Organisationspedagogik en introduktion, SOD100 1p20, 1p21.

Studiehandledning Organisationspedagogik en introduktion, SOD100 1p20, 1p21. Kursen organisationspedagogik - en introduktion, är en kurs som vänder sig till dig som läser på PAO och är den första kursen som du läser i ämnet Pedagogik. Kursen behandlar forskning om pedagogik i arbete och arbetsliv samt organisationspedagogik. Gemensamt belyser dessa områden frågor om människors lärande och utveckling i arbetslivet i allmänhet och i olika organisationer i synnerhet. Att förstå hur människor lär sig i sitt arbete och vilka förutsättningar för lärande i arbetslivet är en både viktig och utmanande fråga. För att organisationer ska kunna utvecklas och förändras krävs att det skapas goda möjligheter för personalen att lära och utvecklas i sitt arbete. För att göra ett bra arbete krävs en god kompetens dvs. en förmåga att utföra de uppgifter som arbetet kräver. För att arbeta med personalfrågor är det av avgörande vikt att veta någonting om människors lärande för att kunna arbeta med att skapa gynnsamma förutsättningar för att utveckla medarbetare, arbetsplatser och organisationer. Dessa frågor är också centrala i ämnet pedagogik som handlar om mänskliga lärande- och påverkansprocesser i såväl formella utbildningssammanhang som informellt i arbete eller på fritiden. Kursen är uppdelad i två delar. Under den första delen läser du in dig på litteratur på området och får övergripande föreläsningar över det organisationspedagogiska området. Där behandlas två huvudsakliga synsätt på lärande i arbetslivet och dess förutsättningar, ett handlingsteoretiskt och ett situerat perspektiv samt hur dessa hänger samman med varandra. Här diskuteras till exempel begreppen kompetens och yrkesidentitet. Därefter behandlas hur förutsättningar för lärande och utveckling kan skapas och hur insatser för kompetensutveckling kan planeras och genomföras. Här introduceras Human Resource Development (HRD), kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt organisatorisk förändring. Till varje undervisningstillfälle är det bra om du har läst litteraturen som ibland kan upplevas lite svårtillgänglig men som tillsammans bidrar till att skapa en djupare förståelse över området. Den första delen avslutas med en salstentamen där du förväntas kunna redogöra för organisationspedagogik som forskningsområde, definiera begrepp och jämföra teorier inom området. Erfarenheten visar att de som läser litteraturen kontinuerligt klarar sig bättre på tentamen än de som väntar till sista veckan. Under den andra delen av kursen kommer du att tillsammans med en kurskamrat få utforska lärande på en arbetsplats. I analysen används relevanta teorier och begrepp som du lärt dig under den första delen av kursen för att förstå hur lärande sker i praktiken. Här sker arbetet i form av kontinuerlig handledning där du har till uppgift att lägga upp och genomföra fältarbetet samt att analysera, rapportera och muntligt presentera det vid ett seminarium. I denna studiehandledning finner du kursens lärandemål och betygskriterier för kursen. Om du har ytterligare frågor som ej besvaras i studiehandledning eller i information på mondo är du välkommen att kontakta oss. Väl mött till en förhoppningsvis givande kurs!!! Camilla Thunborg Charlotte Bagge Jon Ohlsson Pär Larsson Thomas Backlund

Kursens lärandemål Efter genomgången delkurs ska du kunna: 1. Beskriva organisationspedagogik som forskningsområde utifrån dess framväxt och centrala innehåll, relation till annan forskning i Sverige och internationellt samt diskutera dess relevans för såväl arbetsliv som pedagogik som forskningsämne, 2. Beskriva och jämföra olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån centrala begrepp och hur de relaterar till varandra, 3. Genomföra ett pararbete där lärande, dess förutsättningar och problem utforskas på en arbetsplats 4. Analysera lärande, dess förutsättningar och problem utifrån relevanta teorier och begrepp. Examinationsformer De två första lärandemålen examineras genom en salstentamen, de två senare genom ett pararbete som genomförs under handledning och som redovisas muntligt och skriftligt. Digital salstentamen Kursen examineras delvis genom en digital salstentamen. Detta innebär att du skriver dina svar på dator istället för på papper och lämnar in din tentamen digitalt. Det innebär också att vi lärare bedömer tentamen digitalt och att du sedan får hem dina svar i digital form. Anmälan till salstentamen görs senast en vecka före tentamensdatumet via mitt su.se. Vid salstentamen ska du kunna legitimera dig, ta därför med giltig legitimation. Då Stockholms universitet har som regel att endast genomföra anonyma salstentamina kommer då vida den digitala tentan