SNS konjunkturrådsrapport 2015

SNS konjunkturrådsrapport 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 januari 2015

Agenda Offentlig sektor Hushållen Företagen Kommentar till förslag

Låg offentlig skuldsättning en styrka i svensk ekonomi Det finanspolitiska ramverket har bidragit till att Sverige har en relativt låg offentlig skuldsättning Utrymme för att hantera finansiella kriser Möjliggör en aktiv stabiliseringspolitik Minskar hushållens och företagens osäkerhet vilket bidrar till högre investeringar och tillväxt

Både hushållens och företagens skuldsättning har ökat under 2000-talet Skuld per sektor Procent av BNP 300% 250% 200% 150% 118% 100% 50% 0% 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källa: SCB Offentlig sektor Hushåll Icke-finansiella bolag 82% 39%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Såväl skulderna som bostadspriserna ökar Hushållens skulder Årlig procentuell förändring 20 Bostadspriser HOX-index, 2005=100 250 15 10 5 200 150 100 50 0 0 Utlåning till hushåll Utlåning till hushåll, bostad Total Bostadsrätter Villor Källa: SCB och Valuegard

Skulduppbyggnaden kan till stor del förklaras av fundamenta Förklaring till ökning i skuldsättning 1994-2010 Procent av förändring 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 23% Oförklarad ökning 15% Övriga faktorer 12% Lägre bolåneräntor 18% Lägre boendeskatter 30% 20% 10% 31% Högre bostadsägarandel 0% Källa: Finansinspektionen

1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Lågt utbud driver upp bostadspriserna Påbörjade lägenheter per år Antal 50 000 Färdigställda lägenheter i flerfamiljs- och småhus Antal 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0 Flerbostadshus, antal lägenheter Småhus, antal lägenheter Totalt, flerbostads- och småhus, antal lägenheter Flerbostadshus Småhus Källa: Konjunkturinstitutet och SCB

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Lång period med låg räntekvot Ränteutgifter som andel av disponibel inkomst Procent 12 10 8 6 4 2 0 Räntekvot Historiskt genomsnitt Källa: SCB och Riksbanken

Allt fler hushåll amorterar Andel hushåll med nya lån som amorterar Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 43 57 58 80,2 2011 2012 2013 2014 (enkät) Källa: Finansinspektionen

Hushållens höga skuldsättning utgör en risk för den makroekonomiska stabiliteten De svenska hushållen har god betalningsförmåga Begränsade risker för kreditförluster hos bankerna En kraftig nedgång i bostadspriserna kan dock påverka den makroekonomiska utvecklingen Hushållens förmögenhet minskar Negativa effekter på tillväxt och sysselsättning när hushållen anpassar konsumtion sig till ny förmögenhetsnivå En redan hög skuldsättning hos hushållen förvärrar ett sådant scenario

Hushållens konsumtion viktig för konjunkturåterhämtningen Regeringens BP-prognos Procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018 BNP 2,1 3,0 3,2 2,6 2,4 Hushållens konsumtion 2,9 3,2 2,9 2,8 2,5 Offentlig konsumtion 1,1 1,5 1,1 0,3 0,3 Fasta bruttoinvesteringar 4,5 5,5 6,1 4,6 4,0 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport -0,7-0,1 0,2 0,1 0,1

Vidtagna åtgärder mot hushållens skuldsättning Utbudssidan: Nya och skärpta kapitalkrav Höjda riskvikter för bolån Kontracyklisk kapitalbuffert Efterfrågesidan: Belåningsbegränsning, det s.k. bolånetaket Amorteringskrav

Vägen framåt Skäl att noga fortsätta följa utvecklingen kring hushållens skuldsättning Viktigt att utvärdera de åtgärder som har vidtagits och hur de samverkar Eventuella ytterligare åtgärder måste införas varsamt Undvika kraftiga negativa makroekonomiska konsekvenser Begränsade möjligheter att föra en mer expansiv penning- och finanspolitik

Ökade koncerninterna lån driver uppgången av företagens skuldsättning Skuld Procent av BNP 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Lån exkl.koncerninterna lån Koncerninterna lån Källa: SCB

En väl fungerade finansieringsmarknad är centralt för att företag ska bildas och växa De flesta företag uppger att de har en förhållandevis goda förutsättningar att finansera sig Små och nya företag har dock generellt svårt att få lån Banker är den viktigaste finansieringskällan, men för större företag har företagsobligationsmarknaden ökat starkt de senaste åren Drygt 20 procent av företagens totala finansiering är finansierad av marknaden Regeringen avser att förbättra små och medelstora företags finansieringsmöjligheter Se över systemet för statliga rikskapitalbolag Ökad anslag till Almi företagspartners

Kommentar till enskilda förslag i rapporten Kommentar Reformerad insolvenslagstiftning Stödja framväxt av marknad för företagsobl. Konsumentskydd t.ex. begränsning av straffavgifter Bolån med delat ansvar Reformera bostadsmarknaden Avvägning mellan enklare att genomföra rekonstruktioner och att inte ha för generöst regelverk där icke livskraftiga bolag ges skuldavskrivningar Stark tillväxt av företagsobligationer redan i nuläget vilket behov som finns att accelerera detta är osäkert Åtgärder nödvändiga ur ett konsumentperspektiv Regeringen bedriver ett arbete förslag förhoppningsvis till hösten Osäker vilket problem vill man lösa? Kan på marginalen öka skuldsättningen och öka finansiella aktörers andel av makrorisken Stort behov av byggande Inga politiska utsikter för en ny fastighetsskatt