SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Relevanta dokument
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

RELIGION. Läroämnets uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Engelska A2 årskurs 7-9

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

Bildkonst årskurserna 7 9

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Lahden kaupunki

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

RELIGION (KATOLSK) 3 6

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Gun Oker-Blom 1

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Kompetens som målet anknyter till

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

SJÄLVVÄRDERING SURSIK SKOLA 2016 MIN MÅNGSIDIGA KOMPETENS

Självvärdering. Min mångsidiga kompetens. Carleborgsskolan i Nykarleby. Namn: klass:

KEMI. Läroämnets uppdrag

Omgivningslära årskurs 3-6

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Modersmål och litteratur

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

RELIGION. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

FYSIK. Läroämnets uppdrag

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7-9 Utöver de gemensamma uppdragen har varje årskurshelhet i den grundläggande utbildningen

Lärare kan totta kai!

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Kursplan för SH Samhällskunskap A

MUSIK. Läroämnets uppdrag

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Lärokurs i svenska som andraspråk och litteratur åk 7-9. Lärokursens särskilda uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Transkript:

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att iaktta demokratiska värden och principer i ett pluralistiskt samhälle som har förståelse för olikhet och respekterar jämlikhet och mänskliga rättigheter. Läroämnets uppdrag är att ge teoretisk kunskap om hur fungerar och hur en medborgare kan påverka samt uppmuntra eleverna att utvecklas till handlingskraftiga och initiativrika samhälleliga och ekonomiska aktörer. I undervisningen i samhällslära ska eleverna handledas att följa med aktuella frågor och händelser och att inse vilket samband de har med det egna livet. Det centrala är att eleverna lär sig att söka och kritiskt bedöma information producerad av olika slags aktörer och att tillämpa informationen i olika situationer. Eleverna ska uppmuntras att delta aktivt och konstruktivt i olika situationer och grupper. Eleverna ska också lära sig förstå att samhälleliga beslut grundar sig på ett val mellan alternativa möjligheter med målet att nå samförstånd. Helsingfors erbjuder goda möjligheter att bekanta sig med, olika yrken, beslutsfattandet på olika nivåer samt att bekanta sig med olika företag och medborgarorganisationer. I Helsingfors finns flera verktyg inom samhällspåverkan, ekonomisk fostran och entreprenörskap som kan utnyttjas i undervisningen. Beslutsfattande, påverkningsmöjligheter och entreprenörskap kan i samhällsläran lätt tränas utanför klassrummet i samråd med närmiljön, staden och hela. I årskurserna 4-6 ligger tyngdpunkten i undervisningen i samhällslära på att göra eleven förtrogen med samhällslivet och med konstruktiv kommunikation. Eleverna ska uppmuntras att lyssna på andra, uttrycka sina åsikter och motivera dem samt att hitta sina styrkor. Eleverna ska både i skolan och med aktörer i sin närmiljö få träna sådana färdigheter som behövs vid beslutsfattande och påverkan. Undervisningen ska stärka elevernas intresse för olika arbeten, arbetsliv, företagsamhet och olika yrken. Eleverna ska även få grundläggande kunskaper om hur de bör handskas med sin egen ekonomi och om ansvarsfull konsumtion. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i samhällslära i årskurs 4 6 I undervisningen i samhällslära används olika inlärningsmiljöer på ett mångsidigt sätt. Utöver själva skolan utnyttjas skolans, närmiljöns och hela Helsingfors utbud (exempelvis elevkåren och olika intressegrupper, företag, människor i närmiljön, medborgarorganisationer, föreningar och stadshuset). Helsingfors modeller för inflytande och beslutfattande erbjuder barn och unga möjlighet att träna påverkan. Man strävar efter att mångsidigt använda elektroniska inlärningsmiljöer, den nyaste informations- och kommunikationstekniken och sociala medier i undervisningen i samhällslära. Elevernas egna digitala verktyg kan användas. Fenomen inom samhällskunskap bjuder på utmärkta möjligheter till ämnes- och årskursövergripande samarbete. Eleverna deltar i val av fenomen, planering, val av arbetssätt samt i utvärderingen. I samhällsläraundervisningen betonas arbetssätt som utgår från elevernas behov, växelverkan och aktivitet. Med hjälp av dessa tränar eleven samarbete, deltagande och påverkande. Kollaborativa, interaktiva, erfarenhetsbaserade och aktiverande arbetsmetoder styr eleven till centrala teman i samhällslära. Hit hör att växa till att bli en aktiv och ansvarsfull medborgare, som tar ansvar för sitt eget liv, livskunskap samt förstår ekonomins grunder och tillämpning av dessa i det egna livet. Målet är även att eleverna utvecklas till samarbetsvilliga medlemmar i olika samfund där de får delta i beslut gällande det egna livet och den egna vardagen. Elevernas ålder och utvecklingsnivå tas i beaktande i all undervisning. Handledning, differentiering och stöd i samhällslära i årskurs 4 6

