PORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS. Ögat, örat eller handen? En elev vill ensam utföra experiment, en annan föredrar att studera i grupp. Utifrån tanken att alla lär på sitt eget sätt har modeller för lärstilar arbetats fram. Elever som får sina önskemål tillgodosedda presterar bättre. PAINTED BY HANDS 1997, HÖGER HAND HAR MÅLAT AV VÄNSTER HAND OCH VICE VERSA, OLJA PÅ DUK, 43 X 76 CM. BUS.
ROOM 1999, OLJA PÅ DUK, 123 X 147 CM, 123 X 147 CM. BUS. Av Lena Boström Tänk dig att du ska lära dig något nytt och svårt, till exempel filosofins historia, forskningsmetodik eller fackliga lagar. Hur skulle du vilja lära dig detta på bästa sätt? Vill du lära dig detta genom föreläsningar, interaktiva dataprogram, litteraturstudier eller genom experiment och upplevelser? Ska innehållet vara logiskt strukturerat eller vill du själv skapa strukturer för innehållet? Föredrar du att lära dig ensam eller i grupp? Hur viktig är läraren? Hur ska det vara möblerat så att du trivs? Hur viktigt är tid, rörelser och mat för dig när du ska lära dig? Allt detta är exempel på individuella lärstilsdrag, alltså vad som är viktigt när man lär sig och hur man bäst lär sig. Vi har olika preferenser för lärande och detta gäller också för skolans elever. Teorier om lärstilar utgår helt enkelt ifrån att alla kan lära, fast på olika sätt och nivåer. Forskningen inom området är omfattande och behandlar individer, grupper PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 15
och lärande organisationer, till exempel hur teorin kan omsättas i skolor, med föräldrar, elever och personal. Ordet lärstilar (learning styles) kan inkludera mer än 70 olika modeller med motstridande antaganden samt med olika designer och utgångspunkter, enligt den engelske professorn Coffield. Många är relativt enkla, andra flerdimensionella. Flera modeller har under årens lopp utvecklats med utgångspunkter från olika typer av teoribildningar: psykologi, pedagogik, organisationsutveckling, intelligensforskning och så vidare. I anslutning till dessa teorier har också diagnosinstrument utvecklats. De olika teorierna fokuserar på olika områden, till exempel kognitiva processer, personlighetsbeskrivningar och talanger. De två mest kända modellerna i Skandinavien är Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. Den förstnämnda beskriver informationsprocessande och används ofta som en utgångspunkt inom problembaserat lärande. Dunns lärstilsmodell är multidimensionell och används i stor utsträckning inom såväl barn- och ungdomsskola som vuxenutbildning. Är lokalerna inbjudande längtar eleverna dit eller är era klassrum torra öknar? den stora skillnaden mellan Dunns lärstilsteori och andra pedagogiska inriktningar är utgångspunkt och praktiska användningsområden. I denna lärstilsmodell ligger varje individs styrkor och behov som plattform. För att iscensätta lärande ställer man följande frågor till eleven: Vad är du bra på? Vilka är dina styrkor och dina behov? Och hur kan jag som lärare, pedagog eller förälder hjälpa dig med utgångspunkt i din lärstil? Man fokuserar inte på en specifik metod eller teori. Lärstilsmodellen är egentligen ett slags syntes av andra pedagogiska teorier och ger eleverna individuella strategier för lärande. Vet man som pedagog hur ett barn lär sig bäst kan man också hitta så goda metoder och strategier som möjligt. Lärstilsteorin börjar i första hand i barnens styrkor och behov, för att skapa lust och glädje och höja varje barns egenvärde. Först fokuseras alltså det friska, det som fungerar och det positiva. När barnet känner sig bekräftat och accepterat i sitt sätt att lära, kan man bättre se det som fungerar mindre bra. I Dunns lärstilsmodell hittar vi tjugo faktorer, som alla har en statistisk förutsägbar signifikans på 95-procentsnivån. Det innebär att om några av dessa faktorer är viktiga, och man får dem matchade, är sannolikheten 95 procent att eleven presterar bättre än om hon eller han inte får dem