TerapiTips NR 4 2010 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D Trevlig sommar önskar Läkemedelskommittén! I DETTA NUMMER Melatonin SIDAN 3 Läkemedelskommittén - Vad gör den? SIDAN 4-5 Skillnad i förskrivningen av psykofarmaka till män och kvinnor i Sörmland? SIDAN 6-7 Förskrivning av gynekologiska och urologiska preparat i Sörmland 2008-2009 SIDAN 8-9 Kommentar till SBU-rapport om Restless legs och behandling med dopaminerga medel SIDAN 10 Aktuella utbildningar och evenemang: och evenemang: Läkemedelskommittén har arbetat fram en ELLSA-utbildning angående Rapportering av läkemedelsbiverkningar för sjuksköterskor. Denna kan även vara interessant för läkare. Den tar ca 50 minuter. Om du vill genomföra utbildningen så gå in på ellsa.dll.se Mellansvenskt Läkemedelsforum 2-3 februari 2011
SIDAN 3 NR 4 2010 Melatonin Melatonin bildas i corpus pineale från bland annat serotonin via tryptofan. Halten av melatonin i blodet ökar när det blir mörkt och minskar när det blir ljust. De högsta halterna uppmäts på natten. Melatonin anses viktigt för dygnsrytmen. Melatoninreceptor M1 återfinns i hypothalamus, nucleus suprachiasmaticus och hypofysen. M2 receptorn i retina. Melatonin blev populärt som sömnmedel i USA där det under 1990 talet var ett av de mest sålda naturläkemedlen. I Sverige tillverkade Apoteket under en period på 1990 talet melatonin som kunde förskrivas på licens. Biverkningarna var milda men bra studier saknades. I USA klassades Melatonin som ett naturläkemedel. Då blev det också ointressant för läkemedelsindustrin eftersom det inte var möjligt att patentera ett kroppseget hormon. Sömnproblem är mycket vanliga hos barn och ungdomar med neuropsykiatriska störningar. Den gängse behandlingen med fentiazinderivat (Theralen och Lergigan) fungerar ofta dåligt och ger trötthet dagen efter. Melatonin började på 1990 talet användas som ett alternativ till andra tyngre läkemedel. Blinda barns sömn kunde normaliseras. Autistiska barn med stora sömnproblem hade ofta nytta av melatonin i en dos på 2-5 mg till natten. Bättre sömnkvalitet och ingen trötthet dagen efter. Biverkningarna var få. Dock saknades bra dokumentation och Läkemedelsverket krävde licens för förskrivning. 2007 släpptes Circadin en slow releaseberedning av melatonin med indikationen lättare sömnrubbning hos äldre personer 55+. Slowrealese beredningen hade vi från barnläkarhåll önskat få förskriva på licens tidigare men fått avslag från Läkemedelsverket. Nu var det möjligt att förskriva melatonin utan licensförfarande. Circadin fungerade i många fall bra men en del barn och ungdomar ville fortsätta med Melatonin. Självklart ska vi grunda våra åtgärder på erfarenhet och beprövad praxis, helst ska det vara evidensbaserat. När melatonin i USA klassades som naturläkemedel minskade intresset från läkemedelsindustrin. Erfarenheterna av användningen på barn och ungdomar med autism är omfattande och positiva. Få barn uppvisar biverkningar. Behandlingen pågår ofta under lång tid. Aktuella studier stärker också denna uppfattning. I USA hittar man Melatonin i varje välsorterad mataffär på hyllan för vitaminer och kosttillskott. En burk med 100 st 3 mg tabl kostar mellan 10-15 dollar dvs en kostnad på drygt 1 krona /st. Med licensförskrivning blir Melatonin också rabattberättigat. Circadin anses inte rabattberättigat. Livsstilspreparat med indikationen insomni hos äldre, 55+. Priset är 163 kronor för 21 tabletter à 2 mg motsvarande 7,70 kr/st. I dessa tider har flera föräldrar valt att beställa melatonin via nätet och det anges ha fungerat till ett annat pris än apotekets. Positivt är att landtingets läkemedelskommitté i Meddelandeblad 4 2010 givit anvisningar till subvention av läkemedel utanför förmånen, om det gäller synnerligen angelägna medicinska behov, behandlingsalternativ saknas och användningen bedöms kostnadseffektiv. Koden som ska anges på receptet är U, faktureras DLL. Anders Wallin Överläkare Barn-och ungdomshabilitering Bendz LM, Scates AC. Melatonin treatment for insomnia in pediatric patients with attention-deficit/ hyperactivity disorder. Ann Pharmacother. 2010 Jan;44(1):185-91. Epub 2009 Dec 22 Hoebert M, van der Heijden KB, van Geijlswijk IM, Smits MG. Long-term follow-up of melatonin treatment in children with ADHD and chronic sleep onset insomnia. J Pineal Res. 2009 Aug;47(1):1-7. Epub 2009 May 27
