Framtida befolkning i Skellefteå Jan Amcoff Geograf Bidrag till Framtidsdag i Skellefteå 22 nov 2012
Varför bry sig om befolkningen på en framtidsdag Befolkningen är grunden till samhället Storlek och sammansättning påverkar resurser Storlek och sammansättning påverkar behov Hyggligt goda förutsättningar att prognosticera befolkningens storlek och sammansättning För individerna opåverkbara eller irreversibla förhållanden och förändringar åldrande etnicitet utbildningsnivå Hyggligt stabila förändringsfaktorer födda döda flyttare Inte alla förhållanden och förändringar är opåverkbara/irreversibla/stabila
Befolkningens åldersfördelning 2011 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år Skellefteå; 71 600 inv 0 år 600 400 200 0 200 400 600 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år Sverige; 9,5 miljoner inv 0 år 75000 50000 25000 0 25000 50000 75000
Födda, döda och flyttade per 1000 invånare i Skellefteå 1968-2011 40 Födda Döda 35 Inflyttning Utflyttning 30 25 20 15 10 5 0 1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004 2010
Bruttomigraproduktion och summerad fruktsamhet i Skellefteå 1968-2011 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 In Ut TFR 1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004 2010
födda/döda per 1000 invånare födda/döda per 1000 invånare Demografiska transitionen Beskriver ett förlopp av naturlig befolkningstillväxt i en region (eller på jorden) 40 40 35 35 30 25 Födelsetal 30 25 Födelsetal 20 20 15 15 Dödstal 10 5 Dödstal 10 5 0 fas 1 fas 2 fas 3 fas 4 0 1750 1800 1850 1900 1950 2000
Sveriges befolkningspyramid 1860-2010 100+ 100+ 90 1860 90 1925 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 80 000 40 000 0 000 40 000 80 000 80 000 40 000 0 000 40 000 80 000 100+ 100+ 90 1960 90 2010 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 80 000 40 000 0 000 40 000 80 000 80 000 40 000 0 000 40 000 80 000
Sverige (enl SCB 2011) 2010 2025 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 000 50 000 0 000 50 000 100 000 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 000 50 000 0 000 50 000 100 000 Olika regioner rör sig olika snabbt genom transitionen Flyttmönster har koncentrerat befolkningen alltsedan 40-t Som en följd varierar åldrandeprocessens geografi
Sverige=1,95 Försörjningskvot 1995-2010-2025 1995 2010 2025 Sverige=1,94 Sverige=2,03 2,3 till 2,8 2,2 till 2,3 2,1 till 2,2 2 till 2,1 1,8 till 2
100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år Befolkningspyramidens förändring 1971-2021 avseende Skellefteå 1971 1981 0 år 600 400 200 0 200 400 600 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år 600 400 200 0 200 400 600 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 1991 0 år 600 400 200 0 200 400 600 2001 2011 2021 (framskrivning) 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år 600 400 200 0 200 400 600 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år 600 400 200 0 200 400 600 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år 600 400 200 0 200 400 600
Befolkningsutveckling 1968-2010-2025 i fyra åldersgrupper i Skellefteå och Sverige 30 000 Skellefteå 3 500 000 Sverige 25 000 20 000 15 000 10 000 0-24 25-44 45-64 65+ 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 0-24 25-44 45-64 65+ 5 000 500 000 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020
1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Försörjda per försörjare (25-64 år) Försörjningskvot 1968-2010-2025 2,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 1,85 1,8 1,75 1,7 Skellefteå Sverige
En åldrande befolkning! Utmaningar: Ekonomiska aspekter skattebasen eroderar och behoven ökar så småningom, ssk bland äldre Personalförsörjning; vem ska göra jobben? Platskänsla
Hur möta utmaningarna? Höjd pensionsålder Mellankommunal skatteutjämning Regionförstoring Födelseöverskott Flyttning Minskad utflyttning av unga vuxna Utflyttning (av äldre) från mer åldrade regioner Inflyttning (av yngre) till mer åldrade regioner Från andra delar av Sverige Invandring
Befolkningsstruktur i några länder i världen 2005 och 2025 100+ 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Kamerun 2005 2000 1000 0 1000 2000 Kamerun 2025 100+ 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 2000 1000 0 1000 2000 100+ 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Iran 2005 6000 4000 2000 0 2000 4000 6000 Iran 2025 100+ 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 6000 4000 2000 0 2000 4000 6000
Befolkningsstruktur i några länder i världen 2005 och 2025 100+ 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Kina 2005 100000 50000 0 50000 100000 Kina 2025 100+ 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 100000 50000 0 50000 100000 100+ 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Italien 2005 3000 2000 1000 0 1000 2000 3000 Italien 2025 100+ 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 3000 2000 1000 0 1000 2000 3000 Ta inte invandringstrycket för givet!
Enkätfrågor Region Kommun Bostadsområde "Sydsvenskt" klimat Kommunikationer Barnvänlighet "Norrländskt" klimat Kommunalskatt Rykte Arbetsmöjligheter Vård och omsorg Lugnt område Karriärmöjligheter Utbildningsmöjligheter Boendekostnader Vänner Shoppingutbud Havs-/sjöutsikt Familj och släktingar Sport/idrott/föreningsutbud Centralt läge Kulturutbud Lantligt läge Nöjesutbud Folkfester Naturskönt område Friluftsaktiviteter Vattennära Enkäten skickades till ett nationellt urval omfattande 5000 personer, Svarsfrekvens 53 %. Representativt med lågt internt svarsbortfall. 1. Sydsvenskt klimat: Våren kommer tidigt och det är varmare än det svenska genomsnittet. Vintrarna är regniga och snön ligger sällan kvar mer än några dagar. Hur viktigt eller attraktivt är det att klimatet är sydsvenskt? Inte viktigt alls Helt avgörande 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Resultat (alla svarande) Egenskaper Medelvärde Ranking Region Arbetsmöjligheter 8.0 1 Vänner 6.8 2 Familj och släktingar 6.7 3 Karriärmöjligheter 6.5 4 "Sydsvenskt" klimat 5.3 5 "Norrländskt" klimat 3.6 6 Kommun Vård och omsorg 7.9 1 Naturskönt område 7.8 2 Kommunikationer 7.7 3 Friluftsaktiviteter 7.2 4 Vattennära 7.1 5 Utbildningsmöjligheter 6.0 6 Shoppingmöjligheter 5.9 7 Kommunalskatt 5.7 8 = Sport/idrott/föreningsutbud 5.7 8 = Kulturutbud 5.7 8 = Nöjesutbud 5.7 8 = Folkfester 4.6 12 Bostadsområde Lugnt område 8.1 1 Boendekostnader 7.4 2 Rykte 7.2 3 Barnvänlighet 6.3 4 Centralt läge 6.2 5 Lantligt läge 6.1 6 Havs-/sjöutsikt 4.9 7
Skillnader mellan personer som har barn och de som inte har några barn Inga barn = jämförelsegrupp Familj och släktingar Vård och omsorg Utbildningsmöjligheter Sport/idrott/föreningsutbud Barnvänlighet Rykte Lugnt område Boendekostnader Barn Barn < 13 år = > 13 år +++ +++ ++ ++ +++ ++ +++ +++ ++ +++ - - Inga skillnader: "Sydsvenskt" klimat Kommunikationer Kulturutbud "Norrländskt" klimat Kommunalskatt Nöjesutbud Arbetsmöjligheter Shoppingmöjligheter Folkfester Karriärmöjligheter Havs-/sjöutsikt Naturskönt område Vänner Centralt läge Friluftsaktiviteter Lantligt läge Vattennära
Hur tolka attityder till flyttning? Vart leder slutsatserna? Överallt förekommande attribut Lugna bostadsområden; hyggliga kommunikationer och omsorgslösningar; vacker natur och försörjningsmöjligheter finns i flertalet kommuner! Kan man lita på svaren? Betydelse av frågeformulering? Nödvändiga/tillräckliga faktorer? Vet flyttarna själva varför? Efterrationaliseringar/politisk korrekthet?
Inflyttningskampanjer? (Niedomysl 2007) The results suggest no general evidence for a positive effect [of marketing campaigns] on inmigration MEN: a few cases provided significant estimates suggesting success UTMÄRKS AV: well-planned media strategy well-defined target group
0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Flyttning till/från Skellefteå 2006-2010 per ålder och kön 400 300 200 100 0 Kvinnor Inv Utv Inf Utf 400 300 200 100 0 Män Inv Utv Inf Utf
Flyttningsfält och nettoflyttutbyte 2006-2010 från Skellefteå 10 till 42,4 (6) 2 till 10 (21) 1 till 2 (35) 0,5 till 1 (60) 0 till 0,5 (166) till Skellefteå 10 till 108,1 (9) 2 till 10 (22) 1 till 2 (24) 0,5 till 1 (53) 0 till 0,5 (180) Nettoflyttning till Skellefteå 300 150 30-30 -150-300
Flyttmönster i växande bef-segment Befolkningen åldras Flyttar till barn/barnbarn, men ej särskilt flyttbenägna Fler opåverkbara eller irreversibla processer som förändrar befolkningsstrukturen på förutsägbart vis Mot höjd utbildningsnivå 20% av 65-åringarna har postgymn utb 45% av åldersgruppen 25-34 år har postgymn utb Invandrarbakgrund kommer att bli vanligare 12% av 65+ är födda utrikes 24% av åldersgruppen 25-34 år är födda utrikes Andra generationens invandrare kan bära med sig samma värderingar Såväl högutbildade som invandrare är flyttbenägna Nettoflyttar till större städer (tillsammans med sina barn)
Påverkbara och reversibla förändringar spelar också roll men oklart vart de bär i framtiden T ex hushållsstruktur; singelliv eller familjebildning? Andel ensamhushåll ökar f n internationellt (oklart läge i Sverige) Delvis följd av ekonomiska förbättringar T ex socioekonomisk fördelning; polarisering el utjämning? Tendens mot polarisering utifrån sammanpressat utgångsläge T ex värderingsförändringar? Förstärkt eller försvagad småhusdröm Exurbanisering och förtätning/föryngring av innerstäder
Nettomigration 2006-2010 Total nettoflyttning per 1000 inv 10 till 23 (26) 5 till 10 (69) 0 till 5 (96) -5 till 0 (82) -10 till -5 (16) Nettoinvandring per 1000 inv 10 till 31,2 (32) 5 till 10 (87) 0 till 5 (169) -5 till 0 (1) Inrikes flyttnetto per 1000 inv 10 till 20 (2) 5 till 10 (24) 0 till 5 (76) -5 till 0 (89) -10 till -5 (58) -33 till -10 (39)
Inomkommunal befolkningsomfördelning Tätortsstatistiken Glesbygd och mindre tätorter har en svagare befolkningsutveckling än större tätorter under 00- talet. Skillnaderna är accentuerade bland barn och unga (och följaktligen bland barnens föräldrar) Andra data Allt färre barnfamiljer återfinns i egna hus (även om småhusboende ännu är normen)
Minskande andel småhusboende bland barnfamiljer 80% 70% 60% 1990 2000 50% 2008 40% 30% 20% 10% 0% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 ålder Resursomfördelning mellan generationer? Värderingsförändringar?
Slutsatser Befolkningen åldras; en logisk följd av dem. trans. Stora regionala skillnader Mindre orter förlorare ; större städer vinnare Andra irreversibla/opåverkbara faktorer förstärker denna tendens Påverkbara/reversibla faktorer kan modifiera tendensen Utmaningar Försämrade ek förutsättningar Arbetskraftsbrist Möjliga lösningar för en kommun Beredskap inför förändringarna Påverka (flyttmönstren) Tydliga målgrupper kampanja i medvind