BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2016:07

Transkript

1 BOSTADSMARKNADSANALYS 216 KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 216:7

2 Sida 2 av 6

3 FÖRORD I Länsstyrelsens uppgifter ingår att förverkliga Regeringens mål för bostadspolitiken. För detta ändamål samlas uppgifter in om det befintliga bostadsbeståndet, antalet påbörjade, färdigställda och lediga lägenheter i länets kommuner i syfte att få kunskap om länets bostadsmarknad. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2:1383) regleras regeringens krav på kommunerna att planera sin bostadsförsörjning. Detta för att skapa förutsättningar för alla boende i kommunen att leva i bra boendemiljöer samt främja en ändamålsenlig bostadsförsörjning. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod och Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen. Enligt förordningen (SFS 211:116) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar, skall Länsstyrelsen årligen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen skall i rapporten redovisa hur kommunen lever upp till kraven enligt lagen (SFS 2:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt hur boendeplaneringen samordnas regionalt. Denna rapport är en redovisning av situationen på bostadsmarknaden i Kronobergs län och baseras till stor del på statistik från Statistiska Centralbyrån samt kommunernas svar i Boverkets Bostadsmarknadsenkät. Länsstyrelsen har valt att fokusera på befolkningsutveckling, arbetsmarknad och bostadsbyggande för att redovisa läget på bostadsmarknaden i länet. Rapporten är framtagen av planarkitekt Martin Månsson. En arbetsgrupp med länsarkitekt Fredric Norrå, bostadsdirektör Lennart Grimsbo, integrationsdirektör Gisela Andersson, jämställdhetsdirektör Karin Hopstadius, bebyggelseantikvarie Veronica Trygg och funktionsledare för social hållbarhet Kasia Musial-Lilja har deltagit i processen och bidragit med statistiskt underlagsmaterial. Kristina Alsér Landshövding Fredric Norrå Länsarkitekt Sida 3 av 6

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 6 Strategisk Boendeplanering... 8 Regeringen... 8 Boverket... 8 Länsstyrelsens roll... 8 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen... 9 Demografi... 1 Befolkningsutveckling... 1 Könsfördelning Befolkningstäthet Befolkningsstruktur In- och utvandring Flyttnetto Arbetsmarknad Förvärvsintensitet och arbetslöshet Arbetslöshet totalt (16-64 år) Arbetslöshet ungdomar Pendling... 3 Sysselsatt dagbefolkning Inkomst Utbildning Bostadsmarknaden Läget på bostadsmarknaden Efterfrågan på bostäder Antal tomma lägenheter i allmännyttan Permanentbostäder (småhus) Bostadsrätter... 4 Hyresrätter... 4 Bostadsbyggande Bostadsbeståndet Hur mycket behöver byggas? Byggbar mark Sida 4 av 6

5 Bostäder för alla? Bostäder för nyanlända Ungdomsbostäder Studentbostäder Bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning Hemlöshet Avhysning Tillgänglighet till service Attraktiva livs- och boendemiljöer Förvaltningsindex attraktiva boendemiljöer Sida 5 av 6

6 SAMMANFATTNING Strategisk boendeplanering De kommuner i länet som har riktlinjer för bostadsförsörjningen är Växjö och Ljungby kommun. Dessa är antagna 212 respektive 211. I övrigt anger Alvesta, Uppvidinge och Markaryd kommun att de i sina översiktsplaner har tagit fram sådana riktlinjer. Alvesta antog sin översiktsplan 28, Uppvidinge 211 och Markaryd 215. Alvesta och Älmhults kommun anger i bostadsmarknadsenkäten (BME) att de ska ta fram nya riktlinjer. Tingsryd och Lessebo kommun saknar i dagsläget planer på framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjning. Riktlinjer ska tas fram av kommunen varje mandatperiod. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska inte enbart behandla nyproduktion utan fokus ska snarare vara hur bostadsbeståndet kan anpassas och utvecklas. Demografi Folkmängden i Kronobergs län ökar och samtliga av länets åtta kommuner har en positiv befolkningsutveckling. Totalt ökade befolkningen med personer och störst ökning stod Växjö kommun för, med en ökning av invånare. Länets befolkningsökning kan härledas till en nettoinvandring (2 73 personer), eftersom det inrikes flyttningsnettot var -87 personer. Födelseöverskottet var för länet totalt 285 personer. Motsvarande överskott för Växjö kommun var 39 personer. Förutom Växjö var det endast Alvesta och Älmhult som hade ett födelseöverskott. Övriga kommuner hade ett födelseunderskott. Befolkningsstrukturen skiljer sig kraftigt mellan länets kommuner. Universitetsorten och regioncentrat Växjö urskiljer sig särskilt genom en högre andel unga än övriga kommuner i länet. I länet är andelen män något högre än andelen kvinnor, vilket varit en utvecklingstrend sedan början av 2-talet. Medelåldern är lägst i Växjö kommun och geografiskt är bilden generellt att medelåldern ökar med avståndet från Växjö stad. Arbetsmarknad Andelen arbetslösa för samtliga i åldern år samt för ungdomar har sjunkit i alla länets kommuner jämfört med föregående år. Arbetslösheten för ungdomar sjönk från 6,4 % till 3,7 % och för samtliga i åldern år från 4,1 % till 3,2 %. I Kronobergs län arbetar 79 % i hemkommunen och 13,5 % i annan kommun i länet. För kvinnor är andelen med arbete i hemkommunen något högre (81 %) än motsvarande andel män (78 %). Av de förvärvsarbetande inom länet utgörs 11 % av inpendlare från andra län, vilket är en hög andel inpendlare sett till övriga län. Generellt är andelen män som pendlar högre än motsvarande andel kvinnor. Älmhults kommun har den högsta medelinkomsten, såväl för män (298 kr) som för kvinnor (271 kr), och ligger på ungefär samma nivå som rikssnittet. Jämfört med riket ligger dock Kronobergs län totalt cirka 19 kr lägre. En kvinna i länet har i snitt 75 % av en mans inkomst, vilket är en procentenhet under rikssnittet. Differensen mellan kvinnor och mäns inkomster ökade. Sida 6 av 6

7 Bostadsmarknad Sex av länets åtta kommuner anger att det råder generellt underskott av bostäder i kommunen, de övriga två kommunerna anger att det råder balans. Kommunernas bedömningar är att det är underskott på bostäder för nyanlända och för ungdomar. De flesta kommuner bedömer att det är ett underskott på bostäder studenter medan flera kommuner har balans på bostäder för äldre och personer med funktionshinder. År 215 färdigställdes 587 lägenheter i länet varav Växjö kommun stod för knappt 74 % av antalet. Jämfört med föregående år steg antalet med drygt 24 bostäder. Bostadsbyggandet har efter konjunkturnedgången stadigt legat på en halverad nivå jämfört med innan konjunkturnedgången. Länets kommuner uppskattar att byggandet kommer att tillta under de kommande två åren då man anger att det år 216 ska påbörjas 952 bostäder och år 217 påbörjas bostäder. Länets kommuner anger i Boverkets årliga BME att det framförallt är brist på hyresrätter. Ungefär 73 % av de färdigställda lägenheterna var hyresrätter. Antalet tomma lägenheter i kommunernas allmännyttor har sjunkit kraftigt sedan 214, och år 216 finns endast 17 tomma allmännyttiga lägenheter i länet. Sida 7 av 6

