Case En rapport från Viadidakt om framtida utmaningar för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner

Relevanta dokument
Yttrande över förslag till regionalt utvecklingsprogram för Sörmland "Sörmlandsstrategin 2020"

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget

Sammanträdande organ VIADIDAKTNÄMNDEN Tid Måndag 25 februari 2013 kl

Delårsrapport. Viadidakt

Nätverksträff Skolmatsakademin Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Delårsrapport för Viadidakt 2011

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Gymnasieskolan och småföretagen

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Länsstyrelsens länsuppdrag

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Kompetensförsörjningsdagarna. 25 april Christina Hassel Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten. Utbildningsdepartementet 1

Måldokument Utbildning Skaraborg

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Måldokument Utbildning Skaraborg

ESLÖVS KOMMUN. Barn och Utbildning Per Jönsson. Mål för Gymnasie - och vuxenutbildningsnämnden GoV.2015.

Viadidaktnämndens åtaganden inför övergripande plan med budget

Ett trettiotal rekommendationer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

APRIL Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Budget 2017 S-MP-V 1

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Yttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Strategi för näringslivssamverkan

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Framtida utbildning och arbetsmarknad

KAMPEN OM KOMPETENSEN

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Lagen om anställningsskydd

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Vilket påstående är rätt?

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

En väl fungerande arbetsmarknad

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Arbetsmarknadsutsikter

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Vilket påstående är rätt?

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Inriktningsdokument för Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 2017

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Samarbetspartner & projektägare

Varför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

Transkript:

D.nr: VIAN 2013:12-011 Dokument: 2013:166 Senast uppdaterad: 2013-02-25 Case 2030 En rapport från Viadidakt om framtida utmaningar för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner

Innehåll 1. Bakgrund 3 1.2 Viadidakts process 3 2. Sammanfattande bedömning 4 3. Slutsatser för samhällsplaneringen åren 2020 och 2030 för Katrineholms och Vingåkers kommuner 4 3.1 Svaga traditioner och negativa attityder till högre studier = låg utbildningsnivå 4 3.2 Tillgång och efterfrågan av kompetens på arbetsmarknaden 5 3.3 God tillgång till yrkesutbildningar 7 3.4 Behörighetsgivande utbildningar 7 3.5 Behovsanpassade insatser 7 3.6 Ökat fokus på entreprenörskap och företagande 8 3.7 Förbättrad matchning 8 3.8 Infrastruktur och stöd för FoU 9 3.9 Kompetensutveckling för näringslivet 9 3.10 Förbättrad tandemrekrytering 10 3.11 Gruppen utrikes födda med ingen eller bristande utbildning 10 3.12 Ansvar och finansiering av stöd till nyanlända 11 3.13 Ökad samverkan 11 3.14 Effektiviseringar 11 3.15 Förändrad organisationsform för Viadidakt 12 4 Källor och underlag 13 2

1. Bakgrund Som underlag till den framtida samhällsplaneringen har Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholms kommun önskat underlag från flera andra förvaltningar i kommunen, däribland Viadidakt. Som underlag för arbetet har konsultföretaget WSP Analys & Strategi tagit fram ett basscenario med några olika trender utifrån befolkningsförändring i Katrineholms kommun (+1 procent, SCB:s trend samt -1 procent). Viadidakt har låtit komplettera detta basscenario med liknande underlag för Vingåkers kommun eftersom rapporten och vidare strategiskt arbete ska kunna omfatta hela Viadidakts verksamhets- och geografiska område då så väl nämnd och förvaltning är gemensam med Vingåkers kommun. 1.2 Viadidakts process Torsdag 13 december 2012 gjordes en genomgång av underlagsmaterial för basscenariot för Viadidakts ledningsgrupp och Viadidaktnämndens presidium. Frågan har diskuterats på flera av Viadidakts ledningsgruppsmöten samt på workshops inom förvaltningens enheter. Fredag 1 februari 2013 hölls en workshop med Viadidaktnämndens politiker, förvaltningens ledningsgrupp samt handläggare från Kommunledningsförvaltningen i Katrineholms kommun. Viadidakts utvecklingsledargrupp har arbetat med underlaget och därefter har en beredningsgrupp bestående av förvaltningschef, förvaltningssekreterare, kvalitetsstrateg och kommunikationsstrateg sammanställt rapporten. Som underlag till Viadidakts rapport ligger bland annat materialet för Case 2030, ett antal andra rapporter men också slutsatser och analyser från tidigare strategiskt arbete i Viadidaktnämndens strategigrupp (nämndens presidium och förvaltningens ledningsgrupp). Förutom att rapporten översänds till kommunledningsförvaltningarna i Katrineholms och Vingåkers kommuner kommer innehållet i rapporten att bearbetas och uppdateras vidare och därmed utgöra ett viktigt underlag för förvaltningens och nämndens fortsatta strategiska arbete. 3

