För barns och ungas bästa

För barns och ungas bästa Handlingsplan för Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län 2011

Innehåll Landstingsdirektörens ord... Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... Kunskap om barnkonventionen... Barns bästa... Barns röst... Barn som medborgare... Ledningens ansvar... 3 4 6 7 8 8 9 Bilagor: Barnkonventionen i praktiken Checklista 1; Barn och unga som patient och brukare... Checklista 2; Barn som besökare och närstående... Checklista 3; För chefer och ledare... Checklista 4; Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut... Bilaga 1: Barnchecklista vid beslut... Bilaga 2: Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård... Bilaga 3: Nordisk standard för ungdomars rättigheter vid övergång från barnsjukvård till vuxenvård... Bilaga 4: Barnombud - en uppdragsbeskrivning... 10 11 11 12 13 14 15 16 Övrigt Inför fortsatt arbete, litteratur, webbadresser och kontakter... 19

Landstingsdirektörens ord Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län FN: s konvention om barnens rättigheter antogs av FN: s generalförsamling den 20 november 1989 och är en del av folkrätten. Landstingsfullmäktige beslutade 2001-03-13 att bifalla en motion om att genomföra ett projekt för att införliva FN:s barnkonvention i Landstingets verksamheter. Landstingsstyrelsen beslutade 2002-12-10 att godkänna ett förslag I Barnkonventionens anda som innehöll förslag till åtgärder som skulle genomföras i Landstinget. Arbetet skulle bedrivas fortlöpande och har årligen redovisats i verksamhetsberättelser. Dock har det systematiska beaktande av Barnkonventionens delar fullt ut saknats. I landstingsplanen för åren 2008 2010 beslutade därför landstingsfullmäktige att alla landstingsfinansierade verksamheter ska införliva Barnkonventionen i sina verksamhetsplaner. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. För barns och ungas bästa är ett led i arbetet att göra Barnkonventionen till ett styrande dokument för Landstinget i Jönköpings län. I programmet presenteras också verktyg för att förbättra barns och ungas villkor och vård. Alla i vår organisation har ett ansvar för att omsätta Barnkonventionen i praktisk handling. Barnkonventionen ställer krav på en god barnkompetens hos oss landstingsanställda, att vi har med barnperspektivet i vår planering och att vi utvecklar barns inflytande i våra verksamheter. Det är viktigt att frågorna tas upp på arbetsplatsträffar, att mål formuleras och att dessa följs upp kontinuerligt. Ledningen har ett ansvar för att barnperspektivet tas upp på ett planerat och systematiskt sätt i planering och i dialog med verksamheterna. Arbetet med att förverkliga Barnkonventionen och att förankra dess synsätt är långsiktigt och måste pågå ständigt. Vi kan alla göra mer för barnens bästa och för att få Barnkonventionens grundtankar att genomsyra alla våra verksamheter. Vi måste alla se barnen, lyssna på deras behov och skapa förutsättningar för ett tryggare, friskare och rikare liv för barnen i Jönköpings län. Agneta Jansmyr Landstingsdirektör 3

Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län Landstingets övergripande uppgift är att främja hälsa och ge vård på lika villkor till alla invånare i Jönköpings län. I länet bor cirka 80 000 barn i åldrarna 0-18 år, vilket är nästan 25 procent av länets befolkning. När det gäller barn och ungdomar är det särskilt viktigt att samverka med andra i samhället, för att förebygga ohälsa och social utsatthet. Viktigast är att insatserna ges för barnets bästa, att de är samordnade och att de ges ur barnets perspektiv. Barndialogen är vårt forum i länet där Landstinget, kommunerna och frivilliga aktörer möts för utveckling och samverkan i frågor om barns hälsa, omsorg och utveckling. Beslut I Budget 2010 med flerårsplan 2011 2112 har beslutats att alla landstingsfinansierade verksamheter ska införliva FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, i sina verksamhetsplaner. Barnkonventionen ska vara ett styrande dokument och verktyg för att förbättra barns och ungdomars villkor och vård inom landstingets ansvarsområden. Syfte - För barns och ungas bästa Programmet slår fast alla verksamheters ansvar för att tillämpa Barnkonventionen i sitt uppdrag. Det innebär att barnperspektivet tas med i verksamhetsplaneringens olika perspektiv. Syftet är också att inspirera alla medarbetare till att utveckla lyhördheten och respekten för barns och ungas synpunkter och att verka för barns bästa i beslut och åtgärder. Planerade insatser för år 2011 Se till att Barnkonventionens grundprinciper beaktas vid planering och beslut inom Landstingets verksamheter på olika nivåer. Utveckla samverkan med barn och unga som patient och kund. Införa Barnombud. Det kan ske i form av lärandeseminarier för att uppmärksamma mötet med barnet inom hälso- och sjukvården. Hålla samverkan levande inom och mellan Landstinget, kommunerna och ideella organisationer. Dvs. göra Barndialogen känd och använd i det dagliga arbetet. Långsiktigt och ständigt arbete Arbetet med att förverkliga Barnkonventionen och att förankra dess synsätt är långsiktigt och måste pågå ständigt. Ändrade attityder, förhållnings- och arbetssätt kan vara avgörande för att barnperspektivet ska kunna genomsyra alla frågor som rör barn och unga. Kunskapsoch metodutveckling blir här ett viktigt stöd för att höja medvetenheten hos beslutsfattare och medarbetare som arbetar med barn. Det är dags för barnkonventionen att ta av sig festkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag Fredrik Malmberg, barnombudsman 4

Begrepp Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och är en del av folkrätten. I dag har alla länder utom USA ratificerat Barnkonventionen, vilket innebär att de har bundit sig till att förverkliga den. Sverige ratificerade konventionen 1990. Enligt Barnkonventionen ska staten vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen (artikel 4). Definitioner Enligt Barnkonventionen är alla i åldern 0 18 år barn. Det är viktigt att man i denna grupp uppmärksammar det unika, likheter och skillnader - mellan olika åldrar, mellan pojkar och flickor samt mellan individer - när det gäller behov och möjligheter. Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet Barnkonventionen syftar till att lägga in ett barnperspektiv i alla beslut och åtgärder som rör barn. Utgångspunkten är barnets fulla människovärde och integritet. Barnperspektivet kräver inlevelse och förmåga hos vuxna att identifiera sig med barnets situation. Varje dag möter barn och ungdomar verksamheter planerade av vuxna för vuxna, trots att barn och unga också är både patienter och besökare. Det är därför viktigt att ta del av till de ungas synpunkter såväl när det gäller den fysiska miljön som bemötandet. Barnperspektivet ska föras fram på ett planerat, systematiskt och effektivt sätt vid verksamhetsplanering/dialog. Om åtgärder eller beslut bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt Barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. Barnets bästa (artikel 3) I alla beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet (artikel 3). Utgångspunkten ska vara att barndomstiden har ett egenvärde. Barn har också särskilda behov av skydd och stöd, vilket bland annat beror på att barn har begränsade möjligheter att föra sin egen talan. Att identifiera barns och ungas perspektiv och tolka principen om barns bästa innebär därför ofta att ta ställning i olika intressekonflikter. Jämlikhet (artikel 2) Jämlikhetsbegreppet för barn och unga inrymmer jämlikhet oberoende av kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning eller sexuell läggning. Det inrymmer också jämlik behandling oberoende av barnets ålder och föräldrarnas sociala situation och agerande 5

Kunskap om Barnkonventionen Barnkonventionens fyra grundläggande principer är att: 1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning (artikel 2). 2. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3). 3. Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6). 4. Barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem (artikel 12). Kompetensutveckling Alla verksamheter inom Landstinget i Jönköpings län ska se till att samtliga medarbetare har kunskap om Barnkonventionen. Det kan till exempel ske inom ramen för kompetensutveckling och vid introduktionsutbildningar för nyanställda. Barnkonventionen måste hållas levande genom att återkommande tas upp i olika utbildningar för all personal. Vid nyanställning ska den nyanställde informeras om hur Barnkonventionen tillämpas på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att verksamhetens syn på barn finns nedskriven och tillgänglig. Riktlinjer och planer Barnperspektivet ska finnas med i verksamheternas riktlinjer och handlingsplaner och avrapporteras årligen i verksamhetsberättelsen. Avtal I avtal som landstinget träffar med entreprenörer ska Barnkonventionen åberopas. Kunskap om barns bästa och barns och ungas möjligheter att framföra synpunkter i frågor som rör dem, bör framhållas som kvalitetskrav. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? 6

