Södermöre kommundelsnämnd

KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 18 maj 2016 kl 18:00 Plats Kommundelskontoret Ljungbyholm Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Godkännande av föredragningslista. Beslutsärenden 3. Patientsäkerhetsberättelse 2015 för elevhälsans medicinska del (bilaga). Föredragande: Karin Linge. 4. Skador och tillbud förskolebarn och elever 2015 (bilaga). Förslag till beslut: Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Karin Linge. 5. Patientsäkerhetsberättelse äldreomsorg 2015 (bilaga). Föredragande: Annika Lindquist, Camilla Arvidsson. 6. Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun (bilaga). Föredragande: Annika Wahlqvist. 7. Svar på kommunens revisorers rapport Granskning av vårdkedjan för sjuka äldre (bilaga). Föredragande: Christina Erlandsson. 8. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2016 (bilaga). Förslag till beslut: Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Lena Thor.

Södermöre kommundelsnämnd KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 9. Intern kontrollplan 2016 (bilaga). Föredragande: Jennie Ljunggren. Informationsärenden 10. a) Öppna jämförelser 2016. Föredragande: Emad Soukiyh. b) Information om Halltorpsskolans verksamhet under byggnation. Föredragande: June Nilsson, Håkan Nilsson. c) Semesterrekryteringen 2016 (bilaga). Föredragande: Lena Thor. d) Rekrytering av rektor tillika förskolechef till Halltorpsskolan. Föredragande: Lena Thor. e) Återrapportering av 2016 års utbildningspolitiska program och information om 2017 års utbildningspolitiska program. Föredragande: Lena Thor. 11. Medborgardialog. 12. Förvaltningskontoret informerar. 13. Rapporter från olika demokratiska mötesformer. 14. Kontaktmannaskap. 15. Kommande aktiviteter. 16. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 17. Delegationsbeslut (bilaga).

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Linge 2016-04-26 SKDN 2016/0050 0480-45 30 21 Södermöre kommundelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse 2015 för elevhälsans medicinska del Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att godkänna upprättad patientsäkerhetsberättelse 2015 för elevhälsans medicinska del. Bakgrund Enligt 3 kap 10 Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I denna ska vårdgivaren beskriva hur arbetet för att öka patientsäkerheten inom organisationen har bedrivits under föregående år genom att beskriva de viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten, hur patientsäkerheten har följts upp och hur risker för vårdskador identifieras och hanteras. Lena Thor Förvaltningschef Karin Linge Skolläkare Bilagor: Patientsäkerhetsberättelse 2015 för elevhälsans medicinska del Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, 388 32 LJUNGBYHOLM Besök Tel 0480-45 00 00 vx Fax Klicka här för att ange text. Lena.Thor@kalmar.se

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 160201 Karin Linge Verksamhetschef Elevhälsans medicinska del Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad 2013-11-19

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Sammanställning och analys 8 Samverkan med patienter och närstående 8 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 10 2

Sammanfattning Under verksamhetsåret 2015 har följande åtgärder vidtagits för att öka patientsäkerheten: Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor med utbildningsinsatser för kompetensutveckling och kvalitetsdiskussioner samt löpande utvärdering av verksamheten innefattande avvikelserapportering, hantering av inkomna synpunkter från elever, målsmän och andra intressenter. Medicinsk elevhälsapersonal har deltagit vid nationella kongresser med fortbildning och kompetensutveckling (skolsköterskekongress, skolläkarkongress och ledningskonferens för elevhälsapersonal) Samverkansmöten med BUP. Utvecklingsdagar för alla skolsköterskor och skolläkaren. Ständigt pågående aktivt arbete för att ta fram och utveckla säkra rutiner i det medicinska arbetet involverande både skolsköterskor och skolläkare/verksamhetschef. Inrapportering av risker, tillbud och händelser enligt gällande avvikelserutin. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolhälsovården i Kalmar kommun arbetar fortlöpande för att upprätthålla en så hög grad av patientsäkerhet som möjligt. Målet är att bedriva en god och säker vård där risker elimineras genom tidig identifiering och förebyggande arbete. För att minimera risken för vårdskada är det viktigt att bemanningen är fullgod och att personalen har den kompetens som krävs för att bedriva en säker vård. Arbetsmiljön måste vara tillfredställande och det måste finnas tid för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är att: Skolsköterska finns tillgänglig på alla skolor och att dessa har ansvar för ett rimligt antal elever, ca 500 elever per heltidstjänst enligt Kalmar kommuns riktlinjer. Personalen har den kompetens som krävs och ges möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. Riktlinjer och rutiner följs genom systematisk egenkontroll. En fungerande avvikelserapportering finns och att den leder till åtgärder som sedan följs upp. 3

Under 2015 hade verksamheten som mål att fortsätta kvalitetsarbetet med fokus på följandepunkter: Arbeta med att säkerställa att medicinsk elevhälsapersonal finns tillgänglig på alla skolor genom att påpeka när brist uppstår. Egenkontroll-utveckla arbetet med journalgranskning. Slutföra arbetet med att införa väntelista i datajournal Uppföljning av vaccinationsrutiner Intern samverkan-förbättrad samverkan internt t ex genom ökad närvaro av elevhälsans olika professioner vid elevhälsateam på enheterna Extern samverkan-förbättrat samverkan externt med fokus på samarbetet med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar kommun är vårdgivare för den hälsooch sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och ansvarar för att verksamhetschef för elevhälsans medicinska del utses. Verksamhetschef Verksamhetschef för elevhälsans medicinska del är skolläkare Karin Linge. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska del är ansvarig för att verksamheten bedrivs på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens och för att de får kontinuerlig fortbildning för att upprätthålla denna. Verksamhetschefen har i detta arbete stöd av samordnande skolsköterska. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Legitimerad sjukvårdspersonal har ett eget ansvar för att arbetet de gör utförs med god kvalité, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och med hög patientsäkerhet. Varje medarbetare är skyldig att identifiera avvikelser och risker i verksamheten och att rapportera dessa. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsans medicinska del har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anpassat efter socialstyrelsens riktlinjer (SOSFS 2011:9). Barn- och ungdomsförvaltningen är ISO-certifierad och elevhälsans medicinska del omfattas därmed av interna och externa revisioner inom ramen för denna kvalitetscertifiering. 4