8 STRATEGISK BOENDEPLANERING REGERINGEN I en debattartikel i Dagens Nyheter den 17 mars 215 redovisar Regeringens tydligt sin målsättning: för att lösa bostadsbristen måste det byggas fler bostäder. Vårt mål är 25 bostäder fram till 22. Fokus ska ligga på hållbara bostäder som kan efterfrågas av människor med vanliga inkomster. Det kommer att krävas aktiva åtgärder på flera områden för att detta ska bli verklighet. Vidare skriver man att det i dag står uppemot 3 unga vuxna mellan 2 och 27 år utan egen bostad. Över hälften av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist. Den akuta bostadsbristen drabbar framför allt länens större städer och Sveriges högskoleorter. Denna omfattande urbanisering ställer helt andra krav än tidigare. Den ställer högre krav på vem vi bygger för, men också hur vi bygger Sverige. Bostadsbristen kan bara lösas med fler bostäder, som ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Den svåra situationen på bostadsmarknaden kräver att samhället i högre utsträckning är delaktigt för att ge stöd till kommuner som vill bygga fler bostäder. Genom en aktiv bostads politik kan vi möta framtiden på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt och samtidigt bygga framtidens Sverige 1. BOVERKET Boverkets aktuella byggbehovsanalys indikerar att det behöver färdigställas fler än 75 bostäder årligen under Boverket menar också på att byggandet ligger ännu långt från dessa nivåer då prognosen för 216 är att 53 5 bostäder påbörjas. Under tredje kvartalet har antalet asylsökande ökat mycket kraftigt. Om dessa nivåer blir bestående under de närmaste åren kommer byggbehoven att bli betydligt större än vad Boverket hittills bedömt. Detta visar samtidigt på de stora osäkerheter som finns i prognoserna. Boverket bedömer att det finns ett fortsatt stort intresse för investeringar i hyresrätter. Enligt prognosen ökar antalet påbörjade nybyggda hyresrätter med drygt 35 procent från 215 till 217. De större kommunerna utanför storstadsregionerna och Storstockholm drar upp talen mest. Även tillskotten genom ombyggnader kan komma att öka. De senaste fem åren har tillskotten till nära 8 procent varit hyresrätter. Antalet påbörjade bostadsrätter förväntas öka cirka 2 procent medan antalet småhus förväntas öka med drygt 2 procent fram till och med LÄNSSTYRELSENS ROLL Den 1 januari 214 trädde en revidering av lag (2:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) i kraft och samtidigt infördes bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet som ett nytt allmänt intresse enligt 2 kap. plan- och bygglagen (SFS 21:9). Länsstyrelsen ska enligt 3 BFL, arbeta genom att tillhandahålla råd, information och underlag till kommunerna i deras arbete med planeringen av bostadsförsörjningen. 1 Debattartikel i DN Boverkets indikatorer, 215 Sida 8 av 6

9 Enligt förordningen (SFS 211:116) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar, skall Länsstyrelsen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen skall i rapporten redovisa hur kommunen lever upp till kraven enligt BFL och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas med andra kommuner och regionalt. Länsstyrelsen i Kronobergs län hanterar bostadsfrågorna dels genom den regionala administrationen av statliga bostadsstöd och dels genom strategiska frågor med bostadsförsörjning och arbetet med bostadsmarknadsanalysen. Frågorna hanteras av funktionen för hållbar samhällsplanering inom Länsstyrelsens Samhällsutvecklingsenhet. KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Enligt 1 BFL ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen säger också att kommunen vid behov ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen, och att kommunen varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska inte bara hantera nyproduktion, utan i många kommuner handlar inriktningen snarare om hur kommunen vill att bostadsbeståndet ska anpassas och utvecklas 3. Flera av länets kommuner står enligt befolkningsprognoser till exempel inför en framtida utmaning med hög andel äldre och lägre andel i arbetsför ålder 4. Kommunerna svarar varje år på Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME) om hur de planerar för bostadsförsörjningen. De kommuner i länet som har riktlinjer för bostadsförsörjningen (eller motsvarande bostadsförsörjningsprogram) är Växjö och Ljungby kommun. Dessa är daterade 212 respektive 211. I övrigt har Alvesta, Uppvidinge och Markaryd kommun angivit att de i sina översiktsplaner har tagit fram sådana riktlinjer. Alvesta antog sin översiktsplan 28, Uppvidinge 211 och Markaryd 215. Älmhult och Alvesta anger i sitt svar på BME att de avser ta fram nya riktlinjer under Lessebo och Tingsryd saknar riktlinjer och har inte redovisat när de avser att ta fram några. 3 SFS 2/21:26, s Regionförbundet Södra Småland, Kortrapport 213:1 Sida 9 av 6

10 DEMOGRAFI BEFOLKNINGSUTVECKLING Siffror inom parantes avser förändringar 214 Befolkningen i Kronobergs län ökade från till invånare under 215. Detta ger en ökning med (1 972) invånare. Växjö har den starkaste ökningen med (1 148) invånare. Ljungby ökar med 116 (245), Alvesta med 78 (223), Lessebo med 26 (197), Älmhult med 26 (149), Uppvidinge 97 (-66) Tingsryd med 62 (45 och Markaryd med 23 (34) invånare. Kronobergs län har en fortsatt positiv befolkningsökning. Denna har varat sedan 22 då förändringen blev från -57 invånare 21 till invånare 22. Med en svag minskning då ökning minskade till lite mer än 7 invånare, så har befolkningsökningen varit mer än 1 invånare sedan 26 med en topp 215 på invånare. Samtliga kommuner upplever en befolkningsökning. Folkmängd Förändring män kvinnor totalt män kvinnor totalt män kvinnor totalt Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronobergs län Folkmängd per kommun samt förändring per kommun 215, uppdelad på män, kvinnor och totalt. (källa SCB) Sida 1 av 6

11 Förändring av folkmängd uppdelad på kön Män Kvinnor Totalt män kvinnor Totalt män kvinnor Totalt män kvinnor Totalt män kvinnor Totalt män kvinnor Totalt Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronoberg Förändring av folkmängd per 1 invånare per kommun och år uppdelat på kön. (Källa: SCB) Växjö, Älmhult och Alvesta har ett fortsatt födelseöverskott; Växjö 39 (417) personer, Alvesta 33 (6) och Älmhult 1 (52). Högsta underskottet har fortfarande Tingsryd med -84 (-41) personer. Ljungby har ökat sitt underskott från -15 personer 214 till -26 personer 215. Lessebo, Uppvidinge och Markaryd är länets enda kommuner som ökat sitt totala födelseöverskott. Länet har minskat sitt födelseöverskott från 416 personer 214 till 285 personer 215. År 213 var denna siffra 252 personer Kronobergs läns befolkningsutveckling män kvinnor Totalt Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län, totalt samt fördelad mellan könen, (Källa: SCB) Sida 11 av 6

12 Uppvidinge 1% Ljungby,2% Alvesta,5% Växjö 1,1% Lessebo 1,9% Markaryd 2,3% Älmhult 1,3% Tingsryd,7% Procentuell befolkningsökning per kommun 215 (källa SCB). I länet har Markaryd och Lessebo kommun upplevt den högsta befolkningsökningen per capita med cirka 2 % ökning. Älmhult, Växjö och Uppvidinge växer med mer än 1 %. Tingsryd, Alvesta och Ljungby ökar sin befolkning med mindre än 1 %. Födelseöverskott Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronobergs län Röd färg innebär en minskning från föregående år. Grön färg innebär en ökning från föregående år. Vit färg är statisk. Födelseöverskott 214 och 215 (Källa SCB) Sida 12 av 6

13 I tabellen nedan visas förändring och flyttnetto per 1 invånare. För Kronobergs län var flyttnettot 215 1% och förändring i antalet invånare 1,17 % Störst förändring har Lessebo med ett flyttnetto på 3,14 % och en förändring av antalet invånare på 3,5 %. Uppvidinge har gått från negativ förändring och flyttnetto till att år 215 få positiva siffror. Förändring per 1 Flyttnetto per totalt totalt totalt totalt Uppvidinge -7,2 1,4-6,5 1,8 Lessebo 23,9 3,5 26,3 31,4 Tingsryd 3,4 5,1 6,6 11,1 Alvesta 11,4 4, 8,1 2,1 Älmhult 9,4 16,1 5,6 15,5 Markaryd 3,6 23,5 6,1 25, Växjö 13,2 12,9 8,4 8,5 Ljungby 8,9 4,2 9,4 5, Kronoberg 1,4 11,7 8,1 1, Förändring och flyttnetto per 1 invånare per kommun och år, (källa: SCB) Sida 13 av 6

14 KÖNSFÖRDELNING Kronobergs län har en fördelning 5,7 % män och 49,3 % kvinnor och är med den andelen den tredje största andelen män respektive tredje minsta andelen kvinnor. Bara Blekinge och Norrbottens län har en större andel män respektive mindre andel kvinnor. Differensen är störst i Uppvidinge med fördelningen 52 % män och 48 % kvinnor. Andelsskillnaden har ökat i kommunen med,2 procentenheter. Minst differens återfinns i Växjö med en total andelsskillnad på,6 procentenheter män kvinnor fördelning män kvinnor fördelning Uppvidinge ,9% - 48,1% ,% - 48,% Lessebo ,4% - 48,6% ,7% - 48,3% Tingsryd ,6% - 49,4% ,7% - 49,3% Alvesta ,1% - 48,9% ,1% - 48,9% Älmhult ,5% - 49,5% ,6% - 49,4% Markaryd ,7% - 49,3% ,% - 49,% Växjö ,3% - 49,7% ,3% - 49,7% Ljungby ,7% - 49,3% ,7% - 49,3% Kronobergs ,6% - 49,4% ,7% - 49,3% Könsfördelning per kommun (Källa: SCB) Sida 14 av 6