att erhålla en kod. Kodnyckeln kommer endast en kursadministratör att ha tillgång till under bedömningsarbetet. Notera också att examinator har tre veckor på sig från tentamensdatum till betygen ska vara inrapporterade i LADOK. Gamla salstentor kommer att distribueras på mondo i slutet av del 1. Fältarbete Uppgiften för fältarbetet återfinns som eget dokument under fliken Resurser/Resources i Mondo. Observera att arbetet utförs i par och att det är ett uttryckt lärandemål för kursen att arbetet sker genom pararbete. Individuellt fältarbete är alltså inte möjligt att genomföra under kursens ram. På Mondo skriver ni in er som par under fliken Undervisningstillfällen/Section info. Observera också att arbetet ska redovisas både skriftligt och muntligt. Vid den muntliga presentationen är det alltså obligatorisk närvaro. Student som inte närvarar vid denna presentation får en skriftlig ersättningsuppgift. Observera också att du måste referera till samtliga källor som du använder. Plagiering av andra eller från internet är som tidigare nämnts inte tillåtet och bästa sättet att undvika detta är att: Alltid ange direkta citat med citattecken, referens och sidhänvisning. Alltid ange referenser till de resonemang ni för från andra författare, böcker eller kamrater (se rubriker om plagiering och konsten att referera, nedan).

Förbud mot plagiering Observera att alla former av otillåtna hjälpmedel eller försök att på annat sätt vilseleda vid prov är otillåtet och kommer att anmälas till universitetets disciplinnämnd. Det kan t.ex. röra sig om fusklappar eller andra former av hjälpmedel på salstentamen, plagiering där texter helt eller delvis tas från andra, från internet eller från tidigare tentamensuppgifter under utbildningen i fältarbetet. Det kan också röra sig om otillåtet samarbete där identiska svar lämnas in från två eller flera studenter/- studentgrupper. För mer information, se universitetets regelbok (www.su.se/regelboken) Konsten att referera I vetenskapliga arbeten refererar man till den litteratur som man använder för att på detta sätt styrka sina argument. Det finns flera olika sätt att referera och du kan på bibliotekets webbsida hitta verktyg för hur refererande kan gå till. Här följer då några viktiga saker att tänka på: Att referera till monografier: En monografi är en bok som i sin helhet är skriven av en eller flera författare. I texten refererar man då till varje författare och årtal, t.ex. Illeris (2011). I referenslistan skriver man då: Illeris, K. (2011). Fundamentals of Workplace Learning. UnderstandingHow People Learn in Working Life. London: Routledge. Att referera till antologier. En antologi är en bok som är sammansatt av kapitel skrivna av olika författare. Här refererar man i texten till kapitelförfattaren och årtal, t.ex. Thunborg (2005). I referenslistan skriver man då t.ex. följande: Thunborg, C. (2005). Yrkesidentiteter i rörelse. I Ellström, P.-E. & Hultman, G. (Red.). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Att referera till artiklar. Då du refererar till artiklar i tidskrifter är det artikelförfattaren och årtal som anges i texten, t.ex. Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Om du använder texten flera gånger kan du efter första tillfället enbart ange Handley, et al. (2006). I referenslistan skriver du då: Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Within and Beyond Communities of Practice: Making Sense of Learning through Participation, Identity and Practice. Journal of Management studies, 43, 3, 641-653. Ange direkta citat. Ett citat är att direkt skriva av en författares egna ord. Om du vill använda dig av direkta citat behöver du tydliggöra det i din text. Detta gör du genom citattecken eller genom att göra ett tydligt indrag och därefter referera till den sida som citatet återfinns på. Detta innebär t.ex. att du efter citatet skriver (Ohlsson, 2004, sid 50). Lokaler Den första delen av kursen genomförs i hörsalar i Södra husen och digital salstentamen går i Ugglevikssalen, Södra husen. Handledningen och redovisningen av fältarbetet sker i lokaler belägna på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54 (bakom Naturhistoriska Riksmuséet). I institutionens lokaler finns kopiatorer och kaffeautomater. Närmaste restaurang och kafé finns på Naturhistoriska riksmuséet. Kursvärdering Kursen utvärderas med hjälp av en e-enkät i slutet. Det är av yttersta vikt att varje student ansvarar för att fylla i utvärderingen så att kursen kan utvecklas till nästkommande termin. Under de senaste terminerna har det varit mycket dålig svarsfrekvens på kursvärderingarna vilket har gjort det svårt att bedöma vad som ska förbättras. En sammanställning av kursvärderingarna läggs upp på mondo med kommentarer.

