AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och psykologi Den stora utmaningen att kombinera arbetslivet med privatlivet för män respektive för kvinnor En kvantitativ studie om gymnasielärares upplevelse av Work-Life Balance Linnea Hedenberg och Amanda Hägerström 2016 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Psykologi Personal- och arbetslivsprogrammet Examensarbete Handledare: Linda Langeborg Examinator: Mårten Eriksson
Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka om upplevelsen av Work-Life Balance (uppdelat på Family-Work Conflict och Work-Family Conflict) var beroende av kön och av huruvida deltagarna hade barn under 13 år eller inte. Studien syftade även till att undersöka om kvantitativa arbetskrav och beslutskrav kunde predicera WLB. En webbenkätundersökning användes för att genomföra studien, i vilken lärare från 10 olika gymnasieskolor i Sverige deltog. Totalt besvarade 125 gymnasielärare enkäten, varav 103 enkäter var fullständiga och användes i studien. Resultaten visade att män upplevde mer WFC än kvinnor samt att deltagare med barn under 13 år rapporterade större FWC än deltagare som inte hade det. Resultatet visade även att kvantitativa arbetskrav predicerade WFC, alltså att höga kvantitativa arbetskrav innebar att arbetslivet kom i konflikt med familjelivet, 30,5 % av variationen i WFC kan förklaras av variationen i kvantitativa arbetskrav. Nyckelord: Work-Life Balance, Work-Family Conflict, Family- Work Conflict, arbetskrav, könsskillnader
Abstract Preliminary title: The big challenge of combining work life with personal life for both men and women A quantitative study of high school teachers' perception of Work-Life Balance The aim of the study was to investigate whether the experience of the Work- Life Balance (divided on Family -Work Conflict and Work -Family Conflict) was dependent on gender and whether the participants had children under 13 years old or not. The study also aimed to investigate whether quantitative work demands and decision demands could predict WLB. The study was conducted as a web survey, in which teachers from 10 different high schools in Sweden participated. A total of 125 surveys were submitted, 103 of these were complete surveys and were used in the study. The results of the study showed that men experienced WFC more than women and participants that had children under the age of 13 reported a higher level of FWC than participants that did not have children under the age of 13. The result also showed that quantitative work demands predicted WFC, thus high quantitative work demands resulted in a bigger conflict between work life and personal life, 30, 5 % of the variation in WFC can be explained by the variation in quantitative work demands. Keywords: Work-Life Balance, Work-Family Conflict, Family- Work Conflict, work demands, gender differences
Introduktion Att hitta en balans mellan karriär och familjeliv kan innebära en utmaning för individen och påverka hur individen upplever sina roller både på arbetet och i privatlivet (Broers, 2005). I vår kultur idag förväntas föräldrar vara de ideala medarbetarna samtidigt som de ska vara de perfekta föräldrarna (Hoobler, Hu, & Wilson, 2010). Dessa förväntningar kan försvåra möjligheten att kombinera arbetsrollen och familjerollen med varandra. I en studie av Keenee och Quadagno (2004) framgick det att 60 % av vuxna som arbetar upplevde att det var svårt att hitta en balans mellan arbetet och familjelivet. Idag har mammor och pappor i Sverige samma möjligheter att kunna kombinera de individuella målen i arbetslivet med det gemensamma ansvaret över familjen genom bland annat föräldraförsäkring och kommunal barnomsorg, men ändå upplever småbarnsföräldrar en svårighet att förena dessa intressen med varandra (SOU 2014:6). Work- Life Balance (WLB) används