15 Fördelning av befolkningsförändring i länet Födelseöverskott män Inrikes flyttöverskott män Utrikes flyttöverskott män Födelseöverskott kvinnor inrikes flyttöverskottt kvinnor Utrikes flyttöverskott kvinnor Befolkningsförändring i länet de senaste 15 åren (källa SCB). Kronobergs läns befolkningsökning beror till övervägande del på inflyttade från utlandet. I år stod denna grupp för en ökning med 2 73 personer. Fr.o.m. 26 har länet dessutom haft en konsekvent befolkningsökning vad gäller balansen mellan födda och bortgångna, denna ökning utgjordes av 285 personer. Antalet inflyttade inrikes uppgick till -87 personer. Antalet födda och bortgångna har för innevarande år minskat med 131 personer och antalet inflyttade utrikes är relativt oförändrat med en ökning på 17 personer. Den största förändringen går att hitta i antalet inflyttade inrikes som minskade med 375 personer. Fördelning av befolkningsförändring i kommunerna (Källa: SCB) Växjö kommun Födelseöverskott män Födelseöverskott kvinnor Inrikes flyttöverskott män Inrikes flyttöverskott kvinnor Utrikes flyttöverskott män Utrikes flyttöverskott kvinnor (Källa: SCB) Övriga kommuner Växjö kommun skiljer sig åt från länets andra kommuner i avseendet att kommunen har en positiv befolkningsökning för samtliga kategorier. Övriga kommuner i länet avviker från Växjös tillväxttrend. I länet övriga kommuner gäller generellt att befolkningsökningen beror på inflyttade inrikes, och befolkningsminskning på utflytt inrikes. Sida 15 av 6

16 BEFOLKNINGSTÄTHET Befolkningstätheten i Kronobergs län är 22,7 invånare per km². Vilket är under rikssnittet på 34.9 invånare per km². Länets mest tätbefolkade kommun är Växjö med 52,9 invånare per km², vilket är en ökning med,7 invånare per km² sedan 214. Länets mest glesbefolkade kommun är Uppvidinge med 8 invånare per km², vilket är en förändring med,1 enheter sedan 214. Befolkningstäthet 215 (invånare per km²) män kvinnor totalt Uppvidinge 4,1 3,8 8 Lessebo 1,7 1 2,6 Tingsryd 5,9 5,8 11,7 Alvesta 1,3 9,8 2,1 Älmhult 9,2 9 18,2 Markaryd 9,7 9,3 18,9 Växjö 26,6 26,3 52,9 Ljungby 8 7,8 15,8 Kronoberg 11,5 11,2 22,7 (Källa: SCB) Landets mest tätbefolkade län är Stockholm med 336,9 invånare per km² medan Jämtland och Norrbotten är de län som har glesast befolkning med 2,6 invånare per km². 6% 5% Andel av befolkning fördelat per bostadsort/typ 4% 3% 2% 1% % Växjö 5 < Landsbygd Andel av befolkning fördelat per bostadsort/typ. Statistiken uppdateras vart femte år. Källa: SCB. Kronobergs landsbygd hade 21 en något vikande befolkningsutveckling på mindre orter och på landsbygd, men länets största tätort Växjö, hade en stark tillväxt. Sida 16 av 6

17 Kartan visar tydligt spridningen av länets befolkning. Länets östra och västra delar är glesbefolkade, men med viss tätortsetablering 5, och vi kan urskilja en jämnspridd befolkning i Tingsryds kommun. Dessutom finns en stark etablering i nordöstlig- sydvästlig riktning utefter väg E4, riksväg 23 och järnvägen södra stambanan samt i nord-sydlig riktning utefter riksväg 27. Jämfört med omkringliggande län har Kronoberg en hög andel boende på landsbygden. Kronoberg är med 2 % boende på landsbygden fjärde län med högst andel efter Gotland (33 %), Jämtland (26 %) och Värmland (22 %). (21) Andel av befolkningen boende i/på Län tätort småort landsbygd Kronoberg 78 % 2 % 2 % Kalmar 78 % 4 % 18 % Blekinge 8 % 5 % 16 % Halland 81 % 5 % 15 % Jönköping 83 % 2 % 15 % Skåne 89 % 3 % 9 % Riket 85 % 3 % 12 % (Antal invånare i tätorten. Underlaget uppdateras vart 5,e år) 5 Med tätort avses SCB:s definition om 2 invånare med mindre än 2 meter mellan husen och där andelen fritidshus inte överstiger 5 %. Sida 17 av 6

18 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I länet har Ljungby och Markaryds kommun den lägsta andelen barn mellan -14 år och Markaryd visar även på en hög andel 55+ år. Lessebo och Uppvidinge kommun uppvisar liknande struktur. Tingsryd visar på en jämförelsevis hög andel äldre 75+ år. Växjö har jämförelsevis en hög andel unga år. 16,% 14,% 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby 2,%,% Respektive åldersgrupps (femårsintervall) andel av total folkmängd, Kronobergs län, 215 (Källa: SCB) Sida 18 av 6

19 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år Kronoberg 1995 år Kvinnor Män 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år Kronoberg 215 år Växjö 1995 Växjö år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år Män Kvinnor 4 år 3 år 2 år 1 år år år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år Tingsryd 1995 Tingsryd år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år Män Kvinnor Åldersstruktur i Kronobergs län, Växjö och Tingsryd kommun Källa (SCB) 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år Förändringen i åldersstrukturen är tydlig från 1995 till 215. Tydligast syns förskjutningen från åldersgrupperna upp till 3 år mot åldersgrupperna över 5 år i Tingsryds kommun. Sida 19 av 6

20 Medelåldern i länet var 215 4,8 år för män och 42,7 år för kvinnor. Den totala medelåldern var 41,8 år. Motsvarade siffror för riket var 215 4,3 år för män och 42,2 år för kvinnor. Den totala medelåldern var 41,2 år. Medelåldern i länet totalt har ökat med +1 år sedan 2 till och med 215. I riket som helhet har den totala ökningen under samma period varit +1,3 år. Medelåldern har sedan föregående år minskat med,1 år medan medelåldern i riket har varit oförändrat. Medelåldern i Tingsryds kommun har under perioden år 2 och 215 ökat mest med +2,2 år men även Ljungby har ökat mycket med +2,1 år. Minst ökning har Växjö och Älmhult med +,4 år under samma period. Sida 2 av 6

21 Befolkningsförändring åldersgrupper 215 i länet år 5-14 år år år år år år år år år 95+ år Män Kvinnor Inflyttning fördelat mellan kvinnor och män i åldern år 215 (källa SCB) I Kronobergs län är det främst personer i åldrarna 5-14 år samt år som ökar, medan åldersgruppen år har en negativ befolkningsutveckling. Av efterföljande tabell kan man se att det i sju av länets kommuner flyttar ut fler i åldern år än det flyttar in. Endast Växjö och till viss del Uppvidinge har ett positivt flyttnetto i denna ålderskategori. Omvänt har samma sju kommuner ett positivt flyttnetto för åldrarna år. Endast Växjö kommun har negativ flyttnetto bland denna ålderskategori år år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet totalt Inflyttningsnetto för åldersgrupper i kommuner och länet 215 (Källa: SCB) Sida 21 av 6

22 Inflyttning totalt Växjö kommun år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år kvinnor män Utflyttning totalt Växjö kommun år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1 + år kvinnor män Inflyttning och utflyttning fördelat mellan kvinnor och män för Växjö kommun, 215. (Källa: SCB) Det råder en stor rörlighet bland personer inom åldrarna år i Växjö kommun, både vad gäller inflyttning och utflyttning. Vart flyttar man? Sida 22 av 6

