KVALITETSARBETET LÄSÅRET 14-15 ÅSENS SKOLA FÖLJA UPP Resultat och måluppfyllelse... -Vilka är våra resultat och hur ser vår måluppfyllelse ut? ÄMNESPROV/OMDÖMEN VAD HAR GÅTT BRA? De praktiska ämnena Ämnesprov Svenska år 3 Svenska år 4 Matematik år 1-2 Matematik år 4 Engelska år 1-4 + år 5 VAD BEHÖVER UTVECKLAS? Svenska år 1-2 Ämnesprov Matematik år 3 - Mätning, Uppskattning, Skriftliga räknemetoder och Huvudräkning Engelska år 5 No år 1-5 BRUK VAD HAR GÅTT BRA? Vi skapar bryggor mellan ämneskunskaper och ämnesövergripande förmågor. Vi ger eleverna möjlighet att lära sig utveckla sina förmågor att värdera och bedöma sina egna prestationer. Vi arbetar aktivt för att förbättra elevernas arbeten och ger dem möjlighet att visa sin kunskapsutveckling så att de känner ansvar för sina prestationer och resultat. Vi samverkar med varandra för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Vi uppmärksammar elevernas kamratrelationer. Vi har ett elevfokuserat arbetssätt där vi bemöter eleverna med respekt och höga förväntningar. Vi har ett positivt klimat där misstag är tillåtna och ses som lärande. Vi genomför arbetet så att eleverna får utveckla förmågor att lösa problem. Vi tar reda på vad varje elev kan och utgår från det när vi planerar undervisningen. Vi använder informationen för att utvärdera och utveckla undervisningen. Vi organiserar, genomför och förändrar undervisningen så att den fungerar bra för alla elever.
Vi uppmärksammar om en elev är i behov av särskilt stöd och samtalar då med berörda personer. Vi tydliggör läroplanens alla delar så att alla elever ska kunna nå så långt som möjligt. Vi använder oss av olika arbetssätt och arbetsformer. Vi genomför undervisningen på ett balanserat sätt. Vi samordnar planeringen av undervisningen bland personalen på skolan. Vi arbetar så att elevernas nyfikenhet och initiativförmåga uppmuntras och utvecklas. Vi utformar undervisningen så att eleverna successivt får ökat ansvar. Eleverna tränas i att vara delaktiga i undervisningen. Vi arbetar för att synliggöra koppling mellan mål för undervisningen till målet för eleverna. Vi bedömer eleverna så att det stimulerar eleverna att bli aktiva i sitt lärande. Vi utvecklar elevernas förmågor att själva bedöma sina resultat samt kunna jämföra med varandra. Vi utformar utvecklingssamtalen så att alla deltagande parter är lika viktiga. Utvecklingssamtalen grundas på elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Vi utformar den individuella utvecklingsplanen så att det framgår vad eleven behöver arbeta med för att kunna nå så långt som möjligt vad gäller kunskapskrav och sin egen förmåga. Vi har fungerande rutiner för att uppmärksamma om en elev är i behov av särskilt stöd. Rutiner finns för samarbetet mellan elevhälsa och personal. Vi utgår från elevens behov. Vi har ett nära samarbete med vårdnadshavare vid behov. Vi analyserar elevernas kunskaper och får ett bra underlag för att kunna göra rätt bedömning hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven. Vi kommunicerar fortlöpande elevernas kunskapsutveckling med elever och vårdnadshavare. VAD BEHÖVER UTVECKLAS? Integrera jämställdhet naturligt i planering och undervisning. Koppla elevernas föreställningar till vetenskaplig grund. Stimulera eleverna att engagera sig i diskussioner om samhällsfrågor. Förhållningssätt mellan personal och elev. Utveckla elevernas förmågor och intressen oberoende av kön. Ha ett tillitsfullt klimat där personalen diskuterar och omprövar sitt sätt att arbeta. Kartlägga och analysera för att få kunskap om klimatet i skolan samt risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ökad kompetens att anpassa hjälpmedel till elever utifrån sina behov. Organisera så att eleverna själva kan välja, skapa och använda olika uttrycksmedel. Låta eleverna medverka i planering och utvärdering av undervisningen. Stimulera eleverna att bli aktiva i sitt eget lärande. Likvärdig bedömning. Upprättande och dokumentation kring åtgärdsprogram. Dokumentation kring elevers svårigheter. Både kartläggning och uppföljning. Använda olika bedömningsformer för att ge eleverna goda möjligheter att visa kunskaper på olika sätt. Diskutera med övriga skolor hur vi bedömer elevers prestationer i förhållande till aktuella kunskapskrav. ELEVENKÄT VAD HAR GÅTT BRA? Jag är nöjd med mitt utvecklingssamtal. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.
Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Elevrådet arbetar med frågor som är viktiga för mig. Jag blir bra bemött på min skola. VAD BEHÖVER UTVECKLAS? Jag upplever att det är arbetsro på lektionerna. Skolarbetet gör mig så nyfiken så jag får lust att lära mig mer. Jag tar ansvar för mitt skolarbete. ANALYSERA Bedöma utvecklingsbehov -Vad beror det på? -Vilka orsaker förklarar resultaten och måluppfyllelsen? ÄMNESPROV/OMDÖMEN DETTA ÄR BRA - VARFÖR? Praktiska ämnena Får arbeta mycket praktiskt och använda kroppen på olika sätt. Storyline Kreativitet och diskussioner Tro på sig själv Ämnesprov svenska år 3 Har lagt tid på de väsentliga delarna i ämnet. Har haft höga förväntningar. Medvetenhet om målen. Respons lärare-elev + elev-elev. Bedömningsmatriser Storyline har utvecklat förmågan att tala och argumentera. Svenska år 4 Har lagt tid på de väsentliga delarna i ämnet. Har haft höga förväntningar. Medvetenhet om målen. Respons lärare-elev + elev-elev Bedömningsmatriser Storyline har utvecklat förmågan att tala och argumentera. Matematik år 1-2 Har varvat praktisk och teoretisk matematik. Den laborativa matematiken har varit schemalagd varje vecka. Matematik år 4 Har varvat praktisk och teoretisk matematik. Den laborativa matematiken har varit schemalagd varje vecka. Varit vana att arbeta laborativt och praktiskt sedan skolstart. Engelska år 1-4 + år 5 År 1-4 har haft engelska sedan Förskoleklassen. Har arbetat mycket varierat genom att läsa, skriva och tala. Höga förväntningar.
DETTA BEHÖVER UTVECKLAS - VARFÖR? Svenska år 1-2 Delar av baskunskaperna saknades vilket gjorde att nivån på lärandet lades för högt. Matematik år 3 - Mätning, Uppskattning, Skriftliga räknemetoder och Huvudräkning Har inte haft praktisk och laborativ matematik i den utsträckning som behövts. Engelska år 5 Delar av baskunskaperna saknades vilket gjorde att nivån på lärandet lades för högt. Startade med engelskan först i år 3. No år 1-5 Har fastnat på biologiämnet och de teoretiska delarna. BRUK DETTA ÄR BRA - VARFÖR? Vi har ett ämnesövergripande tankesätt och arbete. När vi använder Storyline som metod krävs ett ämnesövergripande tanke- och arbetssätt naturligt. Vi ger eleverna regelbundet möjlighet att bedöma samt skatta sina egna kunskaper genom checklistor och matriser där kunskaperna tydligt visas. Vi är en liten skola där samverkan är ett måste i både planering och undervisning för att alla eleverna ska få så bra miljö och goda förutsättningar som möjligt. Vi har ett elevfokuserat arbetssätt där vi har höga krav och förväntningar på alla elever utifrån deras förutsättningar. Vi visar och tror på att alla kan och försöker hitta former för att alla ska lyckas. Vi har ett positivt klimat där misstag är tillåtna. Vi ser att misstag är till för att utvecklas och förbättras. Alla har vi något att utveckla och förbättra. Vi genomför arbetet så att varje elev får möjlighet att utveckla förmågan att lösa problem. Vi stimulerar eleverna att tänka ett varv till samt våga prova även om det kan bli tokigt. Vi har genom arbetet med Storyline som metod utvecklat och sett att elevernas förkunskaper måste ligga till grund när vi planerar undervisningen. Detta för att alla ska få de utmaningar som behövs. Utifrån de bedömningar vi regelbundet gör anpassas undervisningen så att den passar bra för alla elever. Vi lyfter elever med behov av anpassningar regelbundet på våra konferenser för att diskutera de åtgärder som behövs göras. Efter det tar vi kontakt med de som är berörda. Inför nya arbetsområden presenterar vi vilka kunskapskrav som gäller och diskuterar dem så att eleverna förstår innebörden. Detta fortsätter vi med kontinuerligt under arbetets gång för att synliggöra och tydliggöra de mål vi arbetar mot. När vi arbetat med Storyline som metod väcks elevernas nyfikenhet till att lära mer samt att ta egna initiativ. Detta har vi även med oss i övrig undervisning. Vi träffar vårdnadshavare regelbundet vid utvecklingssamtal samt när behov uppstår. Vi ringer gärna en gång extra för säkerhets skull. Vi har bestämt att det i första hand är respektive grupps kontaktlärare som sköter kommunikation och information med vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtalen utgår vi från aktuella omdömena på elevens kunskapsutveckling. Vi diskuterar tillsammans hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse utifrån Mellerudsmodellen. Den nya mallen är tydlig för lärare, elev samt vårdnadshavare och visar tydligt vilka ämnen man kan vidareutveckla.
