Organisationspedagogik lärande och ledarskap, 7,5 Hp, vt 2015.

Transkript

1 Camilla Thunborg, Studiehandledning Organisationspedagogik lärande och ledarskap, 7,5 Hp, vt Jon Ohlsson & Camilla Thunborg Denna kurs läses som obligatorisk kurs inom masterprogrammet i ledarskap, som valbar kurs inom masterprogrammet i pedagogik och vårdpedagogik och inom flera magisterprogram samt som fristående kurs på avancerad nivå. Kursen är också öppen för studerande inom forskarutbildning. Detta innebär intressanta förutsättningar för studenter med olika intressen att närma sig fältet Organisationspedagogik. Organisationspedagogik är ett forskningsfält som studerar utveckling i och av organisationer ur olika pedagogiska perspektiv. Här uppmärksammas mellanmänskliga lär-, påverkans- och förändringsprocesser och dess förutsättningar i organisationer. Detta forskningsfält har funnits vid Stockholms universitet sedan 1990-talet men namnet organisationspedagogik började användas under tidigt 2000-tal. Kursens syfte Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om Organisationspedagogik som forskningsfält utifrån centrala teorier och begrepp, förståelse för hur dessa teorier och begrepp används för att analysera pedagogiskt intressanta frågor i organisationer samt kunna använda dessa teorier och begrepp för att självständigt kunna analysera pedagogiskt intressanta frågor i organisationer. Förväntade studieresultat Kursens lärandemål Efter genomgången kurs förväntas du kunna: - Redogöra för de i kursen behandlade teoribildningarna och dess centrala begrepp - Problematisera och diskutera relationen mellan olika perspektiv på ett teoretiskt och begreppsligt plan. - Analysera ett praktiskt fall utifrån teorier och begrepp. - Problematisera och diskutera pedagogik som empiriskt vetenskaplig disciplin och pedagogik som praktik relaterat till ett organisationssammanhang. Dessa lärandemål ligger till grund för hur kursen examineras och för de betygskriterier som examinationen bedöms efter. Kursens innehåll, uppläggning och arbetsformer Kursen genomförs i form av träffar på tre timmar mellan aktiva forskare och studenter i en blandform mellan föreläsning och seminarium samt avslutas med en workshop om ledarskap. Inför varje

2 träff förväntas du ha läst litteratur och funderat på hur begrepp och teorier hänger ihop. Därefter är syftet med träffen att (a) skapa förståelse för hur olika begrepp och teorier hänger samman, (b) diskutera hur de djupgående kan förstås samt (c) diskutera hur teorier och begrepp kan användas för att förstå pedagogiska frågor i organisationer, specifikt och generellt. Tanken är också att du parallellt med att läsa in dig på dessa fem teman ska påbörja arbetet med din individuella examinationsuppgift. Nedan ges en kortare beskrivning över varje tillfälle, vad som är centralt, vad du förväntas läsa och vad du förväntas diskutera. I kursen introduceras följande teman: 1. Organisationspedagogik, organisation och organisering 2. Lärande, organisering och identitet 3. Genus och organisatoriskt lärande 4. Lärande, organisering, kompetens och rationalitet 5. Organisationsbilder 6. Lärande och organisatorisk förändring 7. Beslutsfattande och organisatoriskt lärande 8. Arbetsplatsens lärmiljöer Dessa teman syftar till att introducera teorier och begrepp som är centrala inom organisationspedagogiken som fält och som kan användas för att analysera pedagogiskt intressanta frågor i organisationer. De syftar också till att ge en gemensam kunskapsbas för fortsatt fördjupning och analys. Denna begreppsliga ram kopplar samman teorier om arbetsplatslärande till teorier om organisation och organisering, ledarskap och förändring. Inom dessa teman ges exempel på hur dessa teorier har använts i pågående analyser av organisationer och verksamheter som t.ex. skola, hälso- och sjukvård och näringsliv. Slutligen förväntas du som student kunna analysera ett eget upplevt dilemma i organisationer med hjälp av de teorier och begrepp som introducerats i kursen. Examination Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift som består av två delar. I den första delen av examinationen ska du redogöra för de teorier som ingår i kursen och dess centrala begrepp. Den andra delen utgör huvuddelen av examinationen. Där ska du analysera ett fall som du själv beskriver utifrån någon eller några av de teorier som du väljer att använda. Du förväntas därigenom kunna definiera teorier och begrepp som är centrala inom det organisationspedagogiska området och använda några av dessa i din analys. Examinationsuppgiften läggs upp som särskild fil på mondo. Betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Vid betyg Fx får studenten komplettera sin examination i enlighet med de instruktioner som ges av examinatorerna. Betyg F innebär att studenten måste lämna in en ny examination.