23 25 Inflyttning övriga kommuner år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1 + år kvinnor män Utflyttning övriga kommuner år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1 + år kvinnor män Inflyttning och utflyttning fördelat mellan kvinnor och män i övriga kommuner, 215 (Källa: SCB) Till skillnad från Växjö kommun flyttar personer i åldrarna 2-35 år i större utsträckning ifrån länets övriga kommuner Inflyttningsnetto för personer år 214 och 215 Kvinnor 215 Män 215 Kvinnor 214 Män 214 (Källa: SCB) Växjö kommun har klart störst inflyttningsnetto av länets kommuner inom åldersgruppen år. Uppvidinge, Älmhult, Markaryd och Växjö kommun har ökat sitt inflyttningsnetto sedan 214. Lessebo, Alvesta och Ljungby har minskat sitt inflyttningsnetto från föregående år. Sida 23 av 6

24 IN- OCH UTVANDRING Nettoinvandringen till Kronobergs län har fortsatt öka under 215. Nettoinvandringen ökade till 2 73 personer 215 vilket är en ökning med 17 personer mot 214. Nettoinvandring män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor Totalt Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronoberg Nettoinvandring per kommun, Kronobergs län uppdelad på kvinnor och män (Källa: SCB) Nettoinvandring Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronoberg Nettoinvandring per kommun, Kronobergs län, (Källa: SCB) På tio år har nettoinvandringen ökat från 73 personer till 2 73 personer. Kronobergs län hade år 215 en nettoinvandring som motsvarar,85% av länets befolkning. För Blekinge län var motsvarande siffra 1,7% av länets totala befolkning, Kalmar län hade,97 %, Jönköpings län hade,75%, Hallands län hade,53 % och Skånes län hade,47 % av total befolkning. Sida 24 av 6

25 15 Inflyttade från utlandet (antal personer) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Antal inflyttande personer från utlandet, Kronobergs län, (Källa: SCB) 15 1 Utflyttning till utlandet (antal personer) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Antal utflyttande personer till utlandet, Kronobergs län, (Källa: SCB) Flest personer från utlandet flyttar till och från Växjö. Från Växjö, Älmhult, Ljungby och Alvesta flyttar personer till utlandet i större utsträckning än i övriga kommuner. Till Växjö, Uppvidinge, Alvesta och Älmhult flyttar personer från utlandet i större utsträckning än till övriga kommuner. Fler flyttar från utlandet till länet än tvärtom. Sida 25 av 6

26 FLYTTNETTO Växjö kommun har ett fortsatt positivt inrikes flyttnetto. Ljungby förlorade sitt positiva inrikes flyttnetto i år medan Markaryd fick ett positivt inrikes flyttnetto om 68 personer. Samtliga kommuner visar ett positivt utrikes flyttnetto. Länets kommuner ligger mellan 176 personer (Markaryd) till 661 personer (Växjö). Det utrikes flyttningsnettot fortsätter ha en positiv utveckling och uppgick 215 till 2 73 (2 713). Det ökade inrikes flyttningsnettot och det ökade utrikes flyttningsnettot bidrog starkt till att den totala befolkningsökningen för länet ökade till 2 28 personer 215 mot personer 214. Flyttningsnetto inrikes respektive utrikes Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby 21 utrikes 21 inrikes 211 utrikes 211 inrikes 212 utrikes 212 inrikes 213 utrikes 213 inrikes 214 utrikes 214 inrikes 215 utrikes 215 inrikes Flyttningsnetto för inrikes respektive utrikes flyttningar, (Källa: SCB) Det inrikes flyttningsnettot fortsätter sin uppåtgående trend 215 efter en nedgång under 213. Det utrikes flyttningsnettot fortsätter ha en positiv utveckling och uppgick 215 till 2 73 (2 713) Flyttningsnetto inrikes och utrikes Kronobergs län utrikes Kronobergs län inrikes Flyttningsnetto för Kronobergs län, (Källa: SCB) Sida 26 av 6

27 Förändring av flyttningsöverskott Kronoberg Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronoberg Förändring av flyttningsnetto per kommun och år, (Källa: SCB) Färgkod: röd = negativt netto, grön = positivt netto. Sedan år 211 har Kronoberg ökat sitt flyttningsöverskott med 1 5 personer. Sida 27 av 6

28 ARBETSMARKNAD FÖRVÄRVSINTENSITET 6 OCH ARBETSLÖSHET Efter 199-talets finanskris sjönk förvärvsintensiteten avsevärt men hämtade sig under 2-talets första år. Efter 28 års finanskris sjönk återigen förvärvsintensiteten. Märkbart är att in- och utpendlingen till länet inte har påverkats i någon större omfattning trots den sjunkande förvärvsintensiteten. Stora delar av länets arbetstillfällen är kopplade till konjunkturkänslig industri. ARBETSLÖSHET TOTALT (16-64 ÅR) Andelen öppet arbetslösa (16-64 år) ökade kraftigt efter 28 års finanskris. Arbetsförmedlingens statistik över andel arbetslösa per kommun visar att Kronobergs läns kommuner, som under 27 hade en relativt låg arbetslöshet, ökade arbetslösheten med flera procentenheter under åren Under efterföljande år minskade dock arbetslösheten igen och befann sig 212 totalt på 3,8 % öppet arbetslösa. Den öppna arbetslösheten låg på totalt 4,1% under år 214 för att ytterligare minska till totalt 3,2% år 215. I samtliga kommuner i länet har arbetslösheten sjunkit. Växjö sjönk mest med 1,1% medan Älmhult sänkte med 1% och Alvesta och Ljungby stod för en sänkning på,9% vardera. Den öppna arbetslösheten har sjunkit likartat för både män och kvinnor där länets totala förändring från föregående år utgörs av en minskning av,9% för både män och kvinnor. Lägst total arbetslöshet har Älmhult (1,7%) tätt följt av Ljungby (1,9%). Högst total arbetslöshet har Lessebo (5,7%) och Uppvidinge (4,9%). Förhållandena är samma när det gäller arbetslösheten uppdelad mellan kvinnor och män. Öppet arbetslösa (%) Samtliga år totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män Uppvidinge 4,8 4,2 5,3 5,8 5,4 6,1 4,9 4,2 5,5 Lessebo 4,8 4,4 5,3 6,6 6,2 7, 5,7 5, 6,4 Tingsryd 3,8 3,3 4,3 4, 3,4 4,5 3,3 3, 3,7 Alvesta 4,2 3,5 4,7 4,7 4,5 4,9 4, 4,1 3,9 Älmhult 2,9 2,5 3,3 2,7 2,5 2,8 1,7 1,5 1,9 Markaryd 3,6 3,6 3,6 3,7 4, 3,5 2,8 2,6 3, Växjö 4,1 3,7 4,4 4,4 4, 4,7 3,3 2,9 3,6 Ljungby 2,7 2,4 2,9 2,8 2,5 3,1 1,9 1,8 2,1 totalt 3,8 3,4 4,2 4,1 3,8 4,4 3,2 2,9 3,5 Öppet arbetslösa år. (Källa: Arbetsförmedlingen). Färgkod: röd = ökning, grön = minskning, vit = statisk 6 Förvärvsintensitet är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbefolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Källa: SCB Sida 28 av 6

29 ARBETSLÖSHET UNGDOMAR. För 214 ökade andelen arbetslösa hos för ungdomar drastiskt. Samtliga kommuner ökade sin andel av öppet arbetslösa personer. För år 215 minskade arbetslösheten däremot i samtliga kommuner både totalt sett och uppdelat på kön. Länets öppet arbetslösa minskade med 2,7 %, vilket är en minskning med 2,7 procentenheter från föregående år. Minskningen från föregående år låg totalt mellan 1,7 procentenheter i Älmhults kommun till 3,7 procentenheter i Lessebo. För kvinnor var minskningen från,9 procentenheter i Ljungby till 4,9 procentenheter i Markaryd. I länet som helhet minskade arbetslösheten för kvinnor med 2,4 procentenheter. För män var motsvarande siffror 1,3 procentenheter i Älmhult till 3,9 procentenheter i Alvesta. I länet som helhet minskade arbetslösheten för män med 2,8 procentenheter. Öppet arbetslösa (%) Ungdomar år totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män Uppvidinge 7,3 7, 7,6 9,1 9, 9,2 5,8 5,2 6,3 Lessebo 5,9 5,2 6,5 9,5 8,7 1,2 5,8 5,2 6,3 Tingsryd 5,6 4,4 6,6 6,9 6, 7,7 4,3 4,4 4,2 Alvesta 5,8 5, 6,5 8,7 8,3 9,1 5,2 5,1 5,2 Älmhult 4,3 3,5 5,1 4,9 4,5 5,2 3,2 2,3 3,9 Markaryd 4,2 2,9 5,3 7,6 8,6 6,7 4,2 3,7 4,7 Växjö 4,3 3,9 4,8 6,1 5,1 7, 3,4 2,6 4,1 Ljungby 3,6 2,7 4,4 4,3 2,9 5,4 2,5 2, 2,9 totalt 4,6 3,9 5,2 6,4 5,5 7,1 3,7 3,1 4,3 Öppet arbetslösa år. (Källa: Arbetsförmedlingen). Färgkod: röd = ökning, grön = minskning, vit = statisk Sida 29 av 6

