Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014
MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål; - Fossilbränslefri år 2030 - hälften så stora CO2-utsläppen per person (CO2-ekv) som övriga staden 2020 - Anpassad till kommande klimatförändringar Exempel på åtgärder inom transporter; - Många och lättillgängliga cykelparkeringar t ex 2.5 cykelplatser per lgh, 0,25 platser per anställd - Låga parkeringstal, t ex 0-4 (kontor) & 0-6 (handel) per 1000 BTA - Laddinfrastruktur för elfordon - Bilpool - Gemensam bygglogistikanläggning
STOCKHOLM STADS FRAMKOMLIGHETSSTRATEGI - För att få plats när staden växer måste vi prioritera kapacitetsstarka och yteffektiva färdmedel - Strategin har fyra inriktningar - Mer plats för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik - Pålitligare trafik - Gatan som mötesplats - Minska de negativa effekterna trafiken har på storstadslivet
BAKGRUNDEN TILL UPPDRAGET Vi når inte enda fram med transporter i det vi hittills planerat och undrar därför; - Hur uppfylla miljömålen för transportsystemet? - Om Framkomlighetsstrategin dras till sin spets vilken blir staden? Det Tyréns tagit fram är ett idéprojekt tänkt att fungera som inspiration
A Short History of Traffic Engineering källa: Copenhagenize.eu
HUR PLANERA STADEN FÖR ATT OPTIMERA HÅLLBARA TRANSPORTER? TRAFIKSTRUKTUR ENLIGT FRAMKOMLIGHETSSTRATEGIN OCH DESS TRAFIKHIERARKI Gena färdvägar för gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik, längre färdvägar för biltrafik Tät gatustruktur med god tillgänglighet för gång- och cykeltrafik på alla gator. Reglerad och styrd framkomlighet för biltrafik Låga hastighetsgränser
INSPIRATION Nordhavnen Vaubahn Houten Aker Brygge Danmark Tyskland Holland Norge
LOUDDEN 5 lägenheter 300 kvm kontor 500 m 1300 m
TRAFIKSTRUKTUR ENLIGT TRAFIKHIERAKIN VÄNLIGT FÖR GÅENDE Gångstråk: gena, breda, tillgängliga, få signaler, trafiksäkra Lite bilar och i låg hastighet, trevlig upplyst miljö Omväxlande, befolkade och innehållsrika miljöer Direkta kopplingar till naturen med joggingspår i Nationalstadsparken, Gärdet, Lilljansskogen m.m. Promenadstråk längs kajerna
TRAFIKSTRUKTUR ENLIGT TRAFIKHIERAKIN CYKELTRAFIK Snabba bilfria pendlingsstråk utmed stomlinjen samt längs Nationalstadsparken Cykelbanor kompletterar cykelnätet på gator där biltrafiken är större Lokalstråk för cykel på vistelsegator och kajer
TRAFIKSTRUKTUR ENLIGT TRAFIKHIERAKIN KOLLEKTIVTRAFIK Centralt placerad, strukturerande Kvarter anpassade efter hållplatserna nav Stomlinje i eget utrymme på bilfri huvudgata Hållplats för båtpendel intill stomhpl
BILFRI HUVUDGATA Spårvagn, pendlingscykling och gång i områdets paradgata Angöringstrafiken till entréer längs gatan på gångfartsdelen
TRAFIKSTRUKTUR ENLIGT TRAFIKHIERAKIN BILTRAFIK Huvudnätet strukterar inte området Lokalgator kompletterar Vistelsegator ger tillgänglighet och angöringsmöjlighet för varuleveranser Vistelsegator tillåtna att köra bil på, ingen parkering Parkering i p-anläggningar. Närmare till kollektivtrafik och cykel än till bilen
INSPIRATION vistelsegata
INSPIRATION vistelsegata
TRADITIONELLT MED GATU-P HÅLLBART UTAN GATU-P Huvudgata med spårvagn Huvudgata med spårvagn 42,0 m 36,6 m - mindre gaturum, cykellösning med god standard, ökad exploatering Huvud-/Lokalgata med P 19 m Huvud-/Lokalgata 19 m Cykelbanor får plats Bostadsgata med P 15 m Gångfartsgata 15 m Träd, angöring, vistelse
PARKERINGSTRATEGIN EN VIKTIG PARAMETER! PRISSÄTTNING Bilinnehavaren står för hela parkeringskostnaden AVSTÅND Längre till bilparkering än till cykelrummet, busshållplats, spårvägshållplats. Kantstenen används till lastning och lossning, angöring/tillgänglighet INTE parkering. Samlade parkeringsanläggningar ANTAL Låga P-tal
PARKERING - P-HUS I BULLERSTÖRDA LÄGEN? - UNDER TORG/PARK? VERKSAMHET I BOTTENVÅNINGAR - HÖGKLASSIG ARKITEKTUR
REFLEKTION OCH SLUTSATS Stadsplanering där framkomlighetsstrategin dras till sin spets ger ett annat resultat än traditionell trafikplanering baserad på alstringstal (för bil), p-tal, trafikprognoser och dimensionerande trafiksituationer Referensprojekten vi studerat visar främst att gång- och cykeltrafiken ökar på bekostnad av biltrafiken vid hållbar trafikplanering och därmed CO2-utsläppen. Stor utmaning att ifrågasätta vedertagna sanningar. Även mina egna!!! Vem ska våga pröva något annorlunda?
FORTSÄTTNINGEN - Medskick till tänkt arkitekttävling i Loudden - + kanske andra områden - kan tillämpas överallt om man vill - Det har varit lärorik process att arbeta med rapporten - Gett upphov till mycket interna diskussioner - Svårt att implementera nya strateginer
Tack för oss! Kerstin Alquist Stockholms Stad Åsa Lilja Tyréns AB