3 A Den studerande redogör för de aktuella teoretiska begrepp och begreppsrelationer, med hänvisningar till teorier och definitioner som behandlas i kurslitteraturen, på ett tydligt och relevant sätt. Dessutom analyseras ett självständigt valt exempel och problem utifrån ett valt teoretiskt och begreppsligt resonemang på ett stringent sätt. Den studerande uppvisar ett därmed kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt i behandlingen av såväl teorier och begrepp som i analysen av det egna exemplet. B -D För betygen B-D görs successiva avdrag för brister i fullständigheten vid redovisning av begrepp och teorier, för oklarheter i analyser samt för relativ avsaknad av kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt. E Den studerande kan redogöra för begrepp och begreppsrelationer även om hänvisningar till teorier eller definitioner uppvisar brister. Den studerande analyserar ett eget valt exempel men analysen framstår i olika avseenden som fragmentarisk och icke stringent. Den studerande uppvisar försök till kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt. Redovisningen är, trots bristerna, så tydlig och klar att det är möjligt att följa resonemang och värdera svaren i relation till betygskriterierna. Fx Den studerande redogör endast bristfälligt för de teoretiska begrepp och begreppsrelationer som behandlas i kurslitteraturen. Hänvisningar till teorier eller definitioner saknas eller uppvisar stora brister. Diskussion av adekvata företeelser och förhållanden saknas eller framstår inte på ett sätt som möjliggör bedömning. I den studerandes prestationer saknas ett kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt. F Den studerande prestationer saknar i stor utsträckning relevans för de examinationsgrundande uppgifterna. Redovisningen är så språkligt oklar att det inte är möjligt att bedöma svaren i relation till kriterierna.

4 Schema Ve/dag Datum Tid Lokal Lärare Innehåll 13/Ons Jon Ohlsson Organisationspedagogik, Camilla Thunborg organisation och organisering 14/Ons Camilla Thunborg Lärande, organisering och identitet 15/Ons F12 Susanne Andersson Genus och organisatoriskt lärande 16/Ons Jon Ohlsson Lärande, organisering, kompetens och rationalitet 17/Ons F12 Pär Larsson Lärande och organisatorisk förändring 18/Ons F12 Marianne Döös Organisationsbilder 19/Ons F12 Thomas Backlund Beslutsfattande och organisatoriskt lärande 20/Ons Peter Johansson Arbetsplatsens lärmiljöer 22/Ons F12 Jon Ohlsson Camilla Thunborg Seminarium: Diskussion om dilemma i organisationspedagogik 23/Fre Inlämning av examinationer. 24/Fre Inlämningar av kompletteringar. 35/Må Inlämning av omexaminationer Litteraturlista Kursen baseras på två böcker och i övrigt artiklar och e-bokkapitel som finns nedladdningsbara via biblioteket eller i DIVA. Nedan ges en översikt över all litteraturen därefter ges en förteckning över innehåll och läshänvisningar till varje undervisningstillfälle. Argyris, C. (2006). Reasons and Rationalizations : The Limits to Organizational Knowledge. Kap 1. Introduction. Sid (Finns att ladda ner som e-bok via Stockholms universitetsbibliotek.) Bettis-Outland, H. (2012). Decision-making s impact on organizational learning and information overload. Journal of Business Research 65 (2012), (pdf). Crevani, L., Lindgren, M. & Packendorff, J. (2010). Leadership, not leaders: On the study of leadership as practices and interactions. Scandinavian Journal of Management, 26(1)

