1 (9) Vår handläggare Helene Björkqvist, förvaltningschef Ert datum Er beteckning Yttrande över motion om att alla elever ska klara behörighet till gymnasieskolan senast år 2020 Bakgrund Johan Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om att alla elever ska klars behörighet till gymnasiet senast år 2020. Kommunfullmäktige har överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Bildningsförvaltningens yttrande Bildningsförvaltningen instämmer i motionens skrivning om att det är viktigt att ungdomar får förutsättningar att klara skolan och att de senare i livet får ett arbete. Den nedåtgående trenden av sjunkande betygsresultat i Katrineholms grundskola har vänt och visar på en försiktig förbättring. Katrineholms gymnasieskola har under de tre senaste åren redovisat betygsresultat som är bland de främsta i nationell jämförelse. Att alla elever ska klara målen är ett tydligt statligt uppdrag och i den nyligen antagna kommunplanen anges som övergripande mål att fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasiet. I bildningsnämndens budget 2015- beskrivs en del av det arbete och insatser som görs från förskola till gymnasium för att förbättra resultaten och det finns också en beskrivning av de förutsättningar som förvaltningen har, se nedan. Utdrag från bildningsnämndens övergripande plan med budget 2015: Förutsättningar och verksamhetsförändringar Inledning Målsättningen under perioden är att öka flickors och pojkars förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra måluppfyllelsen i grundskola och gymnasieskola. Elevernas betygsresultat och meritvärdena i årskurs 9 har under tidigare år försämrats i förhållande till riket och även resultaten på de nationella proven. Resultaten som presenterats för våren 2014 visar dock på ett trendbrott då både behörigheten till gymnasiet ökande med drygt fem procent och betygsnittet, meritvärdet, ökade med
2 (9) drygt 14 poäng samt andelen godkända nationella prov i både år 3, 6 och 9 ökade. Den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan är fortfarande bekymmersam, varför fortsatt fokusering på framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete bör utvecklas. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen. I nämndens och förvaltningens analys framkommer inte en isolerad orsak till att resultaten, utan flera. Det finns ett starkt samband mellan elevgruppers socioekonomiska bakgrund och dess förutsättningar att lyckas i skolan. Statistik visar på att Katrineholm jämfört med riket har en hög andel barn och ungdomar som är födda utomlands (11% i Katrineholm jämfört med 8% i riket 2013), Katrineholm har också en hög andel barn och ungdomar vars föräldrar har en låg utbildningsnivå (11% i Katrineholm jämfört med 6% i riket 2012) och även en hög andel barn och ungdomar lever i ekonomiskt utsatta familjer (18% i Katrineholm jämfört med 11% i riket 2012). Bildningsnämndens resursfördelningssystem tar hänsyn till detta och det innebär att de ekonomiska resurserna styrs till de områden som har störst behov. Detta är också ett krav som med stor sannolikhet kommer att skrivas in i skollagen från och med första juli 2014. Den nya skrivningen pekar också på resursfördelning på individnivå Rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Katrineholm lägger, vid en jämförelse av kostnader gentemot andra kommuner, något mer resurser än riket på sina elever i grundskola inkl. förskoleklass. En bedömning bör ändå göras om kommunens resurstilldelning överensstämmer med de parametrar som lyfts fram ovan som starka påverkansfaktorer för skolresultat samt om kommunens resurstilldelning möjliggör likvärdigheten inom utbildningen. Detta för att säkerställa fortsatt positiv utveckling. Andelen utrikes födda elever har ökat under de senaste åren och många av de barn och elever som kommer nyinflyttade från andra länder behöver längre tid att nå målen. För att förstärka och ge dessa elever möjlighet att nå sina mål har bildningsförvaltningen under 2014 arbeta för att kunna förstärka modersmålsstödet i förskolan, att stärka modersmålsundervisningen och att migrationsverkets bidrag fördelas över fler år för att även förstärka kring nyanländas skolgång efter tiden på interkulturella enheten. Detta har bland annat möjliggjorts via medel från den Integrationsfond som inrättats i kommunen. Bildningsförvaltningen ser behov av en översyn av den resursfördelning som ligger till grund för budgettilldelningen till nämnden då andelen barn och elever med annat modersmål ökar och nuvarande resursfördelningsmodell inte tar hänsyn till denna faktor. Barn och elever som kommer nyanlända från andra länder bör räknas som nyanlända de första fyra terminerna eftersom de under introduktionstiden kräver mer resurser än andra barn och elever. Dessa resursbehov kan idag inte täckas av den del av schablonersättningen som tillfaller bildningsförvaltningen. Skolpengen till grundskolan skulle behöva höjas för att minska klasstorlekarna och för att kunna öka personaltätheten kring de nyanlända eleverna även efter att de lämnat interkulturella enheten.
3 (9) Utveckling och kvalitet Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem, Qualis, implementerades i alla verksamheter inom bildningsnämndens ansvarsområde under läsåret 12/13. Qualis är ett effektivt och systematiskt kvalitetsarbete, ett sammanhållet system som via verksamheten hela vägen till nämnden bidrar till att kommunicera vision, mål och resultat. Syftet är att skapa en gemensam bild för ledning och medarbetare av styrkor och förbättringsområden i verksamhetens samt ge en struktur åt fortsatt kvalitetsarbete. Ett effektivt och systematiskt förbättringsarbete, med ett gemensamt språk och fokusering på säkring och utveckling av verksamhetens processer, utvecklar hållbar kvalitet över tid. Inom statsbidraget för maxtaxa finns möjlighet att söka bidrag till kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola och fritidshem. Tidigare har bidraget endast använts till kompensation vad gäller personalresurser, vilket utslaget per avdelning inte blev helt märkbart. Under läsåret 14/15 kommer fyra utvecklingsledare inom förskolan (á 40%) och fyra utvecklingsledare inom fritidshemmen (á 20%) att ges uppdraget som utvecklingsledare. Uppdraget innebär att vara ett stöd till förskolechefer/rektorer och medarbetare i det systematiska kvalitetsarbetet genom att utveckla, utvärdera, planera, handleda, följa upp och redovisa kvalitetsarbetet inom förskolan och fritidshemmet samt planera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Tankar kring en mer utvecklad utvecklingsorganisation finns där fas ett innebär identifiering av samtliga utvecklingsinsatser/-projekt på alla nivåer inom organisationen. Fyra utsedda processledare kommer under läsåret 14/15 genomlysa samtliga verksamheter och sammanställa en samlad bild i en nulägesbeskrivning utifrån EU:s åtta kompetenser (kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda, kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer) kopplade till läroplanernas fem centrala förmågor (analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga). Utvecklingsorganisationens form och innehåll kommer, efter färdigställd nulägesanalys, att tas fram tillsammans med chefer, medarbetare, förvaltning och politik. En ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske, bland annat genom forskningsprojekt, övningsskolor inom förskolan och learning study. De senaste åren har flera insatser gjorts för att öka användningen av digitala lärverktyg i kommunens skolor. En gemensam lärplattform, Lärknuten (tidigare Ping Pong) från förskola till gymnasieskola har införts som kommer att innefatta både dialog mellan lärare, mellan lärare och föräldrar samt lärare och elever dessutom kommer en del myndighetsutövningen att ske via plattformen. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket i förskolor och skolor fortsätter för att tillmötesgå krav på bättre åtkomst och idag har alla skolor och i stort sett alla förskolor tillgång till trådlöst nätverk.
4 (9) En omfattande satsning på modern teknik i grundskolan är helt avgörande för att pedagogerna ska ha möjlighet att nå läroplanens intentioner och krav. I den nya läroplanen för grundskolan nämns digitala verktyg inte mindre än 42 gånger och i kontext, som anger att de ska användas i syfte att nå målen. I nuläget har skolorna tillgång till teknik i begränsad omfattning och den fungerar inte alltid utifrån skolornas behov. För elever i behov av särskild uppmärksamhet fungerar det dock, eftersom dessa elever ofta har egna verktyg. Under 2015 behövs en breddsatsning på digitala verktyg där eleverna lätt kan söka information och komma åt lärplattformen för att arbeta och kommunicera med sina lärare. Även pedagogerna behöver under 2015 nya digitala verktyg för att kunna utföra sitt uppdrag. Dessa satsningar måste kombineras med utbildning för skolornas medarbetare och personalresurser för detta ändamål finns men kan i dagsläget inte utnyttjas. Idag finns möjligheter för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat från årskurs 1 till och med årskurs 9 att ingå i särskilda undervisningsgrupper som är inriktade till elever med stort behov av särskilt stöd och individuellt anpassade utbildningsmiljöer. Översyn och planering pågår kring att kunna erbjuda motsvarande anpassade undervisning inom ramen för gymnasieskolans program. Parallellt pågår ett gemensamt arbete mellan bildningsförvaltningen, socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen att se över behov och föreslå ett optimalt utnyttjande av kommunens samlade resurser och kompetens i stödet till barn med olika typer av svårigheter och funktionsnedsättningar, både när det gäller skola och boende. Elevhälsan har sedan 2013 ansökt och blivit beviljade statsbidrag för förstärkning av elevhälsan. Statsbidrag har erhållits för att utveckla arbetet med grupprocesser, läsoch skrivutveckling, Skolfam (utvecklingsprojekt i samarbete med socialförvaltningen kring familjehemsplacerade barn och ungdomar) samt en extra skolsköterska för att förstärka arbetet med vaccinationer för nyanlända barn och ungdomar. Projektet kring utveckling av diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsinsatser pågår. Det är ett samarbete mellan Landstinget Sörmland och kommunerna i Sörmland. Målsättningen är att upptäcka barn med neuropsykiatrisk problematik i ett tidigare skede för att kunna minska lidande och kunna ge rätt insatser i rätt tid. Vid diagnos inom autismspektra får barnen behandlingsinsatser på habiliteringen i samarbete med förskola och föräldrar. Finansiering av projektet är ej klarlagd. Bildningsförvaltningen har under ett par läsårs tid arbetat med att, via egna satsningar och statsbidrag bygga upp ett så kallat KomTek, med en heltidsanställd pedagog. Syftet är att främja intresset för naturvetenskap och teknik. Sedan tidigare har för- och grundskolorna även ett uppskattat samarbete med föreningen Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). Från och med hösten 2014 deltar förvaltningen i Skolverkets satsning på så kallade NT-utvecklare. Dessa, av förvaltningen utsedda medarbetare
5 (9) har i uppdrag av verka för god pedagogisk utveckling inom naturvetenskap och teknik. Katrineholm har två platser. Dessa tjänster samordnas nu med KomTek och efter en gedigen sju dagars utbildning i Skolverkets regi kommer detta arbetslag att kunna bidra till en positiv utveckling inom de aktuella ämnena. Från och med hösten 2014 har studie- och yrkesvägledningen för grund- och gymnasieskolan samordnats under en rektor. Syftet är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier. Personal Från och med 1 juli 2015 krävs det behörighet i samtliga ämnen som läraren betygsätter samt legitimation. Det betyder att om en lärare från och med den 1 juli 2015 inte uppfyller dessa krav så kan läraren fortsätta att undervisa men inte självständigt ansvara för undervisningen och besluta om betyg i det aktuella ämnet eller årskursen. I sådana fall ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan lärarna inte enas, har den legitimerade läraren, under förutsättning att hon/han är behörig att undervisa i det ämne eller den årskursen som betyget avser, företräde att fatta det slutliga beslutet om ett betyg. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn. Konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Utmaningarna är särskilt stora på de mindre skolorna. Förskola/pedagogisk omsorg Den omfattande satsning på förskolan som påbörjats under planperioden kommer att fortsätta 2015. Förskolan byggs ut med tio nya avdelningar under 2015. Barnantalet i förskolan beräknas öka med 192 barn fram till 2017. Utbyggnaden görs för att möta ett ökat behov av flera förskoleplatser. Behovet av förskoleplatser ökar ständigt i tätorten medan det är relativt konstant på landsbygden. För att kunna minska barngruppernas storlek och öka personaltätheten i förskolan räcker det dock inte med att bygga fler förskoleavdelningar utan barnpengen för barnen i förskolan behöver höjas. Ett omfattande utvecklingsarbete med "pedagogisk dokumentation" genomförs för närvarande och kommer att följas av en satsning på att höja kvaliteten på utvecklingssamtalen. I förskolans reviderade läroplan ställs högre krav på att man ska kunna följa varje barns utveckling. Vidare ska barns möjlighet till inflytande tillvaratas. En kompetensutvecklingssatsning pågår inom förskolan, bland annat i samarbete med Reggio Emiliainstitutet, för att möjliggöra inspiration av olika pedagogiska inriktningar. Kulturskolan strävar efter att utveckla sin verksamhet för att kunna möta och stimulera barns tidiga kulturintresse och samtidigt ökas förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang. Under 2015 planeras för ett in- och utcheckningssystem på förskola och fritidshem. Dessa system går i andra kommuner under beteckningen nuddisar. Syftet är att bättre kunna överblicka beläggningen under verksamhetsårets alla veckor.
6 (9) I oktober varje år ska nationell statistik levereras och i nuläget måste all denna registrering ske manuellt på enheterna och sedan sammanställas på förvaltningen, varför detta även kommer att vara tidsbesparande. Förskoleklass, grundskola och fritidshem Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för alla elever. Bildningsförvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda digitala verktyg som stöd i denna process enligt aktuell forskning. Detta är bara en metod att använda för läs- och skrivutveckling och det finns många fler metoder som har stöd i forskning. Pedagogerna behöver ha både bred och djup kunskap för att kunna tillgodose alla elevers behov och då behövs flera metoder och infallsvinklar. Under hösten 2014 kommer språkutvecklaren även att starta ett arbete kring språkutvecklande arbetssätt för pedagoger i år 7-9. Elevhälsan utgör ett viktigt stöd för verksamheten för att insatser ska komma igång tidigt. Elevhälsans förebyggande arbete i form av utbildning har varit framgångsrik och kommer att fortsätta. Dock måste resurser tillsättas för att snabbare kunna utreda elever, där skolorna inte har tillräcklig information för att kunna sätta in adekvata åtgärder. I synnerhet elever med annat modersmål än svenska kan vara svåra för skolorna att bedöma utan gedigen utredning. Elever mottagna i Särskolan kan, om inlärningssvårigheterna inte är så omfattande integreras i grundskolan. I de fall detta sker finns för personal tillgång till viss handledning från Särskolan. Efterfrågan på plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och från och med 2014 tilldelas även denna verksamhet en skolpeng baserad på antal elever. Andelen elever som är folkbokförda i Katrineholms kommun och inskrivna i grundsärskolan i relation till samtliga elever i år 1-9 som är folkbokförda i Katrineholm är drygt 2%, detta är mer än dubbelt så högt som snittet i Sverige som är drygt 1%. Antalet barn i grundsärskolan är svårt att beräkna, dock har antalet elever ökat de sista åren och beräknas fortsätta öka. I vårpropositionen 2014 lyfts införandet av en tioårig grundskola inklusive förlängd skolplikt med ett år fram. Rent praktiskt skulle detta innebära att förskoleklass också omfattas av skolplikten. Störst effekt skulle detta få för särskolan som idag enbart har undervisning från år 1. De barn som idag är i förskoleklassåldern går oftast kvar ett år extra i förskolan och flyttas sedan upp till grundsärskolan då de börjar år 1. En tioårig grundskola ställer stora krav på att habiliteringen slutför sina utredningar i ett tidigare skede för att eleverna ska vara utredda och klara redan till starten av förskoleklass. Skulle eleverna bli utredda i ett tidigare skede och förskoleklass skulle startas på grundsärskolan skulle detta innebära att 5-10 elever fler än idag på grundsärskolan men samtidigt färre barn i förskolan. Detta medför kostnader i form av personal men det ställer också krav på mera lokaler.