30 PENDLING Pendlingen och kommunikationer skiljer sig avsevärt mellan länets kommuner. Växjö har den största inpendlingen, vilket enkelt förklaras med att det är länets största ort och regioncentra. Hit pendlar större delen av de övriga kommunernas pendlare, samtidigt har Växjö kommun också länets högsta utpendling. Älmhult skiljer sig från övriga kommuner genom hög inpendling i jämförelse med utpendling, vilket till stor del beror på att IKEA är en stor och attraktiv arbetsgivare. Länets enskilt högsta inpendling sker från Osby kommun till Älmhults kommun (1 33 pers.) följt av Hässleholm till Markaryd (435 pers.). Inom länet är pendlingen som allra störst mellan Växjö och Alvesta kommuner, där personer pendlar till Växjö och pendlar till Alvesta. Utbytet mellan Alvesta och Växjö har ökat med 178 personer sedan föregående år. Därefter är de största flödena till Växjö kommun från, i tur och ordning, Lessebo (17 personer), Tingsryd (838 personer), Uppvidinge (622 personer), Ljungby (57 personer) Älmhult (266) och Markaryd (26). Inpendlingen från länets kommuner till Växjö kommun har endast ökat med 7 personer från föregående år. Skåne är det län som Kronoberg har mest omfattande pendlingsrelation med. Med pendlare från Kronoberg till Skåne och med omvänd resa är nettopendlingen personer. Det har skett en mindre ökning vad gäller pendlingen till Skåne och en mindre sänkning vad gäller pendlingen från Skåne till Kronoberg män kvinnor män och kvinnor 1 Inpendlare över länsgräns Utpendlare över länsgräns Bor och arbetar i länet In-/utpendling till/från Skåne, Kronobergs län, 214. (Källa: SCB) Sida 3 av 6

31 Utpendling från Kronobergs län 214 Utpendling från Kronobergs län kvinnor män kvinnor män totalt totalt Utpendling från Kronoberg till de län efter Skåne med flest förvärvsarbetande kronobergare, 213/214. (Källa: SCB Inpendling till Kronobergs län 214 kvinnor män totalt Inpendling till Kronobergs län 213 kvinnor män Totalt Inpendling från Kronoberg till de län efter Skåne med flest förvärvsarbetande kronobergare, 213/214. (Källa: SCB) Efter Skåne län sker den störst utpendling från Kronobergs län till Jönköpings län (1 33 personer), Kalmar län (959 personer) och Stockholms län (864 personer). Motsvarande med störst inpendling är Kalmar län (1 546 personer), Jönköpings län (1 474 personer) och Blekinge län (1 174 personer). Sida 31 av 6

32 Av Kronobergs läns nattbefolkning (förvärvsarbetande befolkning med bostad i länet) arbetar 79 % i hemkommunen och 13,5 % i annan kommun i länet. Andelen kvinnor med arbete i hemkommunen (81 %) är högre än motsvarande siffra för män (78 %). Av länets dagbefolkning Förvärvsarbete i Kronobergs län 214 män kvinnor totalt Nattbefolkning utpendling till annat län arbetar i hemkommunen arbetar i annan kommun i länet inpendling till länet inpendling till länet 13,27% 9,61% 11,57% Dagbefolkning Förvärvsarbetande 16 år+, Kronobergs län, 214. (Källa: SCB) (personer med arbete inom länet) utgörs 11 % av pendlare utifrån länet, vilket gör Kronobergs län till det län med näst störst andel av dagbefolkningen som pendlar in till länet. Endast Uppsala har en större andel inpendlare. Andelen inpendlande förvärvsarbetande män i Kronobergs län är 12,6 % och motsvarande andel kvinnor är 8,8 %. (Källa: SCB) Sedan 212 har pendlingsförändringarna i länets kommuner varit små. Älmhult kommun utmärker sig däremot genom en ökning på sammanlagt 329 inpendlingar sedan 212. Sida 32 av 6

33 män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor 2 Förvärvsarbetande i kommunerna (Källa: SCB) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Inpendlare över kommungräns Bor och arbetar i kommunen Utpendlare över kommungräns SYSSELSATT DAGBEFOLKNING Antalet sysselsatt dagbefolkning i länet har ökat något under 214 i förhållande till 213 års trendbrott. Nedgången i krisen 29 drabbade mansdominerade yrken något mer än kvinnodominerade, vilket medförde att differensen mellan antalet förvärvsarbetande kvinnor och antalet förvärvsarbetande män minskade. Uppgången gynnade dock män mer och differensen var 211 större än innan konjunkturnedgången 29. Skillnaden mellan könen minskade 212 och har fortsatt att minska 214 och uppgick till 7,3 % (6 8 personer) av totala antalet förvärvsarbetande Antal förvärvsarbetande inom Kronobergs län (dagbefolkning) män kvinnor Totalt Antalet förvärvarbetande inom Kronobergs län (dagbefolkning), (Källa: SCB) Sida 33 av 6

34 INKOMST Medelinkomsten i Kronobergs län varierar stort mellan kommunerna. Älmhults kommun har högst medelinkomst med 272 kr. Länets lägsta medelinkomst har Markaryd med 227 kr följt av Lessebo med kr. Medelinkomsten för Medelinkomst (tkr) samtliga 16+ år män är i samtliga kommuner i länet avsevärt högre än män kvinnor totalt män kvinnor totalt medelinkomsten för Uppvidinge 251, 19,1 221,9 271,6 2,6 237,3 kvinnor. Älmhults Lessebo 247,4 188,9 218,9 255,7 197,7 227,4 kommun har den Tingsryd 251,4 19, 221,1 262, ,2 högsta medelinkomsten, såväl Alvesta 264,7 197,7 231,9 276, för män (311 kr) Älmhult 298,4 221, 259,8 311,1 231,8 271,6 som för kvinnor Markaryd 253, 18,4 217,1 264,2 188,9 226,8 (231 kr). Jämfört Växjö 285,1 212,7 248,8 297,1 222,4 259,5 med riket har skillnaden mot riket Ljungby 272,2 23, 238,1 281,6 21,8 246,6 ökat och Kronoberg Kronoberg 274,8 25,2 24,3 286,8 214,3 25,7 har 214 cirka 19 kr lägre gentemot Riket 294, 222,3 257,9 36,3 232,1 268,8 riket, en skillnad som Medelinkomst för invånare 16+ år, (Källa: SCB) (Inkomst är ej lika med var cirka 18 år lön. Inkomst påverkas bland annat av anställningsform, föräldraledighet m.m.) 213. Generellt sett har den totala medelinkomsten ökat med 1 kronor i länet. För män ökade medelinkomsten med cirka 12 och för kvinnor cirka 9. Totalt sett i länet är en kvinnas medelinkomst endast 75 % av en mans. Under 213 ökade differensen i alla kommuner förutom Lessebo kommun. Mest ökade den i Uppvidinge med 1 kronor och i Lessebo minskade differensen med 5 kronor. (Källa: SCB) Sida 34 av 6

35 UTBILDNING Växjö kommun utmärker sig som den kommunen med högst andel invånare med eftergymnasial utbildning; 43 %. Som administrativt centrum och universitetsstad skiljer sig Växjö kommun kraftigt från övriga kommuner i länet och ligger 12 procentenheter högre än kommunen med näst högst andel, Älmhult. Markaryd är den kommunen som har lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning; 2 % men är också den kommun som ökat sin andel mest (2,2 %). Växjö kommun har högst andel kvinnorna med eftergymnasial utbildning, 47,7 % jämfört med 38,7 % av männen i kommunen. I samtliga kommuner är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än för männen. Skillnaden ligger mellan 13, (Tingsryd) och 9 (Växjö) procentenheter. (215. Källa: SCB) Sammanställning total eftergymnasial utbildning i åldern år män kvinnor Totalt män kvinnor Totalt män kvinnor Totalt Uppvidinge 15,3% 26,9% 2,8% 15,9% 27,3% 21,3% 16,5% 28% 21,9% Lessebo 19,% 3,% 24,3% 19,6% 31,1% 25,1% 19,8% 31,3% 25,3% Tingsryd 17,2% 29,% 22,9% 17,6% 29,6% 23,4% 17,5% 3,4% 23,8% Alvesta 21,2% 31,% 25,9% 21,8% 31,5% 26,4% 21,6% 32,% 26,6% Älmhult 25,3% 35,% 3,1% 25,9% 35,8% 3,7% 26,5% 36,4% 31,3% Markaryd 14,7% 22,8% 18,6% 13,5% 22,9% 18,% 15,8% 24,9% 2,2% Växjö 41,1% 48,2% 44,6% 39,3% 47,6% 43,4% 38,7% 47,7% 43,1% Ljungby 21,4% 32,5% 26,8% 21,8% 33,2% 27,3% 22,2% 33,8% 27,8% Eftergymnasial utbildning i åldern år. (Källa SCB) Sida 35 av 6

36 BOSTADSMARKNADEN LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN I Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät (BME) ges kommunerna möjligheten att svara hur de bedömer läget på bostadsmarknaden. Generellt anger länets kommuner ett förvärrat läge på bostadsmarkanden i förhållande till föregående år. Sex av länets 8 kommuner anger att det råder underskott på bostadsmarkanden. Tolkning av tabellerna Brist/underskott Balans Överskott Totalt Uppvidinge - Lessebo Tingsryd - Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Centralort Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Övriga kommundelar Uppvidinge Lessebo Tingsryd - Alvesta - Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden totalt i kommunen, i centralort samt i övriga kommundelar, (Källa: BME) Sida 36 av 6

37 EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER ANTAL TOMMA LÄGENHETER I ALLMÄNNYTTAN I årets bostadsmarknadsenkät (BME) uppger kommunerna att det endast finns 17 tomma lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagen (aktiebolag och stiftelse) totalt i hela länet den 1 januari 216. Antalet minskade för femte året i följd och jämfört med 215 har antalet minskat med 41 lägenheter. Detta är mer än en halvering av antalet tomma lägenheter i länet. Lessebo, Uppvidinge, Växjö och Älmhult uppger att de inte har några allmännyttiga bostäder lediga. Ljungby har flest lediga lägenheter, dessa uppgår till 8 stycken. Orsak till outhyrda lägenheter angavs främst vara låg efterfrågan i vissa orter och hög flyttningsfrekvens. Växjö kommun har nyproducerat 178 lägenheter 7 och Alvesta kommun har nyproducerat 8 lägenheter till allmännyttan, medan Ljungby har köpt 48 lägenheter och Tingsryd 3 lägenheter till sin allmännytta. I Växjö finns politiskt beslut om att bygga 2 bostäder till allmännyttan om året. (Källa: BME) ANTAL FÖRSÅLDA LÄGENHETER I ALLMÄNNYTTAN Ingen kommun anser i dagsläget att det är aktuellt med försäljning eller rivning av lägenheter i allmännyttan enligt BME. Däremot beslöt Växjö kommunfullmäktige år 216 att sälja 269 bostäder ur sin allmännytta 8. Under 215 sålde Ljungby 4 lägenheter och Alvesta 5 lägenheter i allmännyttan. Växjö sålde 12 allmännyttiga bostäder för ombildning. Motivet till försäljningen var att möjliggöra nyproduktion samt att effektivisera förvaltningen. 12 Antal tomma lägenheter i allmännyttan Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Växjö Ljungby Antal tomma lägenheter i allmännyttan, per kommun, Markaryds kommun har ej allmännyttigt bostadsbolag. (Källa: BME) 7 Växjöbostäder årsredovisning Vaxjobostader.se Sida 37 av 6

38 Växjö Vilken typ av bostäder råder det brist på? Sammanlagt angav länets kommuner i BME 216 att det skulle behöva tillkomma 3 8 fler bostäder än dagens bestånd inom en framtid om fem år. Majoriteten av dess bostäder bedöms behöva vara hyresrätter; totalt cirka 17 bostäder i länet. Växjö kommun angav sitt behov till cirka 26 bostäder varav hälften är hyresrätter. Detta är en ökning med 1 bostäder från föregående år. (Källa: BME 216) PERMANENTBOSTÄDER (SMÅHUS) 9 Antalet försålda permanentbostäder (småhus) har sedan toppnoteringar i mitten av 2-talet haft en negativ trend i länets alla kommuner för att under 214 vända uppåt igen med en försäljning av 1139 småhus (969 småhus 213). Ökningen har fortsatt och år 215 var försäljningen av småhus Antal försålda småhus, permanentbostäder) Observera Växjös axel skiljer sig från övriga kommuner Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby Växjö Antal försålda permanentbostäder (småhus), per kommun, (Källa: SCB) 9 Köpeskilling och medelpris vid försäljning av småhus är avrundade till tusental. Sida 38 av 6

39 Medelpris (tkr) för sålda småhus (permanentbostäder) Medelpris (tkr) för försålda småhus (Källa SCB) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Prisutvecklingen under 2-talet har varit som starkast i Älmhult och Växjö kommun. Samtliga kommuner utom Ljungby och Uppvidinge har ett ökat medelpris för sålda småhus. Växjö har ett fortsatt högt medelpris i förhållande till övriga kommuner i länet. Älmhult har starkast prisutveckling och kommunens medelpris har ökat med 276 kronor sedan föregående år jämfört med Växjös 246 kronors prisökning. Svagast prishöjning finns i Lessebo och Tingsryds kommun. 4 Prisutveckling försålda permanenta småhus (index år 2) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronobergs län riket Prisutveckling permanentbostäder (småhus), per kommun samt Kronoberg och riket, (Källa: SCB) Sida 39 av 6

40 BOSTADSRÄTTER Prisutvecklingen för bostadsrätter i Kronobergs län var stigande under 215 och 216 för att i april 216 vara cirka 2 35 kr per m2. För riket var samma siffra 37 3 kr per m2. Medelpriset för Växjö kommun ligger cirka 15 % över länets snittpris med sina kr per m2. Älmhult har ett snittpris på kr/m2, Alvesta på kr/m2, Ljungby på 6 89 kr/m2 och Markaryd på kr/m2. Tillförlitligheten i siffrorna blir lägre ju färre köp det är i en kommun. I Växjö såldes under perioden 15 lägenheter mot 9 i Ljungby, 6 i Alvesta, 7 i Älmhult och 2 i Markaryd. Om försäljningsantalet är lågt påverkas medelpriset starkt av försäljningar med avvikande pris. (Källa: Svensk Mäklarstatistik AB 1 ). HYRESRÄTTER Statistiken över den genomsnittliga hyran per kvadratmeter tar inte hänsyn till omoch nybyggnation, vilket innebär att den inte speglar de årliga hyresförhandlingarna. Växjö kommun har ett stort bostadsbestånd i allmännyttan, vilket gör att nybyggnation inte ger lika stor effekt på genomsnittshyran. Statistiken för år 216 har hämtats från Hyresgästföreningens nyhetsbrev Läget i hyresförhandlingarna: Yrkande och överenskommelser fram till 26 januari 11 publicerad på deras hemsida Samtliga kommuners allmännyttor har avslutat hyresförhandlingarna med följande hyreshöjningar i procent: Alvesta 1%, Växjö (Växjöhem),5%, Lessebo,59%, Älmhult,5%, Uppvidinge,36%, Växjö (Vidingehem),5%, Ljungby,9% och Tingsryd %. Alvesta var ensam kommun om att öka den procentuella hyreshöjningen jämfört med föregående år. I Växjö, Lessebo, Älmhult, Uppvidinge och Ljungby minskade den procentuella höjningen för samma år. År 216 är den genomsnittliga hyreshöjningen i riket,58 % medan Kronobergs län har en genomsnittlig hyreshöjning på,56%. Länets högsta genomsnittliga hyra 216 hade Växjö med ett snitt på 19 kr per m2, men för Växjös två allmännyttiga bostadsbolag var den genomsnittliga hyran 984 respektive 135 kr. Den lägsta genomsnittliga hyran per kvadratmeter hade Allbohus, Alvesta som redovisade en snitthyra på 825 kr/m2. Snitthyran beräknas utifrån det totala bostadsbeståndet och påverkas under året av eventuell om- och nyproduktion och försäljningar av fastigheter. 1 (hämtad 216) 11 (nyhetsbrev Läget i hyresförhandlingarna: Yrkande och överenskommelser fram till 26 januari). Sida 4 av 6

