Befolkningsprognos

2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström

Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer och troligen minskar befolkningen med drygt 100 personer 2009. Folkmängden är nu tillbaka på samma nivå som före de tidigare årens uppgång. Om folkmängden fortsätter förändras i samma takt som under de senaste åren (Trend) kommer kommunens befolkning i princip att förbli oförändrad men det kommer att ske stora omfördelningar mellan åldergrupperna. Det blir färre i skolåldrarna, en svag utveckling i de arbetsföra åldrarna och betydligt fler pensionärer. Om kommunen ska uppnå en stark befolkningstillväxt (Vision, dvs 80 000 invånare.) krävs inflyttning på nivåer som ligger över de år när kommunen historiskt sett vuxit som snabbast. Detta påverkar framför allt de arbetsföra åldrarna positivt men på lite sikt även de yngre åldrarna. Diagram 1 Befolkningsutveckling 1975-2008 samt prognos för 2009--2020 i tre olika scenarier (antal personer) 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 Trend Tillbakagång Vision 55 000 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 På lång sikt kommer det minskande antalet i arbetsför ålder i kombination med ett ökande antal äldre att medföra en ökad försörjningsbörda i kommunen. Färre ska försörja fler. Det minskande antalet i arbetsför ålder medför troligen ett minskat utbud av arbetskraft och en stagnerande tillväxt för skatteintäkter samtidigt som behoven i äldreomsorgen ökar. Inte ens med en kraftig befolkningstillväxt kommer försörjningsbördan att kunna hållas kvar på dagens nivå.

2 Historik Prognosen för befolkningens utveckling avser de kommande åren. I detta första kapitel beskrivs den historiska utvecklingen från 1975 till 2008. Den historiska utvecklingen är viktig dels för att ge ett perspektiv på hur kommunens befolkning tidigare har utvecklats, dels för att se om den kommande prognosen är rimlig. 2.1 Befolkningsutveckling 1975 2008 För drygt 30 år sedan hade kommunen knappt 72 500 invånare. Befolkningen ökade år efter år fram till och med 1980 då kommunen hade drygt 74 200 invånare. Därefter vidtog en period med i princip oförändrad befolkning. Från 1998 steg befolkningen åter snabbt och toppåret var 1994 med drygt 75 800 invånare. Diagram 2 Befolkningsutveckling i Skellefteå kommun 1975 2008 (antal personer) 77 000 76 000 75 000 74 000 73 000 72 000 71 000 70 000 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: SCB I mitten av 1990-talet förändrades mönstret och befolkningen sjönk under en knapp tioårsperiod med 4 050 personer till knappt 71 800 invånare 2003. Detta motsvarar att kommunen förlorat drygt fem procent av sina invånare. Åren 2004 till 2007 gav en viss återhämtning och befolkningen ökade i genomsnitt med 80 personer per år. Under 2008 minskade befolkningen åter framför allt till följd av minskad inflyttning. 2.2 Flyttningar 1975 2008 Den viktigaste komponenten för befolkningens utveckling är flyttningarna. Flyttningarna består av in- respektive utflyttning till/från kommunen. Ibland redovisas statistiken fördelat på inrikes och utrikes flyttningar. För Skellefteå kommun visar flyttningarna ett tydligt samband med kommunens befolkningsutveckling.

Fram till början av 1980-talet var inflyttningen större än utflyttningen samtidigt som befolkningen växte. Därefter vidtog en period fram till slutet av 1980-talet där in- och utflyttning var relativt balanserad. Under dessa år förändrades inte kommunens befolkning. Efter det vidtog en period med kraftigt ökad inflyttning, men i princip oförändrad utflyttning, och därmed följde ännu en period av ökande befolkning. Diagram 3 In- och utflyttning 1975 2008 (antal personer) 3 000 2 800 2 600 Inflyttning Utflyttning 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: SCB Ett par år in på 1990-talet påbörjades en period där inflyttningen till kommunen sjönk samtidigt som utflyttningen steg mycket kraftigt. Detta fenomen kvarstod ända in på början av 2000-talet. Det var under dessa år som kommunen förlorade 4 050 invånare. Från 2003 till 2007 hade kommunen åter ett positivt flyttnetto. Det positiva flyttnettot drevs av en ökande inflyttning. Utflyttningen från kommunen låg hela perioden kvar på en relativt tidigare år hög nivå. Under 2008 vek inflyttningen kraftigt ned samtidigt som utflyttningen ökade, vilket resulterade i att flyttnettot åter blivit negativt. 2.3 Födda och Döda 1975 2008 Utöver flyttningar spelar naturligtvis antalet barn som föds och antalet personer som dör en roll för kommunens befolkningsutveckling. Antalet personer som dör i kommunen varje år ligger sedan lång tid i intervallet 800 850 personer. Fram till 1988 föddes mellan 800 och 900 barn per år i kommunen. Födelsenettot var de flesta av dessa år positivt. Därefter steg födelsetalen kraftigt och toppade 1991 med 1 115 nyfödda. Efter det sjönk födelsetalen igen och tycks nu ha etablerat sig på en ny lägre nivå på cirka 700 födda per år.