Datajournalsystemet PMO genomgår fortlöpande kvalitetsförbättringar i syfte att förbättra säkerheten. En gång per månad görs även loggkontroller där man kontrollerar öppnade journaler och samkör dessa med behörighet på de aktuella enheterna. Det finns en utarbetad rutin för avvikelserapportering. Avvikelser rapporteras till verksamhetschefen som sammanställer dessa en gång per månad och fattar beslut om eventuell åtgärd. En gång per månad träffas samtliga skolsköterskor och skolläkaren på ett gemensamt yrkesnätverksmöte. Vid detta möte sker fortbildning och erfarenhetsutbyte i syfte att öka kvalitet och säkerhet i verksamheten. Yrkesnätverksmötet har en stående punkt för information om inkomna avvikelserapporter. I anslutning till denna punkt förs diskussion kring åtgärder för ökad patientsäkerhet. Det finns en utarbetad rutin för anmälan av skada/olycksfall/tillbud barn/elev och dessa uppgifter sammanställs årligen. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll medicinskteknisk utrustning har utförts enligt gällande rutin. Inrapportering till vaccinationsregister har genomförts. Kontroll av hur stor andel elever som utnyttjar möjligheten att ha ett hälsosamtal med skolsköterska har genomförts. Journalgranskning har genomförts där varje skolsköterska tillsammans med en kollega har granskat avidentifierade journalanteckningar med avseende på kvalité och innehåll. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2015 har flera insatser gjorts för att öka patientsäkerheten och ytterligare höja kvalitén i verksamheten. Yrkesnätverksmöten och utvecklingsdagar Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor har anordnats en gång i månaden. I samband med dessa möten har utbildningsinsatser för kompetensutveckling och kvalitetsdiskussioner genomförts. Dessutom har löpande utvärdering av verksamheten skett. Denna innefattar avvikelserapportering och 5

hantering av inkomna synpunkter (från egen personal, övrig skolpersonal, elever, vårdnadshavare och andra intressenter). Under året har också utvecklingsdagar anordnats där alla skolsköterskor och skolläkaren genomgick utbildning i Först hjälpen till psykisk hälsa, med inriktning mot ungdomar. Denna utbildning arrangeras av NASP(Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) vid Karolinska Institutet. Utbildning inom bland annat följande områden har också anordnats under året: SIG-socialtjänstens program mot kriminalitet bland ungdomar Socialtjänstens utredningsprocess och stöd till familjer Barnkonventionen Första hjälpen till psykisk hälsa Ortopedi Språkutvecklande arbetssätt inom specialpedagogiken Deltagande i kurser och konferenser Samtliga skolsköterskor inom organisationen har deltagit i Skolsköterskeföreningens årliga skolsköterskekongress. Syftet med detta är att säkerställa att skolsköterskorna bibehåller och utvecklar sin kompetens då det är en mycket viktig faktor för att kunna bedriva ett patientsäkert arbete. Skolläkaren har deltagit i Skolläkarföreningens årliga konferens Skolläkardagarna och har därmed fått möjlighet att inhämta aktuell information avseende elevhälsa och skolhälsovård, medicinska forskningsresultat, organisatoriska frågor och lagstiftning. Skolläkare och samordnande skolsköterska har också deltagit i nationell ledningskonferens med fokus på ledningsfrågor inom elevhälsa och skolhälsovård. Delar av skolsköterskegruppen har deltagit i lokala konferenser med olika innehåll bland annat om mansrollen och våld bland unga, ungdomar i kris i samband med brott, ungas utsatthet på nätet och könsstympning. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Intern samverkan Elevhälsateam där skolans personal och elevhälsans personal gemensamt identifierar elever som är i behov av elevhälsans insatser s.k. utökade EHT Samordning av insatser inom elevhälsan Information om nya elever på skolorna så att dessa får ta del av elevhälsans rutinmässiga insatser som görs i hälsofrämjande och förebyggande syfte Regelbundna möten mellan skolläkare och skolpsykolog Regelbundna möten med all central elevhälsapersonal och förvaltningens administrative chef 6

Extern samverkan Fungerande rutin för remittering till annan vårdgivare när behov av detta finns Regelbundna möten med externa samverkansparter såsom BHV, ungdomsmottagning, socialtjänst, primärvård, sjukhuskliniker m fl. Regelbundna möten med barn- och ungdomspsykiatrin där övergripande samverkansfrågor diskuteras och där även specifika elevärenden kan tas upp. Skolläkarens deltagande vid barn- och ungdomsklinikens utbildningsmöte en gång per vecka. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rapportering av risker och händelser Det finns rutiner för hur elevhälsans medicinska personal går till väga för att rapportera risksituationer och avvikelser inom verksamheten. Genomgång av inkomna risk- och avvikelserapporter sker veckovis så att akuta åtgärder kan vidtas vid behov. Inkomna rapporter analyseras och sammanställs av verksamhetschefen tillsammans med samordnande skolsköterska veckovis. Genomgång och analys av de aktuella risk- och avvikelserapporterna sker också vid regelbundna yrkesnätverksmöten en gång per månad. Verksamhetschefen vidtar lämplig åtgärd beroende på avvikelsens karaktär och gör vid behov anmälan enligt Lex Maria. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Under året har 13 avvikelserapporter inkommit till verksamhetschefen. Dessa har hanterats enligt den rutin för avvikelserapportering som gäller. Ingen av avvikelserapporterna har föranlett anmälan enligt Lex Maria. Fyra rapporter rör journalföring och dokumentation Fyra rapporter rör samverkan, vårdkedja och informationsöverföring Två rapporter rör vaccinationsarbetet Två rapporter rör tekniska frågor En rapport rör hälsosamtalet Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har ett system för att ta till vara klagomål, beröm och synpunkter. Inkomna klagomål och synpunkter gällande verksamheten sammanställs och behandlas löpande en gång i månaden vid Ledningens genomgång. Inga klagomål eller synpunkter har under året nått verksamhetschefen. Verksamheten har inte heller tagit emot några klagomål eller synpunkter från Patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg(ivo). Sammanställning och analys 7

SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Avvikelserapporteringen omfattar både risker och händelser. Det finns en strukturerad plan för hur dessa hanteras och följs upp. Sammanställning av avvikelserapporterna sker i patientsäkerhetsberättelsen. Under verksamhetsåret har inga klagomål eller synpunkter på verksamheten framkommit via det system som vårdgivaren har för detta, från Patientnämnd eller från IVO. 13 avvikelserapporter har inkommit under året vilket är färre än föregående verksamhetsår. Samtliga avvikelserapporter har hanterats enligt de rutiner som finns för detta. Föregående verksamhetsår berörde en stor andel av rapporterna datajournalsystemet. I år finns inga rapporter gällande detta trots att det under året funnits brister i systemet. En ny upphandling av driftansvar för journalsystemet har genomförts och databasen kommer att överföras under innevarande verksamhetsår. Upphandlingen och implementeringen av driften har varit en långdragen process. Bedömningen är att det varit en underrapportering av driftstörningar i datajournalsystemet då de som drabbats av detta varit medvetna om att denna process pågått. Förhoppningen är att driftssäkerheten och kvalitén i systemet kommer att öka i och med den förändrade driftsformen. Fyra rapporter berör journalföring och dokumentation. Det handlar om felaktig eller utebliven dokumentation bland annat rörande vaccinationer. I samtliga fall har den felaktiga eller uteblivna dokumentationen inträffat tidigare och under året upptäckts. I den nya vaccinationsrutin som under verksamhetsåret följts upp finns klara riktlinjer för dokumentation. Fyra rapporter berör samverkan, vårdkedja och informationsöverföring. Någon tydlig analys av dessa är svår att göra då det rör sig om vitt skilda händelser. Övriga rapporter berör tekniska frågor i två fall, vaccination i två fall och hälsosamtal i ett fall. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Elevhälsans bedriver frivillig vård och samtycke från elev och vårdnadshavare är en förutsättning för insatser. Elever har rätt att själva söka elevhälsans personal och kontakt tas med vårdnadshavare i de fall där man bedömer att detta är lämpligt eller nödvändigt. Eleverna informeras om att skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer har tystnadsplikt och om vad detta innebär. De får också information om att tystnadsplikten kan brytas i vissa situationer t ex vid misstanke om att barn far illa. Information till och samverkan med elever och vårdnadshavare är en viktig del av elevhälsans arbete. Information skall vara anpassad efter elevens behov, ålder, kunskap och situation och kan t ex beröra följande områden: Beskrivning av elevhälsans medicinska del(roll och uppdrag) 8

Information inför vaccinering Information inför hälsobesök och inför eventuell uppföljning av hälsobesök Information om vidtagna åtgärder vid symtom eller skada Det är viktigt att elevhälsans personal uppmärksammar faktorer som kan medföra svårigheter i informationsöverföringen t ex behov av tolk. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Beskriv vilka resultat som har uppnåtts. Strukturmått Skolsköterska har funnits tillgänglig på alla skolor under verksamhetsåret. Antalet elever per skolsköterska avviker inte i alltför stor utsträckning från de riktlinjer som finns. Elevhälsans medicinska personal har deltagit utbildningsinsatser och utvecklingsarbete i planerad utsträckning. Avvikelserapportering har fungerat tillfredsställande och har lett till adekvata åtgärder. Processmått Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor har genomförts enligt planering med verksamhetsutveckling och utbildningsinsatser för kompetensökning. Utvecklingsdagar med fokus på Första hjälpen vid psykisk ohälsa hos ungdomar har genomförts. Egenkontroll genom strukturerad journalgranskning har genomförts. Nya vaccinationsrutiner har följts upp och utvärderats. Arbetet med att förbättra intern samverkan genom s.k. utökade EHT har fortsatt. Arbetet med att förbättra extern samverkan har fortsatt genom regelbunden kontakt med bl a BUP, BHV, Barn- och ungdomskliniken och Barn- och ungdomshälsan Avvikelserapportering har skett enligt gällande rutin och rapporteringen har följts av analys och åtgärd i syfte att minimera risk för vårdskada att förbättra patientsäkerheten och att öka verksamhetens kvalité. Samtliga skolsköterskor har deltagit i nationell skolsköterskekongress. Skolläkaren har deltagit i Skolläkarföreningens årliga kongress. Skolläkaren och samordnande skolsköterskan har deltagit i nationell ledningskonferens. Resultatmått 13 avvikelserapporter har inkommit. De rapporterade händelserna har analyserats, bedömts och re- levanta åtgärder har vidtagits. 9

Inga av händelserna har lett till allvarlig vårdskada. Detta visar att systemet för rapportering av risker och händelser är välfungerande och leder till åtgärder som förbättrar patientsäkerheten. Inga klagomål har inkommit från IVO eller Patientnämnd Inga allvarliga vårdskador har inträffat och inga Lex Maria anmälningar har gjorts. Elevhälsapersonalen har fått tillgång till utbildning och innehar den kompetens som krävs för att bedriva en patientsäker verksamhet. Bemanningssituationen har varit god. Måluppfyllelse Elevhälsans medicinska del har under året bedrivit en god och säker vård i enlighet med de mål som satts upp det vill säga att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja eleverna mot utbildningens mål. Övergripande mål och strategier för kommande år Elevhälsans uppdrag och mål är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Under kommande år kommer kvalitetsarbetet att fortsätta med fokus på följande punkter: Säkerställa att medicinsk elevhälsapersonal finns tillgänglig enligt kommunens riktlinje 500 elever per heltidsarbetande skolsköterska. En översyn av detta kommer att bli nödvändig då elevantalet i kommunen stiger och skolsköterskornas och skolläkarens arbetsuppgifter förändrats och utökats i och med tillskottet av många nyanlända elever. Arbete med kvalitetssäkring av verksamheten genom fördjupad genomgång av Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats och verksamhetens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats är ett nyligen reviderat dokument utarbetat av Svenska skolläkarföreningen, Riksföreningen för skolsköterskor, representanter från barnhälsovården, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. Dokumentet fungerar som stöd för utveckling av elevhälsans medicinska insats. Utarbeta vägledningsdokument för hantering inom elevhälsan av flickor som utsatts för eller riskerar att bli utsatta för könsstympning Fortsatt arbete med att förbättra samarbetet med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken genom regelbundna samverkansmöten. 10