NR 4 2010 SIDAN 4 Läkemedelskommittén vad gör den? Inom alla landsting finns sedan 1997, enligt lag, en läkemedelskommitté eller läkemedelsenhet. Uppdrag I vårt landsting jobbar Läkemedelskommittén på uppdrag av landstingsstyrelsen. Läkemedelskommittén ska arbeta för en evidensbaserad och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i länet, både i verksamheter inom landstinget och med privata vårdgivare. Under senare år har även tillkommit uppdrag att värdera läkemedel ur - ett äldreperspektiv - ett miljöperspektiv - värdera alternativa evidensbase Utifrån ett helhetsperspektiv på läkemedelsbehandling, har under senare år även tillkommit icke farmakologisk behandling för ett flertal diagnoser exempelvis TENS vid smärtbehandling, rökstopp, FaR (fysisk aktivitet på recept, KBT) m fl. Dessa behandlingsalternativ beaktas inom respektive terapiområde inför förslag till Reklistan på läkemedel. Expertgrupper (sammanlagt 17 st.) finns inom respektive terapiområde. Varje grupp ska årligen dels ge förslag på och kommentera varför, vilka preparat som ska finnas på Reklistan, dels skriva i Terapitips om nyheter avseende läkemedel inom respektive terapiområde samt att följa förskrivningsutvecklingen. På uppdrag av kommittén ta fram eller revidera redan befintliga vårdprogram. Expertgrupper som jobbar idag; Läkemedelshantering Samarbetsgruppen Äldre och läkemedel STRAMA Vätskor och nutrition Tandvårdskommittén Mag-tarmsjukdomar Endokrinologi/diabetologi Hjärt-kärlsjukdomar Hudsjukdomar Gynekologi och urologi Tumörsjukdomar Smärta/Rörelseorganens sjukdomar Neurologiska sjukdomar Psykiatriska sjukdomar Astma och allergi Ögonsjukdomar SÄRNÄR Reklista ges ut varje år i januari och tas fram av samtliga expertgrupper inom respektive terapiområde. I Expertgruppens uppdrag ingår att se över evidens, ta ställning till kostnadseffektivitet för de rekommenderade läkemedlen och göra en bedömning ur ett äldreperspektiv. Även en miljöaspekt ska ingå i bedömningen! REKLISTAN 2010 REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL FASTSTÄLLDA AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND Läkemedelsribbor För att uppmuntra er förskrivare ute i verksamheterna att försöka följa Reklistan har inrättats ett antal så kalllade läkemedelsribbor. Innehållet i dessa beslutas av läkemedelskommittén och varierar från år till år. Uppfyller en verksamhet en ribba erhålls en fastställd bonus. I ribborna ingår även en ribba för läkemedelsgenomgångar. Dessa läkemedelsgenomgångar sker i samarbete mellan läkare, vårdpersonal i landsting eller kommun och apotekare. Alla vårdcentraler samt större kliniker erbjuds ett informationstillfälle per termin för presentation av nya Reklistan samt utfall av förra årets ribbor och aktuell ekonomi (våren) samt på hösten en rapport om läge på ribbfronten innevarande år och ekonomi (hösten). Terapitips Ges ut som 6 nummer per år. I denna ska Reklistan kommenteras samt nyheter på läkemedelsfronten som är viktiga för förskrivarna. Meddelandeblad från Läkemedelskommittén kommer då snabb information bör komma ut till förskrivarna. För att spara miljön har vi valt att skickat ut detta elektroniskt till samtliga verksamhetschefer med förhoppning att dessa vidarebefordras till den personal som berörs. Min Hälsa Hushållstidning som kommer ut 3 gånger per år. Varje nummer har ett huvudtema. Kommande teman är diabetes och minnesstörningar. Startkitt Läkemedelskommittén har tagit fram ett startpaket med information som ska underlätta för den nyanställde förskrivaren att följa landstingets behandlingsrekommendationer. Som verksamhetschef anmäler man när man nyanställer och startpaketet skickas direkt. I verksamheter med stafettpersonal ansvarar verksamhetschefen för att ett startpaket finns tillgängligt Utbildningar Läkemedelskommittén deltar alltid i den återkommande AT-introduktionen för nyanställda AT-läkare liksom en utbildning avseende läkemedelsbehandling för äldre. Äldre och läkemedel är en utbildning för att implementera Socialstyrelsens Kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Utbildningen riktar sig till sjuksköterskor som återkommer årligen.
SIDAN 5 NR 4 2010 En utbildning i äldrepsykiatri för läkare är under planering efter önskemål om detta från olika verksamheter. Ett seminarium för allmänheten med tema sömn är under planering tillsammans med representanter för pensionärsorganisationer, handikapporganisationer och kommuner. Datum för dessa seminarier är: 12 oktober i Katrineholm, 20 oktober i Eskilstuna och 25 oktober i Nyköping. Beslut från Läkemedelsverket och TLV (tandvårds och läkemedelsförmånsverket) Bevaka beslut från Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och TLV. Information skickas ut via Terapitips och/eller Meddelandeblad. Hemsidan Det har kommit många synpunkter från er ute i verksamheterna avseende svårigheter att på ett enkelt sätt hitta till Läkemedelskommitténs hemsida med tillhörande länkar till Reklistan, Terapitips och vårdprogram mm. En diskussion kring detta har påbörjats med Informationsavdelningen. Ekonomi Läkemedelskommittén ska regelbundet följa och analysera läkemedelskostnaderna i Sörmland och rapportera till landstingsledning och ut tillverksamheterna. Ett arbete pågår med att skapa rapporter i Måttdatabasen som lätt kan ta fram förskrivningsstatistik inom respektive verksamhet. Läkemedelskommittén deltar även i vissa upphandlingar. Omvärldsbevakning Läkemedelskommittén ska inhämta information nationellt och internationellt avseende läkemedelsfrågor. Kommittén ingår i ett nätverk av kommittéer från Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland,Västmanland och Örebro som samverkar. Bl.a. anordnas återkommande Mellansvenskt läkemedelsforum, nu senast i februari i Västerås. På en tillhörande utställning presenterades Läkemedelskommitténs verksamhet. Mellansvenskt läkemedelsforum 2011 går av stapeln i Örebro 2-3 februari. Målsättningen för Läkemedelskommittén är att fortsätta utveckla sitt arbete kring läkemedel i samarbete med er förskrivare för att kunna ge våra patienter en evidensbaserad, kostnadseffektiv, patientsäker behandling där även ett äldre- och miljöperspektiv lagts in i bedömningen. Kontakta oss: lakemedelskommitten@dll.se Lotta Jakobsson, tel 016-10 56 54 Just nu: Insidan A-Ö JKL-läkemedelskommittén Vi som jobbar i Läkemedelskommittén; Arbetsutskottet: Anders Stjerna, Ordförande Öl, Kardiologsektionen Medicinkliniken MSE Gösta Lööf, sekreterare, apotekare, Landstinget Sörmland Marie Portström, Vice ordförande, informationsläkare, Dl VC Tunafors Marie Ackelman, ÖL Geriatrik/ Rehab, Medicinkliniken KSK Rolf Bodin, Dl, VC Malmköping Inga Karlsson, ekonom Landstinget Ruth Lööf, apotekare, ansvarig för Äldre och läkemedel Lotta Jakobsson, adminsitratör Läkemedelskommittén Övriga ledamöter : Fredrik Ax, apotekare, Läkemedelskommittén Ulla Eurenius, sjuksköterska, HIA MSE Christine Fransson, apotekare Läkemedelskommittén Siw Hansson, Medicinskt ansvarig sköterska Eskilstuna kommun Annika Jansson, Medicinskt ansvarig sköterska Nyköping kommun Tomas Ljungberg, professor. Psykiatriska kliniken NLN, föreståndare FOU-centrum Marina Vestberg Kahlson, distriktssköterska VC Ekensberg Alena Kvorning, privatläkare, Eskilstuna Lennart Persson, Chefsläkare, Landstinget Sörmland Keld Vaegter, distriktsläkare VC Ekensberg.
