgift 1B. När G ökar, ökar den aggregerade efterfrågan och inkomsten skulle ha ökat med (1/(1-MPC)*(G1-G0) om räntan vore konstant. Räntan kommer dock inte vara constant eftersom en ökad inkomst ökar penningefterfrågan vilket leder till ökad ränta och till minskade investeringar. Privat konsumtion ökar eftersom disponibel inkomst ökar. Uppgift 1C. Skattemultiplikatorn är (-MPC/(1-MPC)*(T1-T0) om räntan inte påverkas. Både inkomsten och räntan minskar. Privat konsumtion minskar till följd av en lägre disponibel inkomst. Uppgift 1D.(Y1-Y0)= (1/(1-MPC)*(G1-G0) - MPC/(1-MPC)*(T1-T0). Eftersom G1-G0=T1- T0, innebär det att Y1-Y0=G1-G0 om räntan inte påverkas. Dvs real BNP (Y) ökar. Räntan ökar till följd av en ökad penningefterfrågan, vilket leder till minskade investeringar. Det innebär att inkomsten (Y) ökar mindre än G och T vilket innebär att disponibel inkomst, Y-T, minskar. Det innebär att privat konsumtion minskar. Svar: Uppgift 2. Uppgift 2A. En ökad investeringsefterfrågan ökar totalefterfrågan och därmed inkomsten (Y) vilket ökar penningefterfrågan och räntan ökar som en konsekvens. Om riksbanken inte gör något är effekten sålunda: investeringarna, räntan, inkomsten och privat konsumtion ökar. Privat konsumtion ökar som en konsekvens av ökad inkomst. Om riksbanken skall bibehålla nivån på Y så bör räntan höjas. Dvs. Riksbanken bör minska nominellt penningutbud så att räntan ökar vilket dämpar investeringsefterfrågan. Uppgift 2B. Privat konsumtion och totalefterfrågan minskar och därmed minskar Y och även räntan. Om riksbanken vill behålla nivån på Y så bör riksbanken öka nominellt penningutbud och därmed sänka räntan vilket innebär en ökad investeringsefterfrågan. Svar uppgift 3: A. r=6, Y=1100. B. r=7, Y=1200. C. r=5.5, Y=1150. D. r=7.25, Y=975. D. Jämviktsekvationen för varumarknaden: Y=1700-100r: 100r=1700-Y Jämviktsekvationen för penningmarknaden: (M/P)=Y-100r: 100r=Y-(M/P). Om vi kombinerar dessa ekvationer och eliminerar räntan: 1700-Y=Y-(M/P): Y=850+M/2P. Genom att M=1000: Y=850+500/P. Om G eller M ökar så skiftar AD-kurvan I PY-diagrammet till höger.

Svar uppgift 4A: Om M M/P nominalräntan. Notera: nominalräntan = realräntan när P är konstant. investeringsefterfrågan (real interest rate). I den nya kortsiktiga jämvikten är den faktiska arbetslösheten lägre än den naturliga arbetslösheten. När den faktiska arbetslösheten är lägre än den naturliga arbetslösheten kommer nominallönerna öka vilket skiftar den kortsiktiga utbudskurvan uppåt, vilket innebär en högre prisnivå. I den nya långsiktiga jämvikten är produktionen (Y) tillbaka vid potentiell BNP. M/P och räntan är tillbaka till de värden som gällde i den gamla långsiktiga jämvikten. Alla reala variabler t ex M/P är oförändrade i den nya långsiktiga jämvikten jämfört den gamla långsiktiga jämvikten. Slutsats: Penningpolitik har effekt på reala variabler (Y, realränta, C, I) endast