Skador och tillbud Förskolebarn 2015 (jämfört med 2014) 1

90 80 Barnets ålder 77 70 70 68 60 57 58 50 51 46 45 46 2014 40 2015 32 30 20 10 0 1 2 3 4 5

180 160 Kön 160 169 140 120 117 100 80 104 2014 2015 60 40 20 0 Flicka Pojke

250 222 Anmälan avser 200 184 150 2014 2015 100 76 60 50 0 Skada/olycksfall tillbud annan ohälsa 4 4

300 250 Aktivitet/sysselsättning 240 261 200 150 100 2014 2015 50 0 1 2 0 0 0 0 4 4 14 9 7 3 0 0 0 1 3 1 0 0

300 Vuxen person närvarande 250 237 248 200 150 2014 2015 100 50 27 38 0 Ja Nej

90 80 78 82 Var på kroppen 70 66 71 60 57 50 40 50 2014 2015 33 30 20 19 10 0 Huvud/ansikte/hals Handled/hand/finger Tänder/mun Övrigt

250 237 Bedömning av händelsen 208 200 150 100 2014 2015 50 29 31 25 18 0 Inte kunnat förhindras eller förutses Brister i miljön Oaktsamhet av elev/annan Våldshändelse 2 0

140 132 Bedömning av skadan 120 107 105 100 94 80 60 2014 2015 40 20 9 10 0 Lindrig (skolan/skolsköterska) Medelsvår (vårdcentral/akutmottagning/läkare) Svår (sjukhus/inläggning)

Skador och tillbud elever 2015 (jämfört med 2014) 1

60 57 Elevens ålder 50 44 40 37 36 30 20 29 29 31 32 28 21 23 29 21 16 14 25 12 16 16 2014 2015 10 0 6 3 1 0 0 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

200 180 Kön 183 160 140 137 120 110 100 80 96 2014 2015 60 40 20 0 Flicka Pojke

300 Anmälan avser 250 250 213 200 150 2014 2015 100 50 40 19 0 Skada/olycksfall tillbud annan ohälsa 1 3

140 120 133 Aktivitet/sysselsättning 100 89 80 60 56 53 2014 40 35 42 2015 23 24 20 0 13 8 0 0 3 7 7 8 3 5 3 2 1 11

250 Vuxen person närvarande 200 194 157 150 100 99 2014 2015 76 50 0 Ja Nej

120 Var på kroppen 100 97 80 69 60 40 59 49 50 60 45 41 2014 2015 20 0 Huvud/ansikte/hals Handled/hand/finger Tänder/mun Övrigt

200 180 189 Bedömning av händelsen 160 163 140 120 100 80 2014 2015 60 56 60 40 20 0 Inte kunnat förhindras eller förutses 23 25 12 2 Brister i miljön Oaktsamhet av elev/annan Våldshändelse

200 180 184 Bedömning av skadan 160 140 120 100 110 103 89 2014 2015 80 60 40 20 10 7 0 Lindrig (skolan/skolsköterska) Medelsvår (vårdcentral/akutmottagning/läkare) Svår (sjukhus/inläggning)

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2016-04-26 SKDN 2016/0049 0480-45 35 13 Södermöre kommundelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse äldreomsorg 2015 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelsen för äldreomsorg 2015. Bakgrund Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. I patientsäkerhetsberättelsen ska, enligt patientsäkerhetslagen framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Lena Thor Förvaltningschef Annika Lindquist Medicinsk ansvarig sjuksköterska Bilagor: Patientsäkerhetsberättelse äldreomsorg 2015 Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, 388 32 LJUNGBYHOLM Besök Tel 0480-45 00 00 vx

Patientsäkerhetsberättelse 2015 2016 Kalmar Annika Lindquist, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Camilla Arvidsson Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Innehåll Patientsäkerhetslagen... 4 Patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen (2010:659)... 4 Verksamhetens omfattning... 4 Ledningssystem... 4 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas (MAS)/ Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) uppdrag... 4 Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård... 5 Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården... 5 Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården... 5 Kommunikation och information... 5 Dokumentation... 6 Läkemedelshantering... 7 Läkemedel... 7 Apoteket granskar läkemedelshanteringen... 7 Kommunala förråd Läkemedel... 7 Läkemedelsgenomgångar... 8 Läkemedelskörkort... 8 Delegering... 8 Läkartillgänglighet... 9 Vårdhygien... 10 Basala hygienrutiner... 10 Kost och nutrition... 10 Nattfasta/dygnsfasta... 11 Rehabilitering inom kommunal hälso- och sjukvård... 11 Rehabiliterande förhållningssätt... 11 Arbetsteknik... 11 Resursteam stroke... 12 ADL-trappan... 12 Medicintekniska produkter (MTP)... 13 Fallprevention... 14 Skyddsåtgärd... 14 Samtycke... 15 Inventering av skyddsåtgärder... 15 Kvalitetsregister... 15 Senior Alert... 15 Det palliativa registret... 16 Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)... 16 Rapportering av händelser... 17 Avvikelser Medicintekniska produkter... 17 Fallavvikelser... 17 Fallavvikelser Omsorgsförvaltningen... 17 2

Fallavvikelser Socialförvaltningen... 18 Fallavvikelse Södermöre kommundel... 18 Avvikelser läkemedel Omsorgsförvaltningen... 18 Avvikelser läkemedel Socialförvaltningen... 19 Läkemedelsavvikelser Södermöre kommundel... 19 3

