Organisationspedagogik lärande och ledarskap, 7,5 Hp, vt 2015.
|
|
- Bo Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Camilla Thunborg, Studiehandledning Organisationspedagogik lärande och ledarskap, 7,5 Hp, vt Jon Ohlsson & Camilla Thunborg Denna kurs läses som obligatorisk kurs inom masterprogrammet i ledarskap, som valbar kurs inom masterprogrammet i pedagogik och vårdpedagogik och inom flera magisterprogram samt som fristående kurs på avancerad nivå. Kursen är också öppen för studerande inom forskarutbildning. Detta innebär intressanta förutsättningar för studenter med olika intressen att närma sig fältet Organisationspedagogik. Organisationspedagogik är ett forskningsfält som studerar utveckling i och av organisationer ur olika pedagogiska perspektiv. Här uppmärksammas mellanmänskliga lär-, påverkans- och förändringsprocesser och dess förutsättningar i organisationer. Detta forskningsfält har funnits vid Stockholms universitet sedan 1990-talet men namnet organisationspedagogik började användas under tidigt 2000-tal. Kursens syfte Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om Organisationspedagogik som forskningsfält utifrån centrala teorier och begrepp, förståelse för hur dessa teorier och begrepp används för att analysera pedagogiskt intressanta frågor i organisationer samt kunna använda dessa teorier och begrepp för att självständigt kunna analysera pedagogiskt intressanta frågor i organisationer. Förväntade studieresultat Kursens lärandemål Efter genomgången kurs förväntas du kunna: - Redogöra för de i kursen behandlade teoribildningarna och dess centrala begrepp - Problematisera och diskutera relationen mellan olika perspektiv på ett teoretiskt och begreppsligt plan. - Analysera ett praktiskt fall utifrån teorier och begrepp. - Problematisera och diskutera pedagogik som empiriskt vetenskaplig disciplin och pedagogik som praktik relaterat till ett organisationssammanhang. Dessa lärandemål ligger till grund för hur kursen examineras och för de betygskriterier som examinationen bedöms efter. Kursens innehåll, uppläggning och arbetsformer Kursen genomförs i form av träffar på tre timmar mellan aktiva forskare och studenter i en blandform mellan föreläsning och seminarium samt avslutas med en workshop om ledarskap. Inför varje
2 träff förväntas du ha läst litteratur och funderat på hur begrepp och teorier hänger ihop. Därefter är syftet med träffen att (a) skapa förståelse för hur olika begrepp och teorier hänger samman, (b) diskutera hur de djupgående kan förstås samt (c) diskutera hur teorier och begrepp kan användas för att förstå pedagogiska frågor i organisationer, specifikt och generellt. Tanken är också att du parallellt med att läsa in dig på dessa fem teman ska påbörja arbetet med din individuella examinationsuppgift. Nedan ges en kortare beskrivning över varje tillfälle, vad som är centralt, vad du förväntas läsa och vad du förväntas diskutera. I kursen introduceras följande teman: 1. Organisationspedagogik, organisation och organisering 2. Lärande, organisering och identitet 3. Genus och organisatoriskt lärande 4. Lärande, organisering, kompetens och rationalitet 5. Organisationsbilder 6. Lärande och organisatorisk förändring 7. Beslutsfattande och organisatoriskt lärande 8. Arbetsplatsens lärmiljöer Dessa teman syftar till att introducera teorier och begrepp som är centrala inom organisationspedagogiken som fält och som kan användas för att analysera pedagogiskt intressanta frågor i organisationer. De syftar också till att ge en gemensam kunskapsbas för fortsatt fördjupning och analys. Denna begreppsliga ram kopplar samman teorier om arbetsplatslärande till teorier om organisation och organisering, ledarskap och förändring. Inom dessa teman ges exempel på hur dessa teorier har använts i pågående analyser av organisationer och verksamheter som t.ex. skola, hälso- och sjukvård och näringsliv. Slutligen förväntas du som student kunna analysera ett eget upplevt dilemma i organisationer med hjälp av de teorier och begrepp som introducerats i kursen. Examination Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift som består av två delar. I den första delen av examinationen ska du redogöra för de teorier som ingår i kursen och dess centrala begrepp. Den andra delen utgör huvuddelen av examinationen. Där ska du analysera ett fall som du själv beskriver utifrån någon eller några av de teorier som du väljer att använda. Du förväntas därigenom kunna definiera teorier och begrepp som är centrala inom det organisationspedagogiska området och använda några av dessa i din analys. Examinationsuppgiften läggs upp som särskild fil på mondo. Betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Vid betyg Fx får studenten komplettera sin examination i enlighet med de instruktioner som ges av examinatorerna. Betyg F innebär att studenten måste lämna in en ny examination.
3 A Den studerande redogör för de aktuella teoretiska begrepp och begreppsrelationer, med hänvisningar till teorier och definitioner som behandlas i kurslitteraturen, på ett tydligt och relevant sätt. Dessutom analyseras ett självständigt valt exempel och problem utifrån ett valt teoretiskt och begreppsligt resonemang på ett stringent sätt. Den studerande uppvisar ett därmed kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt i behandlingen av såväl teorier och begrepp som i analysen av det egna exemplet. B -D För betygen B-D görs successiva avdrag för brister i fullständigheten vid redovisning av begrepp och teorier, för oklarheter i analyser samt för relativ avsaknad av kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt. E Den studerande kan redogöra för begrepp och begreppsrelationer även om hänvisningar till teorier eller definitioner uppvisar brister. Den studerande analyserar ett eget valt exempel men analysen framstår i olika avseenden som fragmentarisk och icke stringent. Den studerande uppvisar försök till kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt. Redovisningen är, trots bristerna, så tydlig och klar att det är möjligt att följa resonemang och värdera svaren i relation till betygskriterierna. Fx Den studerande redogör endast bristfälligt för de teoretiska begrepp och begreppsrelationer som behandlas i kurslitteraturen. Hänvisningar till teorier eller definitioner saknas eller uppvisar stora brister. Diskussion av adekvata företeelser och förhållanden saknas eller framstår inte på ett sätt som möjliggör bedömning. I den studerandes prestationer saknas ett kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt. F Den studerande prestationer saknar i stor utsträckning relevans för de examinationsgrundande uppgifterna. Redovisningen är så språkligt oklar att det inte är möjligt att bedöma svaren i relation till kriterierna.
4 Schema Ve/dag Datum Tid Lokal Lärare Innehåll 13/Ons Jon Ohlsson Organisationspedagogik, Camilla Thunborg organisation och organisering 14/Ons Camilla Thunborg Lärande, organisering och identitet 15/Ons F12 Susanne Andersson Genus och organisatoriskt lärande 16/Ons Jon Ohlsson Lärande, organisering, kompetens och rationalitet 17/Ons F12 Pär Larsson Lärande och organisatorisk förändring 18/Ons F12 Marianne Döös Organisationsbilder 19/Ons F12 Thomas Backlund Beslutsfattande och organisatoriskt lärande 20/Ons Peter Johansson Arbetsplatsens lärmiljöer 22/Ons F12 Jon Ohlsson Camilla Thunborg Seminarium: Diskussion om dilemma i organisationspedagogik 23/Fre Inlämning av examinationer. 24/Fre Inlämningar av kompletteringar. 35/Må Inlämning av omexaminationer Litteraturlista Kursen baseras på två böcker och i övrigt artiklar och e-bokkapitel som finns nedladdningsbara via biblioteket eller i DIVA. Nedan ges en översikt över all litteraturen därefter ges en förteckning över innehåll och läshänvisningar till varje undervisningstillfälle. Argyris, C. (2006). Reasons and Rationalizations : The Limits to Organizational Knowledge. Kap 1. Introduction. Sid (Finns att ladda ner som e-bok via Stockholms universitetsbibliotek.) Bettis-Outland, H. (2012). Decision-making s impact on organizational learning and information overload. Journal of Business Research 65 (2012), (pdf). Crevani, L., Lindgren, M. & Packendorff, J. (2010). Leadership, not leaders: On the study of leadership as practices and interactions. Scandinavian Journal of Management, 26(1)
5 Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar. (finns att köpa på Akademibokhandeln) Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5. (Finns att ladda ner som e-bok via Stockholms universitetsbibliotek.) Döös, M., Johansson, P., & Backström, T. (unpubl. manuscript). Alternative organisation images for the enabling of change: Making work-integrated relations visible. (pdf) Ellström, E., Ekholm, B. & Ellström, P.-E Two types of learning environment. Enabling and constraining a study of care work. The Journal of Workplace Learning, Vol. 20, (Laddas ner från sub.su.se) Fuller, A., Hodkinson, H., Hodkinson, P. & Unwin, L. (2005). Learning as Perpheral Participation in Communities of Practice: a Reassessment of Key Concepts in Workplace Learning. British Educational Research Journal, 31, 1, (19s). Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Within and Beyond Communities of Practice: Making Sense of Learning through Participation, Identity and Practice. Journal of Management studies, 43, 3, (finns att ladda ner visa sub.su.se). Illeris, K A model for learning in working life. Journal of Workplace Learning, Vol. 16, Larsson, P. Löwstedt, J. & Shani, A.B. (2001) IT and the learning organization: Exploring myths of change. Organization Development Journal, Vol. 19, No. 1 (Spring), pp (Laddas ner från sub.su.se) Levitt, B., March, J.G. (1998). Organizational learning. Annual Reviews. ( : (pdf). Lindholm, K. (Ed.) (2011). Gender Mainstreaming in Public Sector Organizations. Policy Implications and Practical Applications. Lund: Studentlitteratur. Mintzberg, H. & Van der Heyden, L. (1999). Organigraphs: Drawing how companies really work. Harvard Business Review, 77(5), Mulloch & Cairns (2011) The Sage Handbook of Workplace Learning. London: Sage: (Kapitel 1-2 & 4). (finns att ladda ner som e-bok via sub.su.se). Ohlsson, J. (2014),"Pedagogic challenges in the learning organization", The Learning Organization, Vol. 21 Iss 3 pp Ohlsson, J. (2013). Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp
6 Thunborg, C. (2011). Learning behind the curtains Becoming health care assistants in Sweden. In Słowińska, S. (Redakcja Naukowa) : 12 Dyskursy Młodych Andragogơw., Zielona, Gora, Poland: Uniwersytet Zielonogơ. (Denna artikel är publicerad på polska, originalversionen på engelska finns att ladda ner från DIVA). (22s). Tsoukas, H. & Chia, R. (2002) On Organizational Becoming: Rethinking Organizational Change. Organizational Science, Vol. 13, No. 5 (September-October), pp (Laddas ner från sub.su.se) Läshänvisningar Kurstillfälle 1 Organisationspedagogik, organisation och organisering kl , lokal: 2403 Jon Ohlsson och Camilla Thunborg Jon.ohlsson@edu.su.se, camilla.thunborg@edu.su.se Vid detta tillfälle introduceras du till forskningsfältet Organisationspedagogik. Här behandlas relationen mellan begreppen organisation och organisering för att klargöra skillnaden mellan organisation som företeelse och organisering som process. Vid detta tillfälle diskuteras också olika synsätt på organisering och vilken betydelse dessa olika synsätt har för hur vi närmar oss forskningsfältet Organisationspedagogik. Till detta första tillfälle ska du läsa: Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar. Ohlsson, J. (2014),"Pedagogic challenges in the learning organization", The Learning Organization, Vol. 21 Iss 3 pp Kurstillfälle 2. Lärande, organisering och identitet , kl Lokal 2403 Camilla Thunborg camilla.thunborg@edu.su.se Med utgångspunkt i Organisationspedagogiken som forskningsfält diskuteras relationen mellan begreppen organisering, lärande och identitet. Först ges en översikt över området Arbetsplatslärande Workplace learning. Därefter presenteras några teoretiska utgångspunkter om socialt/situerat lärande med exempel från arbetslivet. Här definieras begrepp som deltagande (Legitimate Peripheral Participation), social praktik och praktikgemenskap (Community of Practice) samt identitet (identitetskapande). Slutligen diskuteras relationen mellan lärande som formning av identiteter i relation till organisering. Till detta tillfälle ska du läsa:
7 Mulloch & Cairns (2011) The Sage Handbook of Workplace Learning. London: Sage: (Kapitel 1-2 & 4). Handley, K., Sturdy, A., Fincham, R. & Clark, T. (2006). Within and Beyond Communities of Practice: Making Sense of Learning through Participation, Identity and Practice. Journal of Management studies, 43, 3, Fuller, A., Hodkinson, H., Hodkinson, P. & Unwin, L. (2005). Learning as Perpheral Participation in Communities of Practice: a Reassessment of Key Concepts in Workplace Learning. British Educational Research Journal, 31, 1, (19s). Thunborg, C. (2011). Learning behind the curtains Becoming health care assistants in Sweden. In Słowińska, S. (Redakcja Naukowa) : 12 Dyskursy Młodych Andragogơw., Zielona, Gora, Poland: Uniwersytet Zielonogơ. (Denna artikel är publicerad på polska, originalversionen på engelska finns att ladda ner från DIVA). (22s). Kurstillfälle 3. Genus och organisatoriskt lärande kl hörsal F12. Susanne Andersson susanne.andersson@edu.su.se Utifrån genusforskningen vet vi att genus reproduceras i vardagen i organisationer och att detta bidrar till att begränsa möjligheter till lärande och utveckling i och av organisationer. Att öka genusmedvetenheten är därför en central fråga för såväl offentliga som privata organisationer. Under kurstillfället kommer jämställdhetsintegrering som strategi att presenteras. Under kurstillfället fokuseras också varför det är särskilt viktigt att chefer med formell makt, i såväl offentliga som privata organisationer är genusmedvetna. En lärande- och utvecklingsmodell för genusmedvetna chefer och organisationer kommer också att diskuteras. Före kurstillfället ska du läsa: Lindholm, K. (Ed.) (2011). Gender Mainstreaming in Public Sector Organizations. Policy Implications and Practical Applications. Lund: Studentlitteratur. Kurstillfälle 4: Lärande, organisering och rationalitet kl sal 2403 Jon Ohlsson jon.ohlsson@edu.su.se Vid det här tillfället går vi igenom kollektiva lärprocesser, dvs. så kallat teamlärande och organisatoriskt lärande. Den organisatoriska lärandecykeln som utvecklats av Nancy Dixon (1999) behandlas. Denna teoribildning har stark betoning på kommunikationens betydelse när det gäller organisatoriskt lärande. Detsamma gäller för teamlärande utifrån Ohlssons studier (2013) som också tas upp vid
8 detta tillfälle. Vi kommer också att tillsammans reflektera över rationalitetsbegreppet, bl a. med anknytning till Argyris text (2006). Rationalitet utgör ju ett centralt tema inom mycket av organisationsforskningen och det är därför viktigt att uppmärksamma såväl möjligheter som begränsningar i det vi betraktar som rationellt handlande i samband med teams och organisationers lärande. En viktig fråga är om det rationella handlandet finns eller om det mest är fråga om rationaliseringar i form av ett slags försvarsbeteende som vi ägnar oss åt. Argyris, C. (2006). Reasons and Rationalizations : The Limits to Organizational Knowledge. Kap 1. Introduction. Sid Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5. Ohlsson, J Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp Kurstillfälle 5. Lärande och förändring 22 april kl hörsal F12. Pär Larsson pär.larsson@edu.su.se I detta seminarium fokuseras förändring och lärande i organisationer, och hur de förhåller sig till varandra. Vi utgår från två centrala perspektiv på förändring planeringsperspektivet och organiseringsperspektivet och diskuterar hur förändring kan förstås ur vart och ett av dessa. Betoningen ligger på organiseringsperspektivet vilket gör att vi riktar fokus mot verksamhetens organiseringsförmåga att hantera förändring där de organisatoriska förutsättningarna för personalens lärande utgör en viktig faktor. Litteratur till detta tillfälle: Czarniawska, B. (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar. Tsoukas, H. & Chia, R. (2002) On Organizational Becoming: Rethinking Organizational Change. Organizational Science, Vol. 13, No. 5 (September-October), pp (Laddas ner från sub.su.se) Larsson, P. Löwstedt, J. & Shani, A.B. (2001) IT and the learning organization: Exploring myths of change. Organization Development Journal, Vol. 19, No. 1 (Spring), pp (Laddas ner från sub.su.se)
9 Kurstillfälle 6. Organisationsbilder 29 april kl i hörsal F12 Marianne Döös marianne.doos@edu.su.se Tanken om lärorienterat ledarskap presenteras med hjälp av begrepp som kompetensbärande relationer och arbetsuppgifters relationik. Med grund i kompetensbegreppet utvecklas här tankar om hur kompetens bärs i interaktioner och relationer mellan människor i arbete. Tre organisationsbilder presenteras och diskuteras. Litteratur till detta tillfälle: Crevani, L., Lindgren, M. & Packendorff, J. (2010). Leadership, not leaders: On the study of leadership as practices and interactions. Scandinavian Journal of Management, 26(1) (Laddas ner från sub.su.se) Döös, M., Johansson, P., & Backström, T. (unpubl. manuscript). Alternative organisation images for the enabling of change: Making work-integrated relations visible. Mintzberg, H. & Van der Heyden, L. (1999). Organigraphs: Drawing how companies really work. Harvard Business Review, 77(5), Kurstillfälle 7. Beslutsfattande och lärande organisationer 6 maj kl hörsal F12. Thomas Backlund thomas.backlund@edu.su.se Beslutsfattande sker i något avseende på alla nivåer i en organisation. Trots att många beslut inverkar på organisationens medarbetare, är det inte säkert att dessa beslut leder till, eller utgör en effekt av, individuellt-, kollektivt- eller organisatoriskt lärande. Syftet med seminariet är att problematisera relationen mellan beslutsfattande och organisatoriskt lärande. Till detta tillfälle ska du läsa: Bettis-Outland, H. (2012). Decision-making s impact on organizational learning and information overload. Journal of Business Research 65 (2012), (pdf). Dixon, N. (1999). The Organizational Learning Cycle: How We can Learn collectively. Kap. 4 och 5. Levitt, B., March, J.G. (1998). Organizational learning. Annual Reviews. ( : (pdf). Ohlsson, J Team Learning: Collective Reflection Processes in Teacher Teams. Journal of Workplace Learning, Vol. 25 No. 5, pp (13s)
10 Kurstillfälle 8. Arbetsplatsens lärmiljöer 13 maj kl , sal 2403 Peter Johansson Vid detta tillfälle fokuseras arbetsplatsens lärmiljöer genom att diskutera hur arbetets organisering påverkar villkoren för arbetsintegrerat lärande. Vi behandlar strukturella och kulturella aspekters betydelse för lärande genom arbetet och hur det i sin tur länkar till individuella aspekter. Följande artiklar ligger till grund för diskussionen: Ellström, E., Ekholm, B. & Ellström, P.-E Two types of learning environment. Enabling and constraining a study of care work. The Journal of Workplace Learning, Vol. 20, (Laddas ner från sub.su.se) Illeris, K A model for learning in working life. Journal of Workplace Learning, Vol. 16, Kurstillfälle 9 Slutseminarium och diskussion om organisationspedagogiska dilemman. 27 maj kl , hörsal F12 Jon Ohlsson & Camilla Thunborg jon.ohlsson@edu.su.se camilla.thunborg@edu.su.se Vid detta tillfälle kommer ni att få presentera och diskutera organisationspedagogiskadilemman att analysera i era slutexaminationer. Slutligen. hoppas vi att vi får en riktigt trevlig kurs tillsammans!!!! Camilla, Jon, Marianne, Peter, Pär, Susanne och Thomas
Organisationspedagogik lärande och ledarskap, 7,5 Hp, vt 2015.
Camilla Thunborg, 08-16 39 29 2017-02-06 Studiehandledning Organisationspedagogik lärande och ledarskap, 7,5 Hp, vt 2015. Jon Ohlsson & Camilla Thunborg Jon.ohlsson@edu.su.se camilla.thunborg@edu.su.se
Organisationspedagogik lärande och ledarskap, PEA403, Vt 2019.
Jon Ohlsson 08-16 31 47, 2019-01-25 jon.ohlsson@edu.su.se Camilla Thunborg, 08-16 39 29, camilla.thunborg@edu.su.se Studiehandledning Organisationspedagogik lärande och ledarskap, PEA403, Vt 2019. Välkommen
Organisationspedagogik en introduktion!
Organisationspedagogik en introduktion! Studiehandledning Kursen organisationspedagogik - en introduktion, är en kurs som vänder sig till dig som läser på PAO och är den första kursen som du läser i ämnet
Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)
Organisationspedagogik en introduktion, SOD100 1p20, 1p21.
Studiehandledning Organisationspedagogik en introduktion, SOD100 1p20, 1p21. Kursen organisationspedagogik - en introduktion, är en kurs som vänder sig till dig som läser på PAO och är den första kursen
Kreativ kursdesign. Studieanvisningar. 2.5 högskolepoäng. Kurskod: PEA908
Studieanvisningar Kreativ kursdesign 2.5 högskolepoäng Kurskod: PEA908 Enheten för pedagogik, IKT och lärande (PIL) Hösten 2013, Eskilstuna 2013-10-18 Välkommen! Du är välkommen till kursen Kreativ kursdesign
Pedagogik GR (C), Utbildningsvetenskaplig kärna IV, Förskollärare, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Utbildningsvetenskaplig kärna IV, Förskollärare, 15 hp Education (C),Educational Science IV Pre-school Teacher, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Kursbeskrivning. Språk och tolkning teoretiska perspektiv, 5 hp. Tolkning II, GN, 30 hp (TTA265)
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning Språk och tolkning teoretiska perspektiv, 5 hp Tolkning II, GN, 30 hp (TTA265) Fastställd av institutionsstyrelsen 2014-11-05 och gäller fr.o.m. vt
Organisationspedagogik En introduktion, SOD100 1p20, 1p21.
Studiehandledning Organisationspedagogik En introduktion, SOD100 1p20, 1p21. Kursen organisationspedagogik - en introduktion, är en kurs som vänder sig till dig som läser på PAO och är den första kursen
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Ekonomihögskolan FEKH89, Företagsekonomi: Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration: Bachelor Degree Project in Financial Management Undergraduate Level, 15
Lokal examensbeskrivning
1 (6) BESLUT 2015-12-16 Dnr SU FV-3.2.5-1993-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Sociologi Sociology Sociologi är vetenskapen om samhället. Mer specifikt är det ett huvudområde
Kursbeskrivning. Kursansvarig lärare: Sara Isaksson From (SIF) Deltagande lärare: Johanna Rosenqvist (JR)
Kursbeskrivning Eget arbete 3/dokumentation och nytolkning Kurskod: KGK306 Högskolepoäng: 16 hp Obligatorisk kurs, årskurs 3, ht Vecka 43 2014 - vecka 2, 2015 Kursansvarig lärare: Sara Isaksson From (SIF)
Betygskriterier NS 1078 Språkkonsultprogrammet, Kurs 1, 30 hp
NS 1078 Språkkonsultprogrammet, Kurs 1, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2015-05-06. Gäller fr.o.m. ht 2015. Delkurs 1: Det svenska språksamhället, 6 hp beskriva dagens svenska språksamhälle
JURIDISKA INSTITUTIONEN
JURIDISKA INSTITUTIONEN HRO101 Grundläggande juridisk metod, 15 högskolepoäng Legal method, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2011-06-16
Hur du arbetar med VFU-portfölj i Mondo. en lathund för student
Hur du arbetar med VFU-portfölj i Mondo en lathund för student Du skapar din VFU-portfölj På ingångssidan mondo.su.se ligger i högerspalten, innan du loggar in, en länk till en manual för hur du skapar
NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp
NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Översättningens grunder, 3 hp 1. färdighet och förmåga att utföra enklare
UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå.
1 (11) Datum 20151217 Institutionen för pedagogik och didaktik Vt 2016 Studiehandledning UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå. Coaching Conversations: Career
Examen Examensmål och examenskriterier för de examina som utbildningen leder till (se ovan) framgår av gällande nationell och lokal examensordning.
1(5) Personalvetarprogrammet med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi, 180 högskolepoäng Programkod SGPER Programme in Human Resource Management, 180 higher education credits Inriktningskod
Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik
Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik, fil. mag.
