Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom

Relevanta dokument
Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Äldre tänder behöver mer omsorg

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till åringar om tandhälsa 2

Munnen- En del av kroppen Tänder, kropp och sinnen. Måltidens betydelse. Friskt tandstatus på 30 årig kvinna

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen.

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Välkommen till Folktandvården!

Tandhälsa för små barn

En helt annan känsla

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.

Vi som arbetar här är

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Slå hal på myterna om tandvård

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän

Tandhyienistprogrammet Termin 5 Ht 2010 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande Behandlingsprinciper

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Tandhälsa för små barn

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

DEN VÄNTANDE FAMILJENS MUNVÅRD

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Referat av seminarium 8 juni

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

XGEVA. (denosumab) PATIENTGUIDE

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

I utveckling KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Särskilt tandvårdsstöd Augusti 2017

Om tandhygienisten ser att du behöver nödvändig tandvård kan du få hjälp att boka en tid hos din tandläkare.

Tandvårdshjälpen. Vilket stöd har jag rätt till?

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Yttrande över motion 2015:22 av Tara Twana m.fl. (S) om äldres tandhälsa

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi i Kalmar län Tobak och tänder

Äldretandvård Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Apotekets råd om. Torr i munnen

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Varmt välkomna till Äldresamordnarträff

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Äldre patienter med karies och hur detta bör

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Riskbedömning och revisionsintervall

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016

Vård av en dement person i hemförhållanden

Riskbedömning och revisionsintervall

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Vårdprevention för att främja äldres munhälsa

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet Fria rörelser

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

PATIENTBERÄTTELSER med diskussionsfrågor.

Bli hel igen. Därför är det viktigt att ersätta även enstaka tappade tänder.

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Mat för äldre inom vård och omsorg

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

HANDBOK FÖR IDENTIFIERING AV FRISKT OCH SJUKT I MUNNEN. Kännetecken. Orsak

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom

Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Tandköttsinflammation. och tandlossning

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchennes muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Bli hel igen. Så kan du bli dig själv igen med nya tänder.

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Transkript:

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom 161007 Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen inger.w.stenberg@vgregion.se

Den demenssjuka personen Tandvårdens stora utmaning Varför? Människor har i Sverige kvar allt fler tänder högt upp i åldern Den demenssjuke pamenten har rän Mll en tandvård med god kvalité Nödvändigt an lyssna på pamentens önskemål, om det är möjligt Kräver omdöme och etertanke hos anhöriga, vårdpersonal och tandvårdspersonal Våga avstå om vård inte kan uuöras med kvalité

Varför är god tandhälsa vik=g Påverkar vårt tal Genom an tugga maten väl underlänas sväljning MålMdens glädje finns kvar även vid demenssjukdom SmärUrihet Medför Mllfredställande estemk

För a? bevara munhälsan Regelbunden tandvård hela livet, även när sjukdom och funkmonshinder finns Regelbundna målmder Daglig munvård med fluortandkräm Vid behov extra fluor

Tidiga tecken på tandhälsan vid demenssjukdom Orala motoriken - koordinamon av muskler, tunga, kind, läppar försämras Sensibilitet i munnen försämras Munnens självrengörande effekt försämras - plack ansamlas länare Risk för ökad kariesakmvitet på ovanliga ställen

Demenssymptomens påverkan på tandhälsan Smygande debut- tandskador hinner utvecklas Varierar med demensens svårighet och personens Mdigare vanor Tandvården har en ansvar- håll kontakt med sin pament

Minnesstörningen vid demenssjukdom A" inte minnas medför svårighet planera och a" komma ihåg det som 8digare varit självklart. Man glömmer - AN man skall borsta - När man skall borsta - Hur man skall borsta

Smygande sjukdomsdebut Kostvanor kan förändras med mer småätande mellan målen Ändrad dygnsrytm kan medföra småätande på nanen Kan få ökad lust äta sötsaker kakor, sön är smak som de flesta tycker om Glömmer äta huvudmålen

Förmåga an borsta rent försämras successivt Klarar inte av den avancerade rörelse som det är an borsta tänderna Plack, matrester samlas vid tandkönskanten Är signal an stöna/påminna Apraxin vid demenssjukdom Förlorar prak=ska kunskaper man hag och kan inte lära ny? Kräver egertanke hos tandvården vid planering av behandling

Agnosi och störd rumsuppfanning Hur påverkas munhygien Agnosisymptomet gör man inte känner igen tandborsten och tandkrämen Vad skall de användas Mll? Var skall tandborsten vara, i munnen eller håret Medför svårigheter an på egen hand klara munhygien Medför problem klara avancerade nya tandkonstrukmoner

Minnesstörning och bristande ini=a=vförmåga Missar Mder hos tandvård- risk tappa tandvårdskontakten Saknar krat beställa Md Kommer inte ihåg om eller när man senast var hos tandvården Med klok tandvårdskontakt kan dessa problem lösas

Förväntningar på tandvården Tandvården behöver anpassas Mll demenssymptomen PaMenten känner igen sin egen mun - påverkar tal, tuggning och sväljning AllMd bänre bevara och reparera än an göra omfanande nya konstrukmoner i munnen

Varför är tandvård på demenssjuka svårt Munnen är inmm zon av kroppen Sjukdomen medför an vår pament inte förstår vad som händer Krävs kunskap hos tandvårdspersonal om symptombild vid demenssjukdom Svårt besluta om nivå på behandlingen Kräver extra Md och etertanke

Oro, rädsla, aggressivitet Anhöriga och vårdpersonal är vikmga medaktörer i tandvårdssituamonen- skapar trygghet Oro och rädsla kan bero på Mdigare tandvårdsrädsla Aggressivitet gäller det enbart tandvård eller finns symptom vid andra Mllfällen Är sedering momverad eller skall vi avstå från vård- bedöms umfrån akut tandvårdsbehov

Språksvårigheter gör det svårt för pament an beskriva smärta Skavsår orsakad av delprotes i underkäken Kan vara orsak Mll aggressivitet

Tandvård av god kvalitet Stor vikt på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder Samverkan är nyckeln Mll an lyckas

Kvinna omkring 90 år avancerad demens EN pamenuall som visar an man allmd skall vara ödmjuk och aldrig tvärsäker Med anhörigas stöd kunde tandvård genomföras när vi gen upp

Åke 79 år Sköter munvård bra och har satsat på sina tänder Regelbunden kontakt tandvård Anamnes: Känd av kliniken sen >20 år. Högt blodtryck Mediciner: Seloken, Methotrexat (pga svåra allergiska besvär) Allergi: Latex, kobolt, guld, växter, murbruk m.m

Åke 82 år PaMent får Mder men kommer inte Har två almanackor där ny Md skall skrivas in Vi upplever an pament är annorlunda Vill foruarande ha alla sina tänder kvar. Förstår inte varför hon får så många nya hål. Det har hon aldrig hat förut Vi undrar vad som håller på an hända Vi förstärker hygienistkontakt och tätare revisioner och ringer och påminner om Md samma dag

Fram=dsvision En ren mun och rena tänder skall bli en självklar del i den dagliga omsorgen Inte bara i teorin utan i verkligheten