ENTREPRENÖRENS MATERIALVAL FÖR SJÄLVFALLSLEDNINGAR

ENTREPRENÖRENS MATERIALVAL FÖR SJÄLVFALLSLEDNINGAR Axel Olsson Rickard Sjölander EXAMENSARBETE 2008 BYGGNADSTEKNIK

ENTREPRENÖRENS MATERIALVAL FÖR SJÄLVFALLSLEDNINGAR The contractors choice of material for sewer Axel Olsson Rickard Sjölander Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggnadsteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Mats Engberg Omfattning: 15 högskolepoäng (C-nivå) Datum: Arkiveringsnummer: Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Abstract Abstract This report is performed in collaboration with NCC Construction Sverige AB and treats sewers from the contractors point of view. The report investigates in an overall way how the work with sewers works in a contract company and which factors that speak for the different pipe materials, plastics and concrete from an overall economic perspective. Today both tubes and wells made of plastic as well as concrete are used and marketed. The report describes which factors that influence the choice of pipe system, plastics or concrete. The plastic materials that the report treats are polyethylene (PE), polyvinyl chloride (PVC) and polypropylene (PP). The studies for the work have been performed in four parts. The first part comprises literature studies of materials from researchers, sector organizations and companies. The other part comprises interviews and the third part site visits. Those persons who have been interviewed are active within the civil engineering construction division at NCC Construction Sverige AB in Jönköping and have occupations as calculator, purchaser, place manager, overseer and construction worker. The site visits are carried out at three workplaces nearby Jönköping, the house exploitation area Samset, the industry establishment of food industry and the street and water/sewer pipe project at the industrial area of Torsvik. The fourth part is a calculation that shows the overall economic for disposition of different dimensions of plastic - and concrete tubes. The result of the studies shows that work with sewers is a complex reality. The work is influenced by a large number of factors, for example; weather, the properties of the soil materials, the purchasing economic frames and the properties of tubes- and well material. A workplace that one day has normal productivity is the next day in risk of considerably lower productivity because of unfavorable weathers in co-operation with the geotechnical properties of the soil. When it comes to material choice for tubes and wells the study shows that there is a number of situations where either plastics or concrete can be recommended. The conclusions of which material that is best suitable are based on the purchase cost, the work cost and the production technical advantages, i.e. an overall economic perspective. I

Sammanfattning Sammanfattning Detta examensarbete är genomfört i samarbete med NCC Construction Sverige AB och behandlar självfallsledningar ur entreprenörens synvinkel. Rapporten utreder övergripande hur arbetet med självfallsledningar går till i ett entreprenadföretag och vilka faktorer som talar för de olika ledningsmaterialen plast och betong ur ett totalekonomiskt perspektiv. Idag marknadsförs och används rör och brunnar av både plast och betong. Rapporten beskriver vilka faktorer som påverkar valet av ledningssystem. De plastmaterialen som rapporten behandlar är polyeten (PE), polyvinylklorid (PVC) och polypropen (PP). Studierna för arbetet har genomförts i fyra delar. Första delen består av litteraturstudier av material från forskare, branschorganisationer och företag. Andra delen består av intervjuer de personer som intervjuats är verksamma inom anläggningsavdelningen på NCC Construction Sverige AB i Jönköping och har arbetsuppgifter som kalkylerare, inköpare, platschef, arbetsledare och anläggningsarbetare. Tredje delen utgörs av studiebesök de är genomförda på tre stycken arbetsplatser i närheten av Jönköping, villaexploateringsområdet Samset, industrietablering för livsmedelsindustri och gatu- och VA-projekt på Torsviks industriområde. Fjärde delen är en kalkyl som visar totalekonomin för läggning av olika dimensioner av plast- och betongrör. Resultatet av studierna visar på att arbete med självfallsledningar är en komplex uppgift. Arbetet påverkas av en mängd faktorer, till exempel väder, markmaterialets egenskaper, upphandlingens ekonomiska ramar och rör- och brunnsmaterialets egenskaper. Den arbetsplats som ena dagen har normal produktivitet kan nästa dag ha betydligt lägre produktivitet på grund av ogynnsamt väder i samverkan med markens geotekniska egenskaper. När det gäller materialval för rör och brunnar visar studierna på att det finns ett antal situationer där man kan rekommendera plast eller betong. Slutsatserna för vilket material som är bäst lämpat grundar sig på inköpskostnad, arbetskostnad, och produktionstekniska fördelar, det vill säga ett totalekonomiskt perspektiv. Nyckelord Självfallsledning Avloppsledning Dagvattenledning Plaströr Betongrör Vattenbyggnad Ledningsbyggnad Anläggningsentreprenader II

