VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (22) Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-02 7 Uppdrag om LOV för korttidsvistelse och korttidstillsyn (SN 2016.001) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden beslutar att införande av valfrihetssystem inom korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) sker i mars 2018 med första avtalsstart 1 juli 2018. Ärendebeskrivning Målet med införandet av ett valfrihetssystem är att öka brukarnas valfrihet samt att bidra till kvalitetsutveckling genom en ökad konkurrens. Socialförvaltningen bedömer att det finns goda förutsättningar att skapa en marknad av utförare som kan ingå i valfrihetssystem för korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Det finns även en stor efterfrågan från brukarna och deras anhöriga att själva kunna välja utförare. Socialförvaltningen anser dock att det finns flera anledningar till att avvakta med införandet av valfrihetssystem. En stor del av de stödprocesser som krävs, såsom resursfördelningssystem och bedömningsverktyg, behöver tas fram och utvecklas innan valfrihetssystemet kan inrättas. Det är också önskvärt att först kunna utvärdera införandet av valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt LSS. Det pågår även ett omfattande utvecklingsarbete inom egen regi utifrån den utredning av korttidsvistelse som gjordes under 2015. Det kommer troligtvis även att ske en omorganisation av egen regi under 2016. Då befintliga ramavtal med privata leverantörer löper ut i juni 2016, utan ytterligare möjlighet till förlängning, föreslås att en upphandling enligt LOU sker under våren 2016. De avtal som tecknas bör ha en löptid från 1 juli 2016 till 30 juni 2018. En kortare avtalstid kan försvåra möjligheten att få intresserade anbudsgivare. Yrkanden Björn Furugren Beselin (C) yrkar att arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden beslutar att införande av valfrihetssystem inom korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) sker i mars 2018 med första avtalsstart 1 juli 2018. Beslutsgång Ordförande, Björn Furugren Beselin (C), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Införande av LOV inom korttidsvistelse och korttidstillsyn, tjänsteskrivelse 2. Utredning, Införande av LOV inom korttidsvistelse och korttidstillsyn Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2016-01-22 DNR SN 2016.001 YLVA KLINGHOFFER SID 1/2 YLVA.RANGE-KLINGHOFFER@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Införande av LOV inom korttidsvistelse och korttidstillsyn Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att införande av valfrihetssystem inom korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) sker i mars 2018 med första avtalsstart 1 juli 2018. Ärendet i korthet Målet med införandet av ett valfrihetssystem är att öka brukarnas valfrihet samt att bidra till kvalitetsutveckling genom en ökad konkurrens. Socialförvaltningen bedömer att det finns goda förutsättningar att skapa en marknad av utförare som kan ingå i valfrihetssystem för korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Det finns även en stor efterfrågan från brukarna och deras anhöriga att själva kunna välja utförare. Socialförvaltningen anser dock att det finns flera anledningar till att avvakta med införandet av valfrihetssystem. En stor del av de stödprocesser som krävs, såsom resursfördelningssystem och bedömningsverktyg, behöver tas fram och utvecklas innan valfrihetssystemet kan inrättas. Det är också önskvärt att först kunna utvärdera införandet av valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt LSS. Det pågår även ett omfattande utvecklingsarbete inom egen regi utifrån den utredning av korttidsvistelse som gjordes under 2015. Det kommer troligtvis även att ske en omorganisation av egen regi under 2016. Då befintliga ramavtal med privata leverantörer löper ut i juni 2016, utan ytterligare möjlighet till förlängning, föreslås att en upphandling enligt LOU sker under våren 2016. De avtal som tecknas bör ha en löptid från 1 juli 2016 till 30 juni 2018. En kortare avtalstid kan försvåra möjligheten att få intresserade anbudsgivare. 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 SF@VALLENTUNA.SE
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2016-01-22 DNR SN 2016.001 SID 2/2 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att införa kundval inom hemtjänsten enlig lag (208:962) om valfrihetssystem (LOV) från och med januari 2010. Kommunfullmäktige delegerade i oktober 2011 till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av LOV inom socialnämndens verksamhetsområde (punkt 3 i socialnämndens reglemente). Socialnämndens arbetsutskott gav i december 2015 Socialförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till hur man ska genomföra införande av valfrihetssystem inom korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Handlingar 1. Införande av LOV inom korttidsvistelse och korttidstillsyn, tjänsteskrivelse 2. Införande av LOV inom korttidsvistelse och korttidstillsyn Victor Kilén Kommundirektör Vildana Zorlak Avdelningschef Ska expedieras till: Akten