NR 4 2010 SIDAN 6 Finns någon skillnad i förskrivningen av psykofarmaka till män och kvinnor i Landstinget Sörmland? En god och jämlik hälso- och sjukvård förutsätter lika vårdvillkor för alla medborgare, oavsett var man bor, etnisk bakgrund eller kön. I vissa undersökningar har rapporterats, t.ex. vad gäller hjärtsjukvård, att kvinnor i högre utsträckning än män skulle ha behandlats med äldre, och därigenom billigare, läkemedel. För att undersöka hur förhållandena är i Landstinget Sörmland vad gäller förskrivningen av psykiatriska läkemedel gjorde vi en genomgång av öppenvårdsförskrivningen av samtliga läkemedel inom ATC-grupperna N05A (neuroleptika), N05B (lugnande medel/ ataraktika), N05C (sömnmedel och lugnande medel) och N06A (antidepressiva medel) under perioden jan okt 2009. Vi studerade speciellt hur höga kostnaderna var för män respektive kvinnor per förskriven dygnsdos. Om kostnaderna per förskriven dygnsdos skulle skilja sig åt mellan män och kvinnor skulle detta tyda på ett icke-könsneutralt förskrivningsmönster. Vår avsikt var, att om detta framkom, gå vidare med våra analyser för att närmare kartlägga vad som i så fall som skulle kunna ligga bakom detta. Totalt sett förskrevs 10,9 miljoner definierade dygnsdoser (DDD) under tidsperioden, till en kostnad av 42,6 miljoner kronor. Detta innebär att i genomsnitt kostade varje DDD psykofarmaka 3,92 kronor. Den totala förskrivningen var större till kvinnor (7,0 miljoner DDD mot 3,9 miljoner DDD för män) liksom att den totala kostnaden var större för psykofarmaka till kvinnor (24,8 miljoner kronor respektive 17,8 miljoner kronor). Sett till totalen var kostnaden per DDD till män något högre än kostnaden per DDD till kvinnor (4,56 kr/ddd mot 3,54 kr/ddd). Detta skulle kunna tyda på att dyrare psykofarmaka hade förskrivits till män. Då man vet att psykisk sjuklighet skiljer sig åt mellan män och kvinnor och att preparat från de olika preparatgrupperna kan vara olika dyra gick vi vidare och analyserade kostnader per DDD inom de olika preparatgrupperna. Resultaten visas nedan i figur 1. Som framgår ur figuren försvinner skillnaderna i kostnad per DDD mellan män och kvinnor när hänsyn tas till förskrivning av de olika preparatgrupperna. Öppenvård-förskrivning till sörmlänningar jan - okt 2009 Figur 1. Kostnaden i kronor per definierad dygnsdos (DDD) för läkemedel inom respektive preparatgrupp förskriven till män och kvinnor.
SIDAN 7 NR 4 2010 N05C (lugnande medel/sömnmedel) N06A (antidepressiva medel) Rank Män kvinnor Rank Män Kvinnor 1 zopiklon zopiklon 1 citalopram citalopram 2 propiomazin propiomazin 2 sertralin sertralin 3 zolpidem zolpidem 3 venlafaxin venlafaxin 4 nitrazepam flunitrazepam 4 escitalopram escitalopram 5 flunitrazepam nitrazepam 5 mirtazapin mirtazapin 6 melatonin melatonin 6 paroxetin fluoxetin 7 klometiazol klometiazol 7 fluoxetin paroxetin 8 zaleplon zaleplon 8 amitryptilin amitryptilin 9 triazolam triazolam 9 duloxetin duloxetin 10 Valeriana Valeriana 10 klomipramin klomipramin Tabell 1. De tio mest förskrivna läkemedlen till män respektive kvinnor redovisas. Låg rank anger hög förskrivning. Ett lite annorlunda sätt att illustrera förskrivningsmönster för läkemedel till män respektive kvinnor är att istället redovisa vilka preparat som är de mest använda. Om skillnader i förskrivningsmönster mellan män och kvinnor skulle finnas borde rangordningen mellan preparaten skilja sig åt. Exempel på hur detta ser ut inom de två mest förskrivna preparatgrupperna visas nedan i tabell 1 (lägst rank = högst förskrivning). Som framgår ur tabellen är rangordningen efter hur ofta preparaten används hos män och kvinnor mycket lika. Den enda skillnaden i användandet inom gruppen N05C är att nitrazepam förskrivs oftare till män än flunitrazepam medan förhållandet är det omvända hos kvinnor. Skillnaderna i bakomliggande DDD är dock små och ger i kostnadshänseende ingen påverkan då båda preparaten är mycket billiga. Den enda skillnaden inom gruppen N06A är att paroxetin används oftare än fluoxetin hos män medan det är tvärt om hos kvinnor. Inte heller här ger dock denna lilla skillnad någon påverkan på totalkostnaden eftersom även dessa två preparat är bland de billigaste. Det ser också ut på likartat sätt inom de två andra undersökta preparatgrupperna. Ur tabellen framgår också, intressant nog, att förskrivningen väl följer rekommendationerna i REKLISTAN. Vad gäller sömnmedel är de tre mest förskrivna medlen de som också rekommenderas i REKLISTAN, och efter dessa tre är det ett stort hopp i förskrivning till de övriga. Önskvärt vore dock att förskrivningen av nitrazepam/flunitrazepam kunde minskas ytterligare. Inom gruppen antidepressiva läkemedel (N06A) är de fem mest använda preparaten de som också rekommenderas i REKLISTAN och de två preparaten i topp (citalopram/sertralin) är också de två rekommenderade förstahandsmedlen. Sammanfattningsvis visar vår genomgång av förskrivningsmönster av psykofarmaka i landstinget Sörmland att någon påtaglig skillnad i förskrivning mellan läkemedel till män och kvinnor inte verkar finnas. Tomas Ljungberg Sammankallande i expertgruppen Ruth Lööf Apotekare Daniel Karlsson, Apoteket AB, och Hans Eriksson, FoU-centrum, tackas båda för hjälp med statistikutdrag och statistiska analyser.
NR 4 2010 SIDAN 8 Förskrivning av gynekologiska och urologiska preparat i Sörmlands län Helår 2009 jämfört med helår 2008 Totalt har kostnaden för gynekologiska och urologiska preparat minskat med knappt 2,6 miljoner kronor vilket motsvarar ca 5,5 %. Kostnaden för antikonception har ökat med knappt 350 000 kr vilket motsvarar en procentuell ökning med ca 3,8 %. När det gäller läkemedel vid klimakteriebesvär ser vi en minskning av kostnaden. Kostnaden för de urologiska medlen har minskat med knappt 1,8 miljoner kronor, d.v.s. ca 8 %. Diagram 1: Förskrivning av antikonceptionella medel i Sörmland Neovletta och Cerazette står för den största förskrivningen och de har båda ökat i förskrivning. Cilest 28 ökar också i förskrivning. Nyförskrivningen av trefasiskt p-piller (Trionetta, Trinordiol) minskar vilket nog kan förklaras av de fördelar som finns med de monofasiska p-pillren. Cerazette samt Yaz, Yasmin och Yasminelle står för den största ökningen