Utifrån matriser, checklistor och tester av olika slag som vi genomför regelbundet har vi ett bra underlag för att göra en rättvis bedömning. Saknar vi något så kontrollerar vi det extra för att vara säkra. Vi har goda rutiner för elevhälsoarbetet. Vi har en stående punkt på våra arbetslagskonferenser där vi pratar elevhälsa och lyfter de elever som vid tillfället är aktuella och behöver extra. Vi har elevhälsomöten två gånger per termin där vi lyfter de elever som vi är extra oroliga för. DETTA BEHÖVER UTVECKLAS - VARFÖR? Vi integrerar jämställdhet naturligt i vårt arbete men inte medvetet. Vi tänker inte kön utan att alla måste delta oavsett tillhörighet. Vi pratar och diskuterar mycket om den vetenskapliga kopplingen i personalgruppen. Nästa steg vi behöver utveckla är att även eleverna förstår kopplingen mellan sina kunskaper och vetenskaplig fakta. Vi pratar mycket allmänt om samhället i form av nyheter men inte enskilda frågor och debattämnen. Vi behöver stimulera och få eleverna mer engagerade i olika samhällsfrågor. Viktigt att vara medveten om sitt förhållningssätt gentemot eleverna. All personal behöver skapa relationer med elever utifrån behov. Man kan inte behandla alla elever lika. Vi pratar och diskuterar regelbundet arbetssätt och metoder men vi har varit dåliga på att ge konstruktiv kritik om något behöver ändras och/eller utvecklas. Vi behöver prata mer regelbundet och naturligt i personalgruppen om vårt sätt att arbeta. Vi behöver lyfta och diskutera handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling regelbundet både i personalgrupp och elevgrupp för att aktualisera ämnet. Viktigt att göra en bra kartläggning där alla parter är delaktiga. Vi behöver mer kompetens kring hjälpmedel till våra elever med särskilda behov. Vi behöver även öka vår kompetens kring våra ipads för att använda dem fullt ut som ett pedagogiskt verktyg. Vi är måna om att eleverna ska få vara delaktiga och vara aktiva i sin kunskapsutveckling. Vi behöver dock släppa kontrollen och låta eleverna vara mer aktiva i valen av uttrycksformer. Vi organiserar ofta så att vi bestämmer vilka olika uttryckssätt de ska välja bland för att veta att de får med det de behöver, istället för att de får välja och utvärdera om de valt rätt. Vi låter eleverna vara med och tycka och tänka kring innehållet av undervisningen men känner att det kan bli ännu bättre. Låta dem vara med från början och påverka samt planera upp ett område. Vi sitter och diskuterar samt jämför våra bedömningar kring elevernas kunskaper för att få en likvärdighet på skolan men vi behöver även diskutera och jämföra hur man formulerar sig. Vi diskuterar inte våra bedömningar med övriga skolor utan behöver hitta tillfällen till detta för att få större likvärdighet även mellan övriga skolor i kommunen. Vi har upprättat åtgärdsprogram för de elever som varit aktuella. Vi känner dock att dokumentationen som kartläggning samt uppföljning kan förbättras. Vi behöver utveckla bra former för de nya allmänna råden kring detta område. Vi varierar bedömningsformerna mellan olika arbetsområden och ämnen. Vi behöver utveckla att ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper inom ett och samma arbetsområde/ämne på olika sätt för att få flera chanser och möjligheter att visa sina kunskaper. ELEVENKÄT
