Handledning för lärare
Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att aktiviteter före och efter valet som föreläsningar, debatter och temadagar skulle kunna vara en del av undervisningen, men att själva skolvalet inte borde vara det. Det är inte obligatoriskt att rösta och det utgör inte en del av en lektion att göra det. På så sätt skiljer vi tydligt på poängen med skolvalet, att ta ställning genom att lägga en röstsedel i en valurna, och de effekter som följer på skolvalet, till exempel att eleverna får inblick i hur en valprocedur går till. Däremot är undervisning om politik naturligtvis ett viktigt och självklart inslag i förberedelserna för skolvalen och i arbetet efteråt. Inför riksdags- och skolvalen 2006 producerade Ungdomsstyrelsen och dåvarande Myndigheten för skolutveckling en valbox med olika material för undervisning i samhällskunskap. Även inför årets skolval släpps en box, denna gång i digitalt format. Från Skolval 2010 vill vi med den här handledningen bidra med ett spår i undervisningen som kanske inte alltid tas upp - det om ungdomars politiska deltagande och yngre personers demokratiska rättigheter. Handledningen för lärare är en av de fem handledningar som finns inför skolvalen. Om du är med och anordnar skolvalet på din skola som lärare ska du istället vända dig till handledningen för arrangörer och handledningen för kontrollanter. För dig som vill anordna en temadag finns även en handledning för det. Alla handledningar och mer information om skolvalet finns på skolval2010.se. Har du frågor om handledningen så hör gärna av dig på info@skolval2010.se! Mattias Hallberg Projektledare Skolval 2010
Vem är ungdom? Vilka frågor är viktiga för ungdomar? En viktig fråga som diskuteras ur biologiska, sociala och kulturella perspektiv inom ungdomsvetenskaplig forskning är vem som borde räknas till gruppen ungdomar. Andra frågor är vilka skillnader som finns mellan barn, ungdomar och vuxna, och vilka skillnader som i allmänhet finns mellan yngre och äldre. På samma sätt diskuteras det hur stor betydelse ålder har för människors agerande i jämförelse med exempelvis diskrimineringsgrunder som klass, kön, etnicitet, sexualitet och funktionshinder. Hur stor roll spelar ålder för hur man agerar jämfört med andra saker? Hur stor är skillnaden mellan yngre och äldre personer? När tillhör man gruppen barn? När tillhör man gruppen ungdomar? När tillhör man gruppen vuxna? I undersökningar från exempelvis Ungdomsstyrelsen har man granskat vilka politiska frågor som olika åldersgrupper vill påverka. Flera av undersökningarna visar att det finns större likheter än vad man tror mellan ungdomar och vuxna ålder behöver inte alltid påverka vilka politiska frågor man tycker är viktiga. Samtidigt finns ett antal frågor där olika åldrar ändå skiljer sig åt. Diagrammet här nedanför kommer från rapporten Ung idag som presenterades av Ungdomsstyrelsen 2007. Det är en bra utgångspunkt för att diskutera likheter och skillnader mellan vilka frågor som ungdomar och vuxna prioriterar. I en spalt syns vilka frågor som 16 29-åringar tycker är viktigast och i den andra vilka frågor 35 74-åringar prioriterar. Vilka likheter finns mellan vilka frågor som yngre och äldre tycker är viktiga? Varför finns sådana likheter? Vilka skillnader finns mellan vilka frågor som yngre och äldre tycker är viktiga? Varför finns sådana skillnader? Vilka skillnader eller likheter är viktigast att uppmärksamma? De viktigaste politiska frågorna 16 29 år och 35 74 år, 2007. Procent. 16 29 år 35 74 år Arbetsmarknad/sysselsättning Skola och utbildning Sjukvård Miljö Invandringsfrågor/segregering Skatter Jämställdhet Lag och ordning Äldreomsorg Barnomsorg Bostadssituationen Energifrågan Hjälp till fattiga länder Psykiatrisk vård Försvaret Den offentliga sektorns storlek Kultur 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hur vill ungdomar påverka politiken? Samma undersökningar som undersökt vilka frågor ungdomar och vuxna tycker är viktiga har också tittat närmare på hur olika åldersgrupper vill påverka politiken. Även här finns det många likheter mellan ungdomar och vuxna, men också en del skillnader. I diagrammet här nedanför, även det från rapporten Ung idag, finns en bra grund för diskussioner i klassrummet. För att tolka diagrammet kan det vara bra att uppmärksamma att siffrorna visar både vad olika åldersgrupper har gjort och kan tänka sig att göra, för att kompensera att äldre personer haft längre