5 Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar. (finns att köpa på Akademibokhandeln) Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5. (Finns att ladda ner som e-bok via Stockholms universitetsbibliotek.) Döös, M., Johansson, P., & Backström, T. (unpubl. manuscript). Alternative organisation images for the enabling of change: Making work-integrated relations visible. (pdf) Ellström, E., Ekholm, B. & Ellström, P.-E Two types of learning environment. Enabling and constraining a study of care work. The Journal of Workplace Learning, Vol. 20, (Laddas ner från sub.su.se) Fuller, A., Hodkinson, H., Hodkinson, P. & Unwin, L. (2005). Learning as Perpheral Participation in Communities of Practice: a Reassessment of Key Concepts in Workplace Learning. British Educational Research Journal, 31, 1, (19s). Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Within and Beyond Communities of Practice: Making Sense of Learning through Participation, Identity and Practice. Journal of Management studies, 43, 3, (finns att ladda ner visa sub.su.se). Illeris, K A model for learning in working life. Journal of Workplace Learning, Vol. 16, Larsson, P. Löwstedt, J. & Shani, A.B. (2001) IT and the learning organization: Exploring myths of change. Organization Development Journal, Vol. 19, No. 1 (Spring), pp (Laddas ner från sub.su.se) Levitt, B., March, J.G. (1998). Organizational learning. Annual Reviews. ( : (pdf). Lindholm, K. (Ed.) (2011). Gender Mainstreaming in Public Sector Organizations. Policy Implications and Practical Applications. Lund: Studentlitteratur. Mintzberg, H. & Van der Heyden, L. (1999). Organigraphs: Drawing how companies really work. Harvard Business Review, 77(5), Mulloch & Cairns (2011) The Sage Handbook of Workplace Learning. London: Sage: (Kapitel 1-2 & 4). (finns att ladda ner som e-bok via sub.su.se). Ohlsson, J. (2014),"Pedagogic challenges in the learning organization", The Learning Organization, Vol. 21 Iss 3 pp Ohlsson, J. (2013). Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp

6 Thunborg, C. (2011). Learning behind the curtains Becoming health care assistants in Sweden. In Słowińska, S. (Redakcja Naukowa) : 12 Dyskursy Młodych Andragogơw., Zielona, Gora, Poland: Uniwersytet Zielonogơ. (Denna artikel är publicerad på polska, originalversionen på engelska finns att ladda ner från DIVA). (22s). Tsoukas, H. & Chia, R. (2002) On Organizational Becoming: Rethinking Organizational Change. Organizational Science, Vol. 13, No. 5 (September-October), pp (Laddas ner från sub.su.se) Läshänvisningar Kurstillfälle 1 Organisationspedagogik, organisation och organisering kl , lokal: 2403 Jon Ohlsson och Camilla Thunborg Jon.ohlsson@edu.su.se, camilla.thunborg@edu.su.se Vid detta tillfälle introduceras du till forskningsfältet Organisationspedagogik. Här behandlas relationen mellan begreppen organisation och organisering för att klargöra skillnaden mellan organisation som företeelse och organisering som process. Vid detta tillfälle diskuteras också olika synsätt på organisering och vilken betydelse dessa olika synsätt har för hur vi närmar oss forskningsfältet Organisationspedagogik. Till detta första tillfälle ska du läsa: Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar. Ohlsson, J. (2014),"Pedagogic challenges in the learning organization", The Learning Organization, Vol. 21 Iss 3 pp Kurstillfälle 2. Lärande, organisering och identitet , kl Lokal 2403 Camilla Thunborg camilla.thunborg@edu.su.se Med utgångspunkt i Organisationspedagogiken som forskningsfält diskuteras relationen mellan begreppen organisering, lärande och identitet. Först ges en översikt över området Arbetsplatslärande Workplace learning. Därefter presenteras några teoretiska utgångspunkter om socialt/situerat lärande med exempel från arbetslivet. Här definieras begrepp som deltagande (Legitimate Peripheral Participation), social praktik och praktikgemenskap (Community of Practice) samt identitet (identitetskapande). Slutligen diskuteras relationen mellan lärande som formning av identiteter i relation till organisering. Till detta tillfälle ska du läsa:

7 Mulloch & Cairns (2011) The Sage Handbook of Workplace Learning. London: Sage: (Kapitel 1-2 & 4). Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Within and Beyond Communities of Practice: Making Sense of Learning through Participation, Identity and Practice. Journal of Management studies, 43, 3, Fuller, A., Hodkinson, H., Hodkinson, P. & Unwin, L. (2005). Learning as Perpheral Participation in Communities of Practice: a Reassessment of Key Concepts in Workplace Learning. British Educational Research Journal, 31, 1, (19s). Thunborg, C. (2011). Learning behind the curtains Becoming health care assistants in Sweden. In Słowińska, S. (Redakcja Naukowa) : 12 Dyskursy Młodych Andragogơw., Zielona, Gora, Poland: Uniwersytet Zielonogơ. (Denna artikel är publicerad på polska, originalversionen på engelska finns att ladda ner från DIVA). (22s). Kurstillfälle 3. Genus och organisatoriskt lärande kl hörsal F12. Susanne Andersson susanne.andersson@edu.su.se Utifrån genusforskningen vet vi att genus reproduceras i vardagen i organisationer och att detta bidrar till att begränsa möjligheter till lärande och utveckling i och av organisationer. Att öka genusmedvetenheten är därför en central fråga för såväl offentliga som privata organisationer. Under kurstillfället kommer jämställdhetsintegrering som strategi att presenteras. Under kurstillfället fokuseras också varför det är särskilt viktigt att chefer med formell makt, i såväl offentliga som privata organisationer är genusmedvetna. En lärande- och utvecklingsmodell för genusmedvetna chefer och organisationer kommer också att diskuteras. Före kurstillfället ska du läsa: Lindholm, K. (Ed.) (2011). Gender Mainstreaming in Public Sector Organizations. Policy Implications and Practical Applications. Lund: Studentlitteratur. Kurstillfälle 4: Lärande, organisering och rationalitet kl sal 2403 Jon Ohlsson jon.ohlsson@edu.su.se Vid det här tillfället går vi igenom kollektiva lärprocesser, dvs. så kallat teamlärande och organisatoriskt lärande. Den organisatoriska lärandecykeln som utvecklats av Nancy Dixon (1999) behandlas. Denna teoribildning har stark betoning på kommunikationens betydelse när det gäller organisatoriskt lärande. Detsamma gäller för teamlärande utifrån Ohlssons studier (2013) som också tas upp vid

8 detta tillfälle. Vi kommer också att tillsammans reflektera över rationalitetsbegreppet, bl a. med anknytning till Argyris text (2006). Rationalitet utgör ju ett centralt tema inom mycket av organisationsforskningen och det är därför viktigt att uppmärksamma såväl möjligheter som begränsningar i det vi betraktar som rationellt handlande i samband med teams och organisationers lärande. En viktig fråga är om det rationella handlandet finns eller om det mest är fråga om rationaliseringar i form av ett slags försvarsbeteende som vi ägnar oss åt. Argyris, C. (2006). Reasons and Rationalizations : The Limits to Organizational Knowledge. Kap 1. Introduction. Sid Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5. Ohlsson, J Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp Kurstillfälle 5. Lärande och förändring 22 april kl hörsal F12. Pär Larsson pär.larsson@edu.su.se I detta seminarium fokuseras förändring och lärande i organisationer, och hur de förhåller sig till varandra. Vi utgår från två centrala perspektiv på förändring planeringsperspektivet och organiseringsperspektivet och diskuterar hur förändring kan förstås ur vart och ett av dessa. Betoningen ligger på organiseringsperspektivet vilket gör att vi riktar fokus mot verksamhetens organiseringsförmåga att hantera förändring där de organisatoriska förutsättningarna för personalens lärande utgör en viktig faktor. Litteratur till detta tillfälle: Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar. Tsoukas, H. & Chia, R. (2002) On Organizational Becoming: Rethinking Organizational Change. Organizational Science, Vol. 13, No. 5 (September-October), pp (Laddas ner från sub.su.se) Larsson, P. Löwstedt, J. & Shani, A.B. (2001) IT and the learning organization: Exploring myths of change. Organization Development Journal, Vol. 19, No. 1 (Spring), pp (Laddas ner från sub.su.se)

