Förhållandet till EU-rätten och statsstödsreglerna

Relevanta dokument
Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Ny lagstiftning för allmännyttan och hyressättningen

Innehåll. 1 Sammanfattning...9

Departementspromemorian Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag överväganden och förslag (Ds 2009:60)

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185

Advokatsamfundet tillstyrker i stort utredningens förslag.

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Svar på motion (V) om r egionalt allmännyttigt byggföretag

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Ds 2009:60)

Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) Remiss från Näringsdepartementet

Stockholm den 10 augusti 2015

Kommunstyrelsens kontor Datum Dnr KS 2015/0253

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden

Riktlinje kring hantering av statligt stöd

YTTRANDE. EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Dnr 37/2008 Stockholm den 8 september 2008

Vem ska återkräva olagligt statsstöd?


Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38)

EU, allmännyttan och hyrorna -

Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) Remiss från Näringsdepartementet

Remissyttrande över promemorian Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs (Ds 2018:18)

Överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till nationellt utvecklingsbolag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler

REGERINGSRÄTTENS DOM

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

Datainspektionen lämnar följande synpunkter.

Policy för kommunal säljverksamhet

Dags för översyn av lagstiftningen för kommunala bostadsbolag

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Förslag till regler om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag

Till: Finansdepartementet Stockholm REMISSYTTRANDE. Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag överväganden och förslag (Ds 2009:60)

Ändring av bolagsordningar och ägardirektiv. KS

SVEA HOVRÄTT Finansdepartementet Stockholm

NATURVÅRDSVERKETS VILTSKADEFÖRESKRIFTER NFS 2018:5

RemitteringsPM - förordningsändringar i anledning av en ny vägtrafikdatalag och en ny lag om fordons registrering och brukande

7.4 Svaga bostadsmarknader i dag och i framtiden

Avdelningen för juridik

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Vertikala konkurrensbegränsande avtal

2. Regler för försäljning av lös egendom, H 1994:256, P , 16, upphör att gälla. Anneli Hulthén Jonas Andrén

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling, Ds 2017:31

Ändring av bolagsordningar och ägardirektiv. (AU 302) KS

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen

Remissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38)

Förslag till RÅDETS BESLUT

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Yttrande över Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)

Styrelsen får en stärkt ställning i förhållande till övriga nämnder (5.5)

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).

Post 1 av 1 träffar. Departement: Näringsdepartementet. Utfärdad: Ikraft: /Träder i kraft I: / Inledande bestämmelser

Ändringar i konkurrenslagen

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformer (SOU 2018:46)

Analysunderlag utdelning Örebrobostäder AB

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslagen i rapporten

Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB

Europeiska unionens officiella tidning L 61/1 FÖRORDNINGAR

56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082)

Konkurrensbegränsande avtal om. avtal om tekniköverföring anpassning till nya EU-regler. I

R 6634/ Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR)

En omarbetad utlänningsdatalag Anpassning till EU:s dataskyddsförordning (Ds )

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

KONKURRENSKOMMISSIONEN Box Stockholm Tel: Fax:

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Kommittédirektiv. Kommunala företag. Dir. 2009:81. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Mål C-49/92 Ρ. Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Stockholm den 19 oktober 2015

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads Kommunföretag AB som i sin tur är ett helägt bolag till Kristianstads kommun.

REMISSYTTRANDE 1 (5) KST2016/ Fi2016/04014/K. Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Stockholm

Yttrande över Förvaltnings AB Framtidens förslag till reviderad bolagsordning för Fastighetsbolaget Bredfjäll AB

Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget

Ägardirektiv för Hyresbostäder i Norrköping AB. Senast fastställt av kommunfullmäktige den 26 mars 2018 och av bolagsstämman den 17 april 2018.

