Socialpolitik och välfärd

Relevanta dokument
Critical Race teori del I

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Välfärden, medborgaren och marknaden

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Den nordiska modellen - universalismens principer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen


Beskrivning av utlysningens olika inriktningar

Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Kommande utlysning om programbidrag

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Den svenska arbetsmarknadsmodellen en jämförelse med andra länder. Joakim Palme Statsvetenskalpiga institutionen och UCLS Uppsala universitet

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

Den lilla staden. Den stora naturen. Den nya andan.

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Sociologi I och II, Stockholms universitet ht-2010 Komparativ Sociologi (6hp)

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Funktionshindrade i välfärdssamhället

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Vad driver utveckling?

Jakten på det sociala kapitalet. Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

Klart att det spelar roll!

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM

Resolution R.2. Kollektivavtal

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Internationell politik 1

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Policy för. Arbetsmarknad

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015

Arbete som rättighet eller skyldighet. Föreställningar om arbetsmarknadsfrånvaro i välfärdsstaten

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning

Att (sam) verka i offentlighetens tjänst Varför jämställdhet och jämlikhet är kvalitet för museer

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Inkomstpolitiskt program

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Digitalisering i välfärdens tjänst

PTSD och Dissociation

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

Perspektiv och teorier i internationell politik

Mathilda Wrede-seminariet 2010 Internationell migration och genus: nya perspektiv och interaktioner inom välfärdssektorn

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Att sätta sin region i ett sammanhang

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

POLICY. Integrationspolicy. Utbildning Arbete Integration

Mänskliga rättigheter

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.


Politisk inriktning för Region Gävleborg

Vad är rättvisa skatter?

En fullmatad rapport

Transkript:

Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko

Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet Samhällsvetenskapliga diskussioner om aktörer/subjekt i politiska processer & maktförhållande Filosofiska idéer om rättvisa och ansvar Kulturella narrativ om normativa föreställningar som (re)producerar (mis)tro mot Vs, individuella/gruppintressen, makt förhållande, effektivitet etc. (går som ett röd tråd igenom filosofiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga förklaringsmodeller)

Materiella och moraliska kontrollmekanismer (se Titmuss) T H Marshall Medborgarskap (den klassiska och den liberala idealen) Rights and duties of the member of a nation-state or city (Scott & Marshall, 2005: 70) medlemskap i ett gemenskap (full membership) rättigheter och skyldigheter jämlikhet Motprestation och legitimitet

Gör kollektiv agerande möjlig, skapar förutsättningar för sociala konflikter 1900-talet POLITISKA CIVILA 1800-talet Skapar förutsättningar för det kapitalistiska samhället MEDBORGARENS RÄTTIGHETER SOCIALA 2000-talet Rätt till en viss status oberoende av deltagande i den kap. konkurrensen

Kritiken av det sociala medborgarskapet Förknippad med västerländska politiska historia och nationalstaten Linjär och progressiv beskrivning (ÖE sociala rättigheter före civila rättigheter) Can go backwards Onyanserad bild av rättigheter (genus & reproduktion, etnisk mångfald, miljö- och djurrättigheter medborgare reduceras till arbetare Utmannad av migration och nyliberalism

R Titmuss Krig och välfärdsastat: ökad intresse för befolkningens fysiska och psykiska hjälsa, formulering av gemensamma standard alla är jämlika inför risker och faror Hur producerade samhällen välfärd? En mer nyanserad bild, utöver ekonomiska bidrag (social service, arbetsmarknad, (om)fördelning av resurser) What is welfare for some groups is illfare for others (Titmuss, 1974: 27)

Ett komparativt och ett normativt perspektiv 3 ideala typer: residual, idustrial achievement-performance, institutional redistributive (individen, arbetsgivaren, staten) En normativ diskussion om ansvarstagande Universalism = socialt medborgarskap: till alla efter behov och oberoende av ekonomiska resurser Frigörelse från stigma och moralisk kontroll

---- Strukturella förhållanden låg konjunktur arbetslöshet (strukturell) diskriminering Arbetslöshet ---- Individuella risker funktionshinder sjukdom åldrande barn familjeförsörjares död Utbildning Arbetsmarknad Inkomst Välfärd Kompetens utveckling Administrativ reglering VO tjänster Försörjningsstöd försäkring bidrag

Socialpolitikens roll i samhället Systemintegration: samförstånd och värdegemenskap Reproduktion av det kapitalistiska samhället: kapitalackumulation och legitimering Maktutövning: marginalisering och diskriminering

Maktresursteori social institutions occurred in result of activities of specific actors establishment of social policy programmes is related to the state s response to the demands of competing interest groups two most powerful actors in society capitalist class by virtue of its control over economic resources, and labour with a potential access to political resources and thereby potential influence on social reform and distributional inequalities (O Connor & Olsen ed., 1998: 6)

Ett komparativt perspektiv Esping-Andersen (1990) Stratifiering (ojämlikhet) De-komodifiering Form för solidaritet: universalism vs selektivism Bas för solidaritet (medborgarskap, behovsprövning, försäkringar) Korpi & Palme (1998) - Bas för solidaritet - Ersättningsnivåer - Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare

Den svenska modellen: Nära relationer mellan arbetsmarknadens parter. Korporativism - samförstånd mellan regering, fack och näringsliv: restriktiv ekonomisk politik (beskattning) stor offentlig sektor aktiv arbetsmarknadspolitik solidarisk lönepolitik

Den svenska modellen (fort) Modellens mål Kontrollera inflation Upprätthålla sysselsättning Inkomstfördelning (jämlikhet) Balansera arbetskrafts efterfråga och utbud (förflytning av arbetskraft) Unikt: Har flera mål Varje politisk instrument syftar till att nå flera mål Olika instrument interagerar

Den svenska modellen (kompromiss) En grundförutsättning för den svenska modellen är den historiska kompromiss mellan olika sociala klasser som tog sig tydliga uttryck under 1900-talet, men som har djupa historiska rötter. (Magnusson 1993)