2. Sammanfattande bedömning Utmaningarna inom områdena utbildning, integration och arbetsmarknad är stora och avgörande för Katrineholms och Vingåkers kommuners framtida utveckling. För att kunna möta dessa utmaningar krävs bland annat: Att Viadidakt utvecklar en organiserad samverkan med i första hand liknande verksamheter i andra kommuner för att få större underlag för specialiserad kompetens samt ett brett och flexibelt utbud inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. För att öka flexibiliteten men framför allt för att möjliggöra en utökad samverkan behöver Viadidakts framtida organisationsform utredas. Ökad samverkan mellan kommun, statliga myndigheter och andra organisationer för att kunna utveckla individuella och flexibla lösningar samt förbättra effektiviteten. Ett tydligt fokus inom kommunorganisationerna för att förändra de bristande studietraditionerna och den negativa attityden till högre studier. Att utbildningssystemets utbud tydligare fokuserar planering, utbud och uppföljning utifrån matchningsproblematik på arbetsmarknaden och regionala arbetsmarknads- och utbildningsprognoser. Ökade resurser och flexiblare organisation för att möta förändringar. 3. Slutsatser för samhällsplaneringen åren 2020 och 2030 för Katrineholms och Vingåkers kommuner Då den konkreta utvecklingen inom Viadidakts verksamhetsområden vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad, i hög grad påverkas av faktorer som lagstiftning, global utveckling, individuella val och behov från invånare, företag och kunder samt verksamheternas finansiering är det mycket svårt att dra detaljerade slutsatser hur verksamheten påverkas specifika år och i numerär omfattning. Därför har vi valt att nedan fokusera på de större utmaningar vi står inför på kort och på lång sikt (fram till år 2020 och fram till år 2030). 3.1 Svaga traditioner och negativa attityder till högre studier = låg utbildningsnivå Invånarna i både Katrineholms och Vingåkers kommuner har låg utbildningsnivå. Det finns svaga traditioner och ibland även en negativ attityd till högre studier. Andelen inpendlare till arbeten som kräver högre utbildningsnivå och som ofta har en högre lönenivå är hög vilket innebär att kommunerna förlorar potentiell skattekraft. Detta förhållande och denna trend är tydligare i Vingåkers kommun än i Katrineholms. 1 1 Underlag från bl.a. WSP och statistik från SCB. 4

