"Kom ljug mig en saga"

Relevanta dokument
Inlärning. perception. produktion

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

När leken och lärandet får gå hand i hand.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Tyck till om förskolans kvalitet!

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Arbetsplan. Killingens förskola

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande

Inlärning. perception. produktion

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan för Ängen,

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Handlingsplan GEM förskola

Kulturgaranti. för barn och unga

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Arbetsplan Äppelbo förskola

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Barn och unga hörs och syns i Simrishamn

Pedagogik förmågan att inte ingripa?

Elevens utvecklingsmål

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Opalens måldokument 2010/2011

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Välkommen till Torps förskoleområde

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Välkomna till Toftaskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Språkutvecklingsprogram

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Transkript:

"Kom ljug mig en saga" Ett läsfrämjande projekt som riktar sig till förskoleklasser och särskoleeleverna i tre kommuner i Västernorrlands län, Sollefteå, Kramfors, Härnösand. Att lära sig och läsa är idag en dynamisk process som ställer krav inom alla de områden som dagens och framtidens samhälle omfattar. Läs och skrivforskaren Caroline Liberg menar att människan kommunicerar med andra för att skapa mening i tillvaron(2007). Vi försöker samla intryck till mönster, skapa ordning i kaos. Vi prövar att fylla begrepp med mening. När man talar om meningsskapande på detta vida sätt, ryms både verbala och icke-verbala språk i begreppet språk; talspråk, skriftspråk, bildspråk, musikens språk, dansens språk, formens språk och så vidare. Bilder är också ett slags text som kan läsas av. Inom forskningen talar man om att meningsskapandet alltid är mediterat, att vi skapar mening via olika språkliga uttrycksformer. Forskning visar hur betydelsefullt det är att få utveckla kompetens inom olika modaliteter som exempelvis att höra, göra, läsa, skriva, känna, måla och forma. Ett estetiskt perspektiv ger barn och unga möjlighet att gestalta sin egen erfarenhet och sin kunskap. Günther Kress, som är lingvistikforskare, menar att kommunikation utvecklas genom många olika uttryckssätt, modaliteter, av vilka språk är en och inte nödvändigtvis den dominerande. Han undersöker vilken roll andra modaliteter har, och om språk kan ockupera eller spela en mindre roll i förhållande till exempelvis bilden som modalitet. Forskning visar att ju fler modaliteter, kompetensområden, läraren har i svang desto bättre utvecklas eleverna i sin språkligaförmåga. Forskaren Peter Emsheimer (2005) menar att reflektionen skiljer sig från vanligt >>tänkande <<eller >>grubblande <<genom att den är påtagligt målinriktad. Dessutom att den genomförs med någon form av systematik och struktur, där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya, samt söka lösningar på frågeställningar. Läsforskaren Gunilla Molloy som i sin forskning visar på reflektionens betydelse i skrivprocessen, kan sammankopplas med den norska språkforskaren Olga Dysthe(1996). Molloy poängterar att lärandets största tyngd ligger i samspelet mellan skrivande och samtal. Inspirerande litteratur ; Maria Nikolajeva "Bilderbokens pusselbitar", Elisabet Skoglund "Konstsamtal samtalskonst" "Leken och konsten", "Lusten att skapa", Maria André "Den gemenskapande handlingen", Ulla Wiklund "Den lydiga kreativiteten", "Föra tanken vidare", Pirjo Birgenstam "Skapande handling".

Vi vill i projektet påvisa konstens och de estetiska läroprocessernas betydelse som en del i läs och skriv inlärnings processen." Kom ljug mig en saga" vill lyfta bildens grundläggande betydelse i syfte att utveckla barnens litteratur /läs intresse. Projektet syftar till att stärka lusten att lyssna, berätta och där igenom, i en gemenskapande handling med en estetisk läroprocess, främja läsintresset. Genom att gestalta tankar, känslor och attityder med estetiska medel synliggörs individen både för sig själv och för sin omgivning. Många av barnen i kommunernas ytterområden har aldrig besökt sitt kommunbibliotek, och ännu färre har varit och besökt länets sambibliotek. Vi vill med projektet verka för att alla känner sig som en del av biblioteken, som är en viktig del av byggandet av ett demokratisk samhälle, att läsa och få olika perspektiv på världen ökar empatin och förståelsen för andra. Genom att tillsammans skapa en saga, som presenteras i projicering, film, ljud (utifrån barnens egna uttryck) stärker en naturlig kontaktyta mellan de deltagande barnenbiblioteksfilialerna -kommunbiblioteket och till sist Länsbiblioteket. Att stärka barnens identitet och vi känsla, att se egna och andras sagor transformeras till en ny form som projiceras på en husfasad i en stad, på ett bibliotek - "äga och inta" sitt filialbibliotek, kommunbibliotek och länsbibliotek med sin saga, främjar läs/ litteratur intresset. Jämställdhets perspektiv: Projektet drivs i en demokratisk genomskinlig process, med en gemensam värdegrund, allas lika värde. Aktiviteterna i projektet bygger på gemenskapande handlingar, där aktiviteterna anpassas till gruppens förmågor, med syfte att stärka både grupp och individ. Projektet vänder sig till förskoleklass och grundsärskolans elever, i en reflekterande och estetisk läroprocess som utgår gruppens kompetens och arbetar med material och teknik som är lätt att anpassa till de olika individernas behov. Småbyarnas Kultur & Miljö förening Projektledare: Anita Berg anitaberg1@icloud.com Sandra Mozard. sbmozard@icloud.com

"Kom ljug mig en saga"

Junsele Näsåker Ramsele Edsele Sollefteå Särskola "Kom ljug mig en saga" Kramfors Särskola Härnösand Särskola Hälledal Häggdånger Ullånger Nordingrå Under år 2015 har projektet besökt 9 olika skolor i 3 kommuner. I slutet av 2015 arbetas det för fullt med att bearbeta det stora bild, film och ljud material som har samlats in vid dom olika workshops i kommunerna. Materialet sammanställs kommunvis för att visas i ett uppträde i ljus och ljud på respektive filialbibliotek samt på dom 3 kommunbiblioteken. Hela projektet "Kom ljug mig en saga" summeras i en inspirerande utställning och dom deltagande förskoleklasserna förses med ett pedagogiskt material som utgår ifrån deras eget bildarbete i projektet med syfte att uppmuntra det kreativa berättandet. Under 2016 genomförs extra besök hos särskolor samt fortbildning för pedagoger. Projektet verkar för att synliggöra att det finns många olika sanningar. Genom att i huvudsak arbeta med barngrupper som bor långt utanför konst och kultur institutionernas spridnings område samt över kommungränserna verkar projektet för ökad jämlikhet och mångfald.

Utskick till förskoleklass