tillgodosedda. Under mer än 35 år har grundarna, professorerna Rita och Ken Dunn, forskat och vidareutvecklat modellen. De tjugo faktorerna är i sin tur indelade i fem områden: miljömässiga, emotionella, sociologiska, fysiska samt psykologiska element. Hur ser det ut i era klassrum och skolor? Är lokalerna inbjudande, finns det plats för alla individer, längtar eleverna dit eller är era klassrum torra öknar? Miljön är faktiskt viktig för såväl barn som vuxna. Att arrangera flexibla klassrum med formell och informell möblering och variation av ljud och ljus är ett tämligen enkelt första steg att skapa ett lärorum för bättre trivsel. Emotionella faktorer är avgörande för allt lärande. I modellen finns motivation, uthållighet, anpassning och struktur, vilka kan kartläggas och praktiskt tillämpas. Ett exempel är följande: Vill din elev arbeta själv med en egen, inre struktur eller vill hon eller han få tydliga föreskrifter med konkreta exempel och noggranna planeringar? De sociologiska faktorerna visar att inte alla elever presterar bäst till exempel i grupparbeten utan även här finns individuell variation: ensam, i par, grupp, team eller med en lärare. Fysiska faktorer omfattar förutom de perceptuella faktorerna även intag av föda, rörelse och tidpunkt på dagen. De perceptuella faktorerna, som klassificeras som fysiska faktorer, är förmodligen viktigast metodiskt sett, för här kan man som lärare matcha metoder till elevens starkaste sinne. Ett visuellt barn lär sig bäst via synen och föredrar texter, bilder och filmer, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna och diskutera och är den som får mest fördelar av föreläsningar. Det taktila barnet lär sig bäst när händerna är aktiva, så kallad hands-on-learning, och för henne eller honom passar kunskapsspel, pussel och dataprogram bra som metoder. Slutligen har vi det barn som bäst lär sig genom fysisk aktivitet, den kinestetiske. För henne eller honom är upplevelser, experiment och rollspel matchande metoder. Naturligtvis förekommer en kombination av sinnena, men oftast är något dominant och de andra flexibla eller icke-dominanta. Slutligen finns de psykologiska faktorerna, som handlar 16 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06
om tankestil och informationsbearbetning. Det senare har att göra med vilket sätt eleven bäst processar ett innehåll: steg för steg, sekventiellt och logiskt, eller översiktligt med bilder, färger och former. Detta kan varje lärare ta hänsyn till dagligen när man till exempel ger instruktioner, information, uppgifter och väljer material. Är läroböckerna designade så att alla får möjlighet att processa på bästa sätt oavsett lärstil? definitionen för lärstil i denna modell är hur en individ koncentrerar sig, bearbetar och behåller nytt och svårt material. Det nya och svåra är således helt beroende av nivå och förkunskaper. För en elev i första klass kan förståelse för siffror upplevas som komplicerad, medan en elev i klass nio ser medeltidens historia som ett nytt och svårt teoretiskt material. All den samlade forskningen visar entydigt att när elever får sina stildrag matchade i metoder, samtal, läroböcker, etcetera ger detta positiv påverkan på bland annat resultat, attityder och minnesbehållning. Alla elever vinner på att få sina lärstilsdrag matchade, men de så kallade mindre framgångsrika eleverna i skolans system är de största vinnarna, enligt de amerikanska forskarna Dunn och Griggs. Det är viktigt att inte stämpla barn eller stigmatisera barns lärstilsdrag. Enligt Armin Thies, professor i neuropsykologi, är 2/5 av lärstilsprofilen socialt inlärd och 3/5 är genetiskt betingad. Detta innebär att varje person har en grundstruktur, men att man kan utveckla även de mindre starka preferenserna. Detta ger en viktig insikt om att lärstilen inte är statisk utan utvecklingsbar hela livet. Lärstilar i ett praktiskt sammanhang förknippas oftast med metodutveckling. Här finns onekligen en stor utvecklingspotential. Vet