41 Genomsnittlig hyra per m 2 i allmännyttiga bostadsbolagen - kommunvis Alvesta Lessebo Ljungby Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Genomsnittlig hyra per m 2 i allmännyttiga bostadsbolag per kommun, (Källa: Hyresgästföreningen) Markaryds kommun saknar allmännyttigt bostadsbolag Sida 41 av 6

42 BOSTADSBYGGANDE Färdigställt byggande Ökningen av antalet färdigställda lägenheter håller i sig även för 215. Jämfört med förra året ökade bostadsbyggandet i länet med 24 färdigställda lägenheter. 212 färdigställdes endast 296 lägenheter i länet. Under åren 213 och 214 ökade bostadsbyggandet markant och år 215 färdigställdes 587 lägenheter Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus; Växjö kommun och länet Växjö Länet Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Växjö kommun och Kronobergs län, (Källa: SCB). Största ökningen står Växjö kommun för där det färdigställdes 434 lägenheter 215, en minskning med 1 lägenheter jämfört med föregående år. Växjö kommun står för 74% av länets färdigställda lägenheter. Av de färdigställda lägenheterna var 316 hyresrätter, 77 bostadsrätter och inga äganderätter. I länet byggdes även 194 småhus, av dessa var 14 äganderätter, 78 bostadsrätter och 12 hyresrätter. Motsvarande siffror för 214 var 238 hyresrätter, 19 bostadsrätter och 135 äganderätter. Sida 42 av 6

43 Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus; övriga kommuner Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Kronobergs län, (Källa: SCB). Länets övriga kommuner producerade tillsammans 153 nya bostäder, varav 111 var lägenheter och 42 småhus. Av de nyproducerade lägenheterna stod Tingsryd för 58 och Älmhult för 41 stycken. Det är en ökning med 34 bostäder. Tingsryd, Alvesta och Älmhult producerade lägenheter och småhus, medan resten av kommunerna endast producerade småhus. Påbörjat byggande Preliminära siffror från SCB visar att det år 215 påbörjades 68 bostäder i länet, vilket är en ökning med 85 bostäder jämfört med 214. Siffran för 214 var 595, 213 var 658 och 212 påbörjades 34 bostäder. Av de bostäder som påbörjades år 215 är 466 flerbostadshus och 214 småhus. 41% av dessa är hyresrätter. Föregående års påbörjade bostadsbyggande hade en hyresrättsandel på 62%. (Källa: SCB) Förväntat byggande Av BME framgår kommunernas bedömning av antalet lägenheter som förväntas påbörjas under innevarande och nästkommande år. Sedan 28 finns en tendens att bedömningarna är optimistiska, framför allt bedömningen för nästkommande år. 216 förväntar kommunerna att det totalt ska påbörjas nyproduktion av 952 bostäder och 1275 under 217. Av dessa står Växjö kommun för 59 % respektive 62 %. Detta är cirka 1 procentenheter högre än föregående år. Sida 43 av 6

44 Påbörjat byggande och förväntat påbörjat byggande Påbörjat byggande Förväntat påbörjat byggande OBS. för 21 och 211 finns endast statistik för 1-3 kvartalet (Källa: SCB och BME) Det finns en viss felmarginal vad gäller kommunernas förväntade påbörjade byggande i förhållande till det faktiska påbörjade byggandet. Denna felmarginal har krymp de senaste åren. År 214 förväntade sig kommunerna att det skulle byggas 88 bostäder i länet under 215. Det verkliga byggandet år 215 uppgick däremot endast till 68 bostäder. Förväntat byggande innevarande och efterföljande år Älmhult Växjö Ljunby Kommunernas (Växjö, Ljungby och Älmhults kommun samt totalt i länet) bedömning av förväntade antalet lägenheter vars byggnation ska påbörjas innevarande och efterföljande år, (Källa: BME). Rosa färg är förväntat byggande innevarande år och blå färg är förväntat byggande efterföljande år. Sida 44 av 6

45 Kommunernas påverkan på byggandet Kommunerna har möjlighet att ange faktorer som kommunen kan, respekt inte kan påverka. Bedömningen har fyra nivåer; inte alls, ganska lite, ganska mycket och helt och hållet. Övervägande bedömningen är att finansiering, kostnad i förhållande till marknadsvärde, hyresnivåer i nyproduktionen, glesbyggd och attraktivitet är faktorer som kommunerna inte kan påverka alls eller kan påverka ganska lite för att få ett ökat byggandet. Det kommunerna anser att man har goda möjligheter att påverka är tillgänglighet till mark, brist på attraktiva tomter, brist på styrmedel för att öka bostadsbyggandet och prisnivå i förhållande till betalningsförmåga. Sida 45 av 6

46 BOSTADSBESTÅNDET År 215 utgjorde småhus 57 % av lägenheterna i Kronobergs läns kalkylerade bostadsbestånd, vilket är en hög andel i förhållande till riket (44 %). Endast tre län har högre andel småhus; Gotlands, Hallands och Kalmar län. Av länets kommuner har Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Alvesta en andel på över 7 % småhus medan Växjö utmärker sig med en låg andel, 45 % småhus Flerbostadshus småhus special- Flerbostadshus småhus special- Uppvidinge 23,% 72,6% 4,4% 23,1% 72,5% 4,4% Lessebo 23,3% 72,1% 4,6% 23,% 72,2% 4,8% Tingsryd 21,8% 73,1% 5,1% 21,7% 72,4% 5,9% Alvesta 25,7% 7,4% 3,9% 25,7% 7,5% 3,8% Älmhult 28,4% 67,9% 3,6% 28,8% 67,6% 3,6% Markaryd 27,9% 68,2% 4,% 27,7% 68,4% 3,9% Växjö 42,6% 44,9% 12,4% 42,9% 44,7% 12,4% Ljungby 33,8% 6,8% 5,3% 33,8% 61,% 5,2% Kronoberg 34,5% 57,3% 8,1% 34,7% 57,1% 8,2% Andel lägenheter i det kalkylerade bostadsbeståndet, 215 (Källa: SCB) Med specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder (källa SCB) Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, Kronobergs län stat, landsting, kommuner, allmännyttiga bostadsföretag kooperativa ägare (Källa: SCB) övriga enskilda ägare Andelen nybyggda lägenheter som ägs av stat, landsting, kommuner och allmännyttiga bostadsföretag fortsätter att öka under år 215, medan andelen färdigställda lägenheter som ägs av övriga enskilda ägare minskar från föregående år. Kooperativa ägare bygger mindre än föregående år, detta är ett trendbrott sett till fyra år bakåt i tiden. Sida 46 av 6

47 HUR MYCKET BEHÖVER BYGGAS? I Boverkets rapport (212:18) Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv beräknas nödvändigt tillskott av bostäder för att hålla boendetätheten på samma nivå som genomsnittet för perioden (2,12 personer per lägenhet för Kronobergs län) till 1891 lägenheter i länet. Sett till boendetätheten för antalet invånare över 19 år (1,6 personer per lägenhet för Kronobergs län) skulle bristen vara 23 lägenheter i länet. 12 Denna beräkning tar varken hänsyn till förväntad tillväxt i populationen eller olika kommuners speciella boendetäthet; det är en ögonblicksbild för länet som helhet. Trenden för boendetätheten i landet har förändrats kraftigt de senaste 5 åren. Mellan början av 196-talet och slutet av 198-talet minskade boendetätheten i riket som helhet från ca 2,8 till ca 2,15 personer per lägenhet. Därefter planade kurvan ut fram till mitten av 2-talet, då rikssnittet stabiliserades på runt 2,1 invånare per lägenhet. Sedan 26 är trenden en ökad boendetäthet. 13 I de tre storstadsområdena började ökningen 1994 och är idag,8-,13 invånare per lägenhet högre än 1994; en maximal ökning med drygt 6 %. 14 I Kronobergs län har Alvesta länets högsta boendetäthet, med 2,2 invånare per lägenhet, räknat befolkningsmängden genom det kalkylerade bostadsbeståndet. Lägst boendetäthet har Tingsryd med 1,97. Kronobergs län totalt sett ligger,2 invånare per lägenhet under rikssnittet (2,1 invånare per lägenhet). Noterbart är att trenden under 199-talet med stabilt nedåtgående boendetäthetsgrad även fortsatte under 2-talet; förutom i Växjö kommun. I Växjö kommun steg täthetsgraden marginellt mellan 23 och 29, från 2,3 till 2,4. (se diagram på nästa sida) År 215 påbörjades preliminärt 48 6 bostäder enligt SCB, inräknat nettotillskott genom ombyggnader. Det var en ökning med 25 procent jämfört med året före. Boverkets prognos är att det påbörjas cirka 57 bostäder i år och cirka 61 5 bostäder nästa år. Det motsvarar en ökning med cirka 15 procent i år och cirka 8 procent nästa år. Boverkets aktuella byggbehovsanalys från oktober 215 indikerade att det behöver färdigställas fler än 75 bostäder årligen under åren Under överskådlig tid kommer inte bostadsbyggandet att nå de nivåer som behövs för att svara mot befolkningsökningen. Någon omräkning av behovet av nya bostäder på regional nivå har inte redovisats. Med utgångspunkt utifrån Boverkets resonemang i sin rapport beräknade behovet av bostäder antas öka även regionalt. 12 Boverket, 212:18, s Ibid, s Ibid, s. 18 Sida 47 av 6

48 2,5 Boendetäthet; befolkning jämfört med det kalkylerade bostadsbeståndet 2,4 2,3 2,2 2,1 2, 1,9 1,8 1,7 1, Kronoberg Riket Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Boendetätheten i länets kommuner, länet samt riket. Beräkningen är densamma som Boverkets rapport; befolkning genom antalet bostäder i det kalkylerade bostadsbeståndet, (Källa: SCB och egna beräkningar). Observera att det kalkylerade bostadsbeståndet sedan 21 beräknas utifrån Fastighetstaxeringsregistret istället för, som mellan åren , Folk- och bostadsräkningen; därav flera kommuners hopp i kurvan för år 21 och anledningen till en heldragen linje i grafen. BYGGBAR MARK Av det totala bostadsbyggandet i Kronobergs län sker mellan (cirka) 6 och 75% i Växjö kommun. Det är i Växjö kommun i allmänhet och Växjö stad i synnerhet som befolkningstillväxten är störst. I Växjö kommun finns, enligt kommunens egna beräkningar, byggrätter (i detaljplan reglerad rätt att bebygga marken) för cirka 4 bostäder 15. Av dessa har flera aktuell genomförandetid. Behovet av bostäder är stort, men efterfrågan på olika bostadstyper varierar. Vissa detaljplaner kan ligga i oattraktiva lägen för marknaden. 15 Sweco. Hänger det ihop? En studie av tjugofem kommuners planlagda mark för bostadsbyggande och möjliga skäl till varför det inte byggs (hämtad ) Sida 48 av 6

49 BOSTÄDER FÖR ALLA? Bedömning om utbudet på bostäder för olika grupper (BME) 216 Kommun Nyanlända Ungdomar Studenter Äldre särskilt boende Uppvidinge Underskott Underskott Underskott Överskott Lessebo Underskott Underskott Underskott Balans Tingsryd Underskott Alvesta Underskott Underskott Balans Underskott Älmhult Underskott Underskott Balans Balans Markaryd Underskott Underskott Underskott Balans Växjö Underskott Underskott Underskott Balans Ljungby Underskott Underskott Balans Underskott Kommunernas bedömning av utbudet på bostäder för olika grupper 216 (Källa BME 216) BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA Alla kommuner med allmännyttiga bostadsbolag anger i bostadsmarknadsenkäten att de har ett regelbundet samarbete med allmännyttan i säkerställandet att det finns bostäder för nyanlända. Älmhult, Växjö, Ljungby och Markaryd har också ett regelbundet samarbete med privata fastighetsbolag. Uppvidinge kommun anger att de arbetar med att bygga om lokaler till bostäder för att möta efterfrågan. Samtliga kommuner i länet uppger att de har ett underskott på bostäder för nyanlända. Förändring av tillgång på bostäder för nyanlända grönt överskott, gult balans, rött underskott, vitt inget svar Sida 49 av 6

50 Vad beror underskottet på bostäder för nyanlända personer på? Underskott på hyreslägenheter. Underskott på stora lägenheter. Underskott på små lägenheter. Underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå. Hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning. Hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer. Uppvidinge x x x x x Lessebo x x x x Tingsryd Alvesta x x x x x Älmhult x x Markaryd x Växjö x x x x x x Ljungby x x x Kommunernas redovisning av orsaken till underskottet på bostäder för nyanlända flyktingar 216. Markaryd har inget allmännyttigt Under 215 tog länets kommuner totalt emot 1647 flyktingar. Jämfört med föregående år ökade mottagandet med 11 personer från 1636 personer. Växjö kommun tog emot flest, 429 personer, men i förhållande till totalt folkmängd var mottagandet av flyktingar högst i Lessebo kommun (2,8% av total befolkning) följt av Markaryd (1,9% av total befolkning) och Uppvidinge (1,7% av total befolkning). För Kronobergs län var mottagandet,9% av total befolkning; jämfört med riket,5% av total befolkning. (Källa: Migrationsverket). Sida 5 av 6

51 UNGDOMSBOSTÄDER Samtliga kommuner i länet uppger att de har underskott i utbudet på bostäder för ungdomar. Orsaker till underskottet uttrycks vara att befintliga små lägenheter är för dyra för ungdomar, det finns för få små lägenheter samt att det finns ett generellt underskott på bostäder. Växjö kommun anger även att de lediga bostäder som finns är för stora för de flesta ungdomshushåll. Generellt är det få av länets kommuner som genomför särskilda insatser för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för ungdomar/unga vuxna. Endast Uppvidinge kommun anger att det pågår ett program för att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad. Kommunen anger att detta görs genom en generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar. Ingen kommun uppger att de har särskilda ungdomsbostäder. Förändring av tillgång på bostäder för ungdomar grönt överskott, gult balans, rött underskott, vitt inget svar STUDENTBOSTÄDER Flertalet av kommunerna i Kronobergs län saknar högre lärosäte, men är grannkommun till Växjö eller Ljungby. Växjö är universitetsstad och har ett stort utbud av studentbostäder, sammanlagt bostäder. I Ljungby kommun finns utbildningar som är kopplade till Linnéuniversitetet och här finns också ett utbud av studentbostäder med 12 bostäder. Även Tingsryd uppger att de har 4 studentbostäder. Växjö, Uppvidinge, Lessebo och Markaryd angav i BME 216 att det är ett underskott på studentlägenheter. Underskottet beror enligt kommunerna på att det generellt finns för få lägenheter, men framför allt för få små lägenheter. Ljungby kommun angav att det under delar av året brukar finnas lediga studentbostäder. Alvesta, Älmhult och Ljungby anger att det finns balans på utbudet av bostäder för studenter. Ingen kommun i länet aviserar att de planerar att bygga nya studentbostäder. Förändring av tillgång på bostäder för studenter grönt överskott, gult balans, rött underskott, vitt inget svar Sida 51 av 6

52 BOSTÄDER FÖR ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Två kommuner angav i BME att det är underskott på bostäder för äldre personer i behov av särskilt boende; Ljungby och Alvesta kommun. I kommunerna bedöms det under påbörjas 4 bostäder totalt i särskilda boenden för äldre genom ny- eller ombyggnation. Växjö planerar för att bygga samtliga av dessa bostäder. Uppvidinge, Lessebo, Älmhult, Markaryd och Växjö anger att behovet av särskilda boendeformer för äldre kommer att vara täckt inom två år. Ljungby och Alvesta anger att behovet inte kommer att vara täckt inom fem år. Seniorbostäder 16 finns i Uppvidinge (inget antal redovisat), Alvesta (8 st) och i Växjö (inget antal redovisat). Ljungby kommuner har 4 trygghetsbostäder. Alvesta och Ljungby kommun angav i BME att det bedöms vara ett underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning som är i behov av särskilt boende. Alvesta och Markaryds kommun angav att behovet inte kommer att vara täckt om fem år. Växjö anger att de förväntas påbörja 128 bostäder för särskilt boende 216 och 54 under 217. (Källa: BME) Förändring av tillgång på bostäder för äldre och personer med funktionshinder grönt överskott, gult balans, rött underskott, vitt inget svar 16 Seniorbostäder eller liknande innebär, enligt bostadsmarknadsenkäten, bostäder som riktar sig till medelålders och äldre men som inte kommer att förutsätta ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SFS 21:453). Sida 52 av 6