Fortsätter trenden med långsammare ökning av utbildningsnivån än i övriga riket samt könssegregerat val av utbildningar och yrke innebär det: Hinder för företag att växa. Svårigheter för företag att stanna kvar. Problem för offentlig sektor att bedriva verksamhet. 2 Kunskapsintensiva tjänster är en sektor som vuxit snabbt de senaste åren. I Katrineholm och Vingåker är sektorn liten och har växt långsammare än vad som kan förväntas. En viktig tillväxtfaktor för ortutvecklingen är att främja satsningarna på kunskapsintensiv industri och tjänster vilket innebär att höja utbildningsnivån bland invånarna. 3 Förutom en tydlig organisatorisk infrastruktur för högre och livslångt lärande i kommunerna, aktiva insatser för att förlägga och marknadsföra möjliga eftergymnasiala utbildningar samt nya kreativa lärmiljöer krävs kraftfulla insatser för att påverka traditioner och negativa attityder till högre studier. Viadidakt vill särskilt betona vikten av att: påverkan och uppmuntran till högre studier är kommungemensamma uppdrag där kommunledningarnas inställning och resursfördelning är av avgörande betydelse och att fler invånare har möjlighet och tar steget att studera vidare inom områden som teknik, matematik, omvårdnad/vård samt förskollärare. 3.2 Tillgång och efterfrågan av kompetens på arbetsmarknaden En förutsättning för att regionens företag ska kunna expander och för att nya företag ska vilja etablera sig är möjligheten att rekrytera personal med rätt kompetens väsentlig. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012 för Sörmland framgår att 54 procent av de tillfrågade företagen i länet upplever ganska eller stora svårigheter med att rekrytera. De främsta anledningarna till svårigheterna är bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet och bristen på personer med rätt utbildning. 4 I företagsenkät i Vingåkers kommun från 2012 5 visade motsvarande siffra på cirka 34 procent. Matchningsproblematiken beskrivs vidare under avsnittet 3.7. Nedanstående översikt visar den obalans som kommer finnas i Sörmland fram till år 2030 givet att utvecklingen fortsätter utifrån dagens mönster. Underlaget baseras till största delen på Regionförbundet Sörmlands utbildnings- och 2 Sörmlandsstrategin 2020 3 Omvärldsanalys Katrineholm. Inregia AB 4 Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012 för Sörmland. 5 Enkätsammanställning från Stora besöksdagen 2012 i Vingåker. 5

arbetsmarknadsprognos där viss hänsyn är tagen för arbetsmarknaden i Katrineholm och Vingåker. Utbildning Nivå Prognos Barn- och fritid Gymnasial Brist från och med 2017 Bygg Gymnasial Stabilt överskott Data, el- och Gymnasial Stabilt överskott energiteknik Industri Gymnasial Från ca 2017 beräknas efterfrågan öka. På lång sikt stor brist. Naturbruk Gymnasial Stabilt överskott. Omvårdnad Gymnasial Redan i dag brist med mycket kraftig ökning av efterfrågan. Gymnasie- och Gymnasial och Brist på lång sikt. högskoleinenjör eftergymnasial Tandsköterskor Eftergymnasial Efterfrågan har börjat öka. Stor brist på lång sikt. Civilingenjörer - Eftergymnasial Efterfrågan har börjat öka. Stor brist på lång sikt. inriktning maskin och farkostteknik Ekonomer Eftergymnasial Överskott som väntas öka något. Fritidspedagoger Eftergymnasial Efterfrågan har börjat öka. Stor brist på lång sikt. Förskollärare Eftergymnasial Redan i dag brist med mycket kraftig ökning av Grundskollärare senare år och gymnasium Eftergymnasial efterfrågan. På kort sikt en begynnande brist. På lång sikt stor brist. Humanister Eftergymnasial Redan nu visst överskott som förväntas öka. Personal- och Eftergymnasial Redan nu visst överskott som förväntas öka. beteendevetare Sjuksköterskor Eftergymnasial På kort sikt en begynnande brist. På lång sikt stor brist. Socionomer Eftergymnasial På kort sikt överskott. På lång sikt mycket stort överskott. Speciallärare Eftergymnasial På kort sikt en begynnande brist som ökar. Yrkeslärare Eftergymnasial På kort sikt en begynnande brist som ökar. Flera rapporter pekar på att behovet av utbildad personal inom vård och omvårdnad samt förskollärare ökar 6 samtidigt som resurserna för dessa utbildningar i dag är starkt begränsade. Höjda krav inom vård- och omsorgsområdet kräver dessutom en ökad volym av sjuksköterskeutbildningar på hemmaplan. Viadidakt förutser ett behov av personal inom vård och omvårdnad med annan språkkompetens (de vanligaste utomnordiska språken). För att möta detta behov krävs på längre sikt ökad volym och finansiering av utbildningsinsatser inom vård och omvårdnad för utomnordiskt födda. 6 Bl.a. Sörmland 2020 en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos. 6