som ett mått för att undersöka balansen mellan privatlivet och arbetslivet (Wepfer, Brauchli, Jenny, Hämmig & Bauer, 2015). Intresset att studera WLB växte fram efter att män och kvinnor under 70- och 80-talet allt mer började prioritera arbetet och karriären framför familj, vänner och fritidsaktiviteter (Muna & Mansour, 2009; Whiston & Cinamon, 2015). För att uppnå en balans mellan arbetslivet och privatlivet brukar man tala om att det inte ska finnas någon konflikt mellan arbetsrollen och familjerollen samt att dessa roller ska vara förenliga med varandra (Frone, 2003; Kramer & Cheung, 2015). Rollkonflikter kan uppstå när olika roller inom arbetslivet och privatlivet inte går ihop med varandra (Greenhaus & Beutell, 1985; Frone, Yardley & Markel, 1997). Inter-rollkonflikter innebär att de krav som ställs på en roll hamnar i en konflikt med de krav som ställs på en annan roll vilket kan påverka rolldeltagandet på ett negativt sätt. (Greenhaus & Beutell, 1985). Family-Work Conflict (FWC) och Work-Family Conflict (WFC) är två olika typer av inter-rollkonflikter som kan uppstå när arbetsrollen och familjerollen inte är förenliga med varandra (Whiston & Cinamon, 2015). WFC innebär att den tid som spenderas på arbetet samt de allmänna krav och belastningar från arbetet påverkar hanteringen av familjerelaterade åtaganden på ett negativt sätt. FWC innebär den tid som läggs på familjeangelägenheter, samt de allmänna kraven och belastningar som familjen skapar, påverkar hanteringen av arbetsrelaterade åtaganden negativt (Netemeyer, Boles & McMurrian, 1996). Forskning har visat att WFC har en positiv, indirekt effekt på FWC genom en överbelastning på föräldraskapet samt familjelivet. Likaså har FWC en positiv, indirekt effekt på WFC genom en överbelastning på arbetet (Frone et al., 1997). 1
Vidare har tidigare forskning visat att det finns ett starkt samband mellan höga arbetskrav och WFC (Liu & Cheung, 2015; Grönlund, 2007; Bakker, Demerouti & Dollard, 2008). Arbetskrav handlar om de krav som ställs på individen och WFC mäter i vilken utsträckning individen upplever att arbetet kommer i konflikt med familjelivet (Kramer & Cheung, 2015). Med arbetskrav menas här de psykologiska krav som arbetet ställer på individen, dessa krav kopplas till faktorer som är relaterade till tidspress, mental belastning och samordningsansvar (Nordenmark, Vinberg & Strandh, 2012). Höga arbetskrav kännetecknas bland annat av att de anställda kan behöva dra in på luncher, arbeta övertid eller ta med arbetet hem, samt att arbetet kräver mycket uppmärksamhet och koncentration (Berglund & Schedin, 2009). Låga arbetskrav kännetecknas bland annat utav upplevelsen av för lite inflytande på arbetet samt över arbetsuppgifternas upplägg (Berglund & Schedin, 2009). En lagom mängd arbetskrav rekommenderas, då detta minskar arbetsrelaterad stress och den psykiska belastningen hos individen (Furåker, 1991). Vad en lagom mängd arbetskrav innebär för den enskilda individen är individuellt och hänger ihop med en hög grad av självkontroll (Furåker, 1991). I denna studie används begreppen kvantitativa arbetskrav och beslutskrav, där arbetsbelastning definieras som en funktion av främst kvantitativa arbetskrav men även sekundärt av beslutskrav (Dallner et al., 2000). De kvantitativa beslutskraven handlar om att arbetsmängden är stor och att tempot på arbetet är högt medan beslutskraven handlar om att arbetet kräver många snabba beslut och maximal uppmärksamhet, beslutskraven kan dock även associeras med positiva utmaningar i arbetet (Dallner et al., 2000). Höga arbetskrav har visats öka risken för konflikt mellan arbetsliv och privatliv, ju högre arbetskrav desto lägre WLB (Liu & Cheung, 2015; Liu & Ramsey, 2008; Henz & Mills, 2015; Bakker et al., 2008; Nordenmark et al., 2012). Dagens arbetsmarknad är relativt