Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet: Larmet går om ökande skogsskador runt om i Europa
1990-talet: Fokus flyttas från naturmiljön till skador på människors hälsa och fortfarande är luftvårdspolitiken främst hälsomotiverad
Utsläpp i Europa 1880-2005, samt (lite föråldrade) projektioner till 2030 NOx SO 2 NH 3
Skador av luftföroreningar Hälsa: Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) och marknära ozon orsakar årligen (2010) cirka 400 000 450 000 förtida dödsfall i EU, plus sjuklighet och sjukfrånvaro. Försurning: 2010 var nästan 200 000 km 2 (10%) av EU:s ekosystem överbelastade av försurande nedfall. (Sverige: 27 000 km 2-6%). Övergödning: Ungefär 1,1 miljoner km 2 (68%) av EU:s känsliga landekosystem var 2010 överbelastade av övergödande kvävenedfall. (Sverige: 70 000 km 2 46%) Marknära ozon: Cirka 800 000 km 2 av EU:s skogsareal utsattes (år 2000) för skadligt höga halter. Källa: IIASA/EC4MACs (2010), COM (2013)
Överbelastning 1980-2020 försurning och eutrofiering 43/45% 41/41% 13/22% 6/10% 4/7% 67/80% 73/84% 54/76% 45/68% 42/62% Källa: CCE (2013) Europa/EU
Nedfall av svavel över Sverige (2008) Övriga källor 9% Polen 13% Internationell sjöfart 25% Sverige 10% Tyskland 7% UK 5% Ryssland 4% Övriga länder 27% Totalt nedfall över Sverige: 66,000 ton S Utsläpp från Sverige: 15,500 ton S Källa: EMEP 2010
Nedfall av NOx-kväve över Sverige (2008) Internationell sjöfart 25% Tyskland 12% UK 11% Sverige 8% Övriga länder 29% Polen 6% Frankrike 5% Danmark 4% Totalt nedfall över Sverige: 81,000 ton NOx-N Utsläpp från Sverige: 47,000 ton NOx-N Källa: EMEP 2010
Fyra huvudarenor för internationellt arbete: CLRTAP, EU, IMO och FCCC CLRTAP = Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar: Göteborgsprotokollet från 1999 (rev. 2012) med nationella utsläppsåtaganden + krav på tekniska åtgärder. EU: Direktiv om nationella utsläppstak (NEC), luftkvalitetskrav och en rad olika sektorskrav. IMO = Internationella sjöfartsorganisationen: IMO:s MARPOL Annex VI fastställer utsläppskrav för SO 2 och NOx för internationell sjöfart. FCCC = Klimatkonventionen: Minskad klimatpåverkan förutsätter minskad användning av fossila bränslen => mindre luftföroreningar.
Vad är på gång? EU: Ny luftvårdstrategi under framtagande klar okt -13: - Nya nationella utsläppstak för 2020?/2025/2030 - Troligen inga skärpta luftkvalitetskrav - Sannolikt nya/skärpta krav för vissa sektorer EU-sjöfart: Rev. svavelkrav okt-12. (Fler SECAs + NECAs?) CLRTAP: Rev. Göteborgsprotokoll maj-12 kräver ratificering IMO: Genomförande av MARPOL Annex VI från 2008. EU/FCCC: Tuffare klimatpolitik när/hur?