3.3 God tillgång till yrkesutbildningar De senaste åren har finansieringen av yrkesutbildningar varierat kraftigt vilket inneburit problem med långsiktig planering, både för Viadidakt och för individer med behov och intresse för dessa utbildningar. Viadidakt konstaterar behov av långsiktig och stabil finansiering av ett basutbud av yrkesutbildningar i regionen. Detta gäller inte minst för de områdena på arbetsmarknaden där framtida arbets- och kompetensbrist prognostiseras. En ökad regional samverkan kan möjliggöra genomförandet av ett bredare utbud av yrkesutbildningar då ett större elevunderlag ger bättre ekonomiska förutsättningar. En långsiktighet vad gäller kostnadsintensiva yrkesutbildningar är viktig för regionen. 3.4 Behörighetsgivande utbildningar De senaste årens utveckling har starkt begränsat möjlighet för vuxna inom Katrineholms och Vingåkers kommuner att få tillgång till behörighetsgivande utbildning för högre studier. Att erbjuda invånarna en högklassig kommunal service, i vilket tillgång till en flexibel och kvalitativ vuxenutbildning inryms, är ett grundläggande men viktigt instrument för att behålla och locka till sig fler invånare. Det finns inga fördelar att ha detta när alla andra har det, men det är enbart nackdelar att inte kunna erbjuda det när andra har god tillgång till utbildning. 7 I dagsläget möter Viadidakt ofta invånare som inte har möjlighet att studera vidare på hemmaplan och där man tvingas flytta till andra kommuner som har mer resurser till behörighetsgivande utbildningar. Viadidakt vill poängtera att på kort sikt måste möjligheten att skaffa sig behörighet för eftergymnasiala studier öka för att kommunerna ska kunna behålla invånare och vara attraktiva för inflyttning. Att återinföra fler pedagogiska och flexibla studiesätt samt utveckla nya kreativa lärmiljöer är viktiga åtgärder för att öka attraktiviteten till grundläggande och behörighetsgivande utbildningar. På kort sikt kräver detta både organisatoriska förändringar och ekonomiska resurser både till drift och investeringar. 3.5 Behovsanpassade insatser Det krävs en mer samordnad och effektiv myndighetsstruktur eftersom dagens myndigheter i alltför hög grad ser den enskilde som ett ansvar för någon annan och att någon annan ofta synes vara kommunerna. För att få fler i arbete och färre bidragsberoende krävs en ny samordnad myndighetsstruktur enligt modellen En gemensam ingång för arbetssökande med särskilda behov. Detta för att det 7 Omvärldsanalys Katrineholm. Inregia AB 7

gemensamma ansvaret för den enskildes behov av samordnade insatser ska bli tydligt. 8 Behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som exempelvis ungdomar utan fullständig gymnasiekompetens och utomeuropeiskt födda bör öka. I sammanhanget vill vi betona vikten av god tillgång till arbetsträning och arbetspraktik liksom möjlighet till tillgång till utbildning på olika nivåer på hemmaplan. 3.6 Ökat fokus på entreprenörskap och företagande Attityderna till entreprenörskap och nytänkande måste bli mera positiva. De normer som gjort storskalig industriproduktion framgångsrik i ett historiskt perspektiv måste ersättas med positiva attityder till entreprenörskap och innovationer. Skolan och utbildningssystemet är en viktig aktör i denna förändring. Det kommunala ansvaret är indirekt där man via påverkan på andra aktörer i tillväxtpolitiken, medverka till att satsningar på forskning och utveckling (FoU), högre utbildning, och lärande nätverk utformas så att kommunernas näringsliv berörs. Genomförs satsningar som på lång sikt gör att efterfrågan på arbetskraft ökar i regionen kommer det leda till ökad inflyttning. 9 Viadidakt ser därför att en ökad samverkan mellan regionens grund- och gymnasieskolor, Viadidakt samt näringsliv och organisationer är en viktig del för att i tidig ålder skapa intresse för entreprenörskap och företagande. Vidare är infrastrukturen för entreprenörskap, livslångt lärande och nätverkande viktiga delar att utveckla. 3.7 Förbättrad matchning När arbetsgivares utbildningsmässiga krav inte stämmer överens med arbetssökandes eller arbetstagares utbildningsnivå uppstår friktion på arbetsmarknaden och matchningseffektiviteten påverkas negativt. Endast ungefär hälften av alla anställda i Sverige är idag korrekt matchade vad gäller utbildningslängd och inriktning på utbildning. Den framtida utmaningen består i att fortsätta med reformer som underlättar matchningen. Det handlar såväl om att underlätta flexibiliteten, förbättra incitamenten och minska inträdeshindren på arbetsmarknaden, som om att utveckla utbildningssystemet. 10 Till stor del hänger frågan ihop med stycke 3.2 som beskriver obalanserna inom tillgång och efterfrågan av kompetens på arbetsmarknaden. Viadidakt konstaterar att omvärldsbevakningen inom området måste förbättras, samverkan mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet måste 8 Enligt SKL:s förslag om En gemensam ingång 2008-06-18. 9 Omvärldsanalys Katrineholm. Inregia AB 10 Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen. 8