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten

Anslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag

Förvaltningsrätten i Linköping Linköping

Prövningsmyndighet enligt EU:s hamntjänstförordning

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Transkript:

REMISSYTTRANDE 1 (5) Juridiska fakultetsnämnden Box 256 SE-751 05 Uppsala Finansdepartementet Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag överväganden och förslag (Ds 2009:60) (Dnr FI2009/7196) Juridiska fakultetsnämnden har ombetts att avge yttrande över promemorian Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag överväganden och förslag. Förslagen i promemorian kan ses som en uppföljning och vidareutveckling av delar av betänkandet SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna, som Juridiska fakultetsnämnden också yttrade sig över. Remissvaret innehåller tre delar. I den första delen behandlas förhållandet till EU-rätten och statsstödsreglerna. Den andra delen avser kommunalrättsliga frågor. I den tredje och avslutande delen behandlas vissa hyresrättsliga frågor. Förhållandet till EU-rätten och statsstödsreglerna En av huvudfrågorna i reformeringen av inriktningen och förvaltningen av kommunernas bostadsinnehav är förhållandet till EU-rätten och statsstödsreglerna. En utgångspunkt i EU-rätten är att medlemsstaterna, vilket för Sveriges del också innefattar kommunerna, inte med hjälp av statliga medel skall stödja vissa företag eller viss produktion, och därigenom snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. Bestämmelser mot otillåtet statsstöd finns i artiklarna 107-109 i fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt (nedan EUF), vilket trädde i kraft den 1 december 2009 genom det så kallade Lissabonfördraget. Dessa bestämmelser har ersatt artiklarna 87-89 i EG-fördraget (EGF). Lissabonfördraget har inte medfört någon materiell förändring av statsstödsreglerna. Det kan dock noteras att kommissionens rätt att utfärda förordningar inom området efter rådsbeslut enligt artikel 89 EGF numera följer direkt av fördraget istället. Självfallet bör i det fortsatta lagstiftningsarbetet hänvisning ske till det nya fördraget. I 2008 års betänkande lades det fram två modeller för utformning av kommunala bostadsföretag. Den ena modellen var affärsmässiga kommunala bostadsföretag, som skulle bedrivas på samma villkor som jämförbara privata bostadsföretag. Kravet på vinst i dessa företag kunde dock ses över en längre tidshorisont, vilket enligt betänkandet skulle vara förenligt med statsstödsreglerna. Den andra modellen var självkostnadsstyrda kommunala bostadsföretag. Modellen skulle grundas i undantaget för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i artikel 106.2 EUF. När ersättningen från staten är en nödvändig ersättning för en allmännyttig tjänst omfattas nämligen denna ersättning

REMISSYTTRANDE 2 (5) inte av statsstödsreglerna. Vad som är tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är omdebatterat och viss vägledning finns både från EU-domstolen och kommissionen. I bland annat Altmark-domen (C-280/00) anges kriterier för när statsstöd inte skall anses föreligga. Av särskilt intresse är kanske i detta sammanhang det tredje kriteriet (s. 39 i promemorian): Ersättningen får inte överstiga vad som krävts för att täcka hela eller delar av de kostnader som har uppkommit i samband med skyldigheterna, med hänsyn tagen till de intäkter som därvid har erhållits och till en rimlig vinst på grundval av fullgörandet av dessa skyldigheter. I promemorian föreslås att lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar förtydligas så att det framgår att kommunerna har ett ansvar för att främja integration och social sammanhållning samt för att tillgodose bostadsbehovet för personer för vilka kommunerna har ett särskilt ansvar. Detta kan sägas var en reflektion av 1 kap. 2 regeringsformen som förklarar att bostaden är en social rättighet. Härutöver föreslås också en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och att lagen om allmännyttiga bostadsföretag upphör att gälla. De kommunala bostadsaktiebolagen skall bedriva verksamheten enligt affärsmässiga grunder, och ha marknadsmässiga avkastningskrav. Detta är ett avsteg från självkostnadsprincipen och förbudet mot vinstsyfte i kommunallagen. En central fråga i promemorian är om det skall förekomma ersättning och i sådant fall hur den skall vara utformad. Det föreslås att något stöd normalt inte skall utgå, men för det fall att det ändå bedöms vara nödvändigt med stödåtgärder skall de prövas enligt EUF (tidigare EG-fördraget). Ersättning genom sänkta avkastningskrav bedöms inte vara en framkomlig väg (s. 90). Juridiska fakultetsnämnden delar den bedömningen och anser att det skulle kunna vara i strid mot statsstödsreglerna i EUF. Istället föreslås det i promemorian att det införs en begränsning av värdeöverföringar från kommunala bostadsaktiebolag. Det föreslås en bestämmelse med bland annat följande innehåll. Ett kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar under ett räkenskapsår får inte överstiga summan av ett belopp motsvarande räntan, beräknad på den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procentenhet på det kapital som kommunen eller kommunerna vid föregående räkenskapsårs utgång har tillskjutit till bolaget som betalning för aktier (s. 96). I promemorian anförs att en sådan utdelningsbegränsning inte innehåller några statsstödsinslag (s. 105). Enligt Juridiska fakultetsnämndens mening kan det kanske ändå finnas inslag av statsstöd med en sådan reglering, i varje fall om bostadsaktiebolagens verksamhet inte anses vara omfattade av undantaget i artikel 106.2 EUF. Det är i varje fall inte entydigt att de omfattas av detta undantag. I ett sådant fall återstår en prövning enligt statsstödsreglerna. En bestämmelse som begränsar bostadsaktiebolagens utdelning till sina ägare, det vill säga kommunerna, skulle indirekt kunna betraktas som ett