9 Kurstillfälle 6. Organisationsbilder 29 april kl i hörsal F12 Marianne Döös marianne.doos@edu.su.se Tanken om lärorienterat ledarskap presenteras med hjälp av begrepp som kompetensbärande relationer och arbetsuppgifters relationik. Med grund i kompetensbegreppet utvecklas här tankar om hur kompetens bärs i interaktioner och relationer mellan människor i arbete. Tre organisationsbilder presenteras och diskuteras. Litteratur till detta tillfälle: Crevani, L., Lindgren, M. & Packendorff, J. (2010). Leadership, not leaders: On the study of leadership as practices and interactions. Scandinavian Journal of Management, 26(1) (Laddas ner från sub.su.se) Döös, M., Johansson, P., & Backström, T. (unpubl. manuscript). Alternative organisation images for the enabling of change: Making work-integrated relations visible. Mintzberg, H. & Van der Heyden, L. (1999). Organigraphs: Drawing how companies really work. Harvard Business Review, 77(5), Kurstillfälle 7. Beslutsfattande och lärande organisationer 6 maj kl hörsal F12. Thomas Backlund thomas.backlund@edu.su.se Beslutsfattande sker i något avseende på alla nivåer i en organisation. Trots att många beslut inverkar på organisationens medarbetare, är det inte säkert att dessa beslut leder till, eller utgör en effekt av, individuellt-, kollektivt- eller organisatoriskt lärande. Syftet med seminariet är att problematisera relationen mellan beslutsfattande och organisatoriskt lärande. Till detta tillfälle ska du läsa: Bettis-Outland, H. (2012). Decision-making s impact on organizational learning and information overload. Journal of Business Research 65 (2012), (pdf). Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5. Levitt, B., March, J.G. (1998). Organizational learning. Annual Reviews. ( : (pdf). Ohlsson, J Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp (13s)

10 Kurstillfälle 8. Arbetsplatsens lärmiljöer 13 maj kl , sal 2403 Peter Johansson Vid detta tillfälle fokuseras arbetsplatsens lärmiljöer genom att diskutera hur arbetets organisering påverkar villkoren för arbetsintegrerat lärande. Vi behandlar strukturella och kulturella aspekters betydelse för lärande genom arbetet och hur det i sin tur länkar till individuella aspekter. Följande artiklar ligger till grund för diskussionen: Ellström, E., Ekholm, B. & Ellström, P.-E Two types of learning environment. Enabling and constraining a study of care work. The Journal of Workplace Learning, Vol. 20, (Laddas ner från sub.su.se) Illeris, K A model for learning in working life. Journal of Workplace Learning, Vol. 16, Kurstillfälle 9 Slutseminarium och diskussion om organisationspedagogiska dilemman. 27 maj kl , hörsal F12 Jon Ohlsson & Camilla Thunborg jon.ohlsson@edu.su.se camilla.thunborg@edu.su.se Vid detta tillfälle kommer ni att få presentera och diskutera organisationspedagogiskadilemman att analysera i era slutexaminationer. Slutligen. hoppas vi att vi får en riktigt trevlig kurs tillsammans!!!! Camilla, Jon, Marianne, Peter, Pär, Susanne och Thomas