Barns bästa Med barns bästa menas att alla barn har lika rätt till trygga uppväxtvillkor samt god och jämlik hälsa. I alla beslut som berör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. För att leva upp till Barnkonventionens intentioner om barns bästa krävs: Kunskap om barns utveckling och behov - barnkompetens Underlag i form av statistik om barns och ungas behov, hälsa och levnadsvillkor Kunskap om bemötande av barn och unga Lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter - barnperspektiv Dessa punkter ska vara vägledande för attityder och arbetssätt inom landstingets verksamheter. Grundläggande förutsättningar för ett barns positiva utveckling Barnet måste bli sedd utifrån den det är med rätt att bestämma över sin egen kropp, sina egna känslor och tankar. Varje barn måste mötas utifrån sina förutsättningar. Barnkompetens Det är viktigt att alla medarbetare får de insikter som krävs för att kunna möta barn i olika åldrar i landstingets verksamheter. Alla medarbetare bör få nödvändig grund- och vidareutbildning i barnkompetens, bemötande och samtal med barn och unga. Det ska finnas kunskap om deras utveckling, likheter och olikheter oavsett kön och bakgrund. Bemötande Bemötandet av barn ska baseras på respekt för individen, men också se barnet kopplat till familj och omgivning eftersom barn är särskilt beroende av stöd från vuxna. Utsatta barn måste särskilt uppmärksammas och ges stöd. I de fall där det är nödvändigt har vi skyldighet enligt Socialtjänstlagen 14 att anmäla ett barn som far illa. Lyhördhet i bemötandet gäller alla barn - även barn som är närstående och besökare. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? Personalen ska ha ögon som ser barn och öron som hör vad de säger. En röst som samtalar med barnet utifrån mognad och händer som är varma. Att inrätta Barnombud är ett sätt att uppmärksamma Barns bästa. Ett förslag på hur en sådan verksamhet kan tillskapas har tagits fram. Se bilaga 3, sidan 15. 7

Barns röst För att kunna utveckla verksamheten ur ett barnperspektiv bör vi ta in barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper. Utifrån ålder och mognad ska de ges möjlighet att lämna synpunkter på vårt arbete. Hänsyn ska tas till både likheter och olikheter i flickors och pojkars åsikter. De ska behandlas med respekt och någon form av återkoppling ska alltid ske. Vid utredningar och beslut som berör barn och ungdomar ska vikten av att ta in deras synpunkter betonas. Vid strukturella förändringar, till exempel en omorganisation av verksamheter som berör barn, ska deras synpunkter tas till vara, bra metoder är fokusgrupper eller medborgardialog. De synpunkter som hämtas in bör användas strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och utformning av verksamheterna som möter barn. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? TIPS! Metoder för att hämta barns och ungdomars synpunkter: Enskilt samtal í mötet med barnet om till exempel behandling. Barnets åsikter dokumenteras och avpersonifieras så att de samlat kan användas för generella förbättringar. Fokusgrupper i vilka en grupp ungdomar samlas för att strukturerat diskutera till exempel kultur, väntrum eller förebyggande hälsovård. Återkoppling till gruppen är viktig. Enkäter kan användas, exempelvis NOBABenkäten, när det för att fånga upp viktiga synpunkter på en viss verksamhet, tillgänglighet med mera. Återkoppling bör ske och ett bra sätt är att visa resultatet med planerade åtgärder på en affisch i väntrummet. Medborgardialog genom att politiker och tjänstemän ordnar sammankomster med kommunens ungdomar, t ex via skolan och enligt deras önskemål. Även här är det viktigt med återkoppling. Barn som medborgare Det är viktigt att se barnen som invånare i länet och brukare av landstinges verksamheter. Detta ska tydligt betonas i landstingets avtal med egna och upphandlade verksamheter. Information riktad till barn och ungdomar ska göras lättillgänglig och ges på ett sätt som de förstår. Barns kunskaper och erfarenheter ska i möjligaste mån tas tillvara. Samverkan med kommuner är i många fall nödvändig så att inte ansvarsgränser förhindrar att barnets bästa sätts i främsta rummet. Vilka goda exempel på samverkan har vi? Miljön ska utformas så att den ur ett barnperspektiv är både fysiskt tillgänglig och trygg. I planeringen av till exempel lokaler ska en trygg, handikappanpassad och barnsäker miljö ingå. 8

