REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. 1 För att grundsärskolan ska vara ett alternativ krävs att en elev inte kan nå upp till grundskolans kunskapskrav och att detta beror på att hon eller han har en utvecklingsstörning. Det gäller även dem som fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Om inte båda dessa förutsättningar är uppfyllda ska eleven gå i grundskolan och få det stöd som hon eller han har rätt till där. I de fall där en utredning visat att ett barn har rätt att gå i grundsärskolan ska ett samråd ske med vårdnadshavarna för medgivande, i de fall vårdnadshavarna ej lämnar sitt medgivande ska barnet gå i grundskola. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Utbildningens syfte i grundsärskolan Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Grundsärskolan har nio årskurser. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola, träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. 1 7 kap 5 Skollagen (2010:800)
TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) När det gäller integrerade elever kan en elev i grundskolan få sin utbildning inom grundsärskolan. Detta gäller även en elev i grundsärskolan som under samma förutsättningar kan få sin utbildning inom grundskolan. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Ämnen och ämnesområden Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, naturorienterande ämnen och teknik, samhällsorienterande ämnen, slöjd och svenska eller svenska som andra språk. Ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning Utöver dessa finns modersmål som ämne för de som ska erbjudas modersmålsundervisning. Undervisningen för elever inom den särskilda inriktningen träningsskola sker i ämnesområden alternativt i kombination av ämnen och ämnesområden. Hur påverkas barnets framtid? Att gå i grundsärskolan innebär att få ökat stöd och samtidigt få ökade möjligheter att utvecklas. Grundsärskolan innebär också vissa begränsningar när det gäller framtida utbildnings- och karriärmöjligheter. När elever går ut gymnasiesärskolan får de betyg, men dessa bygger på grundsärskolans kursplaner och ger därför inte behörighet till högskola eller universitet. Begränsade möjligheter till högre studier innebär begränsade möjligheter i arbetslivet. Hur söker man till grundsärskolan? En del vårdnadshavare vet redan före skolstart att deras barn kommer att gå i grundsärskolan. Andra barn börjar i grundskolan. Kanske går det bra de första åren men när kraven ökar, kan skolan få problem med att anpassa undervisningen så att barnet kan följa med. I det här läget måste skolan ta reda på varför barnet har svårigheter. Skolan ska också ta fram ett åtgärdsprogram och ge särskilt stöd. Om detta är gjort och vårdnadshavare och skolan tillsammans kommer fram till att barnet ändå inte kan nå kunskapskraven i grundskolan, kan grundsärskolan vara ett alternativ. I så fall ska en
TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) grundlig utredning göras för att se om barnet har rätt att gå i grundsärskolan. Detta gäller oavsett om ett barn redan går i eller ska börja i en skola i hemkommunen, går i en skola i en annan kommun eller i en fristående skola. Beslut om utredning När frågan väcks om att grundsärskola kan vara ett alternativ för ett barn, ska hemkommunen ansvara för att göra en utredning. Att hemkommunen är ansvarig behöver inte innebära att kommunen själv genomför utredningen. Den kan till exempel genomföras av barnhabiliteringen. Att starta en utredning måste ske i samråd med vårdnadshavarna oavsett om det är personal i skolan eller vårdnadshavarna som signalerar om svårigheter i skolan för barnet. Så fort frågan om utbildning i grundsärskolan väcks bör vårdnadshavarna få information om vilka utredningar som behöver göras och varför de behöver göras. Vårdnadshavarna ska också få information om vad grundsärskola och grundskola innebär och vilka skillnader som finns mellan skolformerna. Vårdnadshavarna ska få en klar bild av vad en eventuell särskoleplacering innebär på kort och lång sikt. Vad innehåller utredningen och hur går den till? Utredningen kan se olika ut, beroende på vad man redan vet om ett barn. Det viktiga är att man får underlag för att göra en helhetsbedömning av barnets förutsättningar att nå målen och orsakerna till svårigheterna. Utredningen bör till exempel beskriva elevens inlärningssvårigheter och begåvningsnivå och om barnets svårigheter har medicinsk orsak. Ibland kan det behövas en beskrivning av barnets familjeförhållanden. Det är viktigt att samla in information från alla som har kunskap och erfarenhet om barnet. Om ett barn inte har börjat i skolan bör kunskap om barnet hämtas från personal i förskolan eller förskoleklassen. Om en elev har modersmålsundervisning bör modersmålslärarens bedömning av elevens språkkunskaper vägas in, eftersom tecken på oförmåga helt enkelt kan bero på bristande språkfärdigheter. Vårdnadshavarna känner barnets situation och utveckling väl och deras erfarenhet, kunskap och syn på barnet bör alltid vägas in. Även barnet ska ges möjlighet att beskriva sin skolsituation. Om vårdnadshavarna eller barnet inte behärskar svenska, eller har en allvarlig hörsel- eller talskada ska tolk anlitas. Vårdnadshavarna är, förutom barnet, de viktigaste kunskapskällorna i utredningen och all insamling av kunskap om barnet ska ske i samråd med dem. Utredningen görs inom fyra områden; en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning. Det är viktigt att de vägs samman till en helhetsbedömning av barnets förutsättningar och orsakerna till barnets svårigheter.
TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Den pedagogiska delen Huvudsyftet med den pedagogiska utredningen är att avgöra om barnet/eleven har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan Den pedagogiska utredningen är mycket viktig när beslut ska tas om grundsärskolan kan vara ett alternativ för ett barn. Här bör personal med kunskap om och erfarenhet av barnet svara på om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan. Den här utredningen bör också beskriva vad förskolan, förskoleklassen eller grundskolan redan har gjort för att anpassa arbetet efter barnets behov. När ansökan gäller ett förskolebarn skall den individuella pedagogiska utredningen baseras på barnets styrkor och svårigheter samt utgå från förskolans strävansmål. Den psykologiska delen Huvudsyftet med den psykologiska utredningen är att avgöra om barnet har en utvecklingsstörning Utredningen bör ge kunskap om ett barns intellektuella förmåga. Den är nödvändig för att kunna säga om ett barn har en utvecklingsstörning eller inte. Barnet får göra begåvningstest som visar vilken utvecklingsnivå hon eller han befinner sig på. Utredningen bör också visa hur barnet fungerar i sociala relationer och om det kan finnas andra orsaker till att barnet presterar låga testresultat. Därför tar psykologen del av de övriga professionernas bedömningar inför helhetsbedömningen om barnet har en utvecklingsstörning. Den psykologiska utredningen görs av en psykolog. Det är en fördel om en psykolog och en läkare kan samarbeta kring många av uppgifterna som utredningen visar, eftersom orsaker till att ett barn presterar låga testresultat kan vara flera, till exempel nedsatt syn eller hörsel. Den medicinska delen Huvudsyftet med den medicinska utredningen är att ge en helhetsbild av barnets hälsa och om det finns medicinska orsaker till grund för barnets svårigheter Den här utredningen syftar till att ge en bild av barnets hälsa. Den bör också så långt som möjligt klargöra de medicinska orsaker som kan ligga bakom barnets svårigheter och vad de svårigheterna kan innebära för barnets fortsatta utveckling. Det medicinska utlåtandet bör göras av den läkare som tidigare haft kontakt med barnet. Det kan till exempel vara en habiliteringsläkare eller en skolläkare.
TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) Den sociala delen Huvudsyftet med den sociala kartläggningen är att avgöra om svårigheterna kan ha andra orsaker än pedagogiska, psykologiska och medicinska Den här utredningen är ett komplement till övriga tre utredningar. Ibland kan det finnas orsaker utanför skolan som kan påverka ett barns möjligheter att lära och att klara skolarbetet. Vårdnadshavarna Under hela utredningen ska föräldrarna vara delaktiga. De och deras barn är viktiga kunskapskällor i utredningen. Helhetsbedömning Ett barn har rätt till grundsärskola om hon eller han har en utvecklingsstörning, och om det är utvecklingsstörningen som är orsaken till att hon eller han inte klarar grundskolans kunskapsmål. När alla utredningar enligt ovan är utförda och när all annan nödvändig kunskap och information finns om barnet ska en helhetsbedömning genomföras. Om vårdnadshavarna tackar ja till grundsärskola Innan kommunen kan besluta om grundsärskola för ett barn måste vårdnadshavarna tacka ja till platsen. Detta gör vårdnadshavarna genom att skriva på en ansökan. Båda vårdnadshavarna måste vara eniga om att de vill att barnet ska gå i grundsärskola. Om bara en av dem tackar ja så är det inte möjligt för barnet att gå i grundsärskola. Vårdnadshavarna får information om vilka möjligheter och begränsningar skolgång i grundsärskola innebär, dvs. att de framtida studiealternativen begränsas, men grundsärskolan kan samtidigt ge barnet en undervisning som är bättre anpassad efter hennes eller hans funktionsnedsättning och behov av stöd. Om vårdnadshavarna tackar nej till grundsärskola Vårdnadshavarna har rätt att tacka nej till en plats i grundsärskola, trots att utredningen bedömer att barnet har rätt att gå i grundsärskola. Väljer vårdnadshavarna att barnet ska gå i grundskolan ska barnet undervisas efter grundskolans kursplaner och få stöd utifrån behov i grundskolan. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. I läroplanen står det att varje elev ska undervisas efter sin utvecklingsnivå. Vårdnadshavarna är tveksamma finns det möjlighet att pröva? Om ett barn har erbjudits plats i grundsärskolan men vårdnadshavarna är tveksamma till om det är en bra lösning finns det möjlighet att låta barnet gå i grundsärskola på prov under högst sex månader. Utredningarna tillsammans med ansökan skickas till rektor Gröna Dalen, grundsärskolan.