7 (9) Satsningar på matematik fortsätter genom Matematiklyftet och SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015. För alla elever i år 7-9 och i gymnasieskolan finns dessutom Matte-coach på nätet som stöd. Samverkan sker mellan kulturskolan och interkulturella enheten i syfte att hitta former för att genom olika kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Kulturskolan samordnar kommunens projekt inom Skapande skola som är en satsning via statens kulturråd som syftar till att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheten till eget skapande ökar. Därigenom och genom annat samarbete med grundskolans ordinarie verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama media och musik. Kulturskolan utvecklar sin verksamhet för att i allt större utsträckning bidra till måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. I samarbete med elevhälsan erbjuder Kulturskolan undervisning i musik och andra kulturämnen i syfte att erbjuda alternativa verktyg för att stärka elevens hela skolsituation. Under 2014 har förvaltningen satsat på påsklovsskola och kvällsskola för år 9 samt sommarskola för år 6-8 med fokus på matematik, svenska och engelska i kombination med estetiska lärprocesser. Detta arbeta kommer att utvärderas för att sedan fortsätta att utvecklas under 2015. Gymnasieskola Katrineholms gymnasieskolor har genomgått en stor strukturförändring utifrån ett sjunkande elevantal precis som övriga landet. Gruppstorlekarna varierar utifrån program och ämne. Bildningsförvaltningen har fått i uppdrag att göra en genomlysning av gymnasieskolan i Katrineholm inför framtiden. Arbetet beräknas utmynna i ett första förslag i slutet av 2014. Målet med genomlysningen är att Katrineholms gymnasieskola ska vara ett attraktivt utbildningsalternativ, anpassat till antalet ungdomar i regionen och till samhällets behov av kompetens. Under hösten 2014 får gymnasieskolan besked om den ansökta spetsutbildningen inom Estetiska programmet, med inriktning mot animation och 3D. Funderingar finns även kring att se över strukturen för industriprogrammet för att bättre möta elevernas och arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft inom industrin. Under läsåret 2014/15 erbjuds industriprogrammet som Lärlingsutbildning. Gymnasiesärskolan har beviljade bidrag för fortsatt utbyte med utbildningssamordnare i Kina och kommer att intensifiera det internationella samarbetet. Katrineholms kommun har till Regionförbundet Sörmland anmält intresse för medverkan i Plug-in. Plug-in arbetar med nya metoder som ska få ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan.