Del 1 I den följande finner du en kortare beskrivning till varje undervisningstillfälle under första delen av kursen. Varje undervisningstillfälle syftar till att ge en överblick över ett visst tema och kopplar till någon del av kurslitteraturen. Du förväntas läsa kurslitteraturen i sin helhet på egen hand och delta aktivt och ställa frågor vid undervisningstillfällena. Undervisningstillfällena är inte obligatoriska men vi förutsätter att du själv tar kontakt med en kursare om du uteblir från något tillfälle. Powerpoints används i mycket liten utsträckning så du förutsätts föra egna anteckningar över kursinnehållet och självständigt bearbeta detta för att få en förståelse. I slutet av denna period förväntas du kunna sätta ihop olika begrepp till teorier och teorier till perspektiv på lärande i arbetslivet. I detta arbete kan du behöva gå tillbaka till delar av kurslitteraturen och reflektera över den på nytt. Flera av de böcker som används i kursen är antologier med kapitel som är skrivna av olika författare. 3 November Introduktion Camilla Thunborg Introduktionsföreläsningen den 3/11 syftar till att ge en introduktion till kursen och till aspekter som rör ditt eget lärande under kursen samt till att ge en överblick över området pedagogik i arbete och arbetsliv som forskningsfält. Vid detta tillfälle behandlas hur arbetslivets pedagogik vuxit fram som forskningsfält (Ellström, Löfberg & Svensson, 2005), organisationspedagogik i relation till andra närliggande ämnen (Nilsson, Wallo, Rönnqvist & Davidson, 2011; Ohlsson, Granberg & Döös, 2011; Ohlsson, 2004), samt Human Resource Development i relation till Human Resource Management (Nilsson, Wallo, Rönnqvist & Davidson, 2011) samt hur forskning om lärande och förändring utvecklats (Ellström & Hultman, 2004; Illeris, 2011). Ellström, P-E., Löfberg, A. & Svensson, L. (2005). Pedagogik i arbetslivet. Ett historiskt perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 10, 3/4. Sid. 162-181. (Finns att ladda ner som fil från Mondo). Ellström, P.-E. & Hultman, G. (2005.). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Kapitel 1. Illeris, K. (2011). The Fundamentals of Workplace Learning. Kapitel 1 Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D. & Davidson, B. (2011) Human Resource Development Att utveckla medarbetare och organisationer, kapitel 1. Granberg, O. & Ohlsson, J. (Red.). Organisationspedagogik en introduktion. Kapitel 1. Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning, kapitel 1. 5 November - Arbetsplatslärande Illeris integrerade modell Camilla Thunborg Knud Illeris utvecklar en integrerad modell där lärandets sociala, kognitiva och emotionella aspekter och dess relation till såväl identitet som kompetens diskuteras. Fundera över Illeris integrerade modell. Hur definierar han lärande, hur ser han på frågor som hur lärande sker och varför. Vilka synsätt på lärande integreras i hans modell? Läs: Illeris, K. (2011). The Fundamentals of Workplace Learning. Understanding How People Learn in Working Life. Kapitel 2-5. London: Routledge.