jämlik, men beträffande den tid som läggs ned på hushållsarbetet råder fortfarande en del ojämlikhet mellan män och kvinnor, vilket kan leda till olika upplevelser av rollkonflikterna (Nordenmark, 2004). Skillnaden i ansvarsfördelningen mellan män och kvinnor framgår tydligt av Statistiska centralbyråns (2014) jämställdhetssiffror. Både kvinnor och män i åldern 20-64 arbetar totalt i snitt 8 timmar om dagen, sett över veckans alla dagar. Skillnaden ligger i uppdelningen av dessa 8 timmar där män i större utsträckning får betalt för sitt arbete medan kvinnorna lägger mer tid åt obetalt arbete i hemmet (Statistiska centralbyrån, 2014; Wepfer et al., 2015). Förutom att kvinnor generellt tar mer ansvar över det obetalda arbetet i hemmet hanterar de även familjerelaterade åtaganden i större utsträckning än män, som att till exempel stanna hemma 2
med sjuka barn (Valcour, 2007). Det främsta ansvaret över omsorgen av barnen i familjen ligger på kvinnorna som år 2010 tog ut i genomsnitt 281 dagar av föräldrapenningsdagarna medan män endast tog ut 59 dagar (Statistiska centralbyrån, 2014). Under det senaste årtiondet har männen dock ökat sin relativa andel i hushålls- och omsorgsarbete och i och med detta skulle det vara sannolikt att kvinnor har börjat spendera mer tid åt betalt arbete (Nordenmark, 2004). Generellt har ansvaret för omsorgen blivit mer jämlikt mellan könen, dock kan upplevelsen av WLB skilja sig mellan könen om föräldrarna har yngre barn, då männen upplever mer arbetskrav och kvinnor upplever mer familjekrav (Wepfer et al., 2015). Föräldrar med yngre barn upplever generellt (kan man säga generellt) mer konflikt i privatlivet och i arbetslivet än de som inte har det (Wepfer et al., 2015; O Reilly, Wilkes, Luck & Jackson, 2014). Baserat på det som precis nämnts angående skillnader i uppdelningen av hushållsarbete mellan könen kan det rimligen uppstå skillnader i upplevelsen av WLB mellan könen. Tidigare forskning har dock visat en mångtydighet inom området WLB gällande könsskillnader. En del studier visar att kvinnor upplever mer FWC än män (Valcour, 2007; Grandey & Cropanzano, 1999) medan en annan studie visar att män upplever FWC mer än kvinnor (Campara & Östblom, 2014). Även i forskning om WFC har resultaten skiljt sig ifrån varandra då en del studier visar att kvinnor upplever WFC i större utsträckning än män (Henz & Mills, 2015; Albertsen et al., 2008) medan andra studier visar att män upplever WFC i större utsträckning än kvinnor (Mäkelä et al., 2015; Allen & Finkelstein, 2014). I en undersökning av Arbetsmiljöverket (2014) framgick det att utbildningsyrket är det yrke som är mest utsatt för hög arbetsbelastning. Detta visar även en studie av Liu och Ramsey (2008) där det framgick att lärare är speciellt utsatt för höga arbetskrav och att de upplever att de har för lite tid för planering och förberedelser vilket gör att konflikterna mellan arbetsliv och privatliv ökar. Med bakgrund mot detta valde vi att undersöka skillnader i WLB bland gymnasielärare beroende på deltagarnas kön, huruvida de hade hemmaboende barn samt barnens ålder. Vi valde även att undersöka om arbetskrav, uppdelat på kvantitativa arbetskrav och beslutskrav, kunde predicera WLB. 3
Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av Work-Life Balance (uppdelat på Family-Work Conflict och Work-Family Conflict) var beroende av kön och av huruvida deltagarna hade barn under 13 år eller inte. Studien syftade även till att undersöka om arbetskrav (uppdelat på kvantitativa arbetskrav och beslutskrav) kunde predicera WLB. Frågeställningar 1. Skiljer sig upplevelsen av FWC och WFC mellan manliga och kvinnliga gymnasielärare? 2. Skiljer sig upplevelsen av FWC och WFC beroende på om deltagarna har barn under 13 år eller inte? 3. Kan WFC och FWC prediceras av arbetskrav? 4