2016-01-26 SID 1/5 Införande av lag om valfrihetssystem (LOV) inom korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS Förslag till genomförande Socialförvaltningen föreslår att införande av valfrihetssystem inom korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) sker i mars 2018 med första avtalsstart 1 juli 2018. Då befintliga ramavtal med privata leverantörer löper ut i juni 2016, utan ytterligare möjlighet till förlängning, föreslås att en upphandling enligt LOU sker under våren 2016. De avtal som tecknas bör ha en löptid från 1 juli 2016 till 30 juni 2018. En kortare avtalstid kan försvåra möjligheten att få intresserade anbudsgivare. Målet med införandet av ett valfrihetssystem är att öka brukarnas valfrihet samt att bidra till kvalitetsutveckling genom en ökad konkurrens. Socialförvaltningen bedömer att det finns goda förutsättningar att skapa en marknad av utförare som kan ingå i valfrihetssystem för korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Det finns även en stor efterfrågan från brukarna och deras anhöriga att själva kunna välja utförare. Socialförvaltningen anser dock att det finns flera anledningar till att avvakta med införandet av valfrihetssystem. En stor del av de stödprocesser som krävs, såsom resursfördelningssystem och bedömningsverktyg, behöver tas fram och utvecklas innan valfrihetssystemet kan inrättas. Det är också önskvärt att först kunna utvärdera införandet av valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt LSS. Det pågår även ett omfattande utvecklingsarbete inom egen regi utifrån den utredning av korttidsvistelse som gjordes under 2015. Det kommer troligtvis även att ske en omorganisation av egen regi under 2016. Införandet av valfrihetssystem föreslås ske enligt följande tidplan. En mer detaljerad tidplan tas fram i ett senare skede. 1. Införande av valfrihetssystem Mars 2018: Beslut om förfrågningsunderlag, ersättning och ickevalsalternativ Mars 2018: Annonsering på valfrihetswebben samt kommunens hemsida 2. Godkänna och sluta avtal Löpande från april 2018: Godkänna/utesluta anbudsgivare Löpande från april 2018: Underrätta anbudsgivare om beslut Löpande från april 2018: Teckna avtal 3. Informera brukare Maj 2018: Publicera information om valfrihetssystemet Maj 2018: Skapa jämförelsetjänst på kommunens hemsida Löpande från maj 2018: Administrera kundval
SID 2/5 4. Följ upp, kontrollera och revidera Genomföra ekonomiska kontroller (enligt uppföljningsplan) Genomföra avtalsuppföljningar (enligt uppföljningsplan) Genomföra brukarundersökningar (enligt uppföljningsplan) Revidera villkor och krav (vid behov) Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att införa kundval inom hemtjänsten enlig lag (208:962) om valfrihetssystem (LOV) från och med januari 2010. Kommunfullmäktige delegerade i oktober 2011 till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av LOV inom socialnämndens verksamhetsområde (punkt 3 i socialnämndens reglemente). Socialnämndens arbetsutskott gav i december 2015 Socialförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till hur man ska genomföra införande av valfrihetssystem inom korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kort om LOV Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Skillnader från LOU är bland annat att: Annonsering ska ske löpande på en nationell webbplats. Samtliga anbudsgivare som uppfyller de krav som ställs i annons och förfrågningsunderlag ska godkännas. Priset är fastställt på förhand och är det samma för samtliga utförare. Brukarna har möjlighet att välja vem som utför det stöd de har rätt till. Kommunen ger information till brukarna för att möjliggöra ett medvetet val. Det finns ett i förväg bestämt ickevalsalternativ. LOV kan tillämpas inom bland annat äldreomsorg och social omsorg om personer med funktionsnedsättning. Syftet med LOV är att den enskilde ska få ökad valfrihet och ett ökat inflytande över sin egen situation, samt främja kvalitet och konkurrens. Det är varje kommun som beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas. LOV kan tillämpas samtidigt som LOU. Enligt en enkätundersökning om kundval i hemtjänsten i Vallentuna 2014 var det 63 procent av de brukare som svarat som gjort ett aktivt val. 72 % av brukarna var nöjda eller mycket nöjda med att möjligheten att kunna välja själv. Utvecklingsområden är information möjligheten att välja och byta hemtjänstutförare samt information om de olika utförarna. Genomförande Genomförandet av ett valfrihetssystem består av olika steg. 1. Skapa ett valfrihetssystem Valfrihetssystem inrättas genom ett politiskt beslut med efterföljande annonsering.