man hur eleverna lär sig kan man som pedagog på ett mycket effektivt sätt matcha dem med metoder och därmed skapa bättre förutsättningar för varje barn att lyckas utifrån sina villkor, inte gruppens eller lärarens. Här finns en metodisk repertoar att använda i praktiken. Här finns till exempel metoder för olika sinnen, för grupper, för elever som behöver utmaningar, elever som inte lär sig bäst genom att läsa långa texter, för den som behöver hög struktur och olika metoder och strategier för att fördjupa förståelsen. lärstilsanpassad undervisning kan sammanfattas med orden systematiserad variation. Förmodligen är detta den stora fördelen med Dunns lärstilsmodell; konkreta bevis för att samma område, moment eller tema kan läras in på minst åtta olika sätt, allt beroende på vilka lärstilsdrag elever har: visuellt, auditivt, taktilt, kinestetiskt, kontraktsprogram (för elever som vill arbeta självständigt), programstegen fysisk (för elever som behöver lära sig en liten bit i taget med direkt feedback), programstegen databaserad, och traditionell undervisning. Pedagoger kan till exempel matcha elevernas starka sinnen, deras behov av struktur eller hjärndominans med metoder. Uppdraget i skolan handlar bland annat om att individualisera och anpassa undervisningen till eleverna, vilket tydligt framkommer i läroplanen. De senaste nationella utvärderingarna i Sverige pekar på behovet att förbättra undervisningsstrategierna för att möta den enskilde eleven bättre. Det finns många vägar till samma kunskapsmål. Med det finns inga konkreta förslag på hur detta ska gå till! Här kan lärstilspedagogiken ge ett värdefullt bidrag, eftersom det är en praktisk teori med en bred metodisk repertoar för att individualisera undervisningen. Ett stort intresse, många praktiserande lärare och en gryende forskning inom området finns i Skandinavien. Två avhandlingar, min egen och Maria Calissendorffs, har med olika populationer och ur helt olika metodiska ansatser granskat Dunns teori. Vet man hur eleverna lär sig kan man på ett mycket effektivt sätt matcha dem med metoder Min avhandling är en empirisk undersökning av gymnasieelevers och vuxnas lärande i grammatik där lärstilsanpassad undervisning jämfördes med traditionell sådan. Statistiska signifikanta skillnader i resultat, attityder, minnesbehållning, förståelse för grammatik samt utvärdering av momentet påvisades på 99-procentsnivån. En del av avhandlingen speglade även elevernas egna upplevelser av grammatik, alltså en kvalitativ aspekt, där det viktigaste rönet var att lärstilsanpassad undervisning bättre tycktes påverka elevernas egna uppfattningar och medvetenhet om språkets struktur i positiv riktning än den traditionella undervisningen. PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 17
Calissendorffs forskningsfråga var att undersöka hur sexåringar lärde sig spela violin. Utifrån grounded theory (forskaren utvecklar teori utifrån sin undersökning) fann denna forskare olika spår, vilka kunde härledas till kategorier och slutligen en teori. Via upptäckandets väg framkom tolv av de tjugo faktorerna i Dunns lärstilsmodell. En norsk nationell utvärdering visar att lärstilsbaserad pedagogik påverkar lärares upplevda handlingskompetens jämfört med traditionell sådan. De lärare som tar hänsyn till elevernas lärstilar, samarbetar och reflekterar mer med kollegor, visar sig mer utvecklingsorienterade och är mer öppna för förändring, enligt professor Dale och forskaren Waerness. Lärstilar har också betydelse för att lärarkåren verkligen ska kunna organisera och leda verksamheten (så kallad classroom management), enligt docent Stensmo. Om en lärare ska uppfylla sitt uppdrag, nämligen att kunna leda elevernas lärande, måste hon eller han veta hur såväl individer som grupper bäst lär. naturligtvis också få denna kunskap så att de bättre kan hjälpa barnen att utvecklas. Att lära är både lätt och komplicerat, men det är viktigt att varje barn får uppleva sig som en lärande