DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som riktar sig till alla som är intresserade av förskolan som arena för hälsofrämjande arbete. Syfte med materialet Syftet med diskussionsunderlaget är att bidra till reflektion kring hur ledning och personal arbetar hälsofrämjande i den dagliga verksamheten. Det är även vår förhoppning att underlaget kan bidra till reflektion vid en vidareutveckling av det hälsofrämjande arbetet. Materialet är strukturerat under följande rubriker: Utgångspunkter Det friska i fokus Exempel på mål för verksamheten gällande hälsofrämjande arbete Frågor att diskutera KASAM matrisen 1 Nätverket består av representanter från Region Halland och halländska kommuner
Utgångspunkter Förskolan är en prioriterad arena för folkhälsoarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Genom att arbeta på en generell nivå med hälsa och välbefinnande i förskolan ges en möjlighet att nå många barn och personal med det långsiktiga hälsofrämjande arbetet. Enligt Lpfö 98 (reviderad 2010) förskolans uppdrag är bland annat att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet (Lpfö98 2010 s5). Genom att utveckla det hälsofrämjande arbetet ges goda förutsättningar för att nå förskolans kärnuppdrag 2. Det friska i fokus Att arbeta hälsofrämjande innebär att utgå från det som stärker och bevarar hälsan det vill säga en salutogen utgångspunkt. Salutogenes har sitt ursprung i Aaron Antonovskys forskning om hälsans ursprung. Antonovsky var en medicinsk sociolog som sökte orsakerna till att vissa människor, trots olika påfrestningar, håller sig friska. Han kom fram till att följande tre komponenter leder till en känsla av sammanhang (KASAM): begriplighet hanterbarhet meningsfullhet Vad är hälsofrämjande ämjande förskoleutveckling? I en hälsofrämjande förskola är hälsa en naturlig del av vardagen. Att arbeta med hälsofrämjande förskoleutveckling innebär att arbeta med det friska i fokus och ta hänsyn till både den fysiska och psykosociala hälsan för barn och personal. Arbetet syftar till att skapa en miljö som främjar hälsa och lärande. Arbetet med hälsofrämjande förskolutveckling kan delas in i två parallella spår, förskoleutveckling och kunskapsområdet hälsa. Förskoleutvecklingsspåret 2, omfattar hela förskolans vardag och innefattar värdegrunden, organisationen och ledarskapet. Här handlar arbetet bland annat om: Tydlighet i organisation Att skapa en gemensam plattform att utgå från Stärka den sociala miljön 2 Örebro läns landsting (2010). Grundämnet, En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv.
Utveckla goda relationer Skapa möjlighet för barn och elever att påverka arbetet och göra dem mer delaktiga Kunskapsområdet hälsa 3 handlar om hur vi förmedlar kunskaper om den fysiska och psykosociala hälsan till barnen. Ett framgångsrikt arbete inom kunskapsområdet är långsiktigt, ämnesövergripande och vardagsnära. Förutsättningen är att de två spåren går jämsides och att det är en kontinuerlig och långsiktigt process. Exempel på mål för verksamheten gällande hälsofrämjande arbete Vi har valt ut exempel på mål från LPFÖ98 reviderad 2010 som går att koppla till hälsa och välbefinnande. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, social läggning eller funktionsnedsättning. Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den. Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära. Frågor att diskutera Vad innebär begreppet hälsa för er? Vad innebär hälsofrämjande arbete för er? Vilka samband ser ni mellan hälsa och lärande? Hur organiseras det hälsofrämjande arbetet på förskolan? - Finns en gemensam vision för det hälsofrämjande arbetet? - Vilket mandat anser ni att det finns för att arbeta hälsofrämjande? - Finns det någon plan för det hälsofrämjandearbetet? 3 Örebro läns landsting (2010). Grundämnet, En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv.
- Vem eller vilka anser ni driver arbetet? - Hur arbetar ni för att öka samsynen? Vilka kompetenser finns i er verksamhet som är användbara i arbetet med den fysiska och psykosociala hälsan? Vad behöver ni utveckla? Vilka styrkor och svagheter finns det med det hälsofrämjande arbetet i verksamheten? Vilka möjligheter och hinder ser ni med ett framtida hälsofrämjande arbete? Vilken tillgång finns det till externt stöd i det hälsofrämjande arbetet? På vilket sätt arbetar ni hälsofrämjande i den dagliga verksamheten? - Hur arbetar ni för att främja ett gott klimat i arbetsgruppen? - Hur arbetar ni för att involvera barnen i det hälsofrämjande arbetet? - Hur arbetar ni för att involvera föräldrarna i det hälsofrämjande arbetet? - Hur arbetar ni för att skapa goda relationer mellan personal, barn och föräldrar? - Hur arbetar ni för att främja fysisk aktivitet? Hur arbetar ni för att skapa samverkan och nätverk utanför den egna verksamheten? På vilket sätt följer ni upp och utvärderar arbetet?
KASAM-matrisen Matrisen 4 ska ses som ett diskussionsunderlag för att reflektera utifrån KASAM och de tre komponenterna i sitt dagliga arbete. Nedan visas ett urval av frågeställningar som med fördel användas utifrån ett barn-, personal- eller föräldraperspektiv. Hur kan vi bidra till att öka Känslan av sammanhang för barnen, oss som personal samt föräldrarna? Barnperspektiv Personalperspektiv Föräldraperspektiv Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Har barnet/barnen den Är vi tydliga i vår kommunikation till barnet/barnen? Vad behöver vi tydliggöra? Har barnet/barnen de redskap som behövs för att resurser behöver barnet/barnen för att Hur skapar vi lust och engagemang hos barnet/barnen beträffande? Hur kan vi öka känslan av sammanhang hos barnet/barnen Har du/ni som personal den Är jag/vi tydliga i vår kommunikation vad avser? Vad behöver vi tydliggöra? Har du/ni som personal de redskap som behövs för att resurser behöver jag/vi för att hantera? Hur skapar jag/vi lust och engagemang i arbetet med? Hur kan jag/ vi öka känslan av sammanhang Har föräldern/ föräldrarna den Är jag/vi tydliga i vår kommunikation med föräldrarna? Vad behöver vi tydlig-göra? Har föräldern/ föräldrarna de redskap som behövs för att hantera? resurser behöver föräldern/ föräldrarna för att Hur skapar vi lust och engagemang hos föräldern/föräldrarna i arbetet med? Hur kan vi öka känslan av sammanhang hos föräldern/föräldrarna I matrisen ovan finns förslag på frågor som skulle kunna vara relevanta för er på förskolan. Tycker ni att frågorna känns bra, använd dem och om inte så får ni komma på egna kloka frågor som kan vara till hjälp i er hälsofrämjande process. 4 Matrisen är utvecklad av Lena Naenfeldt, Folkhälsa Falkenberg, Falkenbergs kommun.