Patientsäkerhetslagen Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall. Patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) I patientsäkerhetsberättelsen ska, enligt patientsäkerhetslagen framgå: hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, vilka resultat som har uppnåtts. Verksamhetens omfattning Under 2015 har nybyggnationer och renovering av vård- och omsorgsboende fortskridit med ett stort varierande antal platser inom korttidsvård och vård och omsorgsboende som följd. I Kalmar kommun Omsorgsförvaltning fanns under slutet av föregående år 183 vård och omsorgsboende platser för äldre och 244 för personer med demens, 24 korttidsplatser för äldre och 16 för personer med demens. Därutöver finns tre träffpunkter med som besöks av c:a 30 personer med demens. I och med dessa nybyggnationer och renoveringar förändras verksamheterna på vård- och omsorgsboendena, till att bli mer enhetliga, funktionella och flexibla med utrymme för olika aktiviteter i anslutning till lägenheterna. Patientsäkerhetsberättelse för år 2015 gäller för Kalmar kommun, där kommunen har ett hälsooch sjukvårdsansvar (Omsorgsförvaltning, Socialförvaltning och Södermöre kommundel). Ledningssystem Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med den kommunala hälso-och sjukvården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett välplanerat ledningssystem förbättrar kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner. Ledningssystemet (SOSFS 2011:9) ska tydliggöra och synlig-göra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Därmed skapas förutsättningar för det faktabaserade, systematiska och ett fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas (MAS)/ Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) uppdrag Inom kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering får en arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast fullgöra uppgiften som medicinskt ansvarig för detta område (MAR). Grundläggande bestämmelser om medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig för rehabilitering och deras uppgifter finns i Hälso- och sjukvårdslagen (1992:763 24 ), Patientsäkerhetsförordningen (2010: 1369 7 kap. 3 ) och i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av MTP-produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:1) 4

MAS/MAR har ansvar för kvalitet och säkerhet i den hälso- och sjukvårdsverksamhet som kommunen bedriver enligt 18 och 18b HSL. Ansvaret gäller den vård och behandling som patienterna ges enligt HSL samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, delegering, anmälan om skador m.m. i hälso- och sjukvårdsverksamheten och att riktlinjer för medicintekniska produkter (MTP) efterlevs samt att kontakt med läkare fungerar. I Kalmar kommun gäller MAS ansvaret för Omsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen, Södermöre och enskild verksamhet där kommunen köper platser. MAR ansvaret omfattar Omsorgsförvaltningen. Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsenheten ansvarar för all vård och rehabilitering, oavsett ålder, upp till och med sjuksköterske- arbetsterapeut- fysioterapeut/sjukgymnastnivå som utförs i vård och omsorgsboende, korttidsboende, ordinärt boende och dagverksamhet. Här ingår även hjälpmedelsinsatser. Huvudelen av sjuksköterskornas arbete riktas mot personer i vård och omsorgsboende, inskrivna i hemsjukvården, dagverksamhet och till samtliga som är i behov av sjukvård inom socialförvaltningens verksamheter. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster inom SoL arbetar i större omfattning med patienter i ordinärt boende, oavsett om de är inskrivna i hemsjukvården eller inte. Ett av medicinskt ansvarigas verktyg för att styra och utveckla hälso- och sjukvården är att föreslå riktlinjer för hälso- och sjukvården som fastställs av verksamhetschef HSL. Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården Den kommunala hälso- och sjukvården ska präglas av social inriktning, medicinsk och rehabiliterande kompetens. Säkerhet och kvalitet ska utformas och ligga på en nivå som garanterar god vård och tandvård samt medicinsk säkerhet. Hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig när behov uppstår. Varje patient ska ha en utsedd patientansvarig sjuksköterska, patientansvarig arbetsterapeut, patientansvarig fysioterapeut/sjukgymnast samt tillgång till rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. Tillsammans med övriga verksamhetsområden utveckla helhetssyn av vård och omsorg runt omsorgstagaren. Hälso- och sjukvårdspersonal ska, vid behov, handleda och utbilda övrig personal inom omsorgsverksamheten avseende medicinska och rehabiliterande insatser. Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården Att minska antalet fall och fallskador på vård och omsorgsboende och i hemsjukvården för äldre samt Att minska antalet läkemedelsavvikelser. Kommunikation och information Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. En av de vanligaste avvikelserna i vården och omsorgen är brister i kommunikationen. Vid akuta situationer, när en person blir sämre är tydlig kommunikation speciellt viktig, eftersom situationen kan vara kaotisk och kommunikationen måste ske under tidspress. Kommunikationen kan ske muntligt och skriftligt och i båda fallen är det av största vikt att mottagaren uppfattar informationen korrekt så att inga missförstånd som kan leda till avvikelser ska uppstå. Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för kommunikation är SBAR, som står för: Situation, Bakgrund Aktuellt tillstånd och 5

Rekommendation. Under 2015 har flera utbildningstillfällen med SBAR tillsammans med landstinget genomförts. Samtliga sjuksköterskor har tagit del av utbildningen. Under 2011 infördes ett gemensamt digitalt informationssystem Cosmic Link mellan Länets kommuner och landstinget. I Cosmic Link finns även ett digitalt avvikelsesystem, LISA, mellan landstingets sjukhusvård, primärvård och länets kommuner. Antalet avvikelser från landstinget till Kalmar kommun omsorgsförvaltningen var 19 st. Under 2015 har en arbetsgrupp arbetat med att förbereda införandet av Cosmic Messenger. Det är ett patientsäkert mailsystem inom Cosmic där primärvård och kommuner kan kommunicera med varandra. Förbättringsområde: Öka användandet och återkopplingen till LISA. Använda SBAR som ett kommunikationsstöd vid muntlig informationsöverföring. Implementera Cosmic Messenger. Dokumentation I Kalmar kommun har de legitimerade yrkesgrupperna en gemensam journal enligt ICF. ICF står för Internationellt Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Syftet med ICF är att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd och deras konsekvenser för olika yrkeskategorier. ICF har ett nationellt gemensamt språk och på så sätt möjliggör jämförelser av data mellan olika delar av hälso- och sjukvården och att skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem. Allt som dokumenteras om patienten läses i samma journal av alla tre legitimerade yrkesgrupperna vilket medför att en helhet skapas kring patientens vård. Införandet av ICF har ökat allas kunskaper för vad en journal ska innehålla. För att styra och säkra innehållet i hälsooch sjukvårdsjournalen finns dokumentationsgrupper. En gemensam, bestående av systemansvarig sjuksköterska, sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnast, arbetsterapeuter, verksamhetschef HSL och enhetschefer i HSL samt MAS och MAR. Dessutom finns två arbetsgrupper, en med arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster, och en med sjuksköterskor. Dessa grupper arbetar med att ständigt utveckla och förbättra dokumentationen. Ett utbildningsmaterial i dokumentationen för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster och sjuksköterskor har utarbetats. All legitimerad personal, även semestervikarier, utbildas i dokumentationen. Utbildningen innehåller både information kring ICF och mer specifik utbildning kring var vi ska dokumentera olika information. I bedömningsmodulen i Procapita finns bedömningsinstrumenten Abbey pain scale, Downtown Fall Risk Index, GMF, Modifierad Nortonskala, S-COVS, SF MNA och en vårdtyngdsmätning för sjuksköterskor. Sedan hösten 2012 har Kalmar kommun tillgång till Nationell Patient Översikt (NPÖ). Innan införandet av NPÖ genomgick samtlig legitimerad personal en utbildning kring Patientdatalagen. Reglerna för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården samlas i patientdatalagen. Lagen reglerar bland annat sammanhållen journalföring, inre sekretess, patienternas möjlighet att spärra uppgifter och hur patienten kan få direktåtkomst. Förbättringsområde: All legitimerad personal ska vara uppdaterade gällande hälso- och sjukvårdsdokumentation. Använda NPÖ som stöd i särskilt komplicerade patientärenden där patienten har kontakter med flera vårdgivare. Förbereda vår journalföring för att bli producenter i NPÖ. 6