Ledningens ansvar Den politiska ledningen ansvarar för att betydelsen av Barnkonventionens tillämpning tydliggörs i strategiska sammanhang och beslut. Tydligast görs det i budget- och utredningsdirektiv. Landstingets tjänstemannaledning ansvarar för att arbetet med Barnkonventionen synliggörs i avtal, budget, utredningsdirektiv, verksamhets-berättelser och bokslut samt för att det följs upp. Arbetet med att förverkliga Barnkonventionen ska ses som en del av verksamheternas kvalitetsarbete. Chefer på alla nivåer har ansvaret för att alla medarbetare får nödvändig kunskap om Barnkonventionen och dess tillämpning. Detta säkerställs genom utbildningar, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. Hur uppfyller ledningen sitt ansvar? Ledningen ansvarar också för att erfarenheter och utvecklingsbehov återförs till den politiska ledningen. 9

Bilagor Barnkonventionen i praktiken Checklista 1 Barn och unga som patient och brukare Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: Barn ska vårdas med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn på sjukhus har rätt att ha en förälder eller närstående hos sig under sjukhusvistelsen. Barn och unga får samma möjlighet till vård på lika villkor oavsett kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning Utveckla former för bemötande och samtal med barn Utveckla former för information till barn och ungdomar både gällande tillgång till sin journal, i utskick och på hemsidor Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga möjlighet att lämna synpunkter på sin behandling. Metoder tillämpas som främjar alla barns hälsa och utveckling, såväl fysisk och psykisk som känslomässig, social och kulturell samt förebygger och skyddar för olika risker. Utveckla metoder utifrån barnperspektivet i arbetet med att möta och stödja asylsökande barn och flyktingbarn samt att ta hand om gömda barn Använda barnperspektivet i arbetet kring mötet med svårt sjuka eller döende barn. Kroniskt sjuka barn och barn som ligger länge på sjukhus bör ges särskilt stöd som inte enbart omfattar medicinskt omhändertagande utan även i övrigt främjar en positiv utveckling. I flertalet av punkterna här ovan krävs samverkan utanför landstinget för att förbättra för barn och ungdomar. Nordisk förening för sjuka barns behov (NO- BAB), har enligt FN.s Barnkonvention utarbetat Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård. NOBAB arbetar för att sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar liksom andra barn skall få goda möjligheter att utvecklas på bästa sätt, även om de drabbats av sjukdom och skada. De bör som andra barn få leka och lära, träffa familj och vänner. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? Barnverksamheterna inom Landstinget i Jönköpings län arbetar enligt NOBAB.s rekommendationer. Se bilaga 2 sidan 14. Nu finns även en checklista Nordisk standard för ungdomars rättigheter vid övergång från barnsjukvård till vuxenvård. Se bilaga 3 sidan 15. 10

Checklista 2 Barn som besökare och närstående Alla verksamheter som möter barn och ungdomar ska: utveckla kunskap om vikten av att se, lyssna och samtala med barn ta tillvara på barns och ungdomars synpunkter på utbud och miljö, till exempel på ungdomsmottagningar och i väntrum utveckla rutiner för att ge besökande barn och ungdomar i egenskap av närstående (eller kamrater) den information och det stöd som behövs. Detta gäller särskilt barn till föräldrar med missbruk och psykiskt funktionshinder. Det är också viktigt att barn och ungdomar inom den somatiska vården ges stöd, särskilt om en förälder är allvarligt sjuk, långtidssjuk eller döende. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? ge begriplig och översatt information till barn och unga vid medicinska konsultationer och i andra kontakter. Checklista 3 För chefer och ledare Ett första steg att förverkliga Barnkonventionen i landstingets verksamheter är att använda Barnkonventionens intentioner i balanserade styrkort och att i verksamhetsplaner skriva in hur detta ska gå till och sätta mer eller mindre detaljerade mätbara mål. Exempel på viktiga målområden. Barn och unga ska känna sig trygga och välkomna i landstingets verksamheter. Tillgängligheten för barn och unga med funktionsnedsättning måste uppmärksammas. Verksamheterna ska särskilt ta hänsyn till utsatta barn liksom barn och unga i utsatta områden. Flickors och pojkars delaktighet och inflytande ska stimuleras och stärkas, detta kan till exempel ske genom fokusgrupper. Former ska utvecklas för hur handlingsplanen för Barnkonventionen kan förverkligas inom en verksamhet. Hur ser fortbildning och löpande uppdatering av Barnkonventionen ut för medarbetarna under verksamhetsåret? Hur fortbildar verksamheten medarbetarna i barnkompetens? Hur fortbildar verksamheten medarbetarna i bemötande av barn och unga? Hur används barnperspektivet i hälsokonsekvensbeskrivningarna? Hur presenteras barnperspektivet i verksamhetsberättelsen? Målen och måluppfyllelsen ska beskrivas. Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? 11