SID 3/5 Ett valfrihetssystem består av följande delar: Den enskildes rätt till tjänsten. Regler om den enskildes rätt att välja och göra omval. Värdet på tjänsten. Villkor som utföraren ska uppfylla för att få leverera. Villkor som utföraren ska uppfylla under leveranstiden. Bestäm vilka delar som ska ingå Först görs en bedömning av vilka tjänster som kan vara lämpliga för valfrihetssystem, exempelvis om det finns förutsättningar att skapa en marknad av utförare som kan erbjuda tjänsten. Bestäm värdet på tjänsten Därefter måste alla kostnader för tjänsten identifieras såsom personalkostnader, lokalkostnader, administrations- och ledningskostnader samt övriga kostnader. Olika faktorer, som inte är kopplade till vem som levererar tjänsten, kan påverka värdet. Det kan till exempel vara vårdtyngd eller geografiska förutsättningar. Ersättningen ska vara exakt samma för alla utförare, och bör vara så även för kommunens egenregi om den har exakt samma uppdrag som de privata utförarna. Förväntas egenregin ta ett annat ansvar kan det motivera att den får en annan ersättning. Ställning behöver bland annat tas till antal ersättningsnivåer, om ersättning ska utges för planerad/utförd tid, om det ska utges olika ersättning för heltid/deltid samt om ersättningen ska reduceras vid personlig assistans. Det bör också anges om ersättningen inrymmer alla typer av kostnader, till exempel hjälpmedel, eller om extra ersättning kan komma att utgå för mindre vanligt förekommande kostnader som utföraren kan få. Bestäm villkor för att bli godkänd och avtalsvillkor De tjänster som omfattas av valfrihetssystemet ska beskrivas i ett förfrågningsunderlag. Av förfrågningsunderlaget ska framgå vilka krav och villkor som gäller för att en utförare ska bli godkänd och vilka krav som ska gälla under avtalstiden. Det kan dels vara krav som följer av lag eller annan författning, dels krav som kommunen bestämmer ska gälla för tjänsten. Kraven ska vara relevanta, konkret uttryckta och uppföljningsbara. Det handlar bland annat om: Vilka krav som ställs på utföraren, gällande till exempel kvalitet. Administrativa bestämmelser, exempelvis gällande insyn för kontroll och uppföljning. Kommersiella villkor, till exempel avtalstider, sanktioner, uppsägning och villkor för omval. Möjligheter att rätta, förtydliga och komplettera ansökan. Ekonomisk ersättning till utförarna. Annonsering Löpande annonsering ska ske på den nationella webbplatsen www.valfrihetswebben.se som administrerad av Upphandlingsmyndigheten. Förfrågningsunderlaget ska finnas tillgänglig på webbplatsen tillsammans med annonsen så länge som valfrihetssystemet existerar. Ansökningar om att få delta i
SID 4/5 valfrihetssystemet ska kunna komma in löpande. Annonsen kan även publiceras på annat sätt, till exempel på kommunens webbplats. 