Fruktsamhetstalet är sedan länge något högre i Skellefteå än genomsnittet i Riket. Diagram 4 Födda och Döda i Skellefteå kommun 1975-2008 (antal personer) 1200 1100 Födda Döda 1000 900 800 700 600 500 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: SCB När antalet födda respektive döda i kommunen ligger på dagens nivåer bidrar födelsenettot negativt till befolkningsutvecklingen. De senaste 10 åren har detta bidragit negativt med mellan 100 och 200 personer per år. 2.4 Troligt utfall 2009 Folkmängden för 2009 presenteras inte förrän andra halvan av februari 2010. I slutet av oktober hade kommunen preliminärt drygt 71 750 invånare, det vill säga en befolkningsminskning med drygt 100 personer under årets första 10 månader. Den preliminära statistiken visar även på ett födelseunderskott på knappt 50 personer. Flyttningen från och till utlandet är positiv och 300 fler personer har flyttat in till kommunen än härifrån. De inrikes flyttningarna är dock negativa och drygt 350 personer fler har valt att lämna kommunen än som har flyttat hit. Den preliminära statistiken från oktober tyder på att 2009 kommer att bli det andra året i rad med minskande befolkning i kommunen.

3 Metod och antaganden för befolkningsframskrivningen En prognos är inte en exakt förutsägelse av framtiden. Alla prognoser baseras på en uppsättning antaganden om framtiden. Beroende på vilka antaganden som görs kan utfallet av prognosen bli väldigt olika. Ett sätt att hantera osäkerheten är att arbeta med flera olika scenarier med var sin egen uppsättning antaganden. På så sätt kan flera olika tänkbara framtider beskrivas. I den här prognosen presenteras tre olika scenarier. Ett som i princip är en framskrivning av dagens utveckling, ett mer positivt och ett negativt scenario. Gemensamt för de tre scenarierna är att de utgår från 2008 års befolkningsstruktur. 3.1 Trend Framtiden ser ut om idag Utgångspunkten för trendscenariot är att kommunens befolkning kommer att utvecklas på samma sätt under prognosperioden som under de senaste tre åren. Detta innebär att ålders- och könsspecifika dödsrisker samt åldersspecifik fruktsamhet under hela perioden antas förbli desamma som ett genomsnitt av 2006, 2007 och 2008. In- och utflyttning sker på samma nivå som ett genomsnitt av 2006, 2007 och 2008. Åldersoch könsfördelningen för de som flyttar antas vara densamma som ett genomsnitt av 2006, 2007 och 2008. För de två närmaste prognosåren 2009 och 2010, görs ett undantag från principen om att de tre senaste åren ska styra utvecklingen. In- och utflyttning 2009 sker på samma nivå som den senaste tolvmånadersperioden. In- och utflyttning 2010 sker på nivåer mellan 2009 års nivå och genomsnittet för 2006, 2007 och 2008. 3.2 Tillbakagång Tillbaka till 1990-talet Utgångspunkten för scenariot med tillbakagång är att utvecklingen i kommunen stagnerar och flyttmönstren återgår till att vara negativa. Grundantagandena är desamma som i trendscenariot. In- och utflyttning sätts till genomsnittet av perioden 1993-2002, dvs den period när kommunen hade ett negativt flyttnetto. 3.3 Vision På väg mot 80 000 invånare I visionsscenariot analyseras vilken befolkningsutveckling som krävs för att kommunen ska kunna nå målet om 80 000 invånare 2030. Grundantagandena är desamma som i trendscenariot. Inflyttningen tillåts öka i den takt som krävs för att utvecklingen ska ligga på en linjär trend som resulterar i 80 000 invånare år 2030.