10 November - Lärande och utveckling av kompetens i arbetslivet Jon Ohlsson Under denna föreläsning presenteras begreppen lärande och kompetens i relation till arbetslivet. Här refereras främst till ett handlingsteoretiskt perspektiv på lärande. Här hänvisar vi till följande litteratur: Döös, M. (2011). Kompetensbärande relationer i en stadig bank. I Granberg, O. & Ohlsson, J. (red.) Organisationspedagogik en introduktion, kapitel 3. Ellström, P.-E. (2004). Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande i arbetslivet. I Ellström, P.-E. & Hultman, G. (red.). Lärande och förändring i organisationer, kapitel 2. Illeris, K. (2011). The Fundamentals of Workplace Learning., kapitel 5. Ohlsson, J., Döös, M. & Granberg, O. (2010). Varför organisationspedagogik? I Granberg, O. & Ohlsson, J. (red.) Organisationspedagogik en introduktion, kapitel 2. Ohlsson, J. (2004). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning, del I. Lund: Studentlitteratur. 12 November - Kollektivt lärande i arbetslivet Jon Ohlsson Under denna föreläsning behandlas kollektivt lärande som teoretiskt begrepp, utifrån ett handlingsteoretiskt perspektiv. Läs samtliga kapitel i Ohlsson, J. (2004) Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning, 17 November - Lärande och formande av identiteter i arbetslivet Camilla Thunborg Under denna föreläsning introduceras ett socialt/situerat perspektiv på lärande med fokus på hur identiteter formas i arbetslivet. Begrepp som identitet och praktikgemenskap behandlas liksom olika typer av sociala identiteter som t.ex. yrkesidentiteter. Även potentialer för lärande och utveckling behandlas inom ramen för detta perspektiv. Läs: Ellström, P-E, & Hultman, G. (2004) (red.) Lärande och förändring i organisationer. Kapitel 4 och 6. Fuller, A., Hodkinson, H., Hodkinson, P. & Unwin, L. (2005). Learning as Peripheral Participation in Communities of Practice: a Reassessment of Key Concepts in Workplace Learning. British Educational Research Journal, 31, 1, 49-68. (19s). (Laddas ner från sub.su.se) Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Within and Beyond Communities of Practice: Making Sense of Learning through Participation, Identity and Practice. Journal of Management studies, 43, 3, 641-653. (Laddas ner från sub.su.se) Thunborg, C. (2011) Learning behind the curtains. Becoming health care assistants in Sweden. (Originaltitel: Uczenie się Za Zasłoną : O Stawaniu się Opeikunką Medyczną w szwecji) I Słowinska, S. (ed) Dyskursy młodych Andragogơw / [ed] Zielona, Gora, Poland: Uniwersytet Zielonogơ (Laddas ner från DIVA/su.se)

19 November - Villkor för lärande och utveckling i olika organisationer Camilla Thunborg Denna föreläsning behandlar lärandets villkor. Begrepp som behandlar lärandets villkor ( learning conditions ) tas upp utifrån olika teoretiska utgångspunkter. Här behandlas t.ex. begrepp som lärpotentialer, potentiella drivkrafter, lärmiljö. Därutöver behandlas vilka villkor som finns för lärande och utveckling i olika verksamheter och organisationer. Läs: Ellström, P.-E. & Hultman, (red.) (2004). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet, kapitel 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9. Ohlsson, J. & Granberg, O. (red.) (2011). Organisationspedagogik en introduktion, kapitel3-5 Illeris, K. (2011). The fundamentals of Workplace Learning. Understanding How People Learn in Working Life, del 2 och 3. 24 November - Förändring i organisationer Pär Larsson Under denna föreläsning belyses exempel på organisatorisk förändring och hur lärande och förändring av organisationer hänger samman. Läs: Ellström, P.-E., & Hultman,(2004) (red.) Lärande och förändring i organisationer kapitel 11och 12. Larsson, P., Löwstedt, J. & Shani, A., B. (2001). IT and the Learning Organization.: Exploring Myths of Change. Organization Development Journal, 2001, 19, 1, 73. (finns att ladda ner från mondo). 26 November HRD Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Thomas Backlund Under denna föreläsning behandlas grunderna i Human Resource Development. Här förskjuts frågor om hur lärande antas ske till de aktivititer som organisationer företar sig för att systematiskt arbeta med att utveckla medarbetare och organisation. Begreppet Human Resource Development, Human Resource Management, kompetensförsörjning och kompetensutveckling behandlas liksom modeller för utbildningsplanering och utvärdering av utbildningseffekter. Läs: Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D. & Davidson, B. (2011) Human Resource Development Att utveckla medarbetare och organisationer. 30 November - Några sammanfattande utvecklingslinjer Camilla Thunborg Inför den sista föreläsningen bör du ha skapat dig förståelse för olika synsätt på lärande och hur detta hänger samman med förändring och utveckling av organisationer och arbetsliv. Till detta tillfälle ska du själv ha förberett frågor som du vill diskutera och utforska närmare. Det kan vara något begrepp du inte förstår eller hur olika teorier hänger samman, hur lärande kan exemplifieras eller vad just du finner viktigt. Därför finns ingen särskild litteratur att läsa till detta tillfälle. Examination av del 1 Del 1 examineras i form av en salstentamen (Se tidigare avsnitt). Tidigare tentor kommer att läggas ut på mondo under senare delen av del 1.

