Beskrivning av litteraturen Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

1 Beskrivning av litteraturen Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Chalmers bok Johanssons bok Ladymans bok Chalmers: Vad är vetenskap egentligen? Innehåll Boken beskriver, och problematiserar, i tur och ordning: 1) den empiristiska och positivistiska vetenskapssynen; 2) induktion; 3) popperiansk falsifikationism; 4) Kuhns teorier om paradigm och vetenskapliga revolutioner; 5) Lakatos teorier om forsningsprogram; 6) Feyerabends anarkism; 7) bayesianism; 8) den nya experimentalismen; 9) realism och antirealism. Boken har en naturvetenskaplig inriktning och de allra flesta exemplen kommer från fysiken, särskilt Kopernikus, Galilei och Newton. Innehållet i Chalmers skulle kunna beskrivas som en utökning av kapitel 12 i Johansson, som handlar om den logiska positivismen, Popper, Lakatos m.m. Johansson innehåller i högre utsträckning än Chalmers exempel tagna från humaniora och samhällsvetenskap. Ytterligare beskrivningar och bedömningar På amazon finns en sida om boken, bl.a. med ett antal recensioner från läsare se länken nedan: http://www.amazon.com/what-this-thing-called-science/dp/0872204529 Johansson: Introduktion till vetenskapsteorin Innehåll Boken tar, i tur och ordning, upp följande ämnen: 1) från greker till den vetenskapliga revolutionen; 2) kunskapsbegreppet; 3) hypotesprövning; 4) vetenskapliga data, t.ex. med skalnivåer; 5) kvalitativa metoder, t.ex. med hermeneutik; 6) orsaker och korrelationer; 7) förklaringar; 8) vetenskapliga lagar; 9) kropp-medvetandeproblemet, t.ex. med dualism och

2 monism; 9) modeller; 10) vetenskapens utveckling, t.ex. med Wienkretsen, Popper, Kuhn; 11) vetenskap och värderingar; 11) logisk form. Ladyman: Understanding philosophy of science Innehåll I tur och ordning tar boken upp följande ämnen: 1) epistemologi och kunskapsbegreppet; 2) induktion och dess problem; 3) falsifikationism; 4) Kuhns teorier om paradigm och vetenskapliga revolutioner; 5) vetenskaplig realism; 6) underdetermination; 7) förklaring och inferens. Första halvan av boken har ungefär samma upplägg som Chalmers. Andra halva gräver ner sig i realism-anitirealism-debatten som bitvis kanske är svår att hänga med i. Ytterligare beskrivningar och bedömningar På amazon finns en sida om boken, bl.a. med ett antal recensioner från läsare se länken nedan: http://www.amazon.com/understanding-philosophy-science-james- Ladyman/dp/0415221579/ref=sr_1_1?ie=UTF8&s=books&qid=1249379855&sr=1-1 Studenters bedömningar Variablerna Samtliga värderingar som sammanfattas i Tabell 1 har gjorts på en skala från ett till sex. Jag (Kimmo) har försökt värdera kursböckerna utifrån svårighetsgrad, hur pass trevliga de var att läsa och hur pass givande de var att läsa (se Rad B1-B3 i Tabell 1). Studenterna har värderat den kursbok som de läst på kursen i vetenskapsteori (Rad C2-C4) samt de kursböcker som de hittills haft på psykologprogrammet (Rad D2-D4) på samma variabler. Dessutom har studenterna värderat i vilken utsträckning de tycker att kursbokens innehåll stämde överens med innehållet i föreläsningarna (Rad C5 för aktuell bok och D5 för tidigare kursböcker) och gett ett samlat omdöme av kursen i vetenskapsteori (Rad C7) och tidigare kurser på utbildningen (Rad D7). Studenterna har bedömt sin arbetsinsats, i timmar, både under den aktuella kursens första två veckor (Rad C6) samt under en genomsnittlig vecka under sin tid på psykologprogrammet (Rad D6). Resultatet på det ordinarie skrivtillfället på den aktuella kursen i vetenskapsteori anges på Rad E2-E5. Studenterna har angett hur många tentor de fått U, G respektive VG på hittills under sin tid på psykologprogrammet. Utifrån detta har en genomsnittlig medelpoäng (Rad F1), som procent av max, estimerats med följande formel: Bedömd medelpoäng = (Tentor med U 29.5) + (Tentor med G 69.5) + (Tentor med VG 90) Totala antalet tentor Differensen mellan bedömningen av den aktuella kursboken och tidigare kursböcker anges på Rad G2-G5. På Rad G6-G7 anges kvoten mellan arbetsinsatsen och resultatet på den aktuella kursen och tentan i förhållande till generell arbetsinsats och resultat. Observera att arbetsinsatsen för den aktuella kursen gäller för två veckor medan siffran för den generella arbetsinsatsen gäller för en vecka. På Rad G8 anges differensen mellan samlat omdöme av den aktuella kursen i vetenskapsteori och tidigare kurser på programmet.

3 Jämförelse av kursböckerna Antalet studenter som valde att tentera av Johansson var signifikant fler än studenterna som valde de två andra böckerna (Rad E1). Dock kunde inga signifikanta skillnader i tentamensresultatet, varken på den aktuella kursen eller på tidigare kurser, påvisas mellan de tre grupperna. Tabell 1. Några numeriska värden om de olika kursböckerna samt Kimmos och studenternas bedömningar. Studenterna har även bedömt tidigare kursböcker och kurser under sin tid på psykologprogrammet. Skillnader mellan medelvärden har testats med ANOVA och i raderna med en signifikant (p <.05) skillnad innebär en gemensam nedsänkt bokstav ( a eller b) att skillnaden mellan de två värdena inte är signifikant enligt Scheffé Post Hoc Test. Chalmers Johansson Ladyman p Viss data A1. Antal sidor 204 249 229 A2. Rader per hel sida 39 42 38 A3. Ord per hel rad 10.76 10.20 10.71 A4. Pris (Bokus. juli 09) 215 kr 159 kr 218 kr A5. Antal instuderingsfrågor 106 128 107 Kimmos bedömning B1. Svårighetsgrad 3 2 5 B2. Trevlig att läsa 4 4 3 B3. Givande 4 4 3 Stud. bedömning av aktuell kursbok/kurs C1. Antal bedömare 9-12 25-30 6-8 C2. Svårighetsgrad 3.50 3.73 4.00.562 C3. Trevlig att läsa 3.75 ab 3.63 a 4.88 b.017 C4. Givande 3.92 a 3.80 a 5.25 c.002 C5. Överensstämmelse 1.70 a 3.40 c 2.25 a >.000 C6. Arbetsinsats (h) 54.44 39.37 47.67.207 C7. Samlat omdöme av kursen 3.83 3.93 4.81.104 Stud. bedömning av tidigare kursböcker/kurser D1. Antal bedömare 1-12 17-29 5-7 D2. Svårighetsgrad 3.75 3.69 3.14.301 D3. Trevliga att läsa 3.50 ab 3.79 b 2.86 a.047 D4. Givande 4.08 4.45 3.71.108 D5. Överensstämmelse 4.00 4.18 3.80.753 D6. Arbetsinsats (h) 33.00 29.07 34.50.536 D7. Samlat omdöme om kurser 4.00 5.24 5.00.206 Tentaresultat på aktuell kurs E1. Antal tentander 12 a 31 c 8 a <.001 E2. Medelpoäng (som % av max) 79.04 79.56 75.48.735 E3. Andel (%) underkända 8.33 0.00 0.00.197 E4. Andel (%) godkända 33.33 35.48 50.00.809 E5. Andel (%) väl godkända 58.33 64.52 50.00.889 Tidigare tentaresultat F1. Bedömd medelpoäng (% av max) 78.03 80.84 77.26.577 Differens/kvot aktuell -/ tidigare G1. Antal bedömare 1-12 14-29 5-7 G2. Diff. Svårighetsgrad -0.25 0.03 0.86.118 G3. Diff. Trevlig att läsa 0.25 a -0.14 a 2.00 c.007 G4. Diff. Givande -0.17 a -0.66 a 1.43 c.002 G5. Diff. Överensstämmelse - -0.71-2.00.147 G6. Kvot Arbetsinsats 1.67 1.56 1.58.965 G7. Kvot Medelpoäng 1.00 1.00 1.00.994 G8. Diff. Samlat omdöme 1.00-1.41-0.30.239

4 De som läst Ladyman bedömer boken som signifikant trevligare att läsa och mer givande jämfört med de som läst de två andra böckerna (Rad C3-C4). Denna skillnad accentueras ytterligare om man tar hänsyn till att de som läst Ladyman har en tendens att bedöma kursböcker som mindre givande, generellt sett (Rad G3-G4). De som läst Johansson tycker att innehållet i boken stämmer bättre överens med innehållet i föreläsningarna jämfört med de som läst Chalmers eller Ladyman (Rad C5, inte kontrollerat för generell upplevelse av överensstämmelse, detta anges på Rad G5). Könsskillnader I Tabell 2 presenteras medelvärden för kvinnliga och manliga respondenter för ett urval av de variabler som presenteras i Tabell 1. Radnumreringen har behållits från Tabell 1. Tabell 2. Medelvärden för kvinnliga och manliga respondenter för ett urval av variablerna i Tabell 1. Könsskillnader har testats med Independent Samples T-test. Kvinnor aamänaa aapaa Stud. bedömning av aktuell kursbok/kurs C1. Antal bedömare 31-38 9-11 C2. Svårighetsgrad 3.92 2.91.002 C3. Trevlig att läsa 3.66 4.55.021 C4. Givande 3.79 4.91.002 C5. Överensstämmelse 2.87 2.64.606 C6. Arbetsinsats (h) 44.60 32.89.150 C7. Samlat omdöme av kursen 3.80 4.82.007 Stud. bedömning av tidigare kursböcker/kurser D1. Antal bedömare 20-34 2-10 D2. Svårighetsgrad 3.73 3.20.098 D3. Trevliga att läsa 3.73 3.10.055 D4. Givande 4.41 3.70.025 D5. Överensstämmelse 4.05 4.50.545 D6. Arbetsinsats (h) 30.69 27.88.563 D7. Samlat omdöme om kurser 5.21 4.67.226 Tentaresultat på aktuell kurs E1. Antal tentander 39 12 <.001 E2. Medelpoäng (som % av max) 78.28 80.49.610 E3. Andel (%) underkända 2.56 0.00.579 E4. Andel (%) godkända 35.90 41.67.775 E5. Andel (%) väl godkända 61.54 58.33.901 Tidigare tentaresultat F1. Bedömd medelpoäng (% av max) 79.35 80.47.744 Differens/kvot aktuell -/ tidigare G1. Antal bedömare 16-37 2-10 G2. Diff. Svårighetsgrad 0.19-0.40.153 G3. Diff. Trevlig att läsa -0.05 1.40.013 G4. Diff. Givande -0.62 1.10.001 G5. Diff. Överensstämmelse -1.00-1.00 1.000 G6. Kvot Arbetsinsats 1.64 1.33.467 G7. Kvot Medelpoäng 1.01 0.98.693 G8. Diff. Samlat omdöme -1.50 1.33.008 I Tabell 2 (Rad C2-C4) kan man notera att kvinnliga studenter bedömer kursboken som de använt på kursen i vetenskapsteori som svårare, mindre trevlig och mindre givande jämfört med de manliga respondenterna. Tar man hänsyn till åsikten om kursböcker i allmänhet (Rad D2-D4) så är skillnaden i uppfattat trevlighet och givande fortfarande signifikant (Rad G3-

5 G4) medan skillnaden i uppfattad grad av svårighet slutar att vara signifikant (Rad G2). Man kan också notera att kvinnliga studenter ger ett sämre samlat omdöme om den aktuella kursen jämfört med manliga studenter (Rad C7) och att denna skillnad fortsätter att vara signifikant när man kontrollerar för åsikten om tidigare kurser (Rad G8). Signifikant fler kvinnliga än manliga studenter har skrivit den aktuella tentan i vetenskapsteori (Rad E1), men ingen könsskillnad i resultatet kan noteras (Rad E2-E5). Interaktionseffekten av respondentens kön vald kursbok var inte signifikant på någon av variablerna i Tabell 2. Tips från coachen Hur skall man agera för att maximera sitt resultat på tentan i vetenskapsteori? Som ett första steg i att försöka besvara denna fråga har korrelationer mellan resultatet (som % maxpoäng) på tentan och ett antal andra variabler beräknats (Tabell 3). Tabell 3. Korrelationer mellan poäng på tentan (som % av max) samt ålder, antalet besökta föreläsningar, arbetsinsats i timmar och bedömd genomsnittlig poäng (% av max) på tidigare tentor. Korrelationerna anges dels för samtliga respondenter och dels separat beroende på vilken kursbok man valt och för kvinnliga och manliga respondenter. Alla Chalmers Johansson Ladyman Kvinnor Män Ålder -.099 -.049 -.079 -.682 -.167.077 Bes. föreläs..188.004.359 -.424.320 -.579 20. Arb.insats.129.592.003.232.091.322 26. Bed. poäng.585 *.835 *.376.819.552 *.754* * p <.05 Inte helt oväntat finns det ett signifikant och positivt samband mellan resultatet på tentan i vetenskapsteori och bedömt resultat på tidigare tentor. Man kan dock notera att detta samband är betydligt svagare för dem som läst Johanssons bok jämfört med dem som valt Chalmers eller Ladyman. Av de två faktorerna som studenterna kan påverka, antalet besökta föreläsningar och antalet arbetade timmar, så verkar den senare vara viktigare för ett bra resultat för dem som valt Chalmers medan antalet besökta föreläsningar är viktigare för dem som valt Johansson. Intressant att notera är att antalet besökta föreläsningar korrelerar negativt med tentaresultatet för dem som valt Ladyman samt för manliga studenter (dessa korrelationer är dock, tack vare det lilla antalet personer, inte signifikanta). För de kvinnliga studenterna har resultatet på tentan ett starkare samband med antalet besökta föreläsningar än med arbetsinsatsen. En stepwise