Läkemedelshantering Läkemedel Läkemedel är ett av de största riskområdena inom den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Med läkemedelshantering avses, ordination, iordningsställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. I kommunen är det den Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskan som är ansvarig för att ta fram rutiner som fastställs av verksamhetschef HSL. Apoteket granskar läkemedelshanteringen Omsorgsförvaltningen har avtal med Apoteket AB gällande kvalitetsgranskning av läkemedel enligt Socialstyrelsens föreskrifter inom särskilda boenden och i hemsjukvård. Kvalitetsgranskningen omfattar rådgivning och tillsyn av såväl läkemedlets märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring av läkemedel. Under 2015 granskades flera enheter inom omsorgsförvaltningen och Södermöre. Granskarens upptäckte flera brister i läkemedelshanteringen på flera av vård-och omsorgsboende. Förbättringsförslagen var i de flesta fall att städa medicinskåpen regelbundet, att gammal medicin kasseras, att signeringslistorna skrivs tydligt och att det skulle finnas en aktuell ordinationslista i medicinskåpet. På några av boendena hade läkemedelsskåpet placerats på undangömda ställen i lägenheten. Det fanns inte någon belysning vid skåpen vilket innebar att personalen hade svårt att läsa läkemedelslistan och på apodospåsarna. Några satt för högt upp och en del var alldeles för små och läkemedel som inte fick plats hade placerats utanför skåpet t.ex. i klädgarderoben. För att komma till rätta med de brister som framkom vid granskningen har ett helt nytt styrdokument tagits fram samt nya signeringslistor. Information om nytt arbetssätt och implementering ska vara klart till april 2016. Enhetscheferna ansvarar för att läkemedelskåpens placering är praktisk för personalen att arbeta vid. Kommunala förråd Läkemedel I samband med omregleringen av apoteksmarknaden förändrades läkemedelsförsörjningen till sjukvården. Landstinget har upphandlat tjänsten lagerhållning och iordningställande av läkemedel till verksamheter där landstinget har ett ekonomiskt ansvar. Apoteket Hjärtat hanterar beställningar till de Kommunala förråden. I de kommunala förråden som finns på Möregården, Ingelstorpsv.1, Oxhagshemmet och Norrlidshemmet finns vissa läkemedel för akuta situationer. Dessa läkemedel kan ges av sjuksköterska i kommunen till patient enligt s.k. generellt direktiv. Vilka läkemedel och i vilka situationer sjuksköterskan kan administrera läkemedel bestäms av Medicinsk Ansvarig Läkare (MAL) för varje Hälsocentral och anges enligt ordination för generellt direktiv. Dessa revideras och signeras årligen av Medicinsk ansvarig Läkare (MAL). I samverkan med Läkemedelskommittén och medicinsk ansvarig läkare (MAL) har också rutiner generella direktiv arbetats fram för att säkra den årliga vaccination av influensa som erbjuds gratis till 7

personer över 65 år. Enligt Svevac (nationellt register för vaccinationer) vaccinerades 560 (2014-598) personer inom den kommunala hälso- och sjukvården i Kalmar. Förbättringsområden: God ordning i patienternas medicinskåp God ordning och rätt utnyttjande av de Kommunala förråden Läkemedelsgenomgångar Erfarenheten visar att strukturerade läkemedelsgenomgångar minskar patienternas antal läkemedel. I det lokala samarbetet med Läkemedelskommittén poängteras vikten av en gemensam planering mellan läkare och sjuksköterska för att garantera årliga läkemedelsgenomgångar för patienter i vård och omsorgsboenden och i hemsjukvården. Läkemedelsgenomgång är en systematisk genomgång av en patients läkemedel. Då kommunsjuksköterskan övertagit läkemedelsansvar utförs genomgången i dialog mellan patient, läkare, sjuksköterska, omvårdnads- eller omsorgspersonal. Anhöriga kan erbjudas att medverka när det är lämpligt. Apotekare eller klinisk farmakolog kan konsulteras i samband med läkemedelsgenomgång. För patienter med eget ansvar för sin läkemedelshantering görs läkemedelsgenomgången av patient och läkare tillsammans. Övriga personer enligt ovan kan delta vid behov. Läkemedelskörkort Läkemedelskörkortutbildning har fortsatt under 2015 och totalt har 450 gått utbildningen varav 360 var semestervikarier. Under hösten ställdes flera utbildningstillfällen in på grund av att personal inte bokats in till de planerade tillfällena. Socialförvaltningen utbildade egen personal och semestervikarier. Det finns nu beslut på en ökad satsning för läkemedelskörkortsutbildningen för all personal inom omsorgsförvaltningen. All personal ska uppdateras vart tredje år samt få svara på ett kunskapstest efter genomgången utbildning. Utbildningens innehåll är enkel farmakologi, hur olika läkemedel administreras, alla måste kunna läsa och förstå läkemedellistan för att kunna kontrollera sig själv innan överräckande av läkemedel sker. Del 2 handlar om diabetes och insulingivning. Utbildarna består av sjuksköterskor inom verksamheten och de har även utarbetat och uppdaterat utbildningsmaterialet. Förbättringsområden: Att alla ska gå läkemedelskörkortsutbildningen samt klara kunskapstestet med 80% rätt innan delegering. Delegering Delegeringar ges enligt författningar och lokala riktlinjer. Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal enligt SOSFS 1997:14 och 2000:1. En delegering ska alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Varje enhet ska enligt Hälso- sjukvårdslagen vara bemannad med kompetent personal i den omfattning som behövs för att bedriva god och säker vård. Delegeringsmöjligheten ska användas i undantagsfall. 8

Socialförvaltningens personal får delegering av legitimerad personal som tillhör habiliteringsteamet och Södermöre har egna sjuksköterskor som skriver delegering. HSL-teamet tidigare habteamet (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) gick över till socialförvaltningens regi under hösten 2015. Alla delegeringar som skrivs av leg. personal förs in i delegeringsmodulen i procapita. Vid kontroll av hur många delegeringar det finns på varje sjuksköterska så är det ett varierande antal. Omsorgsförvaltningen har delats in i team samt ett team. Inom teamens område kan det finnas flera vård- och omsorgsboende och hemtjänstområden. För att personalen ska kunna vara rörliga och kunna vara tillgängliga i hela teamet kan sjuksköterkan delegera i tre nivåer. Delegeringen kan gälla för hela teamet, per enhet eller vara patientbunden. För att förtydliga svårighetsgraden av delegerad insats har hälso- och sjukvårdsinsatserna delats in i A, B och C. A= administrering från färdigställd dos t.ex. delad dosett eller Apodos. B= kräver mer bakomliggande kunskaper t.ex. att ge insulin och förstå konsekvenserna av lågt blodsocker eller högt blodsocker samt kunna mäta blodsockervärdet och C= avancerade insatser som kräver praktisk handledning av leg. personal vid flera tillfällen. Dessa delegeringar är oftast patientbundna. Delegeringsprocessen är sårbar eftersom det finns många svaga länkar där det kan gå fel. Förbättringsområde: Begränsa ytterligare antalet delegeringar till timanställda. Enhetscheferna har ansvar för att det finns delegerad personal på enheten vid planering av bemanning och schemaläggning. Läkartillgänglighet MAS är kontaktperson mot Hälsocentralerna och privata läkarmottagningar för lokala överenskommelser på vård och omsorgsboende gällande läkarmedverkan. Dessa följs upp årligen av MAS och av verksamhetscheferna på Hälsocentralerna. MAS och verksamhetschef och enhetscheferna för hälso-och sjukvårdsenheten i kommunen träffar verksamhetscheferna på de olika hälsocentralerna regelbundet för att diskutera gemensamma rutiner, gränsdragningsfrågor, informationsöverföring, dokumentation, sekretess m.m. Vi känner alla att dessa möten är viktiga forum för att diskutera och identifiera förbättringsområdena mellan vårdgivarna. Under 2015 har hemsjukvårdsavtalet uppdaterats och ett nytt tillägg har lagts till det ursprungliga avtalet. I det nya tillägget finns krav på att en läkare ska finnas utsedd i primärvården för patienter inskrivna i hemsjukvården. Förbättringsområde: Att sjuksköterska i kommunen och läkare i primärvården arbetar med förebyggande insatser för de mest sköra äldre t.ex. via regelbunden kontakt/ läkarbesök. Läkaren i primärvården måste vara den som ansvarar för patientens medicinska helhetsvård. 9

Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner (VRI) och smittspridning är ett växande riskområde inom all vård och omsorg. Inom vården är vårdrelaterade infektioner en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI) och minska spridning och uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier anses, såväl nationellt som internationellt, som en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Arbetet för en rationell antibiotikaanvändning är ett mycket viktigt led i att minska spridning och selektion av resistenta bakterier. Inom svensk slutenvård har punktprevalensmätningar av VRI och antibiotikaanvändning genomförts under mer än 10 år och använts i förbättringsarbete ute i vårdverksamheterna. Genom folkhälsomyndigheten erbjuds kommunerna att delta i en motsvarande mätning. Under 2015 var två av Kalmar kommuns vård och omsorgsboenden med i mätningen. Mätningen utfördes under en vecka i november på Berga Backe och Varvet. Totalt var 74 patienter inkluderade i mätningen. Tre av dessa hade bekräftade infektioner förvärvade på vård- och omsorgsboendet och tre hade under mättiden terapeutiskt behandling. En patient hade profylaktisk långtidsbehandling. Basala hygienrutiner Under hösten 2015 kom Socialstyrelsens nya föreskrifter om Basal hygien inom vård och omsorg som trädde i kraft 2016-01-01. Basala hygienrutiner omfattar handhygien, skyddskläder och klädregler. Alla chefer har under hösten fått information om vikten av att personalen följer de basala hygienrutinerna. Kalmar läns landsting har producerat en instruktionsfilm som finns tillgänglig på webben. Att visa filmen på t.ex. personalmöten är ett bra och enkelt sätt att uppdatera sin personal i basala hygienrutiner. Flera av våra patienter använder medicinsktekniska produkter även dessa kan vara en smittspridningsrisk om de inte sköts enligt gällande rutiner. Förbättringsområden: Kunskap om och god följsamhet av basala hygienrutiner. Kunskap om och god följsamhet kring rutiner vid smitta och smittade hjälpmedel Kost och nutrition Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för god livskvalitet, för att förebygga sjukdom, återvinna hälsa och för att medicinsk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga i vård och omsorg, därför har Socialstyrelsen under lång tid arbetat för bättre näringsrutiner. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. För att motverka undernäring inom vård och omsorg i Kalmar kommun har omsorgsnämnden antagit en nutritionspolicy. För att säkerställa att den enskilde vårdtagaren inom vård och omsorgsboende ska kunna garanteras en näringsrik kost har kommunen en dietist. Dietisten har en viktig funktion i utbildning av kökspersonal, omvårdnadspersonal och legitimerad personal. I samband med nutritionsproblematik såsom exempelvis palliativ vård eller där risk finns för undernäring och/eller trycksår föreligger har dietisten också en viktig funktion. Dietisten är också rådgivande för personal inom hemtjänst och hemsjukvården i ordinärt boende. 10

Nattfasta/dygnsfasta Tiden från dagens avslutade måltid till nästkommande dags första måltid benämns ibland som nattfasta. I Kalmar kommun föredrar vi att använda begreppet dygnsfasta dvs. vi måste titta på alla dygnets timmar. Enligt rekommendationer från Socialstyrelen bör inte fastan överstiga 11 timmar under ett dygn. Under 2015 startade ett gemensamt arbete tillsammans med landstinget i nutritionsfrågor. Syftet är att identifiera dessa patienter med risk för malnutrition så tidigt som möjligt i vårdkedjan. Det räcker inte med att konstatera risk för undernäring och åtgärda det under en kort vårdtid på sjukhuset. För att nå resultat måste det finnas en tydlig kommunikation mellan olika vårdgivare oavsett var patienten befinner sig i vårdkedjan. En viktig åtgärd för att förhindra undernäring är att personalen som är nära patienten är uppmärksamma på olika signaler som kan påverka att personen inte vill/kan äta. De måste känna till att de kan erbjuda näringsrika mellanmål, beställa smoothies från köket, passar på att erbjuda nattmål till den som vaken, sitta med vid måltid vid oro, anpassa måltidsmiljön m.m. Det är i vardagssituationerna tillsammans med patienten vi kan nå de goda resultaten. Kvalitetsregistret Senior Alert används för att kunna identifiera och åtgärda undernäring inom äldreomsorgen. Boendeteam möten pågår i samtliga vård och omsorgsboenden där olika professioner är med för att följa upp arbetet. Förbättringsområde: Att personal tidigt uppmärksamma nedsatt aptit hos omsorgstagaren och att de känner till hur man kan bryta fastan dag som natt. Dygnsfastan ska inte vara längre än 11 timmar på vård och omsorgsboenden. Rehabilitering inom kommunal hälso- och sjukvård Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster i Kalmar kommun arbetar enligt processen Rehabilitering hälso- och sjukvård som återfinns i verksamhetshandboken. Rehabiliterande förhållningssätt All personal i Kalmar kommun arbetar med ett rehabiliterande förhållningssätt som innebär att: - Uppmuntra individen till att göra det man klarar själv. - Stödja individen i det den inte klarar själv, och utföra de sysslorna tillsammans med individen utifrån dennes förutsättningar. - Motivera och uppmuntra till att göra egna val och stödja till att behålla intressen, vanor och ansvar för sin vardag. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster arbetar tillsammans med sjuksköterskor, omvårdnadspersonal, enhetschefer och biståndshandläggare i hem- och boendeteam. Här vilar ett stort ansvar på arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast att handleda och bekräfta omvårdnadspersonal i ett rehabiliterande förhållningssätt. Arbetsteknik En bra arbetsteknik är en förutsättning inom vård- och omsorgsarbete, där det ofta förekommer tunga arbetsmoment. Arbetsmiljön blir bättre och patientsäkerheten stärks med en personal med god kunskap om arbetsteknik. 11

För att höja kompetensen kring förflyttningsteknik har nu samtliga fast anställda arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster genomgått en tredagars utbildning i Modern arbetsteknik. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster genomför årligen en halvdagsutbildning/introduktion i förflyttningsteknik för semestervikarier. I år utbildades 253 st. semestervikarier. Dessutom har 13 ordinarie omsorgspersonal haft en halvdagsutbildning i grundläggande arbetsteknik. Under 2015 har också 8 anhöriganställda och 4 personal från resurscentrum deltagit i utbildning i förflyttningsteknik under 4 x 3 timmar. Eftersom några helt saknade annan vårderfarenhet utarbetades ett eget koncept utifrån gruppens behov. Resursteam stroke För att tillvarata och utveckla Rehabenhetens kompetens gällande hemrehabilitering för strokepatienter samt att säkerställa en optimal och likvärdig hemrehabilitering för strokepatienter finns sedan 2013 ett resursteam stroke. I teamet ingår arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter med mångårig erfarenhet av strokerehabilitering varav en sjukgymnast med specialistkompetens inom neurologi. Resursteamet ska kopplas in på samtliga nyinsjuknade strokepatienter och andra nytillkomna hjärnskador. Under 2015 har resursteam stroke sammanställt ett material om stroke och strokerehabilitering. Materialet utgår bl. a. från de nationella riktlinjerna för strokesjukvård, och beskriver olika symtom övergripande behandlingsprinciper, bilder på övningar/träningsexempel och tips på egenträning för patienter. Materialet är tänkt att vara ett kompletterande stöd för fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter i Kalmar kommun. ADL-trappan Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster utvärderar sina insatser för patienter i ordinärt boende med hjälp av ADL-trappan. ADL-trappan är ett vetenskapligt beprövat och enkelt mätinstrument som mäter omsorgstyngd kopplat till aktiviteterna städning, matuppköp, transport, matlagning, badning/duschning, på- avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens, födointag. Mätning görs före och efter avslutad insats, i syfte att se om patientens självständighet har påverkats. Mätningen registreras i journal. Under perioden 150214-160213 gjordes sammanlagt 1016 ADL-trappor. 52 patienter av underlaget var i den initiala bedömningen oberoende (0). Dessa patienter var i behov av rehabinsatser som t.ex. hjälpmedel, bostadsanpassning, träning/instruktion för att bibehålla sitt oberoende. Dessa får även (0) i Uppföljande bedömning och räknas alltså inte in i resultatet.12 personer har blivit oberoende i samtliga 10 aktiviteter. Resultat av mätning ADL-trappan: 12