2007-05-11 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Fråga A1 (2p) Vad misstänker du kan ligga bakom Bertils symtom? Motivera!
2007-05-11 Kod. 2(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Fråga A2 (4 p) Redogör för luktepitelets uppbyggnad och hur impulserna fortleds till luktcortex. Alla omkopplingstationer ska vara med.
2007-05-11 Kod. 3(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt vilket talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Vid prövning av luktsinnet användes kaffe. Fråga A3 (2p) Varför används kaffe som stimuli? Varför kan inte substanser som har en irriterande effekt på slemhinnan användas?
2007-05-11 Kod. 4(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt vilket talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Om irriterande substanser används så är det trigeminus man undersöker. Slemhinnan innerveras av den 5:e kranialnerven Vi bortser för närvarande från behandlingen av Bertil och går vidare i resonemanget. Efter att Bertil har gjort lukttestet så säger han: konstigt att jag inte mådde illa av att lukta på kaffet - det brukar jag göra efter att en gång ha blivit riktigt sjuk av att dricka det. Fråga A4 (3p) Förklara detta fenomen att en viss lukt som man har dålig erfarenhet ifrån framkallar ett vegetativt svar med illamående och ibland t o m kräkning genom att beskriva de ingående bakomliggande kopplingarna. Vad är syftet med detta fenomen?
2007-05-11 Kod. 5(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt vilket talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Om irriterande substanser används så är det trigeminus man undersöker. Slemhinnan innerveras av den 5:e kranialnerven Vi bortser för närvarande från behandlingen av Bertil och går vidare i resonemanget. Efter att Bertil har gjort lukttestet så säger han: konstigt att jag inte mådde illa av att lukta på kaffet - det brukar jag göra efter att en gång ha blivit riktigt sjuk av att dricka det. För att inte äta saker som man tidigare blivit sjuk av och som således har en speciell lukt så kommer man ihåg detta genom kopplingarna med hippocampus och amygdala och vidare till hjärnstammen. Bertil pratar vidare med dig och säger: Konstigt jag var tvungen att dricka lite fanta innan jag kom hit. Du undrar då: Kunde du känna smaken? Fråga A5 (2p) Kan Bertil känna smaken av fantan? Motivera!
2007-05-11 Kod. 6(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt vilket talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Om irriterande substanser används så är det trigeminus man undersöker. Slemhinnan innerveras av den 5:e kranialnerven Vi bortser för närvarande från behandlingen av Bertil och går vidare i resonemanget. Efter att Bertil har gjort lukttestet så säger han: konstigt att jag inte mådde illa av att lukta på kaffet - det brukar jag göra efter att en gång ha blivit riktigt sjuk av att dricka det. För att inte äta saker som man tidigare blivit sjuk av och som således har en speciell lukt så kommer man ihåg detta genom kopplingarna med hippocampus och amygdala och vidare till hjärnstammen. Bertil pratar vidare med dig och säger: Konstigt jag var tvungen att dricka lite fanta innan jag kom hit. Du undrar då: Kunde du känna smaken? Lukten behövs för smaken, men så länge anosmin är unilateral kan han det. Du frågar Bertil hur det gick till när han ramlade, du tycker att han luktar alkohol. Bertil svarar, mycket riktigt, att han ramlade p g a att han var onykter. Bertil har problem med alkoholkonsumtionen. Blodprov visar senare att han även har nyttjat kokain. Fråga A6 (5p) Redogör för hur begäret av droger uppkommer. Vilka delar (banor) är involverade? Redogör också för hur alkohol och kokain har effekter på neuronen!
2007-05-11 Kod. 7(21) Fall B: Nils Andersson, 73, insjuknar plötsligt med förlamning (26p) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares. Vid prövning av beröringskänsel påvisas känselnedsättning i höger kroppshalva. Fråga B1 (5p) Beskriv hur lätt beröring förmedlas från huden (inklusive ansiktets hud) till hjärnbarken. Svaret bör bland annat innehålla receptororgan, fibertyp, förlopp i nervsystemet och somatotopik. Fråga B2 (2p) Var inom det centrala nervsystemet har skadan inträffat? Motivera!
2007-05-11 Kod. 8(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Fråga B3 (2p) Med tanke på lokalisationen, vilka två ytterligare symtom kan förväntas? Motivera!
2007-05-11 Kod. 9(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skad i vänster storhjärnshemisfär. Patienten har också homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har han också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Fråga B4 (3p) Vilka hjärnbarksområden är viktiga för språk? Beskriv den funktionella organisationen.
2007-05-11 Kod. 10(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Fråga B5 (1p) Vilka sjukdomar kan ha orsakat dessa symtom?
2007-05-11 Kod. 11(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Fråga B6 (1p) Definiera begreppet infarkt!
2007-05-11 Kod. 12(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. Fråga B7 (3p) Beskriv den patologiska processen vid nekros i hjärnan. Utvecklingen av vävnadsförändringen vid ischemisk nekros är en balans mellan två processer. Vilka är dessa processer och vilken överväger i hjärnan?
2007-05-11 Kod. 13(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. I hjärnan är den lytiska nedbrytningen stark, vilket leder till likvefaktionstyp av nekros (förvätskningsnekros), med cystisk omvandling av parenkymet. Fråga B8 (2p) Vilka är de vanligaste anledningarna till en fokal infarkt i storhjärnan?
2007-05-11 Kod. 14(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. Vävnadsförändringen vid alla typer av nekros är en balans mellan å ena sidan denaturering av proteinerna, och å andra sidan en lytisk nedbrytning (hetero- och autolys). I hjärnan är den lytiska nedbrytningen stark, vilket leder till likvefaktionstyp av nekros (förvätskningsnekros), med cystisk omvandling av parenkymet. En fokal infarkt i storhjärnan orsakas av trombotisk ocklusion av hjärnans kärl, eller trombembolism. Fråga B9 (2p) Vilken är den vanligaste grundorsaken till denna typ av trombos? Varifrån kommer embolierna?
2007-05-11 Kod. 15(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. Vävnadsförändringen vid alla typer av nekros är en balans mellan å ena sidan denaturering av proteinerna, och å andra sidan en lytisk nedbrytning (hetero- och autolys). I hjärnan är den lytiska nedbrytningen stark, vilket leder till likvefaktionstyp av nekros (förvätskningsnekros), med cystisk omvandling av parenkymet. En fokal infarkt i storhjärnan orsakas av trombotisk ocklusion av hjärnans kärl, eller trombembolism. Trombotisk ocklusion ses i a carotis interna och i de basala hjärnkärlen och dess grenar, och förorsakas nästan alltid av atheroskleros och någon gång av av arteriter. Fråga B10 (3p) Redogör för atherosklerotiska kärlförändringars makro- och mikroskopiska utseende i olika stadier (mekanismer för utvecklingen behöver EJ beskrivas)!
2007-05-11 Kod. 16(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. Vävnadsförändringen vid alla typer av nekros är en balans mellan å ena sidan denaturering av proteinerna, och å andra sidan en lytisk nedbrytning (hetero- och autolys). I hjärnan är den lytiska nedbrytningen stark, vilket leder till likvefaktionstyp av nekros (förvätskningsnekros), med cystisk omvandling av parenkymet. En fokal infarkt i storhjärnan orsakas av trombotisk ocklusion av hjärnans kärl, eller trombembolism. Trombotisk ocklusion ses i a carotis interna och i de basala hjärnkärlen och dess grenar, och förorsakas nästan alltid av atheroskleros och någon gång av av arteriter. Magnetkameraresonans-angiografi visar trombos i den proximala delen av arteria cerebri media på vänster sida. Patienten behandlas framgångsrikt med trombolys. Fråga B11 (2p) Vilket/vilka farmakologiska medel används vid trombolys? Förklara verkningsmekanismer!
2007-05-11 Kod. 17(21) Fall C Anna Malmberg, 78, med synbesvär (16p) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Fråga C1 (2p) Vilka är ögats ljusbrytande medier och hur påverkar de brytningen?
2007-05-11 Kod. 18(21) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Brytningen sker i cornea och lins. Till skillnad från cornea kan brytningen i linsen ändras så att man ser skarpt på olika avstånd, det som man kallar för ackommodation. Därefter får Anna pupillvidgande droppar. Man undersöker sedan ögonbotten med en ögonspegel. Fråga C2 (4p) Beskriv den normala ögonbottens utseende och funktionen på de strukturer du ser! Rita gärna!
2007-05-11 Kod. 19(21) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Brytningen sker i cornea och lins. Till skillnad från cornea kan brytningen i linsen ändras så att man ser skarpt på olika avstånd, det som man kallar för ackommodation. Därefter får Anna pupillvidgande droppar. Man undersöker sedan ögonbotten med en ögonspegel. Ögonbotten inkluderar papillen (blinda fläcken, synnervsutträdet), macula (gula fläcken) samt kärlbågarna uppåt och nedåt med vener respektive artärer. Anna ser sämre på höger öga och här ser du förändringar i gula fläcken. Fråga C3 (3p) I fovea är upplösningen hög. Vilka faktorer är avgörande för den höga upplösningen?
2007-05-11 Kod. 20(21) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Brytningen sker i cornea och lins. Till skillnad från cornea kan brytningen i linsen ändras så att man ser skarpt på olika avstånd, det som man kallar för ackommodation. Därefter får Anna pupillvidgande droppar. Man undersöker sedan ögonbotten med en ögonspegel. Ögonbotten inkluderar papillen (blinda fläcken, synnervsutträdet), macula (gula fläcken) samt kärlbågarna uppåt och nedåt med vener respektive artärer. Anna ser sämre på höger öga och här ser du förändringar i gula fläcken. I fovea finns inga skymmande kärl, tätheten av tappar är hög och då en gangliecell är kopplad till ett fåtal receptorer hela vägen kommer en relativt stor mängd neuron i synbarken att ta hand om synfältets centrala delar. När man lyser in i ögat omvandlas ljuset till nervimpulser som förmedlas av bipolärceller och ganglieceller. Fråga C4 (3p) Vad är det för skillnad mellan bipolärceller och ganglieceller när det gäller förmedlingen av nervimpulser?
2007-05-11 Kod. 21(21) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Brytningen sker i cornea och lins. Till skillnad från cornea kan brytningen i linsen ändras så att man ser skarpt på olika avstånd, det som man kallar för ackommodation. Därefter får Anna pupillvidgande droppar. Man undersöker sedan ögonbotten med en ögonspegel. Ögonbotten inkluderar papillen (blinda fläcken, synnervsutträdet), macula (gula fläcken) samt kärlbågarna uppåt och nedåt med vener respektive artärer. Anna ser sämre på höger öga och här ser du förändringar i gula fläcken. I fovea finns inga skymmande kärl, tätheten av tappar är hög och då en gangliecell är kopplad till ett fåtal receptorer hela vägen kommer en relativt stor mängd neuron i synbarken att ta hand om synfältets centrala delar. När man lyser in i ögat omvandlas ljuset till nervimpulser som förmedlas av bipolärceller och ganglieceller. Bipolärcellerna har graderade potentialer, vilket fungerar bra på korta distanser, medan gangliecellerna har aktionspotentialer, vilket är lämpligt när signalen skall färdas längre sträckor, därför att hastigheten med dessa blir högre. Fråga C5 (4p) Anna tycker att hon med åldern fått lite sämre mörkerseende. Redogör för ögats olika sätt att anpassa sig till mörkerseende! Ange också hur snabbt de olika mekanismerna verkar och vilken relativ betydelse de har!