2. Godkänn och slut avtal Godkännande Alla sökande som uppfyller kraven och villkoren i förfrågningsunderlaget ska godkännas som utförare i valfrihetssystemet. Socialnämnden ska så snart som möjligt sluta avtal med en utförare som godkänts. Uteslutande Socialnämnden kan utesluta en sökande enligt 7 kap. 1 LOV, det gäller exempelvis om den sökande är på obestånd, dömts för brott i yrkesutövningen eller begått allvarliga fel i yrkesutövningen. Underrättelse Socialnämnden ska så fort som möjligt meddela den sökande i form av en skriftlig underrättelse om denna har blivit godkänd eller inte. Om en utförare inte har godkänts ska socialnämnden ange skälen för beslutet. Överklagande och skadestånd En sökande som inte blivit godkänd kan ansöka om rättelse i förvaltningsdomstol inom tre veckor från den dag då socialnämnden underrättat om beslutet. En utförare eller potentiell utförare som anser att socialnämnden brutit mot en bestämmelse i LOV kan ansöka om rättelse i förvaltningsdomstol. Om domstolen finner att utföraren har lidit eller kan komma att lida skada, kommer domstolen att besluta om rättelse och eventuellt skadestånd. 3. Informera Information om valfrihetssystemet Kommunen är skyldig att informera brukare av tjänster i ett valfrihetssystem om vilka utförare de kan välja mellan. Brukaren bör till exempel få information om: Vilka tjänster utförarna tillhandahåller. Kompetens hos personalen. Öppettider och tillgänglighet. Utförarens verksamhetsmål och speciella inriktningar. Hur de kan byta utförare och uppsägningstider. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Detta innebär bland annat att informationen inte ska gynna eller missgynna någon utförare och att informationen ska utformas utifrån de behov brukaren har. Informationskanaler förutom kommunens hemsida kan exempelvis vara broschyrer, informationsblad på lättläst svenska, informationsträffar med målgruppen och anhöriga samt annonsering i lokalpress. De brukare som har nedsatt beslutsförmåga kan även behöva individanpassat stöd av LSS-handläggarna. Handläggarna ska påtala eventuellt behov av god man och förvaltare.
SID 5/5 Ickevalsalternativ För den brukare som inte vill eller kan välja utförare ska det finnas ett fastställt ickevalsalternativ. Detta ska vara ett kvalitativt fullgott alternativ. Det regleras inte i LOV på vilket sätt ickevalsalternativet ska utformas, utan kommunerna kan ska själv avgöra vad ickevalsalternativet ska vara. De vanligaste alternativen är att fördela ickeväljare efter en i förväg uppställd turordning eller att de placeras i kommunens egenregi. Det sistnämnda används inom hemtjänsten i Vallentuna. Ett annat alternativ är att brukaren placeras hos den utförare som ligger närmast brukarens bostadsadress. 4. Följ upp, kontrollera och revidera LOV saknar bestämmelser om uppföljning av de privata utförarnas verksamhet. Bestämmelser om uppföljningsansvar finns däremot både i SoL och i kommunallagen (1991:900), KL. Kontroller och uppföljningar av hur privata utförare uppfyller sina åtaganden enligt förfrågningsunderlag och gällande avtal bör göras löpande. Motsvarande uppföljning bör även föras av kommunala utförare. I de fall de krav som ställts inte följs ska sanktioner genomföras utifrån villkor i förfrågningsunderlag och avtal. Därutöver bör löpande undersökningar av kundnöjdhet genomföras. De krav och villkor som ställs i ett valfrihetssystem kan komma att behöva revideras. Inte minst gäller detta vilken ersättning som ska ges, eftersom valfrihetssystemen syftar till att fungera under många år och därför måste kunna anpassas efter prisförändringar och andra förändringar i samhället.