regressionsanalys utfördes, med resultatet på tentan i vetenskapsteori (procent av maxpoäng) som den beroende variabeln och med respondentens ålder, antalet besökta föreläsningar, antalet arbetade timmar, bedömd medelpoäng på tidigare tentor samt alla sex tvåvägs interaktionstermer mellan dessa fyra variabler som prediktorer. Analysen inkluderade bedömd medelpoäng på tidigare tentor samt interaktionstermen mellan bedömd medelpoäng och antalet besökta föreläsningar i modellen. För att kontrollera för huvudeffekten, togs även antalet besökta föreläsningar med i modellen, trots att den inte har en signifikant effekt på resultatet på tentan. Standardiserade regressionskoefficienter för samtliga respondenter samt separat för olika grupper presenteras i Tabell 4. Modellen med dessa tre prediktorer var (åtminstone marginellt) signifikant i samtliga subgrupper förutom för dem som valt Ladyman som kursbok.

6 Tabell 4. Förklarad varians och standardiserade regressionskoefficienter för en modell med resultatet på tentan i vetenskapsteori som beroende variabel och med antalet besökta föreläsningar (BF), bedömd poäng på tidigare tentor (BP) samt interaktionen BF BP som oberoende variabler. Alla Chalmers Johansson Ladyman Kvinnor Män R 2 0.428 0.806 0.339 0.990 0.455 0.775 R 2 adjusted 0.378 0.722 0.229 0.960 0.390 0.639 F 8.489* 9.668* 3.076 32.902 6.965* 5.729* Bes. förel. 0.106-0.054 0.160-0.403 0.152-0.024 (BF) Bed. p. (BP) 0.565* 0.702* 0.532* 1.228 0.577* 1.559* BF BP 0.268* 0.354 0.417-0.785 0.335* -0.927 p <.10, * p <.05 Eftersom prediktorerna i Tabell 4 har standardiserats så står huvudeffekterna för effekten av den prediktorn när man ligger på medelvärdet på den andra prediktorn. Vi ser att om man har ett genomsnittligt resultat på tidigare tentor så har antalet besökta föreläsningar ingen signifikant effekt på resultatet på tentan i vetenskapsteori. Vi ser också att interaktionstermen är positiv och signifikant (åtminstone marginellt) för alla grupper förutom för dem som läst Ladyman och för manliga studenter. Detta innebär att effekten av besökta föreläsningar på resultatet på tentan i vetenskapsteori blir mer och mer positiv ju bättre resultat man haft på tidigare tentor. Möjligen är det så att tentamensresultat kan ses som en indikation på förmågan att ta till sig innehållet i föreläsningar. En del av de standardiserade effekterna i Tabell 4 är större än ett, vilket indikerar problem med beräkningarna (skulle t.ex. kunna bero på alltför hög grad av kollinearitet) så resultatetn i dessa subgrupper bör nog tolkas med stor försiktighet. Sammanfattning Presenterade resultat sammanfattas här i några punkter: 1) Studenter som valt att läsa Ladymans bok är nöjdare med sin bok jämfört med de som valt de två andra böckerna (Chalmers och Johansson), speciellt om man kontrollerar för bedömningen av tidigare kursböcker. 2) Resultat på tidigare tentor är den bästa prediktorn av resultatet på tentan i vetenskapsteori. 3) Antalet besökta föreläsningar har ett positivt samband med resultatet på tentan i vetenskapsteori för de kvinnliga studenterna samt de som läst Johanssons bok medan sambandet är negativt för de manliga studenterna samt de som läst Ladymans bok. På grund av det lilla antalet observationer är ingen av dessa korrelationer dock signifikant. 4) Antalet besökta föreläsningar interagerar generellt sett positivt med resultatet på tidigare tentor i sin effekt på tentan i vetenskapsteori. Detta innebär att ju bättre resultat man haft på tidigare tentor desto starkare positiv effekt har antalet besökta föreläsningar på resultatet på tentan i vetenskapsteori. Stockholm 110915 Kimmo Sorjonen Kursansvarig