4 Prognos 4.1 Scenario Trend - Framtiden ser ut som idag Under åren 2005-2007 ökade befolkningen i kommunen med 100 personer per år i genomsnitt. Under 2008 minskade befolkningen med 228 personer, och vi räknar med att befolkningen minskar med drygt 100 personer 2009. Under prognosperioden fram till och med 2020 minskar befolkningen med cirka 200 personer till 71 660 personer. Detta motsvarar en genomsnittlig minskning med mellan 15 och 20 personer per år. Tabell 1 Befolkningsutveckling scenario Trend År Folkmängd Födelsenetto Flyttningsnetto Folkökning 2008 71 862-123 -108-228 2009 71 750-110 -10-110 2010 71 690-100 40-60 2011 71 670-110 90-20 2012 71 640-110 90-20 2013 71 620-110 90-20 2014 71 610-110 90-20 2015 71 600-100 90-10 2016 71 600-90 90 0 2017 71 610-80 90 10 2018 71 620-70 90 20 2019 71 640-70 90 20 2020 71 660-70 90 20 Samtidigt sker en omfattande omfördelning mellan de olika åldergrupperna. Barnen i skol- respektive gymnasieåldrarna blir färre, samtidigt som antalet yngre barn (0-6 år) ökar något. Demografin förändras och det sker en förskjutning uppåt till gruppen 65-79 som ökar samtidigt som gruppen 45-64 minskar kraftigt. I de båda grupperna över 80 år sker en ökning med sammanlagt knappt 600 personer. Tabell 2 Befolkning per åldersklass 2008 samt ackumulerad ökning per åldersklass 2009-2020 scenario Trend År 0-6 7-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-79 80-89 90-w Summa 2008 5 145 7 279 4 398 3 972 16 696 19 579 10 609 3 620 564 71 862 2009 10-200 -30 160-270 10 140 50 20-110 2010 10-360 -140 360-430 -190 450 80 30-180 2011 50-480 -390 620-570 -300 710 90 70-190 2012 20-470 -640 870-780 -350 890 140 90-220 2013 20-450 -840 940-870 -500 1 180 170 100-240 2014 50-420 -1 020 870-780 -610 1 330 190 130-250 2015 60-350 -1 180 720-610 -740 1 500 180 150-260 2016 70-260 -1 270 400-430 -800 1 640 210 160-260 2017 110-220 -1 290 110-300 -940 1 830 240 180-250 2018 160-210 -1 250-120 -210-1 090 2 000 270 200-240 2019 220-200 -1 190-320 -210-1 120 2 040 340 220-220 2020 270-160 -1 160-480 -200-1 310 2 240 370 230-200

I diagram 5 framgår att både in- och utflyttning ligger kvar på en historiskt sett hög nivå. Diagram 5 In- och utflyttning 1975-2008 samt prognos 2009-2020 scenario Trend 3 000 2 800 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Trend Inflyttning Trend Utflyttning

4.2 Scenario Tillbakagång - Tillbaka till 1990-talet I detta scenario skisseras på en tillbakagång för befolkningen. In- och utflyttning återgår till de nivåer där kommunens befolkning minskade år efter år. I scenariot sjunker inflyttningen med knappt 500 personer per år jämfört med i trendscenariot. Utflyttningen från kommunen är i något lägre jämfört med i trendscenariot. Scenario tillbakagång bygger i övrigt på samma antaganden som trendscenariot. Tabell 3 Befolkningsutveckling scenario Tillbakagång År Folkmängd Födelsenetto Flyttningsnetto Folkökning 2008 71 862-123 -108-228 2009 71 750-110 -10-110 2010 71 330-110 -310-410 2011 70 900-120 -310-430 2012 70 460-140 -310-440 2013 70 010-150 -310-450 2014 69 550-150 -310-460 2015 69 080-160 -310-460 2016 68 620-160 -310-470 2017 68 150-160 -310-470 2018 67 670-170 -310-470 2019 67 190-180 -310-480 2020 66 700-190 -310-490 Diagram 6 In- och utflyttning 1975-2008 samt prognos 2009-2020 scenario Tillbakagång 3 000 2 800 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Tillbakagång Inflyttning Tillbakagång Utflyttning Befolkningen minskar till 66 700 invånare 2020. Knappt 5 000 färre än i trendscenariot. Befolkningen kommer i det här scenariot att minska i alla åldersgrupper, förutom bland de äldsta.