8 (9) Samverkan Parallellt med samverkan kring skolbiblioteken sker projekt "Lust att läsa - läslyftet". Syftet med projektet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Läskunnigheten bedöms enligt läsningens fem dimensioner: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. Varje elevs läsutveckling synliggörs genom att läraren kartlägger och på ett schema markerar elevens framsteg. Ett stärkt samarbete mellan barnbibliotekarier, förskolepedagoger och kulturskolan möjliggör ett ännu bättre språkutvecklande arbete bland barnen i förskolan. Folkbibliotekets roll i läslyftet går via fokus på barn i förskoleåldrarna och satsning på barns fritidsläsning. Under 2014 har "Gummi-Lisa" startats. "Gummi- Lisa" är en fortsättning på KONSTiga djur som också var en del av läslyftet. Gummi- Lisa drivs och finansieras av bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen i Katrineholms kommun. I detta samarbete mellan bibliotek och förskola kommer närläsning av bilderboken Gummi-Lisa hittar hem att stå i fokus. Målgruppen den här gången är 1-3 åringarna. Parallellt med detta kommer bildningsförvaltningens språkutvecklare och lektor att erbjuda en kurs om "Litteraturläsning i förskolan" för förskolans pedagoger. Kursen löper över samma tid som projektet och kan ses som en fördjupning av temat litteraturförmedling till små barn. Det är av största vikt att på olika sätt starta det språkutvecklande och lässtimulerande arbetet tidigt. Samstämmig forskning visar att familjehemsplacerade barn oftare än andra barn underpresterar i skolan, trots att deras begåvningsresurser i genomsnitt är normala. Vidare har barnen som grupp en högre risk för sociala problem och psykisk ohälsa, jämfört med barn som inte är familjehemsplacerade. Bildningsnämnden och socialnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Samverkansprojektet SkolFam påbörjades årsskiftet 13/14 och beräknas pågå under tre år. SkolFam är en metod för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång. Arbetet bygger på att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och och skolan, samt att öka stödet till familjehemmet och barnen. SkolFam är ett nationellt satsning som följs av forskare och som genom tidigare utvärderingar visar på lovande resultat. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder med avsikt att möjliggöra fullföljande av varje placerat barns skolgång. I samverkan med Viadidakt sker ett arbete för de ungomar som av någon anledning väljer att avsluta sin gymnasieutbildning i förtid, Ungdomstorget. Målet med verksamheten är att få elever som hoppat av skolan att återuppta och slutföra sina gymnasiestudier. Skollunchen ska ges förutsättningar att vara en av dagens höjdpunkter. Eleverna ska kunna känna matglädje och må bra av maten. Måltiderna i skolan ger alla elever möjlighet till bra matvanor och är en viktig del av folkhälsoarbetet. Elever som äter skollunch har bättre förutsättningar att lära och genom att integrera måltiden i verksamheten kan den bland annat användas som ett pedagogiskt verktyg. Planering kring ett samverkansprojekt mellan bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen gällande matematik och mat har påbörjats. Arbetet syftar till att förbättra kostvanor och studieresultat för grundskoleelever.
9 (9) En mindre studie kommer att genomföras på år 8 på Södra skolan, resultaten för dessa elever kommer att jämföras med år 8 på Tallåsskolan som inte ingår i studien. Informationsansvar Från och med första januari 2015 föreslås ett förtydligande och namnbyte av det så kallade informationsansvaret till aktivitetsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar. Syftet med denna förändring är att kommunerna måste bli bättre på att identifiera de unga och snabbt nå fram med erbjudande om stöd. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen på ett tydligare sätt än tidigare ska vara aktiv i att söka upp de ungdomar (som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år) som är utanför gymnasieskolan och erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder. De åtgärder som erbjuds ska i första hand motivera till utbildning. Utredningen föreslår också bättre anpassade statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder för de ungdomar som omfattas av kommunens ansvar. Utbudet av insatser för de allra yngsta ungdomarna, 16-17-åringarna, behöver breddas. De allra yngsta föreslås också få ersättning för att delta i arbetsmarknadspolitiska program; åldern för att få utvecklingsersättning ska sänkas från 18 till 16 år. Genom ekonomiska incitament anser utredningen att aktivitet bör premieras framför inaktivitet. Kommunerna föreslås få nya uppgifter att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Dessutom föreslås att huvudmän för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor snarast ska meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Kommunerna kommer att tillföras 5 mnkr via den kommunalekonomiska utjämningen för detta ändamål hösten 2014 (prop 2013/14:1). För Katrineholms del handlar detta om cirka 20 tkr. Under 2015 kommer anslaget att höjas till 10 mnkr. Ärendets handling Motion om att alla elever ska klar behörighet till gymnasieskolan senast år 2020 Helene Björkqvist förvaltningschef