elev. Varje barn som får den upplevelsen kan bruka sina egna resurser så väl som möjligt, även långt utöver sin skoltid. Det handlar om att bevara styrkor, motivation och mod till att lära och leva. Genom att bevara tron på sig själva och sina styrkor, kan eleverna bättre bemästra utmaningar och uppleva skolvardagen meningsfull. En skola som är baserad på elevens premisser påverkar positivt den enskildes resultat och trivsel. Vi behöver både energi och fokus för att lära nytt. Det betyder till exempel att barn måste få känna sig trygga i en undervisningssituation, att de känner sig accepterade och bekräftade i sitt sätt att lära och att var och en får utvecklas på sina egna villkor. Här ger lärstilsteorin en konstruktiv, praktisk och pragmatisk plattform för lärande för såväl lärare och föräldrar som elever. i skandinaviska länder ser grunden för skolans styrdokument tämligen lika ut, med en stark betoning på skolans uppdrag att individualisera, arbeta målstyrt och vikten av att hitta många olika vägar till samma kunskap. Att sätta in teorier i ett sammanhang som beskriver, undersöker och konkretiserar läroprocessen är nödvändigt för att bättre förstå lärandets dynamik. Vid nyttjandet av Dunns lärstilsmodell i vår kultur är det framför allt fyra olika aspekter att ta hänsyn till: hela lärandeprocessen, balansen mellan det individuella och kollektiva lärandet, didaktikens olika frågeställningar, kopplingen till andra pedagogiska teorier. Dessa områden går in i och påverkar varandra. Lärstilsanpassad undervisning ger en plattform för att fokusera på just lärandet. Att se och förstå att lärande omfattar olika nivåer är viktigt. Med denna anpassning i vår kultur ger det pedagogisk personal en god grund för att reflektera över lärandet och sitt eget ledarskap. I den pedagogiska debatten förekommer begreppet att lära att lära och frågan är hur man gör det egentligen? Med elevernas lärstilar som grund kan man vägleda elever i det individuella lärandet och få dem att själva reflektera, sätta ord på hur de tillägnat sig kunskaper på sitt bästa sätt alltså en plattform för djupare reflektioner i den livslånga lärandeprocessen. Eleverna kan, via insikter om sin lärstil, skapa förståelse för sitt eget lärande, därefter kan de få strategier hur de kan göra för att bäst tillägna sig kunskap. Föräldrarna ska Artikelförfattare Lena Boström är fil dr i pedagogik med lärstilar som specialitet. Hon är utbildad lärare och har under 22 år arbetat i gymnasieskolan och inom vuxenutbildning. Litteratur Boström, L (2004): Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping och Helsingfors universitet. Boström, L & Kroksmark, T (2005): Learning and Strategies. Journal of Research in Teacher Education, no 4. Umeå University. Boström, L & Lassen, L (2006): Unraveling Learning, Learning Styles, Learning Strategies and Meta-cognition. Education +Training, Vol. 48 No. 2/3. Calissendorff, M (2005): Om man inte vill spela så blir det jättesvårt. Örebro universitet. Nr 2/2005 Coffield, F, Ecclestone, K, Faraday, S, Hall, E & Moseley, D (2004): Learning styles and pedagogy. A systematic and critical review. Learning & Skills research centre. Dale, L E & Waerness, J I (2003): Differensiering og tilpasning i grundopplaeringen. Rom for alle blikk for den enkelte. Cappelen Akademisk Forlag. Dunn, R & Griggs, S A (2003): Synthesis of the Dunn and Dunn Learning Style Model: Who, What, When, Where, and So What? St John s University, Center for the Study of Learning and Teaching Styles. Hård af Segerstad, H, Klasson, A & Tebelius, U (1996): Vuxenpedagogik att iscensätta vuxnas lärande. Studentlitteratur. Stensmo, C (1997): Ledarskap i klassrummet. Studentlitteratur. Skolverket (2005): Educational inspection 2004. Summary of inspection results. Report 266.2005. Thies, A P (1999 2000). The neurophysiology of Learning Style. National Forum of Applied Educational Research Journal 13 (1). 18 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06