tid på sig i livet att göra saker de velat. Naturligtvis väcker det frågan om det är så att man gör vissa saker enbart i en viss ålder. Om lika många yngre och äldre exempelvis deltagit i olagliga demonstrationer leder det kanske till frågan om de äldre personerna deltagit i de olagliga demonstrationerna när de var yngre, eller om det faktiskt är så att personer deltar i olagliga demonstrationer oberoende av om de råkar vara äldre eller yngre. Vilka likheter finns mellan vilka sätt som yngre och äldre vill påverka? Varför finns sådana likheter? Vilka skillnader finns mellan på vilka sätt som yngre och äldre vill påverka? Varför finns sådana skillnader? Vilka skillnader eller likheter är viktigast att uppmärksamma? Medborgerligt deltagande 16 29 år och 35 74 år, 2007. Procent. 16 29 år 35 74 år Ockupera byggnader Skada andras/allmän egendom i protest Måla politiska slagord på allmän plats Delta i olagliga demonstrationer/aktioner Vara medlem i ett politiskt parti Debattera politik på internet Delta i bojkotter, köpstrejker Ta kontakt med någon politiker Skriva insändare Delta i lagliga demonstrationer Arbeta ideellt, t.ex. samla in pengar Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt Skriva på en namninsamling 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Har jag gjort Kan jag tänka mig att göra
Hur mycket påverkar ungdomar politiken? En hel del undersökningar tyder på att ungdomar påverkar politiken i lägre grad än vuxna. Samtidigt finns det också undersökningar som visar att olika åldersgrupper kan påverka olika saker. Nedanstående diagram kan vara spännande att visa i klassrummet och diskutera utifrån. Diagrammet visar att det finns vissa saker som yngre och äldre tycker är ungefär lika enkla eller svåra att påverka som politiska beslut och skola eller jobb samtidigt som det finns andra saker som äldre tycker sig kunna påverka mer än yngre och vice versa. En intressant sak är exempelvis att yngre tycker sig kunna påverka livet i dess helhet mer än vuxna. Även detta diagram kommer från undersökningen Ung idag. Vad betyder det att yngre och äldre tycker att det är ungefär lika svårt att påverka politiska beslut? Vad betyder det att yngre och äldre tycker att det är ungefär lika svårt att påverka skola eller jobb? Vad betyder det att äldre tycker att det är enklare att påverka sin bostadssituation? Vad betyder det att yngre tycker att det är enklare att påverka livet som helhet, sitt yrkesval och sitt val av utbildning? Saker i livet som man kan påverka 16 74 år, 2007. Procent. 16 29 år 35 74 år Bostadsområde Politiska beslut Skola/jobb Bostadssituation Få en god ekonomi Livet i sin helhet Yrkesval Val av utbildning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hur representerade är ungdomar inom politiken? Politisk representation 2007. Procent. En sista fråga som kan vara intressant att diskutera i klassrummet är i vilken grad ungdomar är representerade inom politiken. Flera undersökningar visar på att vissa grupper är över- respektive underrepresenterade i politiken och att ungdomar är en av de grupper som är underrepresenterade. Varje år gör Sveriges Kommuner och Landsting, tillsammans med Statistiska Centralbyrån, en sammanställning över vilka som är förtroendevalda i kommuner och landsting. Diagrammet nedan, som bygger på fördelningen efter valet 2006, innehåller tänkvärd statistik över olika gruppers representation i kommunfullmäktige. Diagrammet visar att yngre personer är underrepresenterade, samtidigt som det finns andra åldersgrupper och personer som också har färre platser i ett genomsnittligt kommunfullmäktige. Hur viktigt är det att olika grupper eller åldrar är representerade i kommunen, landstinget och riksdagen? Är det mer, mindre eller lika viktigt om det gäller kommunen, landstinget eller riksdagen? Varför är ungdomar mindre representerade i kommunfullmäktige? Varför är kvinnor mindre representerade i kommunfullmäktige? Vad skulle man kunna göra om man ville att fler ungdomar och kvinnor var representerade i kommunfullmäktige? Andel bland förtroendevalda Andel i befolkningen Kön Förtro ende valda jäm fört med befolkningen År 2007 jämfört med år 2003 Kvinnor 42 51-9 +1 Män 58 49 +9-1 18-29 år Ålder Kvinnor 8 18-10 0 Män 7 19-12 0 Samtliga 7 19-11 0 30-49 år Kvinnor 36 33 +3-3 Män 30 36-5 -2 Samtliga 33 35-2 -2 50-64 år Kvinnor 42 25 +17-2 Män 44 26 +19-3 Samtliga 43 25 +18-2 65 år Kvinnor 14 25-10 +5 Män 19 20-1 +4 Samtliga 17 22-5 +4