DETTA ÄR BRA - VARFÖR? Jag är nöjd med mitt utvecklingssamtal. Vi har tydliga samtal där eleven är huvudpersonen och får tydligt veta var han/hon är kunskapsmässigt samt att vi gemensamt bestämmer hur vi ska nå längre. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Vi visar vilka kunskapskrav och mål som gäller vilket uppmuntrar eleverna att nå så långt som möjligt. Vi har höga förväntningar och krav redan från år 1. Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Eleverna tycker att vi lyssnar på dem när de har något att säga. De deltar även aktivt vid diskussioner och framför sina åsikter. Elevrådet arbetar med frågor som är viktiga för mig. Elevrådet är en grupp som arbetar för att det ska bli så bra som möjligt på skolan. Vi har regelbundna klassråd vilket innebär att alla får ta upp och berätta om saker som är aktuella och behöver diskuteras. Detta är sedan underlag till elevrådet. Jag blir bra bemött på min skola. Det är viktigt att man är trevlig mot varandra. Både personal och elever. DETTA BEHÖVER UTVECKLAS - VARFÖR? Jag upplever att det är arbetsro på lektionerna. Eleverna upplever att det är rörigt då det är många lärarbyten och att lärarna tänker på olika sätt kring vad arbetsro är, vilket även eleverna gör. Skolarbetet gör mig så nyfiken så jag får lust att lära mig mer. Eleverna ser inte att deras nyfikenhet leder till fortsatta kunskaper. De tänker mer kring ordet nyfikenhet och betydelsen av det. Jag tar ansvar för mitt skolarbete. Eleverna känner att de kan göra bättre än de gör. Har svårt att förstå vad ordet ansvar betyder. Många elever på skolan har inte inställningen att skolan är viktig. PLANERA OCH GENOMFÖRA -Vilka åtgärder och utvecklingsinsatser krävs? -Hur ska det organiseras och genomföras? -Vilka metoder och arbetssätt ska vi använda? ÄMNESPROV/OMDÖMEN AKTIVITET NÄR? VEM? Ha höga förväntningar utifrån elevens förutsättningar från skolstart och framåt. Stärka det som alla är bra på.
Tydliga mål som eleverna noga känner till och vet vad de står för. Synliggöra innehållet i varje arbetsområde tydligt i klassrummen. Visa och diskutera betygsupplägget för 4-5. Viktigt att veta att det går att komma längre och inte bara nöja sig med nivån för godtagbara kunskaper. Utveckla arbetet med bedömning och matriser. Utveckla arbetet med respons. Lärare-Elev + Elev-Elev Satsa på basämnena och ha enskilda genomgångar för varje grupp/klass varje vecka oavsett antal elever. Arbeta mycket laborativt i matematiken. Strukturera upp matematikarbetet för läsåret. Arbeta mer laborativt i No-ämnet. Detta kommer vi att göra med hjälp av arbetssättet Skellefte-tekniken. Fortsätta med Storyline. Utveckla att arbeta mer medvetet med basämnena matematik och engelska. Göra eleverna medvetna om olika lässtrategier för att tolka olika texter. Detta kommer vi att göra genom att använda Läsfixarna. Genomgång under november 2014. Vid arbetslagskonferenserna. Vid arbetslagskonferenserna. Varje vecka. Under matematiklektionerna. Höst- och Vårtermin 2014. Schemalagt en lektion per vecka. En gång per termin. Ämnesansvarig personal. Berörd personal för år 4-5. Arbetslagsledare Arbetslagsledare Ämnesansvarig personal. Ämnesansvarig för matematik. Ämnesansvarig för matematik. Ämnesansvarig för No och teknik. Ämnesansvarig för matematik och engelska.
Låta eleverna diskutera, jämföra, resonera och argumentera naturligt i alla ämnen för att hitta likheter, skillnader och skapa sammanhang i ett större perspektiv. Detta för att hålla ihop områden och ämnen. Vid svårigheter för elever behöver vi individanpassa på ett bättre sätt så att de får med sig grunderna. Viktigt att följa upp och utvärdera. Göra ett årshjul där alla ämnesområden tydligt visas så att alla lärare vet vad som är på gång. Schematekniskt lösa så att alla lärare följer sin kontaktgrupp och sina ämnen. Vid behov. Hösten 2014 Vid schemaläggning och vid schemaförändringar. Ämnesansvarig personal. Schemaansvarig BRUK AKTIVITET NÄR? VEM? Vi ska fortsätta att arbeta med värdegrundsfrågor regelbundet i vardagen. Vi gör allmänna exempel men vi kommer också att utgå från aktuella ämnen samt elevernas egna erfarenheter. Eleverna kommer att få skriva ner och lämna problem i en speciell brevlåda. Vid klassråd och elevråd. Temadagar och lektioner. Postlådan töms regelbundet. Ansvarig personal i år 4-5.