REMISSYTTRANDE 3 (5) stöd till bolagen. Skälet är att bolagens likviditet ökar om de inte utdelar till ägarna i den mån man skulle gjort om det varit fråga om ett marknadsmässigt fastighetsägande. I ett sådant fall är det nödvändigt att pröva om ett sådant stöd ändå kan vara berättigat. Vad gäller de kommunala bostadsaktiebolagen kommer de, såsom tidigare de allmännyttiga bostadsföretagen, att tillgodose den breda allmänheten med bostäder, och inte endast socialt utsatta grupper. Enligt fakultetsnämndens mening kan det ifrågasättas om stöd till sådana bostadsaktiebolag kan undantas från statsstödsreglerna. Ett visst stöd för att så ändå kan vara fallet är den föreslagna regleringen i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, att kommunerna har ett ansvar för att främja integration och social sammanhållning samt för att tillgodose bostadsbehovet för personer för vilka kommunerna har ett särskilt ansvar. Detta bör vara ett uttryckligt mål också i bolagsordningen för de kommunala bostadsaktiebolagen. Kommunalrättsliga synpunkter Promemorian Ds 2009:60 har tillkommit som svar på några av remissyttrandena över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38), där två modeller för de kommunala bostadsbolagen skisserades, ett affärsmässigt och ett självkostnadsstyrt. SKL har haft utförliga synpunkter och förslag och det har även Hyresgästföreningen och SABO. Promemorians förslag till ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, som innebär att bostadsbolagen skall bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder och åläggas marknadsmässiga avkastningskrav, grundas på en tolkning av det EG-rättsliga begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (art. 86.2 i EG-fördraget), vilket enligt promemorian utesluter svenska kommunala bostadsföretag. I korthet syftar den EG-rättsliga principen enligt art. 86.2 till att i sin tur medge ett undantag från art. 87.1, som hindrar sådant stöd från offentliga medel som snedvrider konkurrensen på marknaden. Om analysen i promemorian är riktig skulle den svenska allmännyttan inte vara allmännyttig i EG-rättslig mening, närmast därför att den svenska bostadspolitiken inte gör skillnad på befolkningsgrupper och även syftar till integrering och social sammanhållning medan EG-rätten möjligen kan godkänna kategoriboende för socialt utsatta grupper under begreppet tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Tolkningen kan ifrågasättas eller åtminstone utmanas. Det nationella självbestämmandet när det gäller bostadspolitikens inriktning torde ändå tillmätas viss tyngd i ett EG-perspektiv. Aktivt motverkande av social segregering är ett argument som säkert kan möta förståelse och intresse i de större europeiska städerna med egna segregationsproblem, åtminstone om det förekommer i samband med en självkostnadsmodell.