Med tanke på läroämnets mål och karaktär är det viktigt att handleda eleverna att se sig själva som medlemmar i med såväl rättigheter som skyldigheter och att stödja elevernas utveckling till handlingskraftiga medlemmar i olika grupper. Eleverna ska speciellt få stöd för att söka, förstå och tillämpa så-dan information om samhälle och ekonomi som har betydelse för deras liv och framtid. De ska uppmuntras att delta och diskutera. Läroämnets abstrakta karaktär ska beaktas genom att läraren förklarar och konkretiserar centrala begrepp som används. I studierna uppmanas eleven att använda för ämnet passande lärstrategier. För att åskådliggöra används bilder, film, kartor och diagram. Även lek och drama är en viktig del av undervisningen. Vid behov kan texter förenklas och begrepp förklaras med tanke på elevernas individuella behov, språkliga bakgrund och lärstrategier. Bilder, tankekartor och ordlistor kan användas som hjälpmedel. Samhällslärastudierna och -förståelsen kan även stödas i modersmålsundervisningen, S2-undervisningen eller genom samordnad undervisning. På dessa lektioner kan olika lässtrategier, begrepp och texter som stöder det studerade temat lyftas fram. Möjlighet till fördjupning och differentiering beaktas. Bedömning av elevens lärande i samhällslära i årskurs 4 6 I undervisningen i samhällslära ska man genom bedömning och feedback handleda och uppmuntra eleverna att agera aktivt och konstruktivt i den egna närmiljön och att tillämpa sina samhällskunskaper och -färdigheter i praktiken. I bedömningen ska läraren beakta olika sätt att arbeta och producera. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur väl eleven behärskar sina samhällskunskaper. Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i samhällslära genom att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i års-kurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i samhällslära. Med tanke på studieframgången är det viktigt att eleven har en uppfattning om hur det omgivande fungerar, ser sig själv som en del av medborgar och är medveten om sitt ansvar och sina möjligheter att påverka. Helhetsskapande undervisning och samhällslära Samhällslära är ett undervisningsämne genom vilket eleven bekantar sig med omvärlden och samhälleliga fenomen ur olika perspektiv. Ur innehållet i samhällsläran, dvs. vardagslivet, demokratin i, aktivt medborgarskap, möjligheter att påverka och ekonomisk verksamhet, är det lätt att lyfta fram flera verkliga samhälleliga fenomen. Berikande samarbete med olika läroämnen, årskurser och när är lätt att förverkliga. Eleverna deltar i val av de fenomen som studeras, i planering av lärområden och i val av arbetsmetod och utvärdering. Samarbete kan ske mellan ett eller flera ämnen. Detta samarbete är naturligt t ex med modersmål, matematik och åskådningsämnen. Samarbete mellan samhällslära och konst- och färdighetsämnen fördjupar förståelsen för samt gör studierna i samhällslära upplevelserika och aktiverande för eleven. Centralt innehåll som anknyter till målen för samhällslära i årskurs 4 6 Innehållet väljs så att det stödjer målen. I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet: Eleverna får insikt i hur fungerar ur individens, familjens och närmiljöns synvinkel. Man funderar på hur var och en själv kan påverka tryggheten och trivseln i närmiljön. Dessutom fördjupar sig eleverna i arbete, yrken, egen penninganvändning och egen ekonomi samt ansvarsfull konsumtion i vardagliga situationer. I2 Ett demokratiskt samhälle: Eleverna bekantar sig med olika slag av samhällsgrupper i närmiljön och med deras rättigheter och skyldigheter, och övar sig i att fatta gemensamma beslut. De får även kunskap om demokratiska värden och grundprinciper, såsom mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet. Därtill behandlas olika kulturer och minoritetsgrupper i Finland.