på kort sikt men ej på lång sikt. Uppgift 4B. På kort sikt är prisnivån konstant (eller förändras inte lika mkt som på lång sikt). Om G ökar då ökar Y, räntan, privat konsumtion och investeringarna minskar på kort sikt. När Y blir större än potentiell Y då kommer nominallönerna att öka och den kortsiktiga utbudskurvan skiftar uppåt vilket innebär en högre prisnivå. Till slut har Y återgått till nivån för potentiell Y. I den nya långsiktiga jämvikten är räntan högre än i den gamla långsiktiga jämvikten. Disponibel inkomst i den nya långsiktiga jämvikten är lika med disponibel inkomst i den gamla långsiktiga jämvikten. Det innebär att privat konsumtion i den nya långsiktiga jämvikten är lika med privat konsumtion i den gamla långsiktiga jämvikten. Privata investeringar är lägre den nya långsiktiga jämvikten jämfört med den gamla långsiktiga jämvikten. Uppgift 4C. På kort sikt är prisnivån konstant (eller förändras inte lika mkt som på lång sikt). Om T ökar då minskar Y, räntan, och privat konsumtion medan investeringarna ökar på kort sikt. När Y blir lägre än potentiell Y då kommer nominallönerna att sjunka och den kortsiktiga utbudskurvan skiftar nedåt vilket innebär en lägre prisnivå. Till slut har Y återgått till nivån för potentiell Y. Disponibel inkomst i den nya långsiktiga jämvikten är lägre än disponibel inkomst i den gamla långsiktiga jämvikten. Det innebär att privat konsumtion i den nya långsiktiga jämvikten är lägre jmf med privat konsumtion i den gamla långsiktiga jämvikten. Privata investeringar är högre i den nya långsiktiga jämvikten jämfört med den gamla långsiktiga jämvikten. Det innebär att räntan är lägre i den nya långsiktiga jämvikten jmf med den gamla långsiktiga jämvikten. Svar uppgift 5: Om M M/P nominalräntan vilket minskar investeringsefterfrågan. AD-kurvan skiftar till vänster. Produktionen minskar på kort sikt. Prisnivån är konstant på kort sikt om den kortsiktiga utbudskurvan är horisontell.. I den nya kortsiktiga jämvikten är den faktiska arbetslösheten högre än den naturliga arbetslösheten. När den faktiska arbetslösheten är större än den naturliga arbetslösheten kommer nominallönerna att falla vilket skiftar den kortsiktiga utbudskurvan nedåt, vilket innebär en lägre prisnivå. I den nya långsiktiga jämvikten är produktionen (Y) tillbaka vid potentiell BNP. M/P och räntan är tillbaka till de värden som gällde i den gamla långsiktiga jämvikten. Alla reala variabler t ex M/P är oförändrade i den nya långsiktiga jämvikten jämfört den gamla långsiktiga jämvikten.