Checklista 4 Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut Barnchecklista inför beslut är ett verktyg för verksamheterna för att se till barnets bästa och bättre leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter. Inför beslut som ska tas i en verksamhet bör man fundera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för några barn och ungdomar. Om det visar sig att beslutet kommer att påverka barn och ungdomar, ska barnchecklistan användas. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? För att kunna svara på frågan behöver vi fundera på vad barnets bästa innebär i vår egen verksamhet. Fokus ska vara på det beslut som ska fattas. När man ska bedöma vad som är ett barns bästa måste barnet själv få tillfälle att uttrycka sina åsikter. Bedömningen ska också grunda sig på konventionens artiklar, samhällets regler, forskning samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmaste omgivning. FN:s Barnrättskommitté rekommenderar att barncheck framförallt görs när man antar eller fastställer exempelvis: Någon form av policy eller riktlinjer inom olika verksamheter. Lagstiftning eller föreskrifter. Årlig budget, såväl på nationell som regional och lokal nivå. Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer i samhället. Om verksamheten redan använder någon form av konsekvensbeskrivning/analys eller checklista som underlag för beslut kan denna ses över och kompletteras med barnchecklista eller en barnkonsekvensanalys. Om inte någon av dessa metoder är tillämplig bör andra modeller övervägas för att få en överblick över hur barns bästa beaktas i beslut. Det är viktigt att den modell man väljer används av både politiker och tjänstemän. Syftet är att få ett barnperspektiv i hur beslut påverkar barn och unga. Barnchecklista inför beslut. Se bilaga 1 sidan 13. Hälsobokslut Ett barnbokslut bör göras i samband med årsbokslutet som anger hur mycket av arbetet som har varit riktat till barn och i vilka åldrar. Hur är tillgängligheten kopplad till utbudet? I vilken utsträckning har barn och unga haft möjlighet att ge synpunkter på verksamheten? Respektive verksamhet bör välja indikatorer ur ett barnperspektiv. För hälsokonsekvensanalyser och hälsobokslut behövs hälsoindikatorer för barn och unga för att beskriva deras situation och levnadsvillkor. Hur gynnar verksamhetens beslut barn och unga? 12

Barnchecklista inför beslut Ärende........ Datum... Kommer beslutet att beröra barn / ungdomar nu eller i framtiden direkt eller indirekt? Nej Ja Om ja, fyll i följande barnchecklista inför beslutet: 1. Vilka barn/ungdomar berörs av detta beslut? 2. Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Nej Ja På vilket sätt? Vad blev resultatet? 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl a kön, sexuell läggning, etniskt ursprung, hälsa, funktionsnedsättning, tro eller social ställning Nej Ja På vilket sätt? 4. Innebär beslutet att en rättvis/rimlig del av verksamhetens resurser går till berörda barn och ungdomar? Nej Ja På vilket sätt? 5. Innebär beslutet att berörda barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Nej Ja På vilket sätt? Om svaret på någon av dessa fem frågor blir nej, försök formulera varför beslutet inte gått i linje med FN:s barnkonvention 13

14

Nordisk standard för ungdomars rättigheter vid övergång från barnsjukvård till vuxensjukvård 1. Kontinuitet Ungdomar, som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning behöver fortsatt vård, har rätt till kontinuitet i hälsooch sjukvården. 2. Förberedelse Ungdomar har rätt att i god tid aktivt delta i förberedelser vid övergång till vuxensjukvård. 3. Information Ungdomar har rätt till information om vad de förändringar innebär som övergång till vuxensjukvård medför. 4. Medbestämmande Ungdomar har rätt att medverka i alla beslut som fattas vad gäller övergång till vuxensjukvård. 5. Respekt och integritet Ungdomars integritet ska respekteras i samband med övergång till vuxensjukvård. 6. Kvalificerad personal Personal som övertar vård och behandling av ungdomar ska ha utbildning och kompetens för detta. 15

Barnombud - en uppdragsbeskrivning SYFTE Syftet är att FN:s konvention om barnets rättigheter blir åskådliggjord och att barnets bästa ständigt finns som ett medvetet perspektiv i alla landstingets verksamheter genom att införa barnombud i landstingets samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn och ungdomar utifrån perspektivet barn som patient, barn som närstående och barn som medborgare. UPPDRAG Barnombud i Landstinget i Jönköpings län En metod i arbetet med att införliva Barnkonventionen är att verksamheterna utser barnombud. Barnombuden kan i sin ordinarie verksamhet informera och vidareutbilda den egna verksamheten och bidra till att barnkonventionens tillämpning blir ett aktivt och levande verktyg. Barnombud verkar i samverkan med den egna verksamhetens ledning för att få till stånd ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens i verksamheten på kort och på lång sikt. Ett barnombud avses att finnas i samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn och ungdomar; barn som patient, barn som närstående eller barn som medborgare. Barnombud utses av den egna verksamhetens ledning och verkar på dess mandat. Uppdraget fodrar tid att delta i utbildning och tid att initiera diskussioner och förslag i den egna verksamheten. Barnombud i arbetet Barnombud kan i sitt ordinarie arbete tillsammans med övrig personal arbeta med barnperspektivet i den egna verksamheten med att: -Uppmärksamma barns och ungdomars behov. -Arbeta praktiskt med förbättringar så att barn och ungdomar som patienter, anhöriga eller genom annan kontakt berörs av verksamheten, får ett bra omhändertagande, god tillgänglighet, åldersanpassad information mm. -Fungera som stöd när misstanke om att barn missbehandlas och förmedla vart man vänder sig. -Särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnet har en förälder som har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars föräldrar plötsligt dör. -Informera och fortbilda den egna verksamheten och bidra till att Barnkonventionens tillämpning blir ett aktivt och levande verktyg. -Delta i gemensamt nätverk för utbildning och utbyte av erfarenheter. Exempel kan vara falldiskussioner, uppföljningar, översyn av barnväntrum, diskussioner om hur vi tar hand om barn som närstående. 16

MÅL Övergripande mål: Att barnombuden i samverkan med den egna verksamhetens ledning verkar för att få till stånd ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens i verksamheten på kort och på lång sikt. Delmål: - Att barnombud utses i verksamheterna. - Att barnombud erbjuds utbildningsinsatser, erfarenhetsutbyte och annat stöd. - Att barnombuden får möjlighet att initiera förbättringsarbetet i den egna verksamheten och tid för att delta i utbildning. Utbildning En utbildningsdag erbjuds för nya barnombud om barnets rättigheter, barnperspektiv och dess tillämpningsmöjligheter. Utbildningen syftar till att sprida kunskap om konventionen och verksamhetsuppdraget, för att sedan sprida och bevaka budskapet inom den egna verksamheten. En uppföljningsdag ska erbjudas återkommande för barnombud i länet för dialog och fortbildning. Även fortsatta möjligheter till stöd i form av material, information, rådgivning och erfarenhetsutbyte ska erbjudas. ORGANISATION Barnombud i verksamheterna. Barnkonventionssamordnaren stödjer verksamheterna vid införandet av barnpiloter med utbildningsinsatser, material, information och erfarenhetsutbyte. UPPFÖLJNING Uppföljning kommer att ske löpande. Införandet av barnombud i landstinget är en del i arbetet med implementeringen av Barnkonventionen. BAKGRUND Den Nationella strategin År 1999 godkände riksdagen regeringens förslag till en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182). Strategin innebär att kunskap och medvetenhet om barnkonventionen ska öka och att ett barnperspektiv ska byggas in i allt beslutsfattande. 17

Den nya Barnpolitiken För att ta till vara och stärka barns rättigheter och intressen beslutade regeringen i mars 2008 om ett förstärkt strategiskt arbete med att genomföra barnkonventionen. Barnpolitiken en politik för barnets rättigheter, syftar till att genomföra de rättigheter som varje barn har enligt FN:s barnkonvention. Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra alla politikområden och verksamheter där barn är berörda. Det betyder att beslutsfattare och andra som arbetar med frågor som rör barn ska ta hänsyn till de mänskliga rättigheter varje flicka och pojke upp till 18 år har. Barn ska ses som kompetenta individer, respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. De ska ges möjligheter till en trygg uppväxt, och kunna utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Beakta barns behov av information, råd och stöd Barn i utsatta situationer är redan ett ansvar för bl.a. hälso- och sjukvården. Ett förtydligande infördes från och med 1januari 2010 med nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Genom bestämmelserna åläggs hälso- och sjukvården samt hälso- och sjukvårdspersonalen en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. Skyldighet att beakta barnets behov inträder när barnet har en förälder som har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars föräldrar plötsligt dör. Bestämmelsernas syfte är att med ett tydligt barnperspektiv skydda och stärka barn i situationer som upplevs hota barnens säkerhet och trygghet och bör ses som ett komplement till den anmälningsskyldigheten som föreskrivs i Socialtjänstlagen. Landstinget i Jönköpings län I Landstingets budget- och flerårsplan 2008-2011 stadgas att barnkonventionen ska införlivas i alla landstingsfinansierade verksamheter. En handlingsplan för barn och unga har tagits fram som ett övergripande dokument för detta arbete. Exempel från Landstinget Sörmland Sedan år 2000 pågår arbetet i Landstinget Sörmland med att införliva ett aktivt barnrättsperspektiv i landstingets verksamheter och i beslutsprocesser. Syftet är att förverkliga barns och ungas rättigheter i verksamheterna och anlägga ett barnperspektiv på alla åtgärder och beslut i Landstinget Sörmland. Uppdraget är av koncernövergripande karaktär och ansvaret vilar främst på beslutande politiker samt förvaltnings- och verksamhets/enhetschefer. Samtliga landstingets förvaltningar och verksamheter berörs. Som stöd för verksamheternas ansvar och arbete ska alla förvaltningar och verksamheter utbilda barnombud. Vid uppföljning uppger barnombud att arbetet ska medföra att verksamheterna är mer observanta på barns behov, att omhändertagandet ska bli mer professionellt och bemötandet och respekten för barn ska bli bättre. Ansvarig strateg sammanfattar att förändringar för barnen som uppmärksammats är att barnperspektivet stärkts i verksamheterna vilket lett till nya förhållningssätt till barn. Vissa verksamheter har givit barn möjlighet till inflytande och några verksamheter har förbättrat samverkan vilket gynnat barn i kontakten med till exempel hälso- och sjukvården. Den politiska medvetenheten har också ökat. 18

Ytterligare information Behov/förslag inför fortsatt implementering 1. Alla medarbetare bör få nödvändig grund- och vidareutbildning i barnkompetens, bemötande och samtal med barn och unga. Det ska finnas kunskap om deras utveckling, likheter och olikheter oavsett kön och bakgrund. Vid nyanställning och återkommande utbildningar, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. 2. Utbilda Barnombud 3. Inför politiska beslut 4. Hur ta in barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper. Utifrån ålder och mognad ska de ges möjlighet att lämna synpunkter på vårt arbete. 5. Arbetet med att förverkliga Barnkonventionen - en del av verksamheternas kvalitetsarbete. Uppföljning - Hur mäter vi genomslag? 6. Beakta Barnkonventionen vid upphandlingar och avtal Styrgrupp Linda Frank, 036-32 40 94 Göran Oldaeus, 036-32 22 11 Mats Petersson, 036-32 50 20 Ewa Bergman-Blom, 0381-35 794 Elisabeth Muhic, 0370-69 82 60 Ann Grännö Alm, 036-32 35 47 Carin Oldin, 036-32 41 78 Jörgen Lindvall, 036-32 45 25 Vill du veta mer om Barnkonventionen? www.barnombudsmannen.se www.unicef.se/barnkonventionen www.raddabarnen.se www.nobab.se Litteratur Englundh, Elizabeth (2008). Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande. Stockholms universitet. Söderbäck Maja, red. (2010). Barns och Ungas rätt i vården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 19