REMISSYTTRANDE 4 (5) Kommunalrättsligt skulle det vidare ha funnits skäl att i promemorian åtminstone analysera hur förslaget förhåller sig till de kommunalrättsliga principerna för kommunalt företagande. Om alltså EG-rättens definition på vad som räknas som allmännyttigt får genomslag också i tolkningen av den nationella lagstiftningen, vilket inte är osannolikt, skulle det knappast gå att fortsättningsvis försvara att bostadsföretag alls drivs av kommunen. Detta om man utgår från 2 kap. 7 kommunallagen, som får anses utgöra den grund som all kommunalt driven näringsverksamhet måste stå på, åtminstone med något ben, låt vara, att mandatet kan utvidgas genom speciallagstiftning. I 2 kap. 7 KL anges nämligen som krav, att verksamheten går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen. Det anges också, att verksamheten skall drivas utan vinstsyfte. Undantag från den senare principen har visserligen ofta medgivits, senast genom lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Skulle emellertid även själva den grundläggande allmännyttekaraktären hos de kommunala bostadsbolagen helt försvinna framstår det som tveksamt om verksamheten alls kan försvaras kommunalrättsligt annat än som ren kommunal förmögenhetsförvaltning. Då kan andra problem uppkomma som har med utvecklingen av fastighetsbeståndet att göra. Speciallagstiftning kan visserligen, som redan sagts, utvidga eller medge undantag från kommunallagen, men det är svårt att se, att de integrationsfrämjande åtgärder och åtgärder för socialt utsatta grupper, som föreslås utgöra kommunens uppdrag inom ramen för det bostadsförsörjningsansvar och som formuleras i förslaget till ändringar i lagen (2000:1383) om kommunens bostadsförsörjningsansvar, kan räcka som grund för särskilt omfattande kommunala bostadsföretag. Här finns många frågetecken som behöver rätas ut innan förslaget kan läggas till grund för lagstiftning. Hyresrättsliga frågor Eftersom de centrala frågeställningarna i promemorian rör formerna för hur allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bedrivas berörs naturligt nog inte några hyresrättsliga aspekter. Icke desto mindre ger promemorian upphov till två reflektioner av hyresrättslig karaktär. Den första reflektionen avser 1 1 st. 3 p. förslag till lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag där det anges att hyresgästerna ska erbjudas möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Det får antas att syftet med regeln är att den ska ha civilrättsliga verkningar innebärande att hyresgästen ska ges en faktisk rätt att utöva inflytande över boendet. Såsom regeln är utformad kan den lätt uppfattas som att den omfattar samma typ av inflytande som avses bland annat i JB 12 kap. 15 2 st., 18 d och 24 a, varför det i så fall skulle föreligga en överlappning mellan de två nu nämnda regelverken. Detta intryck förstärks av vad som sägs på sidorna 59 f. och 122 i promemorian. Frågan är dock om syftet med 1 1 st. 3 p. i förslaget är att tillförsäkra hyresgästen

REMISSYTTRANDE 5 (5) samma typ av inflytande som redan följer av de nu nämnda reglerna i tolfte kapitlet jordabalken? Om så är fallet kan det ifrågasättas om det är nödvändigt att, utöver reglerna i jordabalken, ha den typen av regel i lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Därutöver kan tilläggas att det från saklig och systematisk synpunkt knappast lämpar sig att ha regler avseende enskilt boendeinflytande i den typen av lagstiftning. Är syftet med 1 1 st. 3 p. ett annat än det som nu förutsatts bör regeln få en annan språklig utformning än den föreslagna för att undvika missförstånd av nu nämnt slag. Den andra reflektionen av hyresrättslig karaktär rör allmännyttans hyresnormerande roll. Allmännyttans betydelse för hyressättningen är lagfäst i JB 12 kap. 55 där det framgår att en bedömning av vad som är skälig hyra i ett hyresförhållande ska styras av hyran för lägenheter i kommunala bostadsföretag. I promemorian berörs varken uttryckligen eller genom hänvisning hur de nu sedan länge etablerade reglerna för hyressättning ska förändras med anledning av förslaget till lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Mot bakgrund av den avgörande roll som de kommunala bostadsföretagen idag har för hyressättningen vill fakultetsnämnden framhålla vikten av att ikraftträdandet av nu avsedda lagförslag synkroniseras med den planerade förändringen av reglerna för hyressättning i tolfte kapitlet jordabalken. Förslag till yttrande i detta ärende har upprättats av universitetslektor Ulla Björkman, universitetslektor Erika Pettersson Björkdahl och professor Mattias Dahlberg och har på delegation avgivits av fakultetens dekanus, professor Torbjörn Andersson.] Torbjörn Andersson