4.3 Scenario Vision - På väg mot 80 000 invånare Utgångspunkten för visionsscenariot är att kommunen ska nå upp till visionen om 80 000 invånare 2030. Visionsscenariot bygger på samma antaganden som trendscenariot. Inflyttningen till kommunen tillåts dock öka så att befolkningstalen utvecklas mot målet. För att nå visionen krävs en årlig ökning av befolkningen med mellan 350 och 400 personer. År 2020 kommer kommunen då att ha knappt 76 100 invånare, eller drygt 4 400 fler än i trendscenariot. Inflyttningen kommer i detta scenario varje enskilt år ligga över tidigare toppnivåer. Tabell 4 Befolkningsutveckling scenario Vision År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2008 71 862 721 844-123 1 938 2 046-108 -228 2009 71 740 730 840-110 1 870 1 890-20 -130 2010 72 130 720 820-100 2 450 1 950 490 390 2011 72 520 730 820-90 2 510 2 020 490 390 2012 72 920 740 820-80 2 500 2 020 480 400 2013 73 310 760 830-70 2 480 2 020 460 390 2014 73 700 770 830-50 2 470 2 020 450 390 2015 74 100 800 830-30 2 450 2 020 430 390 2016 74 490 820 830-10 2 430 2 020 410 390 2017 74 880 840 840 0 2 410 2 020 390 390 2018 75 280 860 840 20 2 400 2 020 370 390 2019 75 670 870 840 30 2 380 2 020 360 390 2020 76 070 880 840 40 2 380 2 020 360 390 Jämfört med i trendscenariot ökar befolkningen i samtliga åldersgrupper. Befolkningen ökar mest bland 25-44 åringarna. Bland de allra äldsta sker inga större förändringar jämfört med i trendscenariot. Tabell 5 Befolkning per åldersklass 2008 samt ackumulerad ökning per åldersklass 2009-2020 0-6 7-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-79 80-89 90-w Summa 2008 5 145 7 279 4 398 3 972 16 696 19 579 10 609 3 620 564 71 862 2009 10-200 -30 160-270 10 140 50 20-110 2010 10-200 -30 160-270 10 140 50 20-120 2011 50-320 -110 460-250 -140 460 80 30 270 2012 140-420 -340 790-220 -200 730 90 80 660 2013 160-370 -560 1 100-240 -210 930 140 100 1 060 2014 220-320 -750 1 220-130 -310 1 230 180 100 1 450 2015 320-260 -920 1 180 150-370 1 400 200 130 1 840 2016 400-160 -1 060 1 050 530-460 1 590 190 150 2 240 2017 490-30 -1 150 740 900-480 1 750 230 170 2 630 2018 610 40-1 150 470 1 220-570 1 950 260 180 3 020 2019 730 90-1 110 240 1 490-680 2 140 290 210 3 420 2020 860 150-1 050 50 1 660-660 2 190 370 220 3 810

5 Utblick mot 2030 I det här kapitlet kompletteras kommunprognosen med en utblick mot år 2030. Utblicken baseras på samma antaganden som i scenariot där framtiden ser ut som idag dvs att kommunen i framtiden kommer att utvecklas som under de tre senaste åren. Den senaste treårstrenden med nettoinflyttning till kommunen på knappt 90 personer per år antas kvarstå under hela perioden fram till 2030. Detta medför att kommunens befolkning, som följd av det negativa födelsenettot, fortsätter krympa fram till och med 2016. Därefter vidtar några år med oförändrad till svagt växande befolkning (något tiotal personer per år). Från och med 2024 och till periodens slut 2030 krymper folkmängden igen. Den långsiktiga trenden med viss nettoinflyttning fortsätter men kommunens skeva befolkningspyramid med en stor andel äldre slår igenom och det negativa födelsenettot blir större än nettoinflyttningen. Trots inflyttning når inte folkmängden tillbaka till 2008 års nivå. Diagram 7 Befolkning, framskrivning 2010-2030 71 800 71 700 71 600 71 500 71 400 71 300 71 200 71 100 71 000 70 900 70 800 70 700 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Andelen äldre i befolkningen är relativt hög i Skellefteå kommun. Antalet personer som dör varje år har under de senaste tio åren varit cirka 140 personer fler än som föds. Födelsenettot beräknas bli negativt under hela perioden fram till 2030. Kring år 2020 antas de stora ålderskullarna från början av 1990-talet få sina barn och födelsetalen ökar då tillfälligt under ett antal år. Trots detta kvarstår ett negativt födelsenetto. Bortsