Bostadsmarknadsanalys Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 21 Kronobergs län

Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 7 Befolkningen i Kronobergs län 7 Befolkningsutveckling 7 Flyttmönster 11 Arbetsmarknad 14 Sysselsättning 14 Pendling 15 Inkomst 18 Utbildning 2 Ohälsotal 21 Bostadsmarknad 23 Efterfrågan på bostäder 23 Pris på boende 25 Bostadsbyggande 28 Bostäder åt alla? 31 Bostäder för nyanlända flyktingar 31 Bostäder för studenter och ungdomar 32 Bostäder för äldre och funktionshindrade 33 Fotografi: Mario Jonjic, Jens Karlsson 1

Förord Länsstyrelsen arbetar med att förverkliga Regeringens mål för bostadspolitiken. För detta ändamål samlas uppgifter om det befintliga bostadsbeståndet och upprättas statistik över antalet påbörjade och färdigställa lägenheter samt lediga lägenheter i länets kommuner; detta för att få kunskap om länets bostadsmarknad. Den 1 januari 21 trädde lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS2:1383) i kraft. Denna lag reglerar regeringens krav på kommunerna att planera bostadsförsörjningen. Syftet med detta är att skapa förutsättningar för alla boende i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd, information och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 21, avseende Länsstyrelsernas uppdrag 39, skall Länsstyrelsen göra en analys av situationen på bostadsmarknaden i länet, redogöra för hur länsstyrelsen lämnar råd, information och underlag till kommunerna i länet för deras planering av bostadsförsörjningen, samt analysera och redovisa hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Denna rapport är en bedömning av situationen på bostadsmarknaden i Kronobergs län och är gjord utifrån statistik från SCB. Länsstyrelsen i Kronobergs län har valt att titta på olika parametrar för befolkning och bostadsmarknad inom tidsspannet 2-21 för att bedöma bostadsmarknadsläget i länet. På grund av Växjö kommuns särart som central- och universitetsort inom länet, redovisas statistik för Växjö kommun för sig medan statistik för de resterande sju kommunerna slås ihop i grupper utifrån storlek och karaktär och jämförs med riket som helhet. Rapporten är framtagen av samhällsplanerare Mario Jonjic i samråd med länsarkitekt Lars Hederström. En arbetsgrupp med bostadsdirektör Lennart Grimsbo, planeringsdirektör Allan Karlsson och jämställdhetsdirektör Karin Hopstadius har deltagit i processen och bidragit med statistiskt underlagsmaterial. Lennart Johansson länsråd 2

Sammanfattning Strategisk boendeplanering Den enda kommun i länet som antagit kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen är Växjö kommun, vilka antogs 23. Ytterliggare två kommuner, Tingsryd och Älmhult, anger att de hanterar bostadsförsörjningsfrågor i översiktplanen. Övriga kommuner anger att de inte har några sådana riktlinjer. Demografi I Kronobergs län har kommunerna under de senaste åren inte haft någon egentlig förändrad befolkningsutveckling sett på de enskilda kommunerna. Utvecklingen ser liknande ut, dvs. stagnation för de flesta. De kommunerna som tappar invånare fortsätter göra detta, däremellan finns de kommuner som inte har någon märkbar eller liten förändring. Återstår Växjö som de senaste åren ökat sin befolkning markant. Det totala befolkningsnettot i länet blev +938 invånare. Av dessa stod Växjö för den största delen av ökningen med +949 invånare. Lessebo och Älmhult gjorde också en märkbar ökning, med +159 respektive +8 invånare. Tingsryd visar de mest negativa siffrorna och år 29 minskade befolkningen med -144 invånare. Den åldersgrupp som rör på sig mest är 19-24 år. I alla kommuner sker en stor utflyttning inom denna grupp, förutom i Växjö som har en större inflyttning till kommunen inom denna grupp. Man kan också se hur befolkningsstrukturen i länet har förändrats. Dvs. fler äldre och färre yngre personer. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Kronobergs län har under år 29 försämrats. Sysselsättningsutvecklingen var låg och ligger en bra bit under riket totalt. Den totala arbetslösheten såg i slutet av 29 ut att sjunka, vilket dock förändrades under första kvartalet då arbetslösheten steg från 6,8 % fjärde kvartalet 29 till 8,3 % första kvartalet 21. Andelen öppet arbetslösa i länet var i december 29 4,2 %, vilket kan jämföras med december 28 då den öppna arbetslösheten låg på 2,2 %. Älmhult är den kommun som har högst medelinkomst i länet. Älmhult har haft en stark inkomstutveckling under åren, som dock minskat kraftigt under det gångna året. Den mesta av länets pendling sker mellan Alvesta och Växjö. Länets östra del tenderar i hög grad att pendla till Växjö. Länets kommuner på den västra sidan har 3

en mer tydlig pendling med Skåne och Halland. Älmhult uppmärksammas i att de har en stor inpendling från öresundsregionen samt från Osby med drygt 1 inpendlare. Bostadsmarknad Under år 29 byggdes totalt 394 nya bostadslägenheter i länet, vilket är en minskning jämfört med föregående år. En anledning kan vara den ekonomiska krisen som gjort att byggföretagen och kommunerna inte har råd att bygga bostäder. Det är däremot inte någon större skillnad på nybyggandet av småhus, 251 stycken, jämfört med föregående år. Byggandet av lägenheter i flerbostadshus som avtog kraftigt under 29. Endast 143 lägenheter i flerbostadshus byggdes, vilket kan jämföras med 28 då det byggdes 29 stycken. Av de nybyggda bostäderna var andelen äganderätter flest och bostadsrätter fler än hyresrätter. Trots att fem kommuner i länet anger brist på hyresrätter så byggdes det alltså fler bostads- och äganderätter. Prisutvecklingen på småhus har i de flesta kommunerna har genomsnittspriset för småhus ökat. Den största ökningen i pris på småhus finns i Växjö. Växjö kommun har högst genomsnittspris ligger strax under genomsnittet i riket. Bostadsrättspriserna i länet är avsevärt lägre jämfört med riket. Ser man på prisutvecklingen i länet jämfört med riket har den, sett mellan 28 och 29, ökat avsevärt. 4

Strategisk boendeplanering Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen arbetar med att förverkliga Regeringens mål för bostadspolitiken enligt 2 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2:1383) genom att tillhandahålla råd, information och underlag till kommunerna i deras arbete med planeringen av bostadsförsörjningen. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 21, avseende Länsstyrelsernas uppdrag 39, skall Länsstyrelsen genomföra en regional analys och bedömning av situationen på bostadsmarknaden i länet samt verka för att kommunerna gör egna analyser av bostadsmarknaden. Länsstyrelsen skall redovisa hur man har lämnat råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen skall analysera och redovisa hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Länsstyrelsen i Kronobergs län hanterar bostadsfrågorna dels genom bostadsfunktionen inom Förvaltningsenheten som i första hand sköter den regionala administrationen av statliga bostadsstöd och dels genom strategiska frågorna med bostadsförsörjning och arbetet med bostadsmarknadsanalysen, vilken hanteras av funktionen för hållbar samhällsplanering som finns inom Länsstyrelsens Samhällsutvecklingsenhet. Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt 1 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2:1383) ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att ge alla kommunens invånare förutsättningar för ett bra boende och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen säger också att kommunen vid behov ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen, och att kommunen varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Den kommunen i länet som har riktlinjer för bostadsförsörjningen är Växjö kommun. Dessa är daterade 23. I övrigt har Alvesta och Tingsryds kommun svarat att de i sina översiktsplaner har tagit fram sådana riktlinjer. Alvesta antog sin översiktsplan 28 och Tingsryd 26. Växjö kommuns bostadsförsörjningsprogram innehåller en omvärldsanalys och befolkningsprognos, som utgör grunden för bedömningen av behov och efterfrågan. Kommunen visar statistik på hur utvecklingen av bostadsbyggandet och invånarantalet sett ut 199-22 och konstaterar att man kan skönja ett visst samband mellan bostadsbyggande och befolkningsökning. Detta samband innebär, enligt 5

bostadsförsörjningsprogrammet, att befolkningen ökar då bostadsbyggandet ökar och minskar då bostadsbyggandet minskar. Man konstaterar även att nybyggnationen främst genererar en omflyttning inom kommunen, d.v.s. att en övervägande majoritet av dem som flyttar till nybyggda bostadsområden redan bor i kommunen. Detta innebär att nybyggnationerna i sig inte verkar vara någon pådrivande faktor för att locka invånare från andra kommuner. Störst inflyttning från andra kommuner har de stadsdelar där det inte sker någon nybyggnation. Detta kan ses som ett tecken på en ökad omflyttning som i sin tur leder till att inflyttande från andra kommuner bosätter sig i de områden där lite eller ingen nybyggnation sker. Länsstyrelsen konstaterar att det med hänsyn till den expansiva utvecklingen i Växjö är hög tid att se över bostadsförsörjningsprogrammet för Växjö kommun. Att bristen på riktlinjer finns kan bero på otydligheten i lagstiftningen. Både otydligheten i lagstiftningen och bristen på sanktionsmöjligheter gör att lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar inte efterföljs på förväntat sätt. Vidare kan sägas att mindre kommuner sannolikt inte är motiverade att arbeta med sådana riktlinjer. De finner dem förmodligen tämligen överflödiga. De som i kommunerna arbetar med bostadsfrågor har oftast bra insyn i hur bostadsläget är och kommer att se ut. Då de mindre kommunerna oftast inte heller ser några större anstormningar av nya invånare känns det tämligen tveksamt att avsätta resurser till detta. I bostadsmarknadsenkäten uppges kommunen svara varför de inte tagit fram eller arbetar med bostadsförsörjningsplaner. En kommun kommenterade detta följande; Bostadsförsörjningen bedöms inte vara något större bekymmer. En annan kommun skriver att; Byggnationen är så låg att någon större planering ej behövs. Tar fram riktlinjer när behov uppstår. Avsaknad av sanktionsmöjligheter Länsstyrelsen ser att avsaknaden av sanktionsmöjligheter i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar innebär att det inte finns några verktyg för att få kommunerna att ta fram lämpliga försörjningsplaner. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte bostadsförsörjningsplaner kunde hanteras på ett annat sätt och med medverkan från Regionen (Regionalt samverkansorgan). 6

Demografi Befolkningen i Kronobergs län I det här avsnittet beskrivs de demografiska förhållandena i länets kommuner. Diagrammen och statistiken nedan visar situationen gällande befolkningensutveckling på läns- och kommunnivå. Dessutom redovisas länet uppdelat i tre grupper för att tydligare visa skillnader i den demografiska utvecklingen. Växjö, utgör en grupp, Alvesta, Älmhult och Ljungby en och slutligen en grupp med Lessebo, Tingsryd, Markaryd och Uppvidinge. Befolkningsutveckling 185 18 175 Folkmängd 17 165 16 155 195 1955 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 29 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län, 195-29. (Källa: SCB) 184 182 18 Folkmängd 178 176 174 172 17 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Årtal Befolkningsutveckling i Kronobergs län 2-29 (Källa: SCB) 7

Befolkningsutvecklingen har sedan år 2 haft en nästan oavbruten ökning. Detta är Växjö kommuns förtjänst som sedan år 1969, enligt SCB, haft en positiv befolkningsutveckling. Nedan har länet brutits ned i tre grupper; Växjö; Alvesta, Älmhult och Ljungby; Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd och Markaryd. Dessa visar tydligt länets utveckling sett ut under åren 2-29. Alvesta, Älmhult och Ljungby har en ganska oförändrad befolkningsutveckling medan Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd och Markaryd har en minskad. Befolkningsutveckling fördelat på tre grupper 9 8 7 6 Folkmängd 5 4 3 Alvesta, Älmhult, Ljungby Växjö Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Befolkningsutveckling efter kommungrupp, 2-29. (Källa: SCB) 8

115 Befolkningsutveckling Index=1 11 15 1 95 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet Riket 9 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Årtal Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län, 2-29. (Källa: SCB) Visas siffrorna på befolkningsutvecklingen på kommunnivå ser det inte lika positivt ut. De flesta kommunerna i länet har under 29 sett en negativ trend i befolkningsutvecklingen. Endast Lessebo, Älmhult och Växjö har haft en befolkningsökning. Dessutom gör Växjö en markant ökning med +949 invånare i kommunen. Älmhult gör också en stark ökning med +159 invånare. Tingsryd har däremot haft en kraftig minskning med -144 invånare. Tingsryd har dessutom en ofördelaktig åldersstruktur. Flyttmönster 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Uppvidinge -46-86 -35 22 28-8 76 16-83 -3 Lessebo -6 42-93 12-24 -28-16 -8 35 14 Tingsryd -31-24 -4-83 -8-2 -21-26 -38-62 Alvesta -5 98-4 -11-23 -146 62 44-34 -56 Älmhult -22 62 2 16-1 -59 32 42 73 162 Markaryd -84-42 -56 25 57-28 52 71-27 Växjö 12 191 769 596 647 42 795 773 1168 544 Ljungby 22 16-96 -9 7 99 88 149 15 11 Flyttnetto per kommun och år, 2-29. (Källa: SCB) 9

Befolkningsstrukturen i Kronobergs län Sedan 199 har befolkningsstrukturen förändrats till det negativa i länet. Andelen äldre i Kronoberg har ökat samtidigt som den yngre befolkningen, under 1 år, har minskat, vilket kan tyda på lågt födelsetal. Figurerna nedan visar tydligt på förskjutningen i åldersstrukturen i länet, vilken visar på en åldrande befolkning. Denna förändring har skett på drygt 2 år. Det är främst de mindre kommunerna som tappar befolkning och det är den yngre som minskar i antal på orterna. Den ökning som kan ses bland ungdomar, framför allt i Växjö, men antalet minskar vid 25 års ålder likt figuren över år 29 visar. 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år Ålder 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år Antal Kvinnor Män Befolkningspyramid fördelat på femårsklasser, Kronobergs län, 199. (Källa: SCB) 1+ år 9 år 8 år 7 år Ålder 6 år 5 år 4 år 3 år Kvinnor Män 2 år 1 år år Antal Befolkningspyramid fördelat på femårsklasser, Kronobergs län 29. (Källa: SCB) 1

In- och utflyttning i länet En trend som varit tydlig under många år är den ojämna åldersfördelningen, framför allt i de mindre kommunerna i länet. Växjö och de medelstora kommunerna har en mer positiv trend när det gäller åldersfördelning. 14 12 1 Antal 8 6 Inflyttade Utflyttade 4 2 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Årtal Sammanlagd in- och utflyttning i Markaryd, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryds kommuner, 29 (Källa: SCB) 2 18 16 14 12 Inflyttade Utflyttade Antal 1 8 6 4 2 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Ålder Sammanlagd in- och utflyttning efter ålder, Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner, 29. (Källa: SCB) 11

4 35 3 Antal 25 2 15 Inflyttade Utflyttade 1 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Ålder In- och utflyttning efter ålder, Växjö kommun, 29. (Källa: SCB) Ett tydligt mönster som kan urskiljas i de tre diagrammen ovan är att yngre människor tenderar att flytta ut. Endast i Växjö kan en annan tendens urskiljas. En högre inflyttning sker bland den yngre befolkningen vilket kan härledas till Linnéuniverstetet som i Växjö hjälper upp de positiva siffrorna. Främst bland 2-25- åringarna då de flesta antagligen väljer att studera. Samtidigt visar diagrammet att utflyttningen är högre än inflyttningen efter 25 års ålder i Växjö. Detta beror troligen på att studenter som är klara med sina studier flyttar från kommunen. Vid samma åldrar(2-25 år) i de övriga två grupperna är utflyttningen högre. Man kan också urskilja en högre inflyttning än utflyttning vid åldrarna 25 till 4. Detta är mer påtagligt i Alvesta, Älmhult och Ljungby. 12

In- och utvandring Som diagrammen nedan visar har Växjö den högsta invandringen men även utvandringen. Under år 26 och 27 hade Uppvidinge och Alvesta en avsevärt högre invandring i jämförelse med föregående år. Från år 25 har invandringen ökat kraftigt men planat ut under 29. 12 1 Antal personer 8 6 4 2 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Invandring i antal, Kronobergs län, 2-29. (Källa: SCB) 3 25 Antal personer 2 15 1 5 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Utvandring i antal, Kronobergs län, 2-29. (Källa: SCB) Nettoinvandring Uppvidinge 259 Lessebo 12 Tingsryd 127 Alvesta 219 Älmhult 14 Markaryd 82 Växjö 733 Ljungby 142 Nettoinvandring, Kronobergs län, 29. (Källa: SCB) 13

Arbetsmarknad Sysselsättning De stora varsel som under 28 och 29 drabbade företagen i Sverige kan tydligt ses i diagrammet nedan som visar ett index mätt fjärde kvartalet 27 till första kvartalet i år. Det kan urskiljas att efter andra kvartalet 28 har sysselsättningen inte riktigt återhämtat sig. Trots vissa uppgångar, vilket kan urskiljas i diagrammet, har sysselsättningen fortsatt att sjunka i Kronobergs län och även Riket. Sedan andra kvartalet 28 då sysselsättningen stod högst, i denna mätning, har den sjunkit till drygt 94 på index. 14 12 Sysselsättning, Index=1 1 98 96 94 92 9 Kronobergs län Riket 88 27K4 28K1 28K2 28K3 28K4 29K1 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 Kvartal Sysselsättningsutveckling (index=1), 21. (Källa: SCB) 12 1 Arbetslösa i Procent % 8 6 4 Kronoberg Riket 2 28K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 Arbetslösa i Kronobergs län första kvartalet 28 första kvartalet 21. (Källa SCB) 14

Som diagrammet visar har den ekonomiska krisen bidragit till en högre arbetslöshet i länet. Högst i länet var arbetslösheten under det andra kvartalet 29 med hela 1,2 %. Denna höga arbetslöshet steg på ett år från 3,8 %, vilket visar hur snabbt och hårt krisen drabbade länet. Under tredje och fjärde kvartalet sjönk dock arbetslösheten i jämförelse med riket. Denna nedgång förändrades under första kvartalet då arbetslösheten steg till 8,3 %. Öppet arbetslösa 7 6 5 Andel i procent % 4 3 2 28 16-64 år 28 18-24 år 29 16-64 år 29 18-24 år 1 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronoberg Riket Öppen arbetslöshet, december 29. (Källa: AMS) Andelen öppet arbetslösa ökade kraftigt från 28 till 29. Likt figuren ovan visar har andelen öppet arbetslösa ökat, inte minst bland ungdomar 18-24 år. Pendling Pendlingen och kommunikationer skiljer sig avsevärt mellan olika kommuner, vilket inte är oväntat eftersom kommunerna skiljer sig åt vad gäller förutsättningar och storlek. Växjö har den största inpendlingen, vilket enkelt förklaras med att det är länets största ort och regioncentra men även genom att Växjö inte har någon konkurrerande stad inom lämpligt pendlingsavstånd. Hit pendlar den större delen av de övriga kommunernas pendlare med undantag från Markaryd. Samtidigt har Växjö kommun också den högsta utpendling. Älmhult skiljer sig något och har hög inpendling till kommunen i jämförelse utpendlingen, vilket sannolikt beror på att IKEA finns på orten och är en stor och attraktiv arbetsgivare. Alvesta, däremot, har en stor utpendling som kan bero på ortens närhet till Växjö. Närmare 27 personer pendlar dit. 15

9 8 7 Antal pendlare 6 5 4 3 Utpendling Inpendling 2 1 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Antal in- och utpendlare i Kronobergs län, 28. (Källa: SCB) Pendlingsflöden i Kronobergs län, 28. (Källa: SCB) 16

Ett annat tydligt mönster som kan urskiljas är att länets östra delar har en stor del pendlare till Växjö medan länets västra del har en större pendling utanför länet, närmare bestämt Skåne och Hallands län. Tingsryds huvudsakliga pendling sker främst gentemot Blekinge. 17

Inkomst 26 25 24 Medelinkomst (tkr) 23 22 21 2 19 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Riket Genomsnittlig förvärvsinkomst, 28. (Källa: SCB) I länet skiljer sig den genomsnittliga förvärvsinkomsten avsevärt i jämförelse med medelinkomsten för riket, vilket är 249 kronor. Älmhults kommun som med den högsta medelinkomsten, 244 kronor, i länet har tillsammans med Växjö kommun, 242, de högsta medelinkomsterna i länet totalt. Lägst i länet har Markaryd och Tingsryd som ligger på 214 kronor respektive 215 kronor. 3 28 26 Medelinkomst (tkr) 24 22 2 Riket män Riket kvinnor Kronoberg män Kronoberg kvinnor 18 16 14 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst bland kvinnor och män (2-64 år), 2-28. (Källa: SCB) Medelinkomsten för kvinnor och män skiljer sig avsevärt i länet. Kvinnor har en medelinkomst på drygt 21 kronor år 28, vilket kan jämföras med männen som hade 287 kronor. Det är en skillnad på 77 kronor mellan könen. I riket är medelinkomsten för män 298 och kvinnor 222. Skillnaden är nästan lika stor 18

som i Kronoberg, 76. Figuren visar att medelinkomsten stiger, men det stora gapet som idag finns, har inte förändrats utan är lika stort år 28 som år 2. 13 Inkomstutveckling, Index=1 125 12 115 11 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Riket 15 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Inkomstutveckling, 2-28. (Källa: SCB) Som diagrammet visar har inkomstutvecklingen sjunkit i alla kommuner men även totalt sett i hela riket. Den största förändringen har skett i Älmhult som tappar från 131 till 122 på inkomstutvecklingsindex. Älmhult som annars har den största medelinkomsten i länet har gjort ett stort tap, vilket kan ha orsakats av den ekonomiska krisen som under 29 ledde till stora nedskärningar. Även övriga kommuner utom Växjö har minskat mer än riksgenomsnittet. 19

Utbildning Andel kvinnor och män 25-64 år med eftergymnasial utbildning 45 4 Procent, andel av befolkning % 35 3 25 2 15 1 Länet Män Länet Kvinnor Riket Män Riket Kvinnor 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Utvecklingen bland befolkningen i Kronobergs län, 25-64 år med eftergymnasial utbildning 28(Källa: SCB) Diagrammet visar att länets kvinnor har en bra utveckling gällande eftergymnasial utbildning men ligger dock under riksgenomsnittet. Utveckling jämfört med riket ligger fortfarande under rikets totala men ligger klart högre än rikets män. Männens eftergymnasiala utbildning har haft en liten ökning. I länet, totalt, hade 28 37,4% eftergymnasial utbildning i jämförelse med den manliga befolkning där 28 % hade eftergymnasial utbildning. Andel i % 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Män Kvinnor Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet Riket Andel av befolkningen 25-64 år med eftergymnasial utbildning 28(Källa: SCB) Bryts länssiffrorna ned på kommunnivå visar det att andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning i länets kommuner är låg. Det är endast Växjö som har en hög utbildningsgrad både bland kvinnor och män. Dessutom är Växjös andel med 2

eftergymnasial utbildning högre än rikets. Detta kan häröra från att Växjö är en kommun där det finns mycket offentlig verksamhet samtidigt som det är en universitetsstad. Uppvidinge och Markaryds kommuner har lägst andel personer med eftergymnasial utbildning. I Markaryd ligger andelen män på drygt 14 %, vilket kan jämföras med Växjös 38 % och rikets 33 %. Markaryd har också lägst andel kvinnor med eftergymnasial utbildning., andelen är 23 % medan Växjö har drygt 46 % och riket drygt 4 %. Ohälsotal 5 45 4 35 Antal dagar 3 25 2 15 1 5 Totalt Kvinnor Män 23 24 25 26 27 28 29 Ohälsotal i Kronobergs län, 23-29. (Källa: Socialstyrelsen) Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Den siffra som skrivs ut, ex. 32,5, är antal frånvarodagar.(källa: Försäkringskassan) Ohälsotalet sjunker totalt sett i länet. Från 23 till 29 har ohälsotalet bland den manliga befolkningen minskat från 28,9 till 24. Bland den kvinnliga befolkningen har den sjunkit från 44,9 till 36,8. Oavsett det sjunkande ohälsotalet är det fortfarande högt bland länets kvinnor. Totalt i riket var ohälsotalet för december 29 var 32,8, vilket är snäppet högre än länets totala ohälsotal för samma tid 29. (Källa: försäkringskassan), 21

Kronobergs län Antal dagar 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Totalt Kvinnor Män Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Ohälsotal fördelat på kommun och kön i Kronobergs län, 23-29. (Källa: Socialstyrelsen) Figuren ovan visar tydligt att ohälsotalet fortfarande är högt i många kommuner. I fem kommuner ligger ohälsotalet bland kvinnor över 4, sämst ligger Tingsryd till där ohälsotalet bland kvinnor är över 45, även Markaryd tangerar 45. Bland männen är ohälsotalet lägre där alla kommuner ligger under 3, förutom Markaryd som ligger på drygt 32. Medelinkomsten bland kvinnor är låg i länet, trots att utbildningsnivån är högre än männens. Samtidigt är ohälsotalet avsevärt högre bland kvinnor än män. 22

Bostadsmarknad Efterfrågan på bostäder I bostadsmarknadsenkäten ges kommunerna möjligheten att svara hur de bedömer läget på bostadsmarknaden i följande ordning; Totalt i kommunen, i centralorten och i de övrig kommundelarna. Inom dessa kan kommunerna ange om det är brist, balans eller om det finns ett överskott av bostäder i angiven del. Som synes har Markaryds kommun inte deltagit i enkäten Tolkning av modellen Brist Balans överskott Totalt 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Centralort 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult övriga kommundelar 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget centralort resp. övriga kommundelar, 21. (Källa: Bostadsmarknadsenkäten 21 23

Viktig att komma ihåg när figurerna på denna sida tolkas är att det är de egna kommunernas bedömningar om hur bostadsläget ser ut och kan inte som statistik. Länsstyrelsen kan därmed inte dra några generella slutsatser av enkäternas svar. I bostadsmarknadsenkäten anger Lessebo att de har ett överskott av bostäder, Uppvidinge anger att de är i balans medan resten av kommunerna i länet anger att det råder brist på bostäder, totalt sett i kommunerna. I centralorterna råder det brist på bostäder förutom i Lessebo och Uppvidinge som uppger att de är i balans. I de övriga kommundelarna råder det brist på bostäder i Tingsryd, överskott i Lessebo och Uppvidinge, i de övriga råder det balans på bostadsmarknaden. Antal tomma lägenheter i allmännyttan Antal bostäder i flerbostadshus Antal tomma lägenheter i allmännyttan Antal procent tomma lägenheter av det totala bostadsbeståndet i flerbostadshus Uppvidinge 1316 63 5% Lessebo 1124 1 9% Tingsryd 1618 38 2% Alvesta 2648 5 2% Älmhult 2433 24 1% Markaryd 1529 Växjö 2141 61,3% Ljungby 4764 28,6% (Antalet i procent är avrundade siffror) (Källa: Bostadsmarknadsenkäten 21 och SCB) Alla kommuner uppger att de har tomma lägenheter i allmännyttan (Även om inte Markaryd deltog i enkäten är det värt att påpeka att Markaryd inte har någon allmännytta). Men det är stora skillnader beroende på antal tomma hyresrätter som finns i förhållande till kommunens storlek. Till exempel hade Växjö, vid tiden av enkätsvaret, 61 tomma lägenheter, vilket bör jämföras med Lessebo som samma tid hade 1 tomma hyresrätter. Lessebo har 9 % av bostadsbeståndet i. Detta påverkar Lessebos allmännyttiga bostadsbolag avsevärt mer. Uppvidinge uppger att de har 63 tomma lägenheter. Vilken typ av bostäder råder det brist på? I årets enkät är det fem kommuner, Alvesta, Ljungby, Älmhult, Lessebo och Växjö som anger att det är brist på hyresrätter, bland annat anges också bristen på ungdoms- och studentbostäder. Samtliga kommuner förutom Lessebo och Växjö anger att de har brist på äganderätter. Fem kommuner anger att de saknar bostäder för stora barnfamiljer. Lika många kommuner svarar också i enkäten att de saknar mindre lägenheter för medelålders- och äldre människor. Fyra kommuner svarar att de saknar bostäder för hushåll med höga krav på attraktivt läge, dock är det endast två kommuner som svarar att de saknar bostäder till hushåll med krav på god tillgänglighet. 24

Pris på boende Prisutvecklingen på hyror i länet Växjöhem AB Vidingehem AB Hyresbostäder i Växjö AB Ljungbybostäder AB Älmhultsbostäder AB AllboHus Fastighets AB (Alvesta) Stiftelsen Kommunhus (Tingsryd) LesseboHus AB Uppvidingehus AB 2 4 6 8 1 12 Genomsnittshyra i kronor/kvm Genomsnittshyra per m 2 inom de allmännyttiga bostadsbolagen i Kronobergs län, 21. (Källa: Hyresgästföreningen) Genomsnittshyran är högst bland Växjös allmännytttiga bostadsbolag men även Lessebo har en hög genomsnittshyra per kvadratmeter. Tyvärr finns inga uppgifter från privata bostadsbolag att jämföra allmännyttans hyror med. 14 135 13 Hyresutveckling Index=1 125 12 115 11 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Växjö Ljungby 15 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Hyresprisutvecklingen inom allmännyttan i Kronobergs län, 2-21. (Källa: Hyresgästföreningen) Genomsnittshyran har ökat i Växjö, Ljungby, Alvesta, Tingsryd och Älmhult medan den minskat något i Uppvidinge och Lessebo. Dessa kommuner har i stort sett haft 25

en prisökning på genomsnittshyran sedan 2, vilket kan läsas av diagrammet ovan. Däremot har genomsnittshyran i Uppvidinge sjunkit knappt, medan den i Lessebo är oförändrad sedan föregående år. Markaryd har sedan 1997 ingen allmännytta (red. anmärkning). I Lessebo fortsätter hyreshöjningen och hamnar i år över 135 på hyresutvecklingsindex sedan år 2, Växjö kommun hamnar strax under 135. Däremot har priset på hyra per kvadratmeter sjunkit något i Tingsryds och Uppvidinge kommuner. I de övriga kommunerna i länet skedde en höjning av hyran. 26

Småhuspriser Genomsnittspris för villor 235 215 Prisutveckling index=1 195 175 155 135 115 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet Riket 95 75 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Prisutvecklingen för småhus, 2-29. (Källa: SCB) 2 18 Köpeskilling, genomsnitt (tkr) 16 14 12 1 8 6 4 2 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet Riket Genomsnittlig köpeskilling för småhus i Kronobergs län, 29 (Källa: SCB) Priserna på småhus skiljer sig avsevärt bland länets kommuner. I Växjö ligger köpeskillingen strax över 1 8 kronor, vilket är i paritet med Rikssnittet på drygt 1 9 kronor. I Uppvidinge däremot, ligger köpeskillingen i genomsnitt under 6 kronor. Detta betyder att man för samma pris för ett hus i Växjö kommun kan få tre stycken i Uppvidinge kommun. 27

Bostadsbyggande 12 1 8 Antal 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Nybyggda bostäder i Kronobergs län, 2-29. (Källa: SCB Antalet nybyggda bostäder, 394 stycken, var under 29 lågt jämförelsevis med tidigare år och har inte varit så lågt sedan 21 då 34 bostäder färdigställdes. 4 35 3 Antal 25 2 15 Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd Alvesta, Älmhult, Ljunngby Växjö 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Antal nybyggda lägenheter i småhus i Kronobergs län, 29. (Källa: SCB) Trots den ekonomiska krisen har det ändock byggts en del småhus. När det gäller lägenheter i flerbostadshus har det inte alls byggts lika många som de senaste åren. Det går även att se att fler bostadsrätter än hyresrätter byggdes. 28

9 8 7 6 Antal 5 4 Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd Alvesta, Älmhult, Ljunngby Växjö 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Antal nybyggda lägenheter i flerbostadshus i Kronobergs län, 29. (Källa: SCB) 2 18 16 14 12 Antal 1 8 6 4 2 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Upplåtelseform Antal nybyggda bostäder i Kronobergs län fördelat på upplåtelseform, 29. (Källa: SCB) I Bostadsmarknadsenkäten anger fem kommuner att det råder brist på hyresrätter. Trots denna brist kan det konstateras att det byggts fler bostadsrätter än hyresrätter i länet under det gångna året. Antal sålda lägenheter Under det gångna året uppgav endast Växjö att de sålde bostäder från allmännyttan i kommunen, 14 stycken. Dock finns aktuella försäljningar i kommunerna under 21/211. Älmhult anger att 52 bostäder ur det allmännyttiga bostadsbeståndet skall säljas, Ljungby anger att fyra bostäder skall säljas, Växjö avser sälja ytterliggare 34 bostäder. Anmärkningsvärt är att ett beslut togs i kommunfullmäktige i Växjö kommun 21-6-1 som innebär att 613 lägenheter säljs av från det allmännyttiga 29

bolaget Växjöhem AB. Något som inte verkar ha räknats med vid tiden för bostadsmarknadsenkäten. 14 12 1 Överlåtelsepris (tkr) 8 6 4 Medel Median 2 Länet Riket Medel- och medianöverlåtelsepris för bostadsrätter, 29. (Källa: SCB) 5 45 Prisutveckling, Index=1 4 35 3 25 2 Länet Riket 15 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Prisutvecklingen för bostadsrätter, 2-29. (Källa: SCB) Prisutvecklingen i länet för bostadsrätter ökar mer och fortare jämfört med riket. Överlåtelsepriset (medelpriset) är dock dubbelt så högt i riket. Kronobergs län har haft en kraftig ökning gällande prisutvecklingen under 2-talet och jämfört med riket skiljer sig utvecklingen på index avsevärt. 3

Bostäder åt alla? Bostäder för ungdomar och studenter Enligt Boverkets årliga rapport om bostadsmarknaden beskrivs bl.a. avsaknaden av hyresrätter och bostäder för ungdomar som en av de största bristerna. Bostäder för ungdomar finns endast i Älmhult och Alvesta. Enligt bostadsmarknadsenkäten har Växjö och Ljungby svarat att de saknar bostäder för ungdomar. Studentbostäder Växjö är universitetsstad och har ett stort utbud av studentbostäder, sammanlagt 362 bostäder. I Ljungby kommun finns utbildningar som är kopplade till Linnéuniversitetet och här finns också ett utbud av studentbostäder med 16 bostäder. Alvesta anger att de har 1 studentbostäder. Växjö uppger även att de har brist på lägenheter för studenter. Under de senaste åren har antalet studenter ökat med anledningen av brist på arbete. Det kan nämnas att under studieåret 27/28 studerade 12677 personer vid Växjö universitet medan läsåret 28/29 uppgår antalet studenter till 14264. Värt att notera är att alla studenter inte är heltidsstuderande (Antal studenter i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. 27-29.Källa: SCB). Ungdomsbostäder Bostadsutbudet för ungdomar i länet är väldigt lågt, endast Älmhult och Alvesta anger att de har ungdomsbostäder(1 bostäder vardera). Precis som i Boverkets rapport om Bostadsmarknaden 21-211 kan även Länsstyrelsen i Kronobergs län se bristen på bostäder för ungdomar i länet och stämmer överens med läget i resten av riket. 31

Bostäder för flyktingar Det ligger inom det kommunala ansvaret att tillhandahålla bostäder till nyanlända flyktingar. Nedan visas hur kommunerna har svarat i bostadsmarknadsenkäten angående arbetet med flyktingbostäder. Regelbundet samarbete med allmännyttan X Regelbundet samarbete med privata fastighetsägare Tar vid behov kontakt med allmännyttan Tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare Kommun Uppvidinge Lessebo X Tingsryd X X Alvesta X X Älmhult X X Markaryd Flyktinghushållen förutsätts lösa sina bostadsbehov själva Växjö X X Ljungby X På annat sätt Kommunernas hantering för att tillhandahålla bostäder åt nyanlända flyktingar, 21. (Källa: Bostadsmarknadsenkäten 21) Alvesta, Älmhult, Uppvidinge och Ljungby anger att de har ett regelbundet samarbete med allmännyttan i framtagandet av bostäder för flyktingar. Alvesta har också ett regelbundet samarbete med privata fastighetsbolag. Växjö, Tingsryd och Lessebo kommun anger att de tar kontakt med allmännyttan vid behov av bostäder till flyktingar. Älmhult och Tingsryd kontaktar även privata fastighetsbolag vid behov av bostäder till flyktingar. Växjö anger också att flyktinghushållen förutsätts lösa sina bostadsbehov själva. Framtiden ser i regel bra ut för inkommande flyktingar att få en bostad i länets kommuner. Möjligheter att tillgodose behovet av bostäder till flyktinghushåll på ett års sikt ser dock olika ut i länets kommuner. En kommun ser det som lätt att tillgodose bostäder till flyktinghushåll, fyra kommuner ser det som ganska lätt, en kommun ser det som ganska svårt samt en som mycket svårt att tillgodose behovet av flyktingbostäder. Mönstret på svaren ser likadant ut på tre års sikt. Under 29 togs totalt 746 flyktingar emot i länets kommuner. Växjö var den kommun som tog emot flest flyktingar, 351 personer. (Källa: Migrationsverket) 32

Bostäder för äldre och funktionshindrade Två kommuner i länet anger i enkäten att de har ett överskott på särskilt boende för äldre. Ingen kommun svarar att de kommer att ha ett överskott gällande särskilt boende för funktionshindrade. Två kommuner anser att de har täckt behovet för äldreboende, samtidigt som ytterliggare två kommuner svarar att de kommer att ha täckt upp behovet med bostäder för funktionshindrade. Två kommuner beräknar att täcka behovet genom planerad utbyggnad för äldreboenden de närmaste åren. Fem kommuner svarar att de genom planerad utbyggnad kommer ha täckt upp behovet för särskilt boende för funktionshindrade. En kommun anger att de kommer ha brist på äldrebostäder även efter en eventuell utbyggnad under de närmaste åren. Glädjande är att ingen kommun ser någon brist på fem års sikt, vare sig för äldreboende eller särskilt boende för funktionshindrade. Sex av kommunerna anger att de har projekt för seniorbostäder, tre av kommunerna anger att de har projekt på gång som avser Trygghetsbostäder. Totalt fyra kommuner har nyproduktion för seniorbostäder med totalt 15 bostäder. En kommun har ett trygghetsbostadsprojekt på gång avseende 4 nya bostäder. En kommun anger ombyggnad av 28 lägenheter till trygghetsbostäder. Två kommuner anger att de kommer att utföra en omvandling av 65 bostäder till seniorbostäder. En kommun kommer att omvandla 6 bostäder till trygghetsbostäder. 33