Förord Förord Vi skulle vilja framföra ett stort tack till följande personer inom NCC Construction Sverige AB som hjälpt oss med vårt examensarbete: Tomas Calmviken Jonny Svensson Hans Appehl Conny Carlsson Roger Gustafsson Mikael Carlsson Mats Olander Jan Åhlén Johan Edborg Christian Axelsson Samt: Mats Engberg, Tekniska Högskolan i Jönköping Jan Johannesson, Nordform Mark och VA system Filip Gränfors, Jönköpings kommun Pontus Alm, Plast och Kemiföretagen Ingemar Björklund, Nordiska Plaströrsgruppen Hans Bäckman, Svenskt Vatten III

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 BAKGRUND...1 1.2 SYFTE OCH MÅL...2 1.3 AVGRÄNSNINGAR...2 1.4 DISPOSITION...3 1.5 GENOMFÖRANDE...3 1.6 FÖRETAGSPRESENTATION, NCC CONSTRUCTION SVERIGE AB...4 2 Självfallsledningar i litteraturen... 6 2.1 HISTORIK...6 2.2 MATERIALENS EGENSKAPER...7 3 Självfallsledningar i AMA Anläggning 07... 9 3.1 B FÖRARBETEN...9 3.2 CBB JORDSCHAKT...10 3.3 CEC FYLLNING FÖR LEDNING, MAGASIN M.M....12 3.4 PB RÖRLEDNINGAR I ANLÄGGNING...16 3.5 PD BRUNNAR O D I MARK...17 3.6 ÖVRIGA AKTUELLA AMA KODER...17 4 Självfallsledningar i praktiken... 18 4.1 FÖRDELNING PLAST- OCH BETONGLEDNINGAR...18 4.2 KALKYL OCH KAPACITET FÖR RÖRLÄGGNINGSARBETEN...18 4.3 INKÖP...22 4.4 UTFÖRANDE...27 4.5 MASKINER OCH HJÄLPMEDEL...39 4.6 TRANSPORT OCH HANTERING AV RÖR...43 4.7 ÖVRIGA RISKER...45 4.8 ENTREPRENADBESIKTNING...46 5 Självfallsledningar i miljöhänseende... 48 5.1 MILJÖBELASTNING...48 5.2 ÅTERVINNING...49 6 Självfallsledningar i ekonomisk jämförelse... 50 6.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...50 6.2 RESULTAT...50 7 Slutsats och diskussion... 52 7.1 RÖR...53 7.2 BRUNNAR...54 7.3 UTVECKLINGSPOTENTIALER...55 7.4 MILJÖ...55 8 Sökord... 57 9 Referenser... 59 10 Bilagor... 61 IV

Inledning 1 Inledning Den här examensarbetesrapporten är en del av den treåriga högskoleingenjörsutbildningen vid Jönköpings Tekniska Högskola. Rapportens avsikt är att jämföra de två olika materialen för självfallsledningar: plast och betong, ur entreprenörens synvinkel samt att undersöka hur entreprenören arbetar med självfallsledningar. Detta kommer att göras genom intervjuer, studiebesök, arbetsstudier och litteraturstudier. Intervjuerna kommer att genomföras med personal från byggnadsföretaget NCC Construction Sverige AB, här efter benämnt endast NCC, i Jönköping. Studiebesöken kommer att genomföras på NCC arbetsplatser inom Jönköpings län likaså arbetsstudierna. De svar och de erfarenheter, som personerna har av de olika materialen, som kommer fram vid intervjuerna ligger sedan till grund för vår analys av de olika materialen. Samtliga bilder i rapporten är där inget annat angivs tagna på NCC:s arbetsplatser av författarna själva. 1.1 Bakgrund Inom VA-tekniken har betong länge varit det material som man har använt för självfallsledningar. Betongen har både fördelar och nackdelar, så som att rören blir tunga men hållbara för yttre laster som t.ex. trafiklast. I och med materialets höga vikt så kan man inte göra så långa rörpipor, vanligen inte längre än 2,2 m 1. Detta skapar många skarvar som är möjliga problemställen t.ex. genom rotinträngning och in- eller utläckage av vatten. Men sedan 1960-talet så har man i Sverige även använt olika plastmaterial som ledningsmaterial 2. Även dessa har sina fördelar och nackdelar. Ett rör i plast är lätt och man kan göra längre rörpipor, normalt 6 m långa 3, vilket ger mindre antal skarvar, men det har inte samma hållfasthet mot laster och deformation. I dagsläget så har plasten tagit över till stor del men det läggs fortfarande betongrör, speciellt i större dimensioner. Vid byggande idag så har ofta beställaren en klar bild av vad man vill ha för material eller ledningstyp. Detta gör att entreprenören inte har så stora möjligheter att påverka materialvalet i ledningarna vid utförandeentreprenader. Genom att arbeta med totalentreprenader så har en entreprenör större möjlighet att välja det ledningsmaterial som han vill jobba med. Vad som då kan vara intressant är vad man ska välja för material utifrån kända problem med ett visst material, smidighet att jobba med ett visst material, totalekonomi för ledningsbyggandet med mera. 1 (2007) VA-handboken, Nordform, s. 13 2 (1999) Ledningsbyggande med plaströrsystem, NPG s. 7 3 (2007) Rör och delar, Wavin s. 19 1

Inledning Som entreprenör så har man även olika krav på sig vid utförandet av ledningsbyggandet så som hur ledningsgraven ska vara utförd, hur ledningsbädden ska utföras, olika deformationsvilkor och täthetstest. Om man som entreprenör kan vara medveten om vilka risker och problem som brukar uppkomma med ett visst material så kan man vara mer förberedd på detta. Då kan man på så vis hantera dessa problem på ett mer effektivt sätt. Därmed kan man kanske undvika försening eller anmärkning vid besiktning. 1.2 Syfte och mål Vårt syfte med examensarbetet är att få en inblick i hur produktionen fungerar i ett anläggningsföretag. Genom examensarbetet vill vi komma ut och besöka arbetsplatser och få en inblick i hur produktionspersonalens vardag ser ut. Då vatten och avlopp är en intressant del av branschen vill vi få ökad kunskap och förståelse kring självfallsledningar och dess problematik. Syftet för NCC Construction Sverige AB är att få en fördjupad kunskap hur man ska välja material (plast och betong) till självfallsledningssystem med hänsyn till kostnader. Man är även intresserade av vilka risker som är förknippade med respektive material. Målet med den här rapporten är: Identifiera ett antal ogynnsamma och gynnsamma faktorer som bestämmer om man bör välja ett ledningssystem i plast eller betong med hänsyn till entreprenörens totalkostnad. Att utreda övergripande hur arbetet med självfallsledningssystem går till i ett entreprenadföretag. Beskriva vilka risker som är förknippade med respektive ledningsmaterial. 1.3 Avgränsningar Det här examensarbetet kommer att ta upp läggning av självfallsledningar av plast och betong utifrån entreprenörens synvinkel. Till ledningssystem av plast räknas polyeten, PE, polyvinylklorid, PVC, och polypropen, PP. Rapporten kommer alltså inte att ta upp övriga material som kan användas till självfallsledningar som t.ex. GAP (glasfiberarmerad polyester) eller gjutjärn. I och med att arbetet skrivs ur entreprenörens synvinkel kommer vi inte att ta upp vad som fungerar bäst ur förvaltarens synvinkel som t.ex. livslängd, funktionalitet med mera. Arbetet kommer även att avgränsas rent geografiskt till Jönköpings län då detta är arbetsområdet för NCC:s anläggningsgrupp i Jönköping. 2

Inledning 1.4 Disposition Rapporten är uppbyggd i sex huvuddelar, den första delen Självfallsledningar i litteraturen behandlar kort historiken kring självfallsledningar och beståndsdelarna i plast och betongrör. Därefter följer Självfallsledningar i AMA Anläggning 07, texten med figurer sammanfattar de viktigaste delarna i AMA Anläggning 07 som berör självfallsledningar. Stycket innehåller även synpunkter från andra aktörer i branschen och kommentarer. Självfallsledningar i praktiken är resultatet av de intervjuer och studiebesök som är gjorda i samarbete med NCC. Självfallsledningar i miljöhänseende beskriver kort vilka fördelar och nackdelar ledningssystem av plast och betong har ur ett miljöperspektiv. Femte delen, Självfallsledningar i ekonomisk jämförelse är en ekonomisk kalkyl som visar vilket material som har den lägsta totalkostnaden vid olika dimensioner och läggningskapaciteter. Slutsats och diskussion innehåller analyser och slutsatser kring ämnet. 1.5 Genomförande Grunden för detta examensarbete är studiebesök och intervjuer i samarbete med NCC. Studiebesöken har genomförts på tre stycken arbetsplatser inom Jönköpings kommun. De tre arbetsplatserna är endast utvalda på grund av att de innehåller ledningsarbeten, vid tidpunkten för examensarbetet hade inte avdelningen i Jönköping fler arbeten med självfallsledningar. De personer som har intervjuats är involverade i de projekt som vi gjort studiebesök på. De intervjuade personerna har i förväg fått frågorna sända till sig för att kunna förbereda sig. För att underlätta det efterföljande arbetet har intervjuerna spelats in. Materialet från intervjuerna har tillsammans med intryck från studiebesöken utgjort källan till kapitlen om Självfallsledningar i praktiken och Självfallsledningar i ekonomisk jämförelse. I samarbetet med NCC har Tomas Calmviken, Avdelningschef och Jonny Svensson, Entreprenadchef fungerat som företagets kontaktpersoner. De intervjuade personerna inom NCC är: Hans Appehl har arbetat som platschef i 30 år på NCC. Mikael Carlsson har arbetat 5 år som arbetsledare på NCC, dessförinnan var han anläggningsarbetare på Sävsjö kommun. Roger Gustafsson arbetar med inköp för anläggningsprojekt och kalkylering av betongbroar. Under 3 år har han jobbat med inköp, dessförinnan jobbade han som kalkylerare i 20 år och innan dess som arbetsledare i 10 år, hela tiden inom NCC. Conny Carlsson har arbetat på NCC i 41 år, av de åren arbetade han som arbetsledare i 4 år och som entreprenadingenjör i 7 år. Resterande tid har han arbetat som kalkylerare med VA-jobb som specialitet. 3

Inledning Johan Edborg arbetar sedan 2007 på NCC som platschef. Dessförinnan arbetade han 7 år som arbetsledare och 6 år som mättekniker, även det på NCC. Jan Åhlén har jobbat som anläggningsarbetare på NCC i 24 år. Mats Olander har arbetat som anläggningsarbetare i 22 år, varav de senaste 9 åren på NCC. Dessförinnan har han arbetat på Skanska och Ödeshögs kommun. Christian Axelsson har arbetat 2 år som entreprenadingenjör på NCC. Innan dess har han arbetat ute i produktionen som mättekniker, arbetsledare och platschef i 9 år inom NCC. Filip Gränfors har arbetat på Tekniska kontoret, Jönköpings kommun som projektingenjör i 12 år innan det har han arbetat som projektör i 6 år, VAsäljare i 2 år och arbetsledare i 5 år. Som projektingenjör ansvarar han för att projektering görs och han är kvalitetsansvarig för alla nybyggnationer av VA-ledningar. Vidare har litteraturstudier genomförts av allmänna böcker inom området, böcker från branschorganisationer, broschyrer från leverantörer och AMA Anläggning 07. Litteraturstudierna har resulterat i kapitel 2, 3 och 5; Självfallsledningar i litteraturen, Självfallsledningar i AMA Anläggning 07 och Självfallsledningar i miljöhänseende. 1.6 Företagspresentation, NCC Construction Sverige AB NCC Construction Sverige AB ingår i NCC koncernen. Hela NCC-koncernen omsatte år 2006 cirka 56 miljarder SEK och sysselsatte cirka 22 000 personer 4, NCC Construction Sverige AB omsatte samma år cirka 22 miljarder och sysselsatte cirka 8 900 personer 5. NCC Construction Sverige AB arbetar med byggande av hus, anläggningar, bostäder och boendeutveckling. Organisationen består av 5 regioner där Jönköping utgör huvudkontor i Region Öst, regionerna är i sin tur uppdelade i avdelningar där Jönköpings län utgör en avdelning. Avdelningarna är sedan uppdelade mellan Hus och Anläggning 6. Se även Figur 1-1. 4 2008-01-31 Nationalencyklopedin http://www.ne.se.bibl.proxy.hj.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=267813 5 NCC AB Årsredovisning 2006 6 2008-01-31 http://www.ncc.se/templates/genericpage 2531.aspx 4

Inledning NCC Construction Sverige AB Region Stockholm/Mälardalen Region Norrland Region Öst Region Väst Region Syd Boende Sverige Skaraborg Jönköping Tomas Calmviken Örebro/Södermanland Östergötland Anläggning Tomas Calmviken Hus Martin Suurkuusk Figur 1-1: Organisationsschema NCC Construction Sverige AB Anläggningsgruppen i Jönköping leds av Tomas Calmviken. 2007 omsatte man 150 milj. varav ca 30 % är VA-projekt. Personalstyrkan består av 25 tjänstemän och 40 anläggningsarbetare vid högsäsong. Hösten 2007 slutförde man ett av de större anläggningsprojekten i Jönköpings län under 2000-talet. Ombyggnation av Göteborgsbacken på Riksväg 40 och trafikplats Ljungarum där Riksväg 40 och E4:an korsar varandra. När det gäller vatten och avloppsledningsarbeten är det ofta kommuner som är beställare men även det privata näringslivet som vid byggen av till exempel industrier så ingår ofta någon form av VA-jobb. Vid tiden för detta examensarbete hade man tre stycken VA-arbeten i produktion. För HSB:s räkning bygger man ett bostadsområde med 44 villor vid Samset, Mariebo strax utanför Jönköping 7. I samband med detta lägger man dels ledningar inom området och dels anslutningsledningar till och från området. På Torsviks industriområde, söder om Jönköping bygger man livsmedelsindustrilokaler åt Danish Crown 8. I lokalerna skall behandling och paketering av kött ske. Inom fastigheten skall man lägga ledningar för spill- och dagvatten. Det tredje projektet innehåller framdragning av vatten och avlopp inom industriområdet på Torsvik samt att lägga en matarledning för vatten utmed Barnarpsvägen från Tahevägen till Norrahammar 9. 7 http://www.hsb.se/hsb/jsp/polopoly.jsp?d=29904 2008-02-07 8 http://www.danishcrown.dk/page11531.aspx 2008-02-07 9 Intervju 2008-03-31 Tomas Calmviken, Avdelningschef NCC Construction Sverige AB 5

Självfallsledningar i litteraturen 2 Självfallsledningar i litteraturen 2.1 Historik I modern tid byggdes den första avloppsledningen i London, Storbritannien på 1830-talet. Den ledningen byggdes av tegelsten som murades samman. I 1800- talets ledningar fick endast tvätt-, disk-, och dagvatten avledas. På 1920- talet tilläts att spolvatten från vattenklosetter kopplades till avloppsnätet 10. Längre tillbaka i historien byggdes också avloppsledningar, bland annat Cloaca Maxima i Rom, Italien (dåvarande Romarriket). Cloaca Maxima började byggas på 600- talet f.kr. och var främst avsedd för dränering av stadens sankområden men även spill- och dagvatten avleddes. Cloaca Maxima var från början ett öppet dike men med tiden försågs den med en överbyggnad, först av murade stenblock och senare med gjuten cement 11. Under senare delen av 1800-talet anlades VA ledningar i trä-, ler- och betongmaterial. På 1860-talet anlades de första avloppsledningarna Sverige, då i trä och lermaterial. På 1880-talet började Skånska Cementgjuteriet (numera Nordform) tillverka betongrör för avlopp. Betongrören tog sedan över marknaden allt mer och dominerade marknaden helt fram till plaströrens tillkomst på 1940- talet 12. Plaströr för ledningsändamål har tillverkats sedan 1940-talet, det var då frågan om rör i PVC (Polyvinylklorid) och PE(polyeten). Rör av PP (polypropen) har tillverkats sedan 1950-talet. I Sverige började man använda plaströr till avloppsledningar på 1960-talet. De plastmaterial som var aktuella då var PE och PVC. I slutet av 1970-talet började man även använda PP till självfallsledningar 13. Idag är rör av PP marknadsledande och saluförs av de flesta tillverkare 14. Plaströr har sedan 1980-talet tillverkats i varianter med ribbformade väggprofiler för att nå önskad hållfasthet med mindre materialåtgång 15. Sedan man tog dessa plaster i bruk så har de mer och mer ersatt olika material så som gjutjärn, betong och lera (tegel). Plasten har visat sig ha en rad bättre egenskaper än de ersatta materialen. Framförallt så har plasten en låg vikt och god korrosionshärdighet. 16 10 2008-02-07 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=121368 11 2008-02-07 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=145846 12 Intervju 2008-03-25 Jan Johannesson, Nordform mark- och VA- system AB 13 Björklund, I. m.fl., (1999) Ledningsbyggande med plaströrsystem NPG, Stockholm. sida 7 14 Intervju 2008-01-21 Conny Carlsson, Kalkylerare NCC Construction Sverige AB 15 Björklund, I. m.fl., (1999) Ledningsbyggande med plaströrsystem NPG, Stockholm. sida 58 16 2008-04-02 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=298094 6

2.2 Materialens egenskaper Självfallsledningar i litteraturen 2.2.1 Betongrör och betongbrunnar Ett betongrör består av 13 % cement, 80 % ballast, 7 % vatten och eventuella tillsatser. Cement tillverkas av kalksten och märgelsten som efter bearbetning mals tillsammans med gips. Ballasten som är den största beståndsdelen består av naturgrus eller krossmaterial 17. Ett betongrör kan vara oarmerat eller armerat, mindre dimensioner är ofta oarmerade medan större dimensioner är armerade. I betongrörets muffända finns en tätningspackning av gummi 18. Se även Bild 2-1. Gummipackning Bild 2-1: Betongrör Spets Muff Betongrör gjuts med betong av lågt vct (vattencementtal) i stående stålformar som vibrerar under gjutningen så att man åstadkommer en komprimering av betongen direkt. Denna gjutningsmetod tillsammans med det låga vct:et gör att man kan avforma rören i samband med gjutningen, då betongen får en väldigt fast konsistens 19. I armerade betongrör, dimension > 400 mm, används slakarmering eller spännarmering. 2.2.2 Plaströr och plastbrunnar För framställning av de tre plastmaterial som är aktuella för självfallsledningar, PVC, PE och PP är olja och naturgas de viktigaste råvarorna 20. PVC (polyvinylklorid) består av eten, klor och nedan nämnda tillsatser. PE (polyeten) består av eten 21 och nedan nämnda tillsatser. PP (polypropen) består av propen 22 och nedan nämnda tillsatser. 17 Bagewitz, U. (1994) Ledningsbyggnad system av betong Betongrörföreningen, Stockholm. sida 12 18 (2007) Nordform -VA handboken Nordform, sida 12 och 15 19 2008-04-02 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=298094 20 2008-02-07 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=284185 21 2008-02-07 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=164881 22 2008-04-02 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=287619 7

Självfallsledningar i litteraturen Samtliga tre material tillhör gruppen termoplaster. En termoplast karakteriseras av att den byggs upp av linjära eller förgrenade molekylkedjor samt att den är formbar i uppvärmt tillstånd. För att göra rör av plasten tillsätts bland annat stabilisatorer, smörjmedel, färgämnen, fyllmedel och slagseghetstillsatser 23. Vid montering av avloppsledningar i plast så monteras en tätningsring av gummi på spetsänden av strukturväggsrör. När det gäller släta plaströr är gummitätningen förmonterad i muffändan. Vid låga temperaturer minskar slagsegheten hos plaströr vilket innebär att ju kallare det är desto större risk är det att röret går sönder vid hanteringen. Av de olika rörmaterialen är PVC sämst i detta avseende, under 0 C är slagsegheten försämrad. Rör av PE och PP har oförändrad slagseghet till under -20 C 24. I äldre PVC-rör, tillverkade före år 2000, så hade man bly och tennföreningar som stabilisatorer 25. Dessa är miljöskadliga och har därför förbjudits i Sverige. Det finns dock fortfarande länder som tillåter dessa tillsatser vilket gör att man får kontrollera om de förekommer i de rör som man tänkt köpa, gäller endast rör tillverkade utomlands. 23 Björklund, I. m.fl., (1999) Ledningsbyggande med plaströrsystem NPG, Stockholm. sida 9 24 (2005), Anvisningar för projektering och utförande av markförlagda självfallsledningar av plast, Svenskt Vatten, Stockholm, sida 14 25 2008-04-02 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=288931 8

Självfallsledningar i AMA Anläggning 07 3 Självfallsledningar i AMA Anläggning 07 Följande stycke är en sammanfattning av aktuella rubriker i AMA Anläggning 07 från Svensk Byggtjänst och Tekniska kontorets (i Jönköpings kommun) Materialoch arbetsbeskrivning för vatten- avloppsarbeten och i förekommande fall rörtillverkares rekommendationer. AMA Anläggning används nästintill av alla beställare inom VA-projekt. I Jönköpings kommun har Tekniska kontoret tagit fram en egen skrift som gör förtydliganden och avsteg från AMA Anläggning 07. Tekniska kontorets skrift gäller vid samtliga VA-arbeten där Jönköpings kommun är beställare. Efter styckena följer kommentarer som speglar författarnas åsikter kring AMA texten. 3.1 B Förarbeten Innan de egentliga rörläggningsarbetena kan starta finns det ett antal förarbeten som måste utföras. Vilka dessa arbeten är och hur omfattande de är beror helt på förhållandena på arbetsplatsen. Bland de första sakerna som sker är en arbetsplatsetablering. Bodar med utrymme för kontor, fikarum, omklädning, toalett och förråd ställs upp, till dessa måste el, vatten och avlopp kopplas. Tillfälliga vägar, containrar för avfall och plats för materialupplag behöver ordnas, liksom skyltning och eventuell inhägnad av arbetsområdet. Om det är frågan om nyläggning sker detta ofta i skogs- eller jordbruksmark vilket medför att trädfällning, slyröjning och vegetationsavtagning eller matjordsavtagning behöver utföras innan man kan schakta i marken. Sker arbetena i befintlig bebyggelse behöver trafikanordningar och avspärrningar göras och om den befintliga bebyggelsen består av gammal industrimark kan marken behövas saneras ifrån olika slags miljögifter. Regler för hur trafikanordningar och trafikanordningsplaner ska utföras skiftar beroende på vem som är väghållare 26 27. Under vissa omständigheter (t.ex. dåliga markförhållanden eller hög trafikbelastning nära kommande schakt) kan spontning krävas för att uppnå tillräcklig säkerhet mot ras. 26 http://www.jonkoping.se/toppmeny/omkommunen/verksamhetochorganisation/forvaltningar/tekniskak ontoret/trafikanordningspplaner.4.664ded771163cfcb190800032453.html 2008-02-22 27 http://www.vv.se/templates/page3 1359.aspx 2008-02-22 9

Självfallsledningar i AMA Anläggning 07 Kommentar: Förarbeten är en viktig del av arbetet dels för att de är nödvändiga för att kunna fortsätta med resten av arbetena och för att om de utförs rätt skapas en välorganiserad arbetsplats. En välorganiserad arbetsplats leder till tids- och resursbesparingar under kommande arbeten. En förändring av förarbetenas innehåll har skett under den senaste tiden för arbeten som sker i gatumiljö som förvaltas av Jönköpings kommun. Tidigare har Jönköpings kommun liksom många andra kommuner haft en relativt låg nivå på trafikanordningar vid byggnadsarbeten i gatumiljö. De nya reglerna som trätt i kraft liknar till stora delar de regler som gäller på Vägverkets vägar. Förändringen är positiv då det leder till ökad säkerhet både för trafikanter och för de som utför arbetet. 3.2 CBB Jordschakt I de flesta fall så går en självfallsledning i en jordschakt. CBB kapitlet beskriver allmänt hur en jordschakt ska utföras. 3.2.1 CBB.3 Jordschakt för ledning I de fall schakten innehåller befintliga ledningar skall de friläggas med handredskap. Ledningsgraven skall utföras med djup och bredd så att ledning och brunnar kan utföras på rätt sätt. Schaktmassor får inte läggas upp på sådant sätt att schaktväggen eller schaktmassorna rasar ner i rörgraven. Vid uppläggning av sprängsten eller liknande på sidorna av schakten skall 0,5 meter på vardera sidan vara fri för att minska risken för nedrullande sten i rörgraven. Om avsättningar görs för framtida serviser eller anslutningar skall det schaktas 1 meter extra utanför avsättningen. Löst material med kornstorlek större än 32 mm får inte finnas på rörgravsbotten om ledningsbädd skall anläggas, om ledningen skall läggas direkt på schaktbotten får inte stenar större än 16 mm finnas på rörgravsbotten. I kanten av rörgravsbotten får material med kornstorlek upp till 60 mm finnas. Därutöver skall rörgravsbotten vara jämn och fri från gropar. Vid avjämning av rörgravsbotten ska man undvika att luckra upp jorden. Det kan undvikas genom att använda en skopa till grävmaskinen utan tänder eller med hjälp av skyffel. Kommentar: Angående uppläggning av schaktmassor och släntstabilitet se 4.4.5 Arbetsmiljö. Att man ska schakta 1 meter utanför avsättningar beror på att man vill minimera risken för problem den dagen anslutningen eventuellt skall göras. Det kan vara så att man har sådan otur att det gömmer sig en stor sten eller berg den sista metern. Om så är fallet är det enklare att spränga eller gräva bort det i det tidigare skedet. Vid sprängning finns alltid risken att skada befintliga ledningar i marken. 10

Självfallsledningar i AMA Anläggning 07 3.2.1.1 CBB.31 Jordschakt för rörledning Mellan angivna nivåer skall rörgraven ha jämn lutning. Om schakten övergår från jordschakt till bergschakt skall utspetsning utföras enligt figur CBB/7, se Bild 3-1. Kommentar: På NCC har man haft problem med betongrör som gått sönder med dålig utförd utspetsning som möjlig orsak. Se 4.8 Entreprenadbesiktning. Bild 3-1: Figur CBB/7 3.2.1.2 CBB.311 Jordschakt för VA ledning o d Rubriken finns inte i AMA Anläggning 07 men i RA Anläggning 07.Vid normalfallet med ledning som det behöver schaktas för skall schaktningen utföras enligt Bild 3-2. Bild 3-2: Principritning CBB. 311:1 AMA Anläggning 07 Kommentar: Rörgravens djup bestäms dels av anslutningspunkter för självfallsledningar (nivå på serviser och uppsamlingsledningar) och krav på frostfritt djup för vattenledning. Vanligen blir rörgraven 2-3 m djup. 11

Självfallsledningar i AMA Anläggning 07 3.3 CEC Fyllning för ledning, magasin m.m. Material som används till fyllning ska ha en homogen struktur och utan lokala anhopningar av sten. Materialet får inte vara förorenat av ämnen som kan skada rör eller fogmaterial. Fruset material får inte användas till fyllning och underlag som är fruset får ej överfyllas. 3.3.1 CEC.21 Ledningsbädd för rörledning I botten av ledningsgraven behöver man göra en ledningsbädd. Ledningsbädden utgör underlaget för ledningen och ska bestå av ett månggraderat friktionsmaterial (material av typ 2 eller 3B enligt tabell CE/1) som läggs ut till rätt höjd. Största tillåtna stenstorlek i ledningsbädden är 32 mm. Ledningsbädden skall ha en tjocklek av 15 cm och minst 10 cm vid muffar. Ledningsbädden ska packas enligt tabell CE/4, eller kan man välja att packa den indirekt genom packning av stödpackningszonen, se Bild 3-3. 3.3.1.1 CEC.21 enligt Jönköpings kommun För ledningar av PP och PE skall ledningsbädden utföras av samkross med största stenstorlek 20 mm medan för betongledningar gäller största stenstorlek 65 mm. Packning av ledningsbädden skall i båda fallen ske samtidigt som man packar kringfyllningen. Kommentar: Det avsteg Jönköpings kommun gör ifråga om största kornstorlek i ledningsbädden följer respektive tillverkares rekommendationer. Plaströrstillverkarna rekommenderar 20 mm medan betongrörstillverkarna rekommenderar 65 mm. Denna skillnad innebär en ekonomisk fördel för betongrören då grövre fraktioner är billigare att köpa än finare fraktioner. I de fall man lägger till exempel en spillvattenledning i plast och en dagvattenledning i betong i samma rörgrav blir fallet ofta så att man använder samma ledningsbäddsmaterial för att förenkla transporterna. Ledningsbädden bör aldrig utföras av ensgraderat makadam då det leder till ökade vattenföringar i materialet med urspolningar och sättningar som följd. 3.3.2 CEC.31 Kringfyllning för rörledning Materialet i kringfyllningen skall vara av typ 2, 3B eller 4 enligt tabell CE/1. För plastledningar som läggs djupare än 2,5 m skall fyllningen utgöras av materialtyp 2 eller 3B enligt CE/1 i AMA Anläggning 07. Om det finns en ledningsbädd skall materialet i stödpackningszonen, se Bild 3-3, vara lika som det i ledningsbädden. Fyllnadsmaterialet får inte innehålla sten med större stenstorlek än 32 mm. På ett avstånd av 0,15 m från ledningen får enstaka sten med största stenstorlek 60 mm finnas. Stödpackningsfyllningen skall utföras direkt efter röret är lagt och fogat. Fyllningen skall understoppas så att den fyller upp hela utrymmet under röret så att upplagstrycket blir jämnt fördelat över ledningen. 12

Självfallsledningar i AMA Anläggning 07 Kringfyllningen skall packas enligt tabell CE/4 i AMA Anläggning 07 om väg, plan eller byggnad skall byggas ovanför ledningen. I övriga fall eller vid flera ledningar i samma ledningsgrav packas kringfyllningen enligt tabell CE/4 upp till översta rörets stödpackningszon. Bild 3-3: Figur CEC/1. Stödpackningszon AMA Anläggning 07 RA Anläggning (Råd och anvisningar) säger att man beroende på rörmaterialet kan ange mer specifika krav på kringfyllnadsmaterialet, till exempel kornstorlek och skarpkantighet hos fyllnadsmaterialet. Kommentar: Regeln kring djupare plastledningar återfinns inte i Anl. AMA 98. Materialtyp 4, som är siltig morän, lera eller lermorän, existerar sällan i packningsbart tillstånd. 3.3.2.1 CEC.31 enligt Jönköpings kommun För ledningar av PP och PE gäller största stenstorlek 20mm, för betongledningar gäller för rör < 400 mm största stenstorlek 65 mm och för rör >400 mm största stenstorlek 100 mm. För plastledningarna ska materialet vara samkross medan för betongen säger man materialtyp 2 eller 3B. Betongledningar skall kringfyllas minst 0,3 m över översta röret medan plastledningar minst 0,15 m över översta röret. Packning av kringfyllning får ej ske över plaströr. 3.3.2.2 CEC.31 enligt rörtillverkare Rörtillverkare rekommenderar i sin tur kringfyllnadsmaterial som gör vissa avsteg ifrån AMA Anläggning 07. Betongrörstillverkarna Alfarör och Nordform föreskriver båda två olika största stenstorlek beroende på ledningens dimension. För rör < 300 mm rekommenderar man största kornstorlek 65 mm och för ledningar > 300 mm rekommenderar man största stenstorlek 100 mm 28 29. 28 http://www.alfaror.se/pdf/alfaror_flik3_0704.pdf 2008-02-21 29 (2007) VA Handboken, Nordform, Stockholm, sida 95 13

Självfallsledningar i AMA Anläggning 07 Plaströrstillverkarna rekommenderar i ett gemensamt dokument Läggning av plaströr att största kornstorlek är 32mm 30. Kommentar: Understoppningen kan lämpligen göras med skyffelns blad, alternativt skyffelns handtag. Betongrörtillverkarnas rekommendationer om största kornstorlek innebär i jämförelse med AMA:s generella bestämmelser och plaströrstillverkarnas rekommendationer att man kan använda mer av det befintliga materialet i rörgravsschakten vilket ger ekonomiska fördelar. Dock gör Jönköpings kommun inte samma bedömning som betongrörstillverkarna vid vilken dimension man kan tillåta grövre kringfyllningsmaterial. 3.3.2.3 CEC.3111 Kringfyllning för VA ledning Kringfyllningen skall göras i hela rörgravens bredd och minst 0,3 m över översta röret. Fyllning och packning skall vidare utföras enligt figurerna CEC/2, se Bild 3-4, och CEC/3, se Bild 3-5. Bild 3-4: Figur CEC/2 30 http://www.uponor.se/upload/documents%20(pdf%20and%20officedocuments)/sweden/ie/pdf%20- %20IE%20Brochures/Övrigt/Läggning%20av%20plaströr.pdf 2008-02-21 14