Svar uppgift 6 a) M d = M T + M A = 0.1Y+12-20r M S =12 Jämvikt: M S = M d 12=0.1Y+12-20r 20r = 0.1Y r = 0.005Y Y=20 ger r = 0.005*20 = 0.1 b) Jämvikt: M S =0.1Y+12-20r Y=26 och r=0.08 ger M S =0.1*26+12-20*0.08 = 2.6+12-1.6 = 13 45 o -diagram Efterfråga 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Y r = 0.05 r = 0.08 r = 0.10 c) Jämvikt: M S =0.1Y+12-20r 14.5 = 0.1Y+12-20*0.05 0.1Y=14.5-12+1 Y=3.5/0.1 = 35 d) Efterfrågan = C + I + G = 5+0.7Y D +10-90r+15 Efterfrågan = 5+0.7(Y-21.43) +10-90r+15 Efterfrågan = 5+0.7Y-15+10-90r+15 Efterfrågan = 0.7Y-90r+15 Efterfrågan sjunker då räntan stiger p g a räntekänsliga investeringar! e) r= 0.05 ger Efterfrågan = 0.7Y-4.5+15; Efterfrågan = 0.7Y+10.5 r= 0.08 ger Efterfrågan = 0.7Y-7.2+15; Efterfrågan = 0.7Y+7.8 r= 0.10 ger Efterfrågan = 0.7Y-9.0+15; Efterfrågan = 0.7Y+6.0

Svar Uppgift 7A: Om hushållen konsumera mindre och spara mer vid en given real disponibel inkomst (If Matematiskt innebär det att C minskar I konsumtionsfunktionen: C C MPC ( Y T). Minskad konsumtion minskar totalefterfrågan och därmed produktionen. När produktionen minskar då minskar även realpenningefterfrågan vilket innebär att räntan faller och blir momentant mindre än världmarknadsräntan. Denna lägre avkastning leder till ett finansiellt kapitalutflöde vilket deprecierar valutan. Vilket ökar NX så att ekonomin återgår till den ursprungliga jämvikten vad gäller Y och ränta. Svar Uppgift 7B. En ökad nettoexportefterfrågan ökar totalefterfrågan som leder till ökad produktion. En ökad inkomst ökar den reala penningefterfrågan vilket innebär en högre ränta. Därmed blir den inhemska räntan högre än världsmarknadsräntan vilket innebär att finansiella investeringar i landet blir lönsamma och efterfrågan på valutan ökar därmed. Det har som konsekvens att valutan apprecierar vilket minskar NX. Ekonomin återgår till den ursprungliga jämvikten vad gäller Y. ränta och NX. Växelkursen har dock apprecierat jämfört med den ursprungliga kortsiktiga jämvikten. Svar: Uppgift 8 öka M och G eller öka M och minska T Svar Uppgift 9: världsmarknadsräntan i världen är bestämd där världens sparande = världens investeringar. Svar Uppgift 10: A. En depreciering av valutan gör att inhemska varor blir billigare I utländsk valuta. Antag att dollarn deprecierar från 200 yen/dollar till 100 yen/dollar. Om en 6 st amerikanska tennisbollar kostar 2.50 dollars, då faller priset I Yen från 500 till 250 yen. Det minskade priset kommer att öka efterfrågan på amerikanska tennisbollar i Japan. En depreciering av valutan innebär även att importerade varor blir dyrare I inhemsk valuta. B. Använd finanspolitik: Ett ökat T eller ett minskat G deprecierar valutan. Svar uppgift 11 a) P = 1,5 Y = 2000 b) P = 1,75 Y = 1000 c) P = 1,75 Y = 3000 d) I det första fallet orsakas förändringen av just en prisökning på produktionsfaktorerna inklusive arbete. I det andra fallet ökar efterfrågan vid oförändrat utbud. Knappheten på varor pressar upp priserna. e) I läge c) har vi en överhettning Y>Yf. Överhettningen leder till att lönerna ökar vilket skiftar den kortsiktiga AS-kurvan inåt. AS skiftar inåt så länge faktisk produktion är större än potentiell produktion. Till slut nås jämvikten: P = 2 och Y = 2000.