i såväl kostnad som förskrivning. Yaz, Yasmin och Yasminelles ökade förskrivning motsvarar i kostnad 206 000 kronor. Dessa preparat finns inte med på vår REK-lista. Även Antikonceptionella medel förskrivna i Sörmland kostnaden för Mirena ökar, dock saknas DDD i detta fall men det är rimligt att anta att förskrivningen ökat. Depoprovera minskar i förskrivning vilket kan förklaras av att man har uppmanat till restriktivitet framförallt till unga kvinnor då man har sett påverkan på skelettet i form av benskörhet. Helst ska man inte behandla mer än två år med Depo-provera. I enskilda fall får man resonera kring nytta jmf risk vad gäller Depo-provera. Utglesningsschema gäller för kvinnor över 40 år som behandlas med Depo-provera. Se KK:s hemsida under rubriken Preventivmedel. Diagram 2: Förskrivning av medel vid klimakteriebesvär: Estrogener: Kostnaden ligger konstant, endast en blygsam ökning på knappt 14 000 kr (+0,2 %) noteras. I stort sett har samtliga preparat minskat i såväl DDD som kostnad, enda undantaget är Vagifem som ökar i såväl DDD (+ 24 000) som kostnad (+ ca 300 000 kr) och därmed kompenserar de minskade Medel vid klimakteriebesvär förskrivna i Sörmland Diagram 2: Förskrivning av medel vid klimakteriebesvär. # = preparatet återfinns på Reklistan 2010 kostnaderna för övriga preparat i gruppen. Ovesterin har minskat i förskrivning. Inga data finns på ovesterin som säljs på apoteket utan endast de som förskrivs på recept. Generellt ses en fortsatt minskning av perorala östrogenpreparat. Gestagener i kombination med Estrogener: Kostnaden har minskat med ca 250 000 kr vilket motsvarar ca 13 %. Majoriteten preparat i gruppen minskar i såväl DDD som kostnad. Diagram 1: Förskrivning av antikonceptionella medel i Sörmland # = preparatet återfinns på Reklistan 2010
SIDAN 9 NR 4 2010 Eviana är ett nytt preparat på marknaden. Det lanseras som blödningsfri HRT med ultra lågdos, den lägsta dosen av kombinerat östrogen och gestagen på marknaden idag. Innehåller 0,5 mg E2 (17B-estradiol) + 0,1 mg NETA (norethisterone acetate) per tabl., dvs. 50 % lägre dos E2 och 80 % lägre dos NETA jmf. Activelle (=1 mg E2 + 0, 5 mg NETA). Eviana är avsedd för kontinuerlig kombinationsbehandling. Diagram 3: Förskrivning av urologiska preparat: Kostnaden för de urologiska medlen har minskat med knappt 1,8 miljoner kronor, d.v.s. ca 8 %. Detta förklaras uteslutande av kostnadsminskningen för Xatral OD vars kostnad har minskat med knappt 2,7 miljoner kronor sedan föregående år. Förskrivningen av preparatet har under samma period ökat med ca 13 000 DDD varför kostnadsminskningen förklaras av sjunkande priser. Även förskrivningen av det billigare generiska preparatet Alfuzosin ökar. Den minskade kostnaden för Xatral OD bedöms också vara en stor del av förklaringen till att kostnaderna för G-gruppen som helhet minskar. Vesicare och Toviaz ökar. Detrusitol SR minskar. Definition DDD (=definierad dygnsdos) DDD för ett läkemedel är den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation. (Källa: läkemedelsverket) Urologiska läkemedel förskrivna i Sörmland Diagram 4: Förskrivning av de urologiska preparaten Diagram 3: Förskrivning av urologiska preparat # = preparatet återfinns på Reklistan 2010 Sammanfattningsvis ser vi en god följsamhet vad gäller aktuell REK-listan och vårt vårdprogram Östrogenbehandling. Detta gäller inte förskrivningen av antikonceptionella preparat där vi varje år ser en ökning av preparaten Yaz, Yasmin och Yasminelle trots att de inte finns på vår REK-lista. Under april 2010 införs nya regler kring subventionen av preventivmedel vilket möjligen kommer att ändra vår inställning till vilka preparat som ska återfinnas på framtida REK-lista. Vi återkommer om subventionsändringen i Terapi tips under 2010. Expertgruppen gynekologi och urologi