2012-års Göteborgsprotokoll Utsläppsminskningar i Europa 2005-2020 Källa: CIAM (2012)
EU:s utsläppstakdirektiv: 12 länder missar sina NOx-åtaganden Rapporterade utsläpp i EU27 för 2010, jämfört med sammanlagda utsläppstak. De länder som missat ett eller flera tak är: Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Lux, Malta, Nederländerna, Spanien och Sverige. Källa: EEA (2012)
Översyn av EU:s luftvårdspolicy: Gap closure scenarioanalys e.g. PM-health; eutrophication, acidification, ozone Källa: DG ENV (2012)
kton 14000 Översyn av EU:s luftvårdspolicy: Utsläpp i EU27 2005-2030, scenarioanalys 12000 2005 2020BASE 2030BASE 2030DECARB 2030MTFR 2030MCE 10000 8000 6000 4000 2000 0 NOx SO2 VOCs NH3 PM2.5 Källa: IIASA (2012)
Framtida utsläpp: SO 2 and NOx Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) 2000-2050 i EU27 Utsläpp av kväveoxider (NOx) 2000-2050 i EU27 Källa: IIASA (2012)
Framtida utsläpp : NH 3 and VOCs Utsläpp av ammoniak (NH 3 ) 2000-2050 i EU27 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOCs) 2000-2050 i EU27 Källa: IIASA (2012)
Potential för minskade utsläpp 2010-2050 Källa: IIASA (2013)
Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario beräknas PM 2,5 år 2030 fortfarande ge upphov till mer än 300 000 förtida dödsfall/år. 2010 2030 Baseline Kartor: Minskad genomsnittlig livslängd pga PM-exponering (mån.) Källor: IIASA (nov 2012); EMRC (nov 2012); EEA (juni 2009)
Eutrofiering 2010: 62% (1,020,000 km 2 ) Försurning 2010: 7.5% (96,000 km 2 ) 2030 Baseline: 54% (888,000 km 2 ) 2030 Baseline: 3.7% (47,000 km 2 ) Källa: IIASA (Nov 2012)
Vad saknas? EU: Stöd från medlemsländerna för en hög ambitionsnivå i den nya luftvårdstrategin - Nationella utsläppstak för 2020/25/30 som klarar miljömålen - Luftkvalitetskrav i linje med WHO:s rekommendationer - Nya/skärpta sektorskrav, inkl. jordbruk och sjöfart - Uppföljning/säkerställande av genomförande CLRTAP: Hög ambitionsnivå; sanktionsmöjligheter IMO: Fler ECAs; NOx-åtgärder befintliga fartyg; PM-krav; sänkta hastigheter EU/FCCC: Utsläppsminskningar som säkerställer mål om en temperaturhöjning på max 1,5 grader
Säkerställ genomförande av befintlig lagstiftning Några exempel: Tolv av EU-länderna klarade inte sina utsläppstak för NOx för 2010. Två av dessa missade dessutom de för VOCs och/eller NH 3. Gränsvärdena för PM 10 överskrids i nästan alla EU-länder. 80-97% av stadsborna i EU utsätts för halter högre än WHO:s riktlinjer för PM & O 3. Vägfordon särskilt de dieseldrivna släpper ut mycket mer luftföroreningar i verklig körning än vad som tillåts vid certifieringen. Genom att kräva bästa tillgängliga teknik kan utsläppen av SO 2 och NOx från stora förbränningsanläggningar i EU minska med 80-97% resp. 59-87%, jämfört med 2004 års utsläppsnivåer. Källor: EEA (2008 och 2012)
Slutsatser Utsläppen har minskat men långt ifrån tillräckligt. Det är samhällsekonomiskt mycket lönsamt att ytterligare minska utsläppen. För att klara miljömålen krävs nya åtgärder, särskilt från motorfordon, sjöfart, mindre förbränningsanläggningar, hushållens vedeldning och jordbruk. Utsläppen kan minskas ytterligare genom en kombination av: Efterlevnad av befintlig lagstiftning Skärpta/nya krav (också sektorskrav glöm inte sjöfarten och jordbruket!) Ekonomiska styrmedel (t.ex. utsläpps- eller kilometeravgifter) Klimatpolitiken har stor betydelse för luftvårdspolitiken förutsatt att åtgärderna görs hemma (inom EU). Sverige måste fortsätta driva på internationellt. 90% av belastningen av luftföroreningar är importerad Någon måste stå upp för naturen och driva försurnings- och övergödningsfrågorna
Information www.airclim.org Prenumerera på Acid News!
Luftförorenings- och klimatsekretariatet AirClim bildades 1982 och drivs gemensamt av: www.airclim.org