Metod Urval och undersökningsgrupp 37 gymnasieskolor i Sverige kontaktades, varav 10 gymnasieskolor tackade ja till att delta i undersökningen. I studien deltog totalt 125 gymnasielärare varav 22 inte besvarade hela enkäten och därför räknades som bortfall. Utifrån de återstående 103 gymnasielärarna valdes 98 deltagare ut efter kriterierna att de hade barn och/eller partner samt att de arbetade minst 65 % enligt deras anställningsavtal. Även de deltagare som svarade på färre än 4 frågor på respektive delskala WFC och FWC sållades ut på grund av att det inte var möjligt att få ett fullständigt resultat. Av de 98 deltagarna som studien baserades på var 41 av deltagarna var män och 57 kvinnor och medelåldern låg på 46 år och åldersspannet var 22-67. Material/mätinstrument För att genomföra studien användes en webbenkät (se Bilaga 2) som utformades i programmet Limesurvey. Två olika mätinstrument användes vid enkätundersökningen. Netemeyers et al, (1996) skala användes för att mäta Work-Life Balance (WLB), denna skala var uppdelad på fem frågor som mäter Work-Family Conflict (WFC) och fem frågor som mäter Family-Work Conflict (FWC). För alla tio frågor som rör WLB användes en skala på 1-7 där 1 motsvarade instämmer inte alls och 7 motsvarade instämmer helt. Mätinstrumentet var ursprungligen formulerat på engelska men översattes till svenska. För att mäta arbetskraven användes skalor från QPS Nordic (Dallner et al., 2000), en skala för att mäta kvantitativa arbetskrav som bestod utav 4 frågor och en skala för att mäta beslutskrav som bestod utav 3 frågor. För samtliga frågor kring arbetskrav användes en skala på 1-5 där 1 stod för mycket sällan eller aldrig och 5 stod för mycket ofta eller alltid. Förutom dessa mätinstrument inleddes enkäten med bakgrundsfrågor. Tillvägagångssätt Rektorer från respektive skola kontaktades via telefon med en förfrågan om att delta i studien. Ett mail innehållande missivbrev (se Bilaga 1) med en länk till enkäten skickades till samtliga rektorer som tackat ja på respektive skola, som sedan lade ut missivbrevet på skolornas intranät. I missivbrevet fanns information om syftet med studien, hur lång tid det tar att besvara enkäten, när enkäten senast skulle besvaras, hur materialet kommer att behandlas samt vad undersökningen kommer att användas till. 5
Design/dataanalys Studien utfördes genom en enkätundersökning. Enkätundersökningen utgick från två mått, två delskalor för att mäta WLB (uppdelat på WFC och FWC) samt två delskalor för att mäta arbetskrav, kvantitativa arbetskrav och beslutskrav. De beroende variablerna var (1) WFC och (2) FWC. De oberoende variablerna som användes vid mätningen var vilket juridiskt kön (kvinna/man) deltagarna hade samt om deltagarna hade hemmaboende barn under 13 år eller inte. För att analysera data användes statistikprogrammet SPSS. En multivariat variansanalys (MANOVA) utfördes för att mäta skillnaderna i WFC och FWC mellan män och kvinnor samt skillnader beroende på om deltagarna hade hemmaboende barn under 13 år eller inte. För att mäta huruvida arbetskrav kan predicera WLB gjordes två multipla regressioner där kvantitativa arbetskrav och beslutskrav var prediktorsvariabler och där WFC samt FWC var utfallsvariabler. Effekter med p<.05 betraktades som signifikanta. Forskningsetiska överväganden Genom ett missivbrev (Se Bilaga 1) fick deltagarna information om att deltagandet var frivilligt samt hur materialet skulle hanteras. Deltagarna fick även information om att enskilda svar i undersökningen inte kunde kopplas till enskilda individer samt att resultatet endast skulle användas i undervisnings- och forskningssammanhang. Deltagarna var anonyma i undersökningen vilket innebar att konfidentialiteten tillgodosågs. 6
Resultat En multivariat variansanalys (MANOVA) gjordes för att se om kön och huruvida deltagarna hade barn under 13 år eller inte hade några effekter på upplevelsen av WLB. I denna analys 2 fanns en huvudeffekt av kön, Wilk s =.95, F(2,92) = 2,23, p =.114, ɳ p =.046. Effekten var associerad med WFC (p<.05). Män rapporterade större obalans i WFC (M = 4.42, SD=0.98) än kvinnor (M = 3.22, SD = 1.59) (Se Tabell 1). Ingen huvudeffekt visades i FWC beroende på kön. Resultatet visade även en huvudeffekt av barn under 13 år, Wilk s =.86, F(4,184) = 2 3,62, p<.05, ɳ p =.073. De deltagare som hade barn under 13 år (M = 2.39, SD = 1.47) rapporterade en högre grad av FWC jämfört med de deltagare som inte hade barn under 13 år (M = 1.52, SD = 0.78) (se Tabell 1). Ingen huvudeffekt i WFC beroende på om deltagarna hade barn under 13 år eller inte visades. Det visade sig att det inte fanns någon interaktionseffekt mellan kön och barn under 13 år. För att se om arbetskraven kunde predicera WLB gjordes två multipla linjära regressionsanalyser, en för varje delskala (WFC och FWC). Resultatet från analysen av WFC visade att kvantitativa arbetskrav predicerade WFC =.535, t(97) = 5.88, p <.001, och förklarade en signifikant andel av variansen R 2 =.31, F(2, 97) = 22.31, p <.001. Beslutskraven predicerade inte WFC. I analysen av FWC visade det sig att varken kvantitativa arbetskrav eller beslutskrav hade någon påverkan. 7
Tabell 1. Tabell. 1 MANOVA med de två delskalorna WFC och FWC som beroende variabler samt kön och barn under 13 år som oberoende variabler. Variabler F df p ɳ p 2 WFC Kön 4,112 1 0,045 0,042 Barn 1,345 2 0,266 0,028 Kön*Barn 1,285 1 0,260 0,014 Felterm (2.759) 93 FWC Kön 1.977 1 0,163 0,021 Barn 7,593 2 0,001 0,140 Kön*Barn 1,678 1 0,198 0,018 Felterm (1.036) 93 Not. Värden inom parentes är MS (mean square error). 8
Diskussion Resultatet visade att män upplevde WFC i större utsträckning än kvinnor i kombination med variabeln om de hade barn under 13 år eller inte. De deltagare som hade barn under 13 år upplevde mer FWC än de deltagare som inte hade det. Studien visade även att kvantitativa arbetskrav predicerade WFC men inte FWC. Beslutskrav predicerade varken WFC eller FWC. Den första frågeställningen undersökte om upplevelsen av FWC och WFC skiljer sig mellan manliga och kvinnliga gymnasielärare. Resultatet visade att män upplevde WFC i större utsträckning än kvinnor. Att män upplever WFC i större utsträckning finns det även stöd för i tidigare forskning (Mäkelä et al., 2015; Allen & Finkelstein, 2014). Anledningen till att män kan uppleva WFC i större utsträckning än kvinnor tror vi kan bero på att män tar på sig större ansvar över försörjningen av familjen medan kvinnorna tar större ansvar över omsorgen av barnen (Valcour, 2007; Statistiska centralbyrån, 2014; Wepfer et al., 2015; Delle & Kwasema, 2014). Resultatet visade ingen skillnad i upplevelsen av FWC mellan män och kvinnor, dock förväntade vi oss att det skulle bli en skillnad då det finns stöd för detta i tidigare forskning samt att statistik från Statistiska centralbyrån (2014) visar att män tar mer ansvar över försörjning medan kvinnor tar större ansvar över familjeangelägenheter. Men som tidigare nämnts i denna uppsats så finns en mångtydighet inom området WLB gällande könsskillnader. Denna mångtydighet tror vi främst beror på att de olika studierna ofta kombinerar könsvariabeln med andra oberoende variabler vilket sedan framkallar en huvudeffekt, alltså en signifikant skillnad mellan könen. Vi tror att olika oberoende variabler kan vara kopplade mer eller mindre till det ena eller det andra könet och därför framkalla en huvudeffekt i könskillnader. Till exempel skulle barnens ålder kunna vara mer kopplad till det ena eller andra könet än till exempel antalet arbetstimmar, Den andra frågeställningen undersökte om upplevelsen av FWC och WFC skiljer sig beroende på om deltagarna har barn under 13 år eller inte. Resultatet visade att deltagare med hemmaboende barn under 13 år upplevde högre nivåer av FWC än de deltagare som inte hade hemmaboende barn under 13 år. Det som vi tror ligger till grund för detta är att föräldrarollen förändras när barnen vid tonåren blir mer självständiga och därmed kräver mindre uppmärksamhet från föräldrarna (Bris, u.å.). Tidigare forskning har nämligen visat att barnens ålder spelar en roll i hur föräldrarna kommer att uppleva WLB, detta då föräldrar med yngre barn upplever större konflikt mellan arbetsliv och privatliv än föräldrar med äldre barn Wepfer et al., 2015; O Reilly et al., 2014). 9
Resultatet hade kunnat bli annorlunda om vi hade delat upp ålder på hemmaboende barn mer. Dock bedömde vi att resultatet då inte skulle bli tillförlitligt eftersom det då skulle bli för få deltagare i varje cell. Anledningen till varför vi valde just barn under 13 år är att man vid 13 år blir tonåring och därmed ofta blir mer självständig medan barn under 13 år ofta behöver fasta rutiner och mer tillsyn (Järf, 2006). Den tredje frågeställningen undersökte huruvida arbetskrav kunde predicera WFC och FWC. Analysen visade att kvantitativa arbetskrav kunde predicera WFC men inte FWC. Detta ansåg vi vara ett logiskt resultat i och med att ett mycket högt tempo och övertidsarbete kännetecknar höga arbetskrav (Berglund & Schedin, 2009) och borde därför bidra till att arbetslivet går ut över familjelivet men inte tvärtom eftersom arbetet då kommer att kräva mer uppmärksamhet av individen. Vårt resultat stöder även tidigare forskning om sambandet mellan höga arbetskrav och WFC (Liu & Cheung, 2015; Grönlund, 2007; Bakker et al., 2008). Analysen visade att beslutskrav varken predicerade WFC eller FWC. Detta tror vi beror på att beslutskrav även kan associeras med positiva utmaningar i arbetet vilket skulle innebära att dessa inte bör bidra till att någon konflikt skulle uppstå (Dallner et al., 2000). En annan anledning till varför vi tror att beslutskrav inte predicerade WLB är att QPS Nordic definierar arbetsbelastning främst som en funktion av kvantitativa arbetskrav och endast sekundärt som en funktion av beslutskrav (Dallner et al., 2000). Metoddiskussion En internetbaserad kvantitativ enkätstudie var det lämpligaste valet i och med att vi skulle nå ut till många skolor och lärare på många olika orter. Fördelarna med detta var främst att det var miljövänligare än att använda sig av pappersenkäter samt att det var smidigt för lärarna att svara och skicka in enkäten. Lärarna fick även i större utsträckning möjlighet att enkelt kontakta oss i samband med utförandet av enkäten för att ställa eventuella frågor, något som kan ha minskat bortfall i studien. Svarsfrekvensen på enkäterna upplevdes som relativt låg, antagligen hade den blivit högre om skolorna själv, alternativt vi, hade lämnat ut enkäterna i pappersform och låtit dem svara på plats. Dock hade anonymiteten då inte varit lika påtaglig, vilket skulle kunna påverka huruvida sanningsenliga svaren i enkäterna skulle varit. Vidare hade utfallet i studien kanske blivit annorlunda om den hade utförts på en större grupp, alternativt en annan yrkesgrupp. Reliabiliteten i vår studie har stärkts genom att de mätinstrument som använts även använts frekvent av tidigare studier. Dock var mätinstrumenten som användes för att mäta WLB ursprungligen på engelska och man kan därför ifrågasätta huruvida översättningen är korrekt. 10
Vidare forskning Det skulle vara intressant att forska vidare om vilka faktorer som kan tänkas påverka WFC och FWC, om det finns faktorer i arbetslivet eller familjelivet som påverkar mer eller mindre. Detta skulle kunna göras genom en kvalitativ studie med djupintervjuer för att få mer nyanserade svar på vilka faktorer i arbets- respektive familjelivet som ligger till grund för konflikterna. Dessa skulle sedan kunna ligga till grund för en policy till respektive skola för att främja WLB hos lärarna. Det kan även vara intressant undersöka arbetskraven (uppdelat på kvantitativa arbetskrav och beslutskrav) på en större grupp samt på olika yrkesgrupper för att se om även beslutskrav kan påverka WLB i någon yrkesgrupp. 11
Referenser Albertsen, K., Rafnsdottir, GL., Grimsmo, A., Tomasson, K., & Kauppinen, K. (2008). Workhours and worklife balance. Scandinavian Journal Of Work Enviroment & Health, 14-21. Allen, T. D., & Finkelstein, L. M. (2014). Work family conflict among members of fulltime dual-earner couples: An examination of family life stage, gender, and age. Journal of Occupational Health Psychology, 19, 376-384. http://dx.doi.org.webproxy.student.hig.se:2048/10.1037/a0036941 Arbetsmiljöverket. (2014). Arbetsmiljön 2013 (ISSN 1652-1110). Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon-2013- rapport-2014-03.pdf Bakker, A. B., Demerouti, E., Dollard, M. F. (2008). How job demands affect partners experience of exhaustion: Integrating work-family conflict and crossover theory. Journal of Applied Psychology, 93, 901-911. doi.org/10.1037/0021-9010.93.4.901 Berglund, T., Schedin, S. (2009). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Bris. (u.å.). Identitet och självständighet. Hämtad 2016-05-17, från https://www.bris.se/?pageid=616 Broers, C. M. (2005). Career and family: The role of social support. Doctoral dissertation, SE Queensland, Australia: Griffith University. Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Orhede, E. (2000) Användarmanual för QPS Nordic, Frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Tillgänglig: http://www.ammuppsala.se/sites/default/files/fhvmetoder/qpsnordic%20manual.pdf 12
Delle, E., & Kwasema, H. (2014). Work and Family at War: Does Individual Difference Matter? International Journal of Business and Social Science, 5, 82-90. Campara, M. & Östblom, M. (2014). Starkare konflikt mellan familjeliv och arbete bland män än bland kvinnor (Kandidatuppsats, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle). Hämtad från http://www.divaportal.se/smash/get/diva2:731520/fulltext01.pdf Frone, M. R. (2003). Work- family balance. I: J.C. Quick., & L.E. Tetrick (Ed.), Handbook of Occupational Health Psychology, Washington, DC: American Psychological Association. Frone, M, Yardley, J. and Markel, K. (1997). Developing and Testing an Integrative Model of the Work-Family Interface. Journal of Vocational Behavior, 50, 145-167. doi:10.1006/jvbe.1996.1577 Furåker, B. (red.). (1991). Arbetets villkor. Lund: Studentlitteratur. Grandey, A. A., & Cropanzano, R. (1999). The Conservation of Resources Model Applied to Work-Family Conflict and Strain. Journal of Vocational Behaviour, 54, 350-370. doi:10.1006/jvbe.1998.1666 Greenhaus, J. H., & Beutell, N. J. (1985). Sources and conflict between work and family roles. The Academy of Management Review, 10. Hämtad från http://search.proquest.com/docview/617017800?accountid=14538 Grönlund, A. (2007). More control, less conflict? Job Demand- Control, Gender and WorkFamily Conflict. Gender, Work & Organization, 14, 476-497. DOI: 10.1111/j.1468-0432.2007.00361.x Henz, U., & Mills, C. (2015). Work-life conflict in Britain: Job demands and resources. European Sociological Review, 31, 1-13. doi: 10.1093/esr/jcu076 13
Hoobler, J. M., Hu, J., & Wilson, M. (2010). Do workers who experience conflict between the work and family domains hit a glass ceiling? A meta-analytic examination. Journal of Vocational Behavior, 77, 481 494. doi:10.1016/j.jvb.2010.07.001 Keene, J. R., & Quadagno, J. (2004). Predictors of perceived work family balance: Gender difference or gender similarity. Sociological Perspectives, 47, 1 23. doi:10.1525/sop.2004.47.1.1 Kramer, A., Chung, W. (2015). Work Demands, Family Demands, and BMI in Dual-Earners Families: A 16-Year Longitudinal Study. Journal of Applied Psychology, 100, 1632-1640. doi: 0021-9010/15/$12.00 Liu, H., Cheung, F. M. (2015). The role of work-family role integration in a job demands- resources model among Chinese secondary school teachers. Asian Journal of Social Psychology, 18, 288-298. doi: 10.1111/ajsp.12103 Liu, X. S., Ramsey. J. (2008). Teachers job satisfaction: Analyses of the Teacher Follow-up Survey in the United States for 2000-2001. Teaching and Teacher Education, 24, 1173-1184. doi:10.1016/j.tate.2006.11.010 Muna, F. A., & Mansour, N. (2009). Balancing work and personal life: The leader as acrobat. Journal of Management Development, 28, 121-133. doi:10.1108/02621710910932089 Mäkelä, L., Saarenpää, K., Suutari, V., Bergbom, B. (2015). Work-family conflict faced by international buisness travellers: Do gender and parental status make a difference? Journal of Global Mobility, 3, 155-168. Netemeyer, R. G., Boles, J. S., & McMurrian, R. (1996). Development and validation of work-family conflict and family-work conflict scales. Journal of Applied Psychology, 81, 400-410. doi: 10.1037/0021-9010.81.4.400 Nordenmark, M. (2004). Arbetsliv, familjeliv och kön. Umeå: Borea Bokförlag 14
Nordenmark, M., Vinberg & Srandh, M. (2012). Job control and demands, work-life balance and wellbeing among self-employed men and women in Europe. Vulnerable Groups & Inclusion. doi:10.3402/vgi.v3i0. 18896 O Reilly, R., Wilkes, L., Luck, L., Jackson, D. (2014). Being Parents and Workers: Qualitative Insights from Child Protection Workers. Child Abuse Rev., Inc, 23, 311-323. DOI: 10.1111/j.1468-0432.2007.00361.x Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Föräldraskap och arbetsliv - om lojalitetskonflikter familjelivets vardag. (SOU 2014:6). Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Statistiska Centralbyrån. (2014). På tal om kvinnor och män 2014. Örebro: SCB-Tryck. Valcour, M. (2007). Work-Based Resources as Moderators of the Relationship Between Work Hours and Satisfication With Work-Family Balance. Journal of Applied Psychology, 92, 1512-1523. doi.org/10.1037/a0038634 Wepfer, A. G., Brauchli, R., Jenny, G. J., Hämmig, O., & Bauer, G. F. (2015). The experience of work-life balance across family-life stages in Switzerland: a crosssectional questionnaire-based study. BMC Public Health, 15, 1-11. doi: 10.1186/s12889-015-2584-6 Whiston, S. C., & Cinamon, R. G. (2015). The work-family interface: Integrating Research and Career Counseling Practice. Career Development Quarterly, 63, 44-56. doi: 10.1002/j.2161-0045.2015.00094.x 15
Bilaga.1 Hej! Vill du delta i vår enkätundersökning om balansen mellan arbetslivet och privatlivet? Denna enkätundersökning är frivillig och skickas ut för att mäta gymnasielärares upplevda balans mellan privat- och arbetsliv, och för detta behöver vi er hjälp. Enkäten tar cirka 10 minuter att fylla i och du kan när som helst avbryta deltagandet utan motivering. Materialet från undersökningen kommer att behandlas konfidentiellt, svaren kan inte kopplas till någon enskild person. Resultaten redovisas i form av ett examensarbete vid Högskolan i Gävle. Resultatet av arbetet kommer även att skickas till de deltagande gymnasieskolorna. För att komma till enkäten följer du denna länk (håll in Ctrl och klicka för att komma in på länken): http://limesurvey.e-tools.se/index.php?sid=79938&lang=sv Besvara gärna enkäten innan måndagen den 18/4. För frågor gällande studien eller enkäten, vänligen kontakta oss på: Linnea Hedenberg, Amanda Hägerström: amandahlinneah@gmail.com 070-6092207 Linda Langeborg (Handledare): Linda.Langeborg@hig.se 073-0642175 Med vänliga hälsningar, Amanda Hägerström och Linnea Hedenberg, studenter på Personal- och arbetslivsprogrammet vid högskolan i Gävle.
Bilaga. 2