Betygskriterier för del I I tabell 1 redovisas betygskriterier i förhållande till lärandemålen i del 1. Tabell 1. Lärandemål för del 1. Betygs- Beskriva centralt innehåll i organisationspedagogisk forskning hur den vuxit fram krite- rier nationellt och internationellt samt diskutera dess relevans för såväl arbetsliv som pedagogik som forskningsämne, Beskriva och jämföra olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån centrala begrepp och hur dessa teorier och begrepp relaterar till varandra, A B C D E Fx F Beskriver på ett utförligt sätt organisationspedagogik som forskningsämne i historisk, svensk och internationell belysning samt diskuterardess relevans för arbetsliv och pedagogik som forskningsämne på ett sammanhängande sätt Beskriver organisationspedagogik som forskningsämne i historisk, svensk och internationell belysning samt diskuterar dess relevans för arbetsliv och pedagogik som forskningsämne. Beskriver organisationspedagogik som forskningsämne utifrån några olika utgångspunkter och diskuterar delvis dess relevans för arbetsliv och pedagogik som forskningsämne Beskriver några aspekter av organisationspedagogik som forskningsområde och diskuterar i någon mån dess relevans för dagens arbetsliv och pedagogik som forskningsämne. Beskriver i någon mån organisationspedagogiska aspekter och dess relevans för arbetsliv och forskning. Beskriver bristfälligt vad organisationspedagogik är i form av centrala aspekter och/eller diskuterar i otillräcklig grad dess relevans för arbetsliv och forskning Underlåter helt att beskriva vad organisationspedagogik är och vilken relevans den har i relation till arbetsliv och forskning Beskriver olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån relevanta begrepp och jämför dessa teorier med varandra på ett relevant och intressant sätt. Beskriver olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån relevanta begrepp och jämför dessa teorier med varandra på ett relevant sätt. Beskriver olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån relevanta begrepp och jämför dessa teorier med varandra på ett delvis relevant sätt Beskriver olika teorier om lärande i arbetslivet på ett delvis relevant sätt och jämför dessa teorier med varandra på ett delvis relevant sätt Beskriver fragmentariskt olika teorier om lärande i arbetslivet och jämför dessa teorier i någon mån Beskriver inte olika teorier om lärande i arbetslivet tydligt i förhållande till begrepp och jämför heller inte på ett tillräckligt sätt dessa teorier med varandra. Beskriver inte teorier om lärande i arbetslivet och dess ingående begrepp och jämför heller inte dessa teorier.

Del II Del två består av ett fältarbete som går ut på att du ska utforska och analysera lärande i praktiken utifrån de teorier och begrepp som ni examinerats på under del I. Detta görs genom att ni i par om två studenter besöker ett företag eller en organisation som ni själva väljer för att ta reda på hur de gör eller tänker kring någon aspekt av lärande i organisationer. Det kan t ex handla om hur lärande sker i det dagliga arbetet, hur förutsättningarna för personalens lärande ser ut, hur sättet att organisera verksamheten främjar (eller hindrar) lärande, hur strategierna för kompetensutveckling ser ut och hur det egentligen går till i praktiken. Syftet är att ni genom mötet med praktiken skall göra erfarenheter som bidrar till er förståelse av kursens teoretiska begrepp och till vår gemensamma förståelse av hur det går till i praktiken att hantera eller organisera för lärande och utveckling på en arbetsplats. Då du valt en parkamrat att arbeta tillsammans med måste ni registrera er som par på mondo. Paren är numrerade med siffror och bokstäver, siffrorna anger handledningsgrupp och bokstäverna redovisningsgrupp. Hur ni gör bestämmer ni själva t ex observerar några situationer, gör några intervjuer med chefer och/eller någon/några anställda eller via en enkät. Det viktiga är att ni fångar någon information att analysera, inte att den är representativ, metodologiskt korrekt, etc. Under arbetets gång finns tre seminarier schemalagda där ni får feedback på ert arbete från seminarieledaren samt från övriga kursdeltagare. Fältarbetet introduceras den 26 november och det är viktigt att ni kommer igång med att välja och kontakta en organisation så fort som möjligt. På mondo finns ett rekommendationsbrev som ni kan använda i kontakten med företag om ni önskar. Fältarbetet bygger sedan i hög grad på att ni självständigt genomför denna undersökning. Vid tre seminarietillfällen får ni stöd i ert arbete. Vid dessa tillfällen ska ni presentera era idéer, era undersökningar samt diskutera utkast till fältrapporter. Fältarbetena redovisas både skriftligt och muntligt. Den skriftliga redovisningen sker i form av en fältrapport och den muntliga vid ett obligatoriskt redovisningstillfälle. På mondo finns en mer utförlig examinationsuppgift för del 2.

Betygskriterier för del II I tabell 3 redovisas lärandemål och betygskriterier för del 2. Tabell 3. Lärandemål och betygskriterier för del 2. Betygs- Genomföra ett pararbete där lärande, Analysera lärande, dess förutsättningar och krite- dess förutsättningar och problem problem utifrån relevanta teorier och begrepp rier utforskas på en arbetsplats. A Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem utifrån en relevant användning av teorier och begrepp samt drar slutsatser med relevans för både pedagogik i arbetsliv och organisationspedagogik som forskningsområde. B Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats utifrån en relevant användning av teorier och begrepp. C Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats utifrån en delvis relevant användning av teorier och begrepp. D Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats utifrån korrekt användning av vissa begrepp. E Fx F Har utforskat lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats i par. Har inte utforskat lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats i par. Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats utifrån viss användning av begrepp på ett delvis relevant sätt Redovisar muntligt och skriftligt en bristfällig analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats och använder inte begrepp på ett tillräckligt korrekt och relevant sätt. Redovisar inte någon muntlig eller skriftlig analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats. För betyg på del 2, är det lärandemål 2 som ger differentierat betyg, medan lärandemål 1 endast ger betyget E. Betyg Fx leder till komplettering i enlighet med examinatorernas instruktioner, medan betyg F innebär att studenten får göra om hela uppgiften. Sammanvägning av betyg Observera att du kommer att få två betyg på kursen, ett på del 1 Organisationspedagogik en introduktion I och ett på del 2 Organisationspedagogik en introduktion del II. Dessa betyg vägs inte samman utan ingår i sammanvägningen av betyget på hela kursen Beteendevetenskap-

liga grunder 60hp. Observera också att hela kursen Beteendevetenskapliga grunder, 60 hp behöver vara godkänd för att du ska kunna läsa termin 5 och 6 på programmet. Avslutningsvis hoppas vi att du har fått svar på alla dina frågor om vad som gäller för kursen. Om du har frågor utöver denna studiehandledning eller övrig information som finns på Mondo är du välkommen att kontakta någon av oss. Vänliga hälsningar Camillla Thunborg Charlotte Bagge Jon Ohlsson Pär Larsson Thomas Backlund camilla.thunborg@edu.su.se bagge@edu.su.se jon.ohlsson@edu.su.se par.larsson@edu.su.se thomas.backlund@edu.su.se