utvecklas, arbetsmarknadens kompetensbehov måste bli mer styrande för utbildningssystemets utbud. 3.8 Infrastruktur och stöd för FoU Teknisk utveckling och innovationer är faktorer som har störst effekt på den långsiktiga tillväxten. Utbildning och FoU är viktiga faktorer bakom teknisk utveckling och innovationer. I en allt hårdare global konkurrens satsar alla regioner på att höja utbildningsnivån och öka anslagen till FoU. Därför räcker inte satsningar på ökad utbildningsnivå och större anslag till FoU som konkurrensmedel. Det interaktiva lärandet i nätverk och kluster är det avgörande konkurrensmedlet. Viadidakt vill betona några av flera faktorer som är viktiga för att på lång sikt skapa regional tillväxt: Graden av företagen i regionens deltagande i utvecklingen av ny kunskap och omvandlingen av ny och gammal kunskap till nya produkter. I vilken grad en god livskvalitet kan skapas, som lockar personer i arbetsför ålder och med hög utbildningsnivå till regionen. I vilken utsträckning regionala och lokala strukturella förhållanden främjar eller hindrar innovationsprocesser samt bildandet och spridandet av ny kunskap. För att ta till vara på dessa faktorer behöver på kort sikt samverkan förbättras mellan vuxenutbildningen och aktörer inom FoU samt liksom utveckling av mötesplatser och nätverk. 3.9 Kompetensutveckling för näringslivet Att företag som satsar på kontinuerlig kompetensutveckling är mer framgångsrika än övriga är sedan länge välkänt faktum. Tillgången till kompetensutvecklingsmöjligheter och en väl fungerande infrastruktur på hemmaplan är en viktig faktor för att stärka näringslivets möjligheter. En företagarenkät i Vingåkers kommun 2012 11 visade att över hälften av de tillfrågade företagen anser att man är i behov av kompetensutvecklingsinsatser. Kultur- och språkkompetens för näringslivet Ökad globalisering med kontakter på nya tillväxtmarknader, exempelvis för BRICländerna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), 12 innebär ökat behov av kultur- och språkkompetens där Viadidakt kan vara en aktör. 11 Enkätsammanställning från Stora besöksdagen 2012 i Vingåker. 12 BRIC-länderna i världshandeln Brasilien, Ryssland, Indien och Kina i fokus. Kommerskollegium. 9

Tjänste- och besöksnäringen Möjligheter finns att öka och utveckla sysselsättningen inom tjänste- och besöksnäringen. Detta kräver både fler grundläggande utbildningar och kompetensutveckling för redan anställda i branscherna. Samordning av infrastruktur för näringslivets kompetensutveckling Det ska vara enkelt för näringslivet att få tillgång till kompetensutveckling och kontakt med utbildningsanordnare. De inventeringar av kompetensutvecklingsbehovet som skett i en eller flera av länets kommuner har tidigare ofta varit engångsinsatser i projektform där i vissa fall flera aktörer haft samma eller liknande uppdrag inom samma område. På kort sikt ser Viadidakt behovet av att en permanent infrastruktur för inventering och förmedling av det regionala kompetensutvecklingsbehov från näringslivet. Detta skulle kunna ske inom ramen för den regionala kompetensplattformen även om samverkan även bör sökas med angränsande kommuner i Östergötland och Örebro län. 3.10 Förbättrad tandemrekrytering För att lyckas rekrytera och få nyckelkompetens till arbetsmarknaden i Katrineholm och Vingåker kan förbättrad tandemrekrytering (rekrytering där man erbjuder båda partnerna arbete eller studier i närområdet) vara en möjlighet. Viadidakt ser behov av en gemensam kommunal infrastruktur för tandemrekrytering i regionen. 3.11 Gruppen utrikes födda med ingen eller bristande utbildning De senaste åren har gruppen utrikes födda med ingen eller bristande utbildningsnivå ökat. Denna grupp till högre grad än andra flyttar in och stannar kvar i Katrineholms, men framför allt inom Vingåkers kommun. 13 Att möta denna grupp är redan i dag en utmaning med stort tryck på bland annat undervisning i svenska för invandrare (sfi), grundläggande vuxenutbildning och olika andra stöd. Under 2013 utökas även kommunernas ansvar för samhällsorientering för nyanlända. På kort sikt krävs ökade insatser inom sfi, grundläggande vuxenutbildning, samhällsorientering och olika typer av stöd som exempelvis läs- och skrivstöd, information på andra språk och fler format som film samt flexibelt distribution av information utbildning. Särskilt viktigt att beakta i Vingåkers kommun är att anställningsbarheten av utomeuropeiskt födda ökar. För att möta utmaningen krävs på kort sikt ökade resurser. 13 WSP:s underlag till Case 2020 för Katrineholms kommun samt Gemensamma planeringsförutsättningar i Vingåkers kommun. 10

3.12 Ansvar och finansiering av stöd till nyanlända Etableringslagen har förändrat förutsättningar och finansiering av stödet till nyanlända. Viadidakt ser Ett stort behov av att det kommunala ansvaret för och finansiering av insatser till nyanlända måste preciseras. Att verksamheten med flyktingguider bör utvecklas. Att ansvar och finansiering av tydlig kommuninformation på olika språk bör tydliggöras. Att den kommunala grundorganisationen måste ha en föränderlig beredskap för nyanlända. Att en fortsatt stor anhöriginvandring kräver ökad kapacitet och finansiering. Vikten av att integrationsperspektivet beaktas i kommunernas fysiska och långsikta planeringsarbete. 3.13 Ökad samverkan Nätverk och mötesplatser Förutom tidigare beskrivna behov av ökad samverkan ser Viadidakt behov av att befintliga nätverk och mötesplatser för kompetensutveckling och utbildning i regionen bör inventeras och vid behov kompletteras. En samlad information om dessa arenor, syften och ansvar kan utvecklas. Viktiga yrkesgrupper för nätverk kan till exempel vara studie- och yrkesvägledare, utvecklings/utbildningsledare, informatörer, kvalitets- och uppföljning, IT-ansvariga. 3.14 Effektiviseringar Sörmlandsstrategin 2020 Den nyligen antagna Sörmlandsstrategin fokuserar på fyra prioriterade mål som är särskilt angelägna för utvecklingen i Sörmland. Dessa är: Goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Starka samband med omvärlden. Ett konkurrenskraftigt näringsliv. Hållbara och attraktiva livsmiljöer. Viadidakt ställer sig bakom dessa prioriteringar och ser möjligheter till att få draghjälp av det regionala arbetet för att öka och utveckla kommunernas attraktionskraft på ett effektivt sätt. 11

Ökad samverkan En ökad samverkan mellan exempelvis kommuner, regionförbund, staten och andra organisationer kan dels ge möjligheter till ökad effektivisering men också förbättrade och individanpassade insatser. Kvalitetshöjning inom grund- och gymnasieskolorna Brister i utbildningen på en nivå, exempelvis kvalitetsbrister i grund- och gymnasieskola, leder ofelbart till problem längre fram, såsom sämre genomströmning på högskolenivån. 14 En kvalitetshöjning inom grund- och gymnasieskolan skulle innebära att resurser inom vuxenutbildningen kan fokuseras bättre. En ingång och samlokalisering Viadidakt ser behovet av att fortsätta utvecklingen av tankesättet en ingång genom bland annat ett gemensamt service-/medborgarkontor i Katrineholm. Effektivisering för Viadidakts verksamheter i Katrineholm kan ske genom en samlokalisering. Viadidakt ser behov av en ny byggnad i Katrineholm som förutom effektiviseringar i form av samnyttjande av lokaler, teknik, personal även kan öka flexibiliteten och möta behovet av differentierade och moderna lärmiljöer. Tillgänglig offentlig service på hemmaplan Tillgång till offentlig service på hemmaplan kan leda till bättre service med ökad tillgänglighet och jämlikhet. Samtidigt kan denna typ av service från myndigheter och organisationer bidra till orternas attraktionskraft. I Vingåker ser Viadidakt möjlighet till ökad effektiviseringen genom högre närvaro och utökad samverkan mellan de aktörer som i dag finns representerade inom ramen för Servicekontoret på Åbrogården. På kort sikt ser vi även möjlighet att öka antalet aktörer och tjänster inom servicekontoret. I Katrineholm kan servicen öka genom att ett medborgarkontor inrättas. För att ytterligare öka kommunernas attraktionskraft för boende och inflyttning på längre sikt kan vissa tjänster som exempelvis studie- och yrkesvägledning, studier, rådgivning även erbjudas utanför kommunernas centralorter. 3.15 Förändrad organisationsform för Viadidakt I det strategiska arbetet har nämnden och förvaltningsledning identifierat behov av att ytterligare öka samverkan med andra kommuner och aktörer inom Viadidakts nuvarande verksamhetsområden. Sedan Viadidakt bildades 2002 har samverkan och flexibilitet varit framgångsfaktorer men för att stå rustade inför de stora framtida utmaningarna krävs ökad omvärldsbevakning, spetskompetens med underlag för specifika tjänster, brett utbud av åtgärder och utbildningar samt en tydligare formaliserad och organiserad samverkan. 14 Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen. 12

Utökad samverkan skulle kunna utvecklas i organiserad form för hela eller delar av Viadidakts verksamhetsområden med angränsande kommuner i Sörmland, Östergötland och Närke. Utökad samverkan med andra kommuner i landet utesluts inte vad gäller vissa verksamhetsområden samt för nätverkande, kompetensutbyte och upphandlingar. Förutom svårigheter med i stort sett oförändrad rambudget och minskat statsbidrag innebär nuvarande organisationsform i gemensam nämnd också: Stora svårigheter med korrekt rapportering och därmed följande redovisningar från SCB och Skolverket. Brister i samrådsprocess mellan kommunerna vad gäller mål, planering, rapportering och därmed en jämlik styrning från båda kommunerna. Hinder för vidare effektivisering och utveckling samt utökad samverkan med fler kommuner. Bland annat möjliggör inte organisationsformen gemensam nämnd samverkan inom delar av Viadidakts områden utan samverkan tillåts endast om alla delägare samverkar om exakt samma saker. Viadidakt önskar därför en skyndsam utredning av en organisationsform för framtiden. 4 Källor och underlag WSP:s underlag med prognoser för Katrineholms och Vingåkers kommuner. Anteckningar från diskussioner i samtliga Viadidakts personalgrupper runt underlaget till Case 2020 samt workshop i Viadidaktnämnden. Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen. BRIC-länderna i världshandeln Brasilien, Ryssland, Indien och Kina i fokus. Kommerskollegium 2009 Sörmlandsstrategin 2020 (samt Viadidakts underlag till remissvar från Vingåkers och Katrineholms kommuner) Sörmland 2030 en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos. Enkätsammanställning från Stora besöksdagen 2012 i Vingåker. Omvärldsanalys Katrineholm en kommun i ett attraktivt läge mellan storstad och landsbygd. Inregia 2005 Kommunalförbund och gemensamma nämnder - Studie utförd på uppdrag av Kommunala kompetensutredningen. Sveriges Kommuner och Landsting 2007 Utkast till PM och underlag för förändrad styrorganisation för Viadidakt Diverse protokoll och minnesanteckningar från Viadidaktnämndens strategigrupp. 13