Vi ska arbeta för att personalen ska ha högt i tak där alla säger vad de tycker utan att det känns konstigt. Vi behöver regelbundet diskutera ståndpunkter och situationer som uppstår. Detta kommer att vara en stående punkt på arbetslagsträffarna. De specifika situationer som uppstår och vilka man vill ta upp skrivs i en anteckningsbok som hänger i personalrummet. Vi behöver reflektera över hur relationerna är mellan lärare och elever. Våga se att alla relationer inte fungerar och be om hjälp och tips. Detta gäller även föräldrarelationerna. Vi behöver diskutera hur man bemöter elever och varandra i olika situationer. Viktigt att förstå att vi alla är olika och att alla inte kan bemötas på samma sätt. Detta kommer att vara en stående punkt på arbetslagsträffarna. De specifika situationer som uppstår och vilka man vill ta upp skrivs i en anteckningsbok som hänger i personalrummet. Arbeta aktivt med jämställdhet och vad det står för. Viktigt att ta upp och diskutera olika familjekonstellationer samt olika relationer. Uppmärksamma vad eleverna väljer att göra utifrån könstillhörighet. Utmana eleverna att göra obekväma saker. På arbetslagskonferenserna. På arbetslagskonferenserna. Vid tillverkning av familjer i Storylinearbeten. Vid olika aktiviteter. Arbetslagsledare Arbetslagsledare Ämnesansvarig för idrott.
Arbeta aktivt kring partivalet och genom det stimulera eleverna att ta ställning och diskutera olika samhällsfrågor. Vi behöver uppdatera handlingsplanen för kränkande behandling samt arbeta med den under arbetslagsträffar för att känna sig bekväm med den och se vilka rutiner som finns och hur man ska gå tillväga. Få eleverna mer delaktiga i sin undervisning. Vi har nu elevens val schemalagt varje vecka för år 1-5. Ämnet delas upp i perioder så alla elever får möjlighet att göra vad de vill. Det finns då möjlighet att mer detaljerat bestämma innehållet inom skolans ordinarie ämnen. Eleverna får mål och kunskapskrav redogjorda innan ett arbetsområde startar för att själva diskutera och reflektera över hur man ska nå dit. Viktigt att göra det regelbundet och att våga släppa kontrollen som personal. Före under och efter partivalet i Sverige. Hösten 2014. Schemalagt en lektion per vecka. Ämnesansvarig för So. Ämnesansvarig för Elevens val. Ämnesansvarig personal. ELEVENKÄT AKTIVITET NÄR? VEM? Vi fortsätter att ha höga förväntningar på våra elever samt respektera deras åsikter och tankar.
Utveckla elevrådet till att diskutera och arbeta med elevnära och aktuella frågor. Diskutera i respektive grupp om vad arbetsro står för och innebär. Vara noga med att påminna både när det inte fungerar och även när det fungerar så att de tydligt kan märka och känna skillnad. Detta kan göra att de värderar ordet arbetsro på ett nytt sätt. Elevrådet jämna veckor. Enskilda tillfällen. Ansvarig för elevrådet. Viktigt att även lyfta frågan i personalgruppen så att man har samma syn på definitionen för att inte förvirra eleverna. Detta kommer att vara en stående punkt på arbetslagskonferensen. Prata och diskutera varför man behöver lära sig saker och vad man har för användning av sina kunskaper. Skapa nyfikenhet hos eleverna så att de vill lära mer om något. Uppmuntra dem att vilja veta och lära mer inom ett ämne eller område utifrån deras egen nyfikenhet och intresse. Skriva ut läroplanstexten kring detta och sätta upp i alla klassrum och använda det regelbundet för reflektion. På arbetslagskonferens. Enskilda tillfällen. Arbetslagsledare
Lyfta varför vi är i skolan och ge dem förståelse för att det är viktigt redan från år 1 att ta ansvar för sitt arbete i skolan. Visa hur bedömningen går till och att resultatet av detta kan bli påverkat om man inte gör eller får möjlighet att göra sitt bästa. Ämnesansvarig personal. Utveckling innebär förändring Nya arbetssätt, nya förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet. Förändringen är genomförd när det nya inte uppfattas som nytt, utan som en rutin som avspeglar hur man brukar göra.