LATIN SPRÅK OCH KULTUR
LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del
Förskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Studiehandledning (Preliminär) Kurskod 970G31 HT 2016 1 Välkommen till kursen! Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet,
UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39,
Upplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master s Programme 120 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga
Sammanställning kursutvärdering
Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2015 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson Övriga lärare: Kajsa Åberg, Ulrika Åkerlund Totalt 19 studenter har regelbundet deltagit
Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-11
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Examensarbete är det en kurs? Inst. för Samhällsbyggnad 2009
Examensarbete är det en kurs? Inst. för Samhällsbyggnad 2009 Examensarbete som kurs Examensarbete är en kurs om 30 hp för civilingenjörer, 15 hp för brandingenjörer och 7,5 hp för högskoleexamen Som alla
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Kursbeskrivning för kursen
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 1(5) 2013-06 - 12 Kursbeskrivning för kursen Analys och bedömning av kunskaper i matematik 7,5 hp Välkommen till kursen Kursen är på
TIMREDOVISNINGSSYSTEM
TIMREDOVISNINGSSYSTEM Företagsekonomiska Institutionen Inledning med begreppsförklaring Huvudmeny Budgethantering Planering Rapportering Signering Utskrifter/Rapporter Byt lösenord Logga ut 1 Inledning
Karriärportfölj Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Umeå universitet, 901 87 Umeå Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Telefon: 090-786 96 86 E-post: Cecilia.stenberg.umu.se www.umu.se HT 2014 Karriärportfölj Studie- och yrkesvägledarprogrammet
G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:
Ekonomihögskolan FEKH60, Företagsekonomi: Kandidatkurs i redovisning, 15 högskolepoäng Business Administration: Financial and Management Accounting - Bachelor Course, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13
Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13 Vecka 4 On 21/1 10-12 A26 Introduktion: Genomgång av litteratur, momentschema, obligatoriska uppgifter osv. (Intervju med Monica Axelsson) (Sexfältare
Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2015-10-07.
Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HPLVO Gäller från: 2016 Fastställd: 2015-10-07 Värdinstitution:
Omvårdnad GR (A), Omvårdnadens teori och metod, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Omvårdnadens teori och metod, 15 hp Nursing Science BA (A), Nursing Theory and Nursing Methods, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression
Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng (30 högskolepoäng motsvarar kurser från avancerad nivå inom socionomprogrammet) Programme for Master of Social Science with a Major
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Arbetsområde 2. Algebra Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera över matematikens
Spanska BE, Preparandkurs i spanska, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Spanska BE, Preparandkurs i spanska, 30 hp Spanish, Preparatory Course, 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng SP003X Spanska
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp)
Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp) Välfärdsbegrepp i samhällsvetenskapen och Välfärdsstatens utveckling Upplägg, uppgifter & examination 27/8 kl 13-15 Introduktion/planering Vi diskuterar upplägget i didaktik
Skriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
Artikel/reportage år 9
7 9 LGR11 SvA Sv Artikel/reportage år 9 1 av 10 Artikel/reportage år 9 2 av 10 Planeringen gäller vecka 37-40 Pedagog: Katja Hellsten Ämne: svenska/svenska som andra språk Aktivitet under perioden: Veta
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Avgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Pedagogik GR (A), Lek, rörelse och friluftsaktiviteter yngre barn, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Lek, rörelse och friluftsaktiviteter yngre barn, 30 hp Education A, Play, movement and outdoor activities, younger pupils Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Två rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Pedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap 1. Inledning Inriktningen
Pedagogik GR (A), Tal-, läs- och skrivutveckling hos förskolebarn, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Tal-, läs- och skrivutveckling hos förskolebarn, 7,5 hp Education BA (A), Developing Speaking, Writing and Reading Skills, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Syftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Världshandel och industrialisering
Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Ledarskap 2010 2011, Såstaholm
Ledarskap 2010 2011, Såstaholm Välkommen till SLA:s ledarskapskurs! Vill du öka lönsamheten i ditt företag? Utnyttja då möjligheten att investera i dig själv och samtidigt öka lönsamheten i ditt företag
Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning
SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE
Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med
Utbildningsplan för magisterprogrammet i medicinsk pedagogik 3ME13
Utbildningsplan för magisterprogrammet i medicinsk pedagogik 3ME13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2012-08-30 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-08-30 Reviderad av Styrelsen för utbildning
Idag har jag kommunicerat på följande sätt (ge exempel under rubrikerna och kommentera dem med egna reflektioner):
Kommunikation - språket som kommunikationsmedel 1. Olika sorters kommunikation Gå till denna webbsida: http://www.uta.fi/viesverk/grundkurs/fore1/forelasning1.1.html Läs igenom föreläsningen fram till
Samhällskunskap 1 9 hp
Samhällskunskap 1 9 hp A. Introduktion till Samhällskunskap 19/1 kl 13-15 Kursintroduktion Vi diskuterar upplägget för kursen som helhet. Det ges en introduktion till ämnesdidaktik och vad elever kan samt
Kursguide Kandidat Film - BA1
AKADEMIN VALAND Kurskod KFIG11 KFIG12 Kursansvarig Dan Sandkvist E-mail Kursguide Kandidat Film - BA1 dan.sandkvist@akademinvaland.gu.se Innehåll Kursnamn Telefon 031-786 43 39 Termin Ht 2015 Kursbeskrivning
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Introduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Studiehandledning ARB014, Neuropsykologi, 4,5 högskolepoäng Grundnivå
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning ARB014, Neuropsykologi, 4,5 högskolepoäng Grundnivå Neuropsychology, 4,5 higher education
Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.
Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Innehåll Inledning... 4 Bedömningsanvisningar... 4 Allmänna bedömningsanvisningar...
Studiehandledning för kursen. Perspektiv på lärande och utveckling 4 hp VAL. Kurskod DIG02U
Studiehandledning för kursen Perspektiv på lärande och utveckling 4 hp VAL Kurskod DIG02U Ht 2014 1 Välkommen till kursen Perspektiv på lärande och i utveckling 4 hp Kursen du nu påbörjar är ett moment
I några frågor som följer ska du ringa in ditt svar utifrån hur väl påståendet stämmer överens med din uppfattning på skalan 1-6
Litteraturvetenskap kandidatkursen HT 15 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, SU. 18 studenter deltog i utvärderingen Din medverkan i utvärderingen är viktig för utvecklingen av kursinnehåll
Svenska som andraspråk, år 8
1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Omfattning Motsvarar fem veckor heltid (40tim/vecka). Förutom litteraturstudier omfattar kursen nio föreläsningar
Stockholms universitet Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria II, 30 hp, VT 2011 Delkurs 2: Mystik och meditation, 7,5 hp Delkursanvisningar, VT 2011 Delkursansvarig e-post: run.grondahl@stockholm.se
Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning
Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kurs Basal omvårdnad med inriktning mot den äldre människan, termin 2, HT 2016, finns en integrering mellan teoretiskt
Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde. 2014-02-24 Reviderad 2016-02-29
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Reviderad 2016-02-29 Innehåll BIBLIOTEKETS ANSVAR FÖR HÖGSKOLANS INFORMATIONSFÖRSÖRJNING... 1 BIBLIOTEKETS MEDIEPLAN... 1 FÖRVÄRVSPRINCIPER... 1 VAD
Förberedelsematerial för utvecklingssamtal
Förberedelsematerial för utvecklingssamtal Datum: Medarbetarens namn: Sektion/Avdelning: Chefens namn: 1 Material upprättat av HR 2016-03-01, dnr 241-16. Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Arbetsmiljö
Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen
Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen Nu är språket allas angelägenhet Susanna Rimmerfors och Mia Möller driver satsningar på språkutveckling på Tätorpsskolan. Foto: Mats Lindblad Bostadsområdet Skarpnäcksfältet
HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning
1 (5) BESLUT 2015-12-15 Dnr SU FV-3.2.5-1965-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Redovisning Accounting Redovisning är ett område inom företagsekonomi som dels är inriktat på
Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme:
Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme: Bedömningsgrunder Utmärkt Bra Tillräckligt Underkänt Självständigt planera och genomföra arbetet inom överenskomna
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska
Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:
Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Lokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1639-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Spanska Engelsk benämning: Spanish Studier i spanska bedrivs på grundnivå fördjupar den muntliga den skriftliga
Engelska GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Engelska GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp English BA (A), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag
Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,
Forskningsmetod (7,5 hp) 28/9-30/10 2011
UPPSA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP C HT 2011 Forskningsmetod (7,5 hp) 28/9-30/10 2011 Kurs-PM, MKVC2, HT11 1/7 2011 Kursansvarig: Anne-Marie Morhed
Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning