Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

Vilka möjligheter att vara delaktig och Brukarråd SIP, vårdplaner Integrerad psykiatri Delaktighetsmodellen Anhörigstödsgrupper Husmöten/veckomöten Personliga ombud Biståndshandläggare Brukarföreningar Självhjälpsgrupper påverka finns idag

Vad fungerar bra idag? exempel BUV. Hög delaktighet, patienten expert Allmänpsykiatrins öppenvård. Bra på SIP Föreningen Stjernan, Fontänhuset. Ingen hierarki Vuxenhabiliteringen i Hallsberg. Rekommenderar att anhöriga följer med. Samverkan i norra länsdelen. Kommuner, psykiatri, brukarföreningar

Forts. Vad fungerar bra idag? exempel Psykiatrin i Karlskoga. Upplevs ha förbättrat patienternas delaktighet och inflytande.

Förbättringsområden för att utveckla och stimulera brukarnas delaktighet och medverkan ytterligare Skattningsskalor för utvärdering. Anhörigas delaktighet. Eftervården. Uppföljning efter psykiatrisk slutenvård. Patientens/brukarens påverkan på vård/behandling. Samverkan mellan huvudmännen.

Förbättringsområden för att utveckla och stimulera brukarnas delaktighet och medverkan ytterligare Förberedelser inför möten. Både patienter och personal. Fler kommuner som har brukarråd. Tydligare kallelser. Vad ska göras, hur lång tid etc. Utforma SIP-gruppen efter brukarens förutsättningar. Ofta för stora grupper.

Förbättringsområden för att utveckla och stimulera brukarnas delaktighet och medverkan ytterligare Klargörande vad SIP är. Fler brukarföreningar i länsdelarna. Behöver stimuleras. Tydlig information. Reflekterande personal. Lyssna in önskemål från patienten. Informera om brukarorganisationer. Kommunikation.

Förutsättningar för att lyckas med förbättringsarbetet Starta upp fler brukarråd mellan kommuner, psykiatri och brukarorganisationer. Utbildning i motivationsarbete. Ex. vis MI Kunskap om lagar och förordningar. Kunna förklara för patient/anhörig Lyhörd personal Stöd från chefer i förbättringsarbetet. Att det kan ta tid och resurser.

Forts. Förutsättningar för att lyckas med förändringsarbetet Information till patient, till exempel när behandlare slutar. Använda delaktighetsmodellen. Gemensamma utbildningar. Kommunikation mellan yrkesgrupper. Kunskap. Mätinstrument för utvärdering av möten etc. Tid för reflektion efter möten.

Ulla-Karin Schön(forskare i socialt arbete, högskolan i Dalarna) föreläste om Ökad brukarmedverkan i psykiatrisk vård och stöd Varför brukarmedverkan? Demokrati, rättighet Ökad återhämtning, ökad följsamhet i behandlingen Ny kunskapssyn: Att synliggöra och ta tillvara patientens/brukarens kunskap, synpunkter och engagemang är av avgörande betydelse EBP EvidensBaserad Praktik

Olika former av delaktighet Lägsta formen är information, här får patienten/brukaren veta Högsta formen är medbestämmande, här får patienten/brukaren vara med och bestämma Brukare beskriver ofta avsaknad av delaktighet; man efterfrågar inte personlig kompetens och erfarenhet

Delaktighetstrappan (SKL)

Kort om Delat beslutsfattande Shared Decision Making (SDM) Personalens och brukarens kunskap ska tas tillvara. Tillsammans utforskar personal och brukare vad som är problemet, vilka behov som finns, vilka målen ska vara och hur målen ska uppnås. Beslut sker inte om, för eller åt brukaren, utan tillsammans med denne.

Forts. Kort om Delat beslutsfattande Shared Decision Making (SDM) Personal och brukare delar samma information. Beslutet är både brukare och personal överens om och godkänner gemensamt. Utvärderar gemensamt beslutet.

Shared decision making Projekt (Ulla-Karin Schön medverkar i detta projekt) Projekt som startade 2014 Digitaliserat beslutsstöd Provar hur delaktighet och delat beslutsfattande kan implementeras i psykiatrisk vård och omsorg Både i psykiatrisk öppenvård och kommunal omsorg, i Stockholm, Värmland och i Dalarna Resultat sammanställs under sommar och tidig höst 2016

Forts. Shared decision making Projekt Tanken är att kunna erbjuda ett program med delat beslutsfattande under senhösten 2016 Det digitala beslutsstödet ska kunna integreras med Mina vårdkontakter/1177, diskussion om detta genomförs med SKL.

Några tankar från paneldiskussion Medverkande i paneldebatten var: Zandra Edwardsson (NSPH Örebro), Susanne Rydéhn (Region Örebro län, Välfärd och folkhälsa), Örjan Andersson (Region Örebro län, psykiatri), Ulla- Karin Schön (forskare och docent i socialt arbete, Högskolan i Dalarna), Jörgen Klingborg (verksamhetsstrateg Örebro kommun) Moderator Ann-Mari Wulfstrand Byhlin (1:e ombudsman Verdandi)

Några tankar från paneldiskussion Zandra (NSPH Örebro) tycker att mycket bra sker, men mer behövs. Bland annat peer support. Och bättre/mer info till patienten. Örjan (psykatri) Utmaningar inför framtiden: att politiker trycker på uppifrån och brukare nerifrån (mot tjänstemännen). Viktiga frågor med brukardelaktighet. Jörgen (Örebro kommun) Viktigt att arbeta mer med den individuella delaktigheten, börja där. Alla känner sig inte bekväma i grupp.

Några tankar från paneldiskussion Susanne (Välfärd och folkhälsa, RÖL) Fortsätta arbeta med: Frågor om brukarmedverkan högt i kurs. Flera förbättringsområden. Behövs mer samarbete kommuner, psykiatri och brukarorganisationer. Ulla-Karin (Högskolan i Dalarna): Viktigt att tänka utifrån patientens/brukarens perspektiv vid brukarinflytande. Krävs verktyg för att arbeta med brukarinflytande. Behövs arbetas med attityder.

Några tankar från paneldiskussion Mårten (NSPH centralt): Viktigt att inte skilja individperspektivet och brukarorganisationsperspektivet helt åt. Det är brukarorganisationerna som driver frågorna om de enskildas möten med vården. Behövs instrument för att mäta delaktighet. Kontrollera att det som bestäms verkligen sker. Involvera personalen i förbättringsarbetet. Ge feedback. Örjan (psykiatri): Vanligt att verksamheterna inhämtar brukarorganisationernas kunskap, man stannar på en konsultativ nivå. Men får inte vara med och bestämma.

Några tankar från paneldiskussion Ann-Mari (Verdandi): Kommunerna måste betala ut förlorad arbetsinkomst för deltagare från brukarorganisationer. Zandra (NSPH): Dålig ekonomi gör tyvärr att brukarorganisationerna inte kan göra det de vill och det som är viktigt. Till exempel brukarrevisioner. Ulla-Karin (Högskolan i Dalarna): Viktigt föra samtal på hög nivå: Hur värderas brukardelaktighet? Man använder sig av dyra konsultfirmor, men kan inte ge något till brukarrevisioner som kostar mindre. Och som kan ge ett resultat som visar vad som verkligen är viktigt för brukare/patienter.