NR 4 2010 SIDAN 10 Kommentar till SBU-rapport om Restless legs och behandling med dopaminerga medel När en patient klagar över obehagliga eller tom smärtsamma känselförnimmelser i benen som framför allt kommer i vila och lindras helt eller delvis av rörelse, för det tanken till restless legs syndrome (RLS). I bilden ingår också ett starkt behov av att röra på benen och att symtomen är värst på kvällar och nattetid. Insomningssvårigheter och nattvandring samt PLM är vanligt förekommande. (PLM står för periodic limb movement och innebär muskelryckningar och bensparkar under sömnen.) Störd nattsömn leder till dagtrötthet och påverkan på vardag och livskvalitet. Man kan dela in RLS i en primär form som ofta är ärftlig och RLS sekundär till annat tillstånd såsom polyneuropati eller järnbrist eller som biverkan av läkemedel. Läkemedelsverket rekommenderar följande: Sekundär RLS Bakomliggande sjukdom eller bristtillstånd skall utredas och behandlas optimalt. Läkemedelsbehandling som kan orsaka RLS ska avslutas eller modifieras. Information om möjligt samband med alkohol, rökning och koffeinintag. Mild RLS I första hand prövas icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Om farmakologisk behandling behövs rekommenderas i första hand intermittent levodopa till kvällen. Måttlig till svår RLS I första hand rekommenderas intermittent eller regelbunden behandling med dopaminagonist (pramipexol, ropinirol eller rotigotine) till kvällen. Det finns också visst stöd för vissa antiepileptika samt i speciella fall opioider. Pramipexol (Sifrol) och ropinirol (Adartrel) har indikation RLS och doseras enligt FASS. Cabergolin (Cabaser) och bromokriptin (Pravidel) är andra dopaminagonister som dock har risk för allvarliga biverkningar och ej räknas som förstahandsmedel vid RLS. Rotigotin (Neupro) har beredningsform som plåster. Subventionen är begränsad. Levodopa har ej registrerad indikation men klinisk erfarenhet finns där dosen 100-200 mg någon timme före sänggåendet används. SBU-rapport SBU kom i höstas med en rapport där man granskar det vetenskapliga underlaget för behandling med dopaminerga medel vid RLS. Man konstaterar att RLS är ett vanligt problem där 5-10 % av den vuxna befolkningen kan vara drabbad. Av dessa beräknas var fjärde behöva medicinsk behandling vilket skulle röra sig om uppemot 200 000 personer i Sverige. Man har gått igenom de studier som finns och bedömer att det finns ett starkt vetenskapligt underlag för att dopaminagonister (DA) ger en lindring av symtomen jämfört med placebo vid metaanalyser. Effekterna är bl.a. ökad sömntid, bättre sömnkvalitet och livskvalitet. Samtidigt påpekar man att det i studierna rör sig om kort uppföljningstid och att långtidsbiverkingar är ofullständigt kända vid RLS-behandling. Man bedömer också att det finns visst vetenskapligt stöd för behandling med L-dopa vid PLM. Även där bedöms nytta och risk på lång sikt som inte klarlagda. Det finns få studier avseende levodopa och RLS. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att man ska kunna dra slutsatser om läkemedlens kostnadseffektivitet. SBU framför uppfattningen att RLS sannolikt är underdiagnosticerat och underbehandlat. För dem med måttliga till svåra besvär är DA förstahandsbehandling då dessa preparat ger god lindring. Man varnar dock för indikationsglidning med tanke på bristfälligt kända långtidseffekter. Som vid all farmakologisk terapi ska behandlingen utvärderas och omprövas. För mer information kring diagnostik, utredning och behandling rekommenderas nedanstående källor varmt. Källor: Läkemedelsbehandling av RLS (Information från Läkemedelsverket 3:2009) Dopaminerga medel vid restless legs syndrome (SBU Alert-rapport nr 2009-04) Anna-Karin Wärme Expertgruppen för neurologiska sjukdomar
Dahlströms Tryckeri AB Nyköping, juni 2010.