uppgift 12 a) I jämvikt: AS = AD P= 3 + 0,01Y (AS) = P= 12 0,02Y (AD) 3 + 0,01Y = 12 0,02Y Y= 300 P= 6 b) AS-kurvan skiftar uppåt (t ex utbudschock: oljeprishöjning förväntad prisnivå ) P= 4 + 0,01Y (ny AS-kurva) 4 + 0,01Y = 12 0,02Y Y= 266,67 P= 6,67 Lågkonjunkturen (Y<Y F ) dämpar prisuppgången priset stiger bara till 6,67 fastän förväntade priset stigit till 7 c) P=13-0,02Y (ny AD-kurva) 4 + 0,01Y = 13 0,02Y Y= 300 P= 7 d) Klassisk AS: Y=Y F : faktisk prisnivå = förväntad prisnivå på lång sikt påverkar penningpolitiken inte real BNP man hamnar alltid på den BNPnivån som är förenlig med full sysselsättning (= potentiell output) penningpolitiken påverkar bara prisnivån på lång sikt Skärningspunkten mellan AS och Klassisk AS visar förväntningar i AS! OBS! På bilden ovan finns en punkt d med, som inte längre ingår (ni räknar inte fram den). e) Priser kommer att sjunka och AS förskjuts till höger (nedåt) därmed återgår vi till punkt a

Svar uppgift 13 a)vid naturlig arbetslöshet finns ingen tendens för inflationen att stiga eller sjunka. Vid den naturliga arbetslöshetsnivån är faktisk inflation lika med den förväntade inflationen. b) 1.Arbetsmarknadsinstitutioner. Arbetslöshetsersättningen, främst, bör utformas så att den skapar incitament till att söka jobb som successivt sänkta nivåer och en bortre gräns när ersättningen upphör. 2. Åtgärder för att få in utslagna på arbetsmarknaden 3. Lönesystem som tillåter flexibilitet, det skall vara lätt att både hja och sänka löner, c) Trots hög efterfrågan på arbetskraft hänger en hel del kvar i dels arbetslöshet dels arbetsmarkandspolitiska åtgärder. Det är denna grupp som avses. Gruppen är inte definierad i begreppet naturligt arbetslösa. Svar: Uppgift 14A. Full indexering av nominalönerna innebär att oförväntade prisförändringar inte påverkar reallönen. Därmed påverkas inte oförväntade prisförändringar sysselsättning och produktion. Därmed är den kortsiktiga utbudskurvan vertikal och lika med den långsiktiga utbudskurvan. 14B.Vid ofullständig indexering är den kortsiktiga utbudskurvan inte vertikal som är fallet vid full indexering. Indexering, fullständig eller ofullständig, innebär att den kortsiktiga utbudskurvan är brantare än för fallet med ingen prisindexering alls. Svar: Uppgift 15A. Den naturliga arbetslöshetsnivån är den arbetslöshetsnivå vid vilken faktisk inflation är lika med förväntad inflation. Här är den förväntade inflationen lika med förra årets inflationstakt. Den naturliga arbetslöshetsnivån är 0.06. Uppgift 15B. Den kortsiktiga Phillipskurvan ges av ekvationen I uppgiften. Den långsiktiga phillipskurvan är vertikal. Uppgift 15C. Den kortsiktiga phillipskurvan talar om för oss att det krävs en arbetslöshet över den naturliga för att inflationen skall minska. Vi kan skriva phillipskurvan på följande sätt: Faktisk inflation föregående års inflation = 0.5(u-0.06). Om vi vill att inflationen skall minska med 5 procentenheter : Faktisk inflation föregående års inflation = - 0.05 = -0.5(u-0.06). Om vi loser denna ekvation för u: u=0.16. Med andra ord, det krävs att arbetslösheten ökar till 16 procent för att inflationen skall minska med 5 procentenheter på ett år. Svar Uppgift 16. Om allmänheten blint tror på politikerna behöver inte arbetslösheten öka alls för att inflationen skall komma ner. Om allmänhetens inflationsförväntningar minskar då skiftar den kortsiktiga phillipskurvan nedåt. Om allmänheten är skeptisk krävs ökad arbetslöshet för att få ner inflationen. Hur kan trovärdighet att bekämpa inflationen uppnås? Genom ett inflationsmål och en oberoende centralbank.

Övningsuppgift 17 a) t 5ut 10 15 25 5ut b) 1 5 3 10 15 10 c) 2 5 2 10 15 15 d) 5 2 15 15 20 3 4 5 2 20 15 25 e) 5 3 25 15 25 5 6 5 3 25 15 25 f) 5 4 25 15 20 7 8 5 4 20 15 15 g) 9 5 3 15 15 15 h) 1 alternativ: arbetslöshet = NAIRU inflationen konstant vid arbetslöshet på 3% är inflationen kontant; dvs. inflationsförväntningarna= faktisk inflation.