I3 Aktivt medborgarskap och påverkan: Eleverna utforskar och tränar demokratisk kompetens och samhällsmedverkan i praktiken, det vill säga sådan kompetens som behövs för att kunna delta i olika grupper, till exempel i klassen, i skolan, på fritiden, inom ramen för olika fritidssysselsättningar och föreningar, i medier och i ekonomiska sammanhang. De övar sig också i att samarbeta med aktörer i närmiljön. I4 Ekonomisk verksamhet: Eleverna undersöker ekonomisk verksamhet och dess betydelse. De fördjupar sig i hur man förtjänar, använder och sparar pengar och i hållbar konsumtion. Dessutom får de i praktiska situationer kunskap om ekonomisk verksamhet i närmiljön via företag, arbetsplatser och serviceproducenter. Samhällslära årskurs 4 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I ÅRSKURS 4 Betydelse, värderingar och attityder M1 väcka elevens intresse för det omgivande och för samhällslära som vetenskap M3 stödja eleven att uppfatta sig själv som en individ och medlem i olika grupper och handleda eleven att förstå betydelsen av de mänskliga rättigheterna och jämlikhet samt att känna till mediernas roll och betydelse i M5 hjälpa eleven att inse betydelsen av arbete och entreprenörskap i närmiljön produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har olika syften Att implementera kunskaper om M7 uppmuntra eleven att träna grundläggande demokratisk kompetens och att diskutera olika åsikter konstruktivt M8 hjälpa eleven att förstå grunderna för sin egen penninganvändning och sina KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K1 Förmåga att tänka och lära sig Arbete i grupp används mångsidigt och konsten att arbeta tillsammans förstärks. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens I skolarbetet lär eleven att känna till betydelsen av deklarationen för mänskliga rättigheter. Särskild vikt läggs vid barnkonventionen. Eleverna handleds till att respektera de mänskliga rättigheterna. Eleverna uppmuntras att prova olika sätt att uttrycka sig och njuta av arbetsglädje. K3 Vardagskompetens Eleverna uppmuntras till att ta ansvar för sin omgivning och att delta i utvecklandet av skolsamfundets verksamhet. Genom att arbeta tillsammans kan eleverna utveckla emotionell och social kompetens Med hjälp av spel, lekar och gemensamma uppgifter lär sig eleven förstå regler, överenskommelser, vikten av tillit och träna att fatta beslut. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet Eleverna får insikt i hur fungerar ur individens, familjens och närmiljöns synvinkel. Man funderar på hur var och en själv kan påverka tryggheten och trivseln i närmiljön. Dessutom fördjupar sig eleverna i arbete, yrken, egen penninganvändning och egen ekonomi samt ansvarsfull konsumtion i vardagliga situationer.

egna konsumtionsval och öva färdigheter som anknyter till dem M9 uppmuntra eleven att delta i olika samhällsaktiviteter och träna sig i medieanvändning på ett säkert och samhällsmedvetet sätt Eleverna handleds i att ansvarsfullt och säkert använda sig av teknologi. K4 Multilitteracitet Eleven lär sig att inhämta kunskap, läsa, bedöma, tolka och jämföra olika texter, diagram och bilder. Eleverna uppmuntras till att mångsidigt använda olika kunskapskällor. Eleverna handleds att använda olika sök- och bibliotekstjänster. Eleverna handleds till att arbeta med olika medier i skolarbetet och på fritiden. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap I skolarbetet inkluderas praktisk verksamhet och samarbete, där eleverna får erfarenheter av arbete, olika yrken och att arbeta för andra Eleverna uppmuntras till att ta initiativ och till entreprenörskap. Samhällslära årskurs 5 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I ÅRSKURS 5 Betydelse, värderingar och attityder. M1 väcka elevens intresse för det omgivande och för samhällslära som vetenskap Att inhämta kunskaper och färdigheter som behövs i och förståelse för samhällsfrågor M3 stödja eleven att uppfatta sig själv som en individ och medlem i olika grupper och handleda eleven att förstå KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Eleven lär sig Eleverna handleds till att respektera de mänskliga rättigheterna. Eleverna uppmuntras att prova på olika sätt att uttrycka sig. Eleven bekantar sig med olika kulturer och minoritetsgrupper. Detta ökar förståelsen för och uppskattning av varandra. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN I2 Ett demokratiskt samhälle Eleverna bekantar sig med olika slag av samhällsgrupper i närmiljön och med deras rättigheter och skyldigheter, och övar sig i att fatta gemensamma beslut. De får även kunskap om demokratiska värden och grundprinciper, såsom mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet. Därtill behandlas olika kulturer och minoritetsgrupper i Finland.

betydelsen av de mänskliga rättigheterna och jämlikhet samt att känna till mediernas roll och betydelse i produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har olika syften K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven blir intresserad av att påverka i skolmiljö och. Eleven får öva sig i att påverka i verkliga situationer. Samhällslära årskurs 6 Mål för undervisningen i samhällslära i årskurs 6 Betydelse, värderingar och attityder. M1 väcka elevens intresse för det omgivande och för samhällslära som vetenskap Att inhämta kunskaper och färdigheter som behövs i och förståelse för samhällsfrågor M3 stödja eleven att uppfatta sig själv som en individ och medlem i olika grupper och handleda eleven att förstå betydelsen av de mänskliga rättigheterna och jämlikhet samt att känna till mediernas roll och betydelse i produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har olika syften Att implementera kunskaper om KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL K1 Förmåga att tänka och lära sig Arbete i grupp används mångsidigt och konsten att arbeta tillsammans förstärks. K2 Kulturell och kommunikativ kompetens Eleverna uppmuntras att prova på olika sätt att uttrycka sig. K3 Vardagskompetens Eleverna uppmuntras till att ta ansvar för sin omgivning och att delta i utvecklandet av skolsamfundets verksamhet. Genom att arbeta tillsammans kan eleven utveckla emotionell och social kompetens. Med hjälp av spel lekar och gemensamma uppgifter lär sig eleven förstå regler, överenskommelser, vikten av tillit och träna sig att fatta beslut. Eleven lär sig att ansvarsfullt och säkert använda sig av teknologi. K4 Multilitteracitet INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN I3Aktivit medborgarskap och påverkan Eleverna utforskar och tränar demokratisk kompetens och samhällsmedverkan i praktiken, det vill säga sådan kompetens som behövs för att kunna delta i olika grupper, till exempel i klassen, i skolan, på fritiden, inom ramen för olika fritidssysselsättningar och föreningar, i medier och i ekonomiska sammanhang. De övar sig också i att samarbeta med aktörer i närmiljön.

M7 uppmuntra eleven att träna grundläggande demokratisk kompetens och att diskutera olika åsikter konstruktivt M9 uppmuntra eleven att delta i olika samhällsaktiviteter och träna sig i medieanvändning på ett säkert och samhällsmedvetet sätt Betydelse, värderingar och attityder. M1 väcka elevens intresse för det omgivande och för samhällslära som vetenskap Eleven handleds att utveckla sin multilitteracitet och att tolka och producera texter i olika kontext. Förmåga till kritiskt läsande utvecklas i sammanhang som är betydelsefulla för eleven Eleven handleds till att arbeta med olika medier i skolarbetet och på fritiden. K5 Digital kompetens Eleven lär sig att mångsidigt utnyttja informations- och kommunikationsteknologi och förstärker kollaborativt lärande. Eleven får erfarenhet i att använda informations- och kommunikationsteknologi som påverkningskanal. Eleverna samarbetar i med utomstående aktörer. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Eleven handleds till att arbeta organiserat och målmedvetet samt att ta ansvar för sitt agerande. Eleven får erfarenhet av arbete, olika yrken och av att arbeta till förmån för andra. Eleven uppmuntras till att ta initiativ och till entreprenörskap. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven blir intresserad av påverkningsmöjligheter i skolsamfundet och i. Eleven får öva sig att påverka. K3 Vardagskompetens Eleven bekantar sig med principerna för hållbar konsumtion, funderar kring betydelsen av sparsamhet och planering samt gör praktiska övningar. I4 Ekonomisk verksamhet Eleverna undersöker ekonomisk verksamhet och dess betydelse. De fördjupar sig i hur man förtjänar, använder och sparar pengar och i hållbar konsumtion. Dessutom får de i praktiska situationer kunskap om

Att inhämta kunskaper och färdigheter som behövs i och förståelse för samhällsfrågor M3 stödja eleven att uppfatta sig själv som en individ och medlem i olika grupper och handleda eleven att förstå betydelsen av de mänskliga rättigheterna och jämlikhet samt att känna till mediernas roll och betydelse i M5 hjälpa eleven att inse betydelsen av arbete och entreprenörskap i närmiljön produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har olika syften Att implementera kunskaper om M8 hjälpa eleven att förstå grunderna för sin egen penninganvändning och sina egna konsumtionsval och öva färdigheter som anknyter till dem Eleverna handleds i att fungera som konsumenter samt att kritiskt granska påverkan av media och reklam. K4 Multilitteracitet Eleverna lär sig söka kunskap om ekonomisk verksamhet, läsa, tolka och jämföra olika texter, diagram och bilder Eleven handleds till att iakta och tolka sin omgivning. K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap Eleverna får erfarenhet av arbete, olika yrken och att arbeta till förmån för andra. Eleven uppmuntras till att ta initiativ och till entreprenörskap. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Att väcka elevens intresse för entreprenörskap och påverkan. Eleven får öva sig att påverka Eleven handleds i att förstå betydelsen av sina egna val, sin livsstil och sina handlingar ekonomisk verksamhet i närmiljön via företag, arbetsplatser och serviceproducenter. Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i samhällslära Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Betydelse, värderingar och attityder M1 väcka elevens intresse för det I1 I4 omgivande och för samhällslära som vetenskap I1 I4 Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Motivationsfaktorer används inte som grund för bedömningen. Eleverna uppmuntras att reflektera över sina erfarenheter som en del av självbedömningen. Etisk förståelse och omdömesförmåga används inte som grund

Att inhämta kunskaper och färdigheter som behövs i och förståelse för samhällsfrågor M3 stödja eleven att uppfatta sig själv som en individ och medlem i olika grupper och handleda eleven att förstå betydelsen av de mänskliga rättigheterna och jämlikhet samt att känna till mediernas roll och betydelse i M5 hjälpa eleven att inse betydelsen av arbete och entreprenörskap i närmiljön produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har olika syften Att implementera kunskaper om M7 uppmuntra eleven att träna grundläggande demokratisk kompetens och att diskutera olika åsikter konstruktivt M8 hjälpa eleven att förstå grunderna för sin egen penninganvändning och sina egna konsumtionsval och öva färdigheter som anknyter till dem I2 I1 Förmåga att reflektera över gemensamma spelregler och principen om lika värde Förmåga att analysera mediernas roll I1, I4 Förmåga att förstå betydelsen av arbete och entreprenörskap I1-I3 I1-I3 Förmåga att uppfatta olika perspektiv, syften och värderingar Förmåga att tillämpa grundläggande demokratisk kompetens samt samhällskunskaper och -färdigheter i praktiken I2, I3 Förmåga att tillämpa grunderna för penninganvändning och egna konsumtionsval för bedömningen. Eleverna uppmuntras att reflektera över sina erfarenheter som en del av självbedömningen. Eleven förstår betydelsen av gemensamma spelregler och kan följa dem. Eleven kan motivera varför de mänskliga rättigheterna är betydelsefulla och varför ett rättsväsende behövs i. Eleven kan ge exempel på hur olika medier kan användas för att påverka. Eleven kan ge exempel på betydelsen av arbete och entreprenörskap för att säkra en utkomst för familjen och för att garantera ett fungerande samhälle. Eleven kan beskriva hur samhällsinformation som produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har olika syften. Eleven kan tillämpa demokratiska principer och färdigheter, till exempel att lyssna, ta ställning och anpassa sig till majoritetsbeslut och vilken effekt de har i när. Eleven kan motivera sin penninganvändning och sina konsumtionsval och berätta hur konsumtionsvalen påverkar andra människor och miljön. Eleven kan också bedöma

sambandet mellan konsumtion och sparande. M9 uppmuntra eleven att delta i olika samhällsaktiviteter och träna sig i medieanvändning på ett säkert och samhällsmedvetet sätt I1, I4 Mediekunskap och mediekompetens Eleven kan använda medier som verktyg för att tänka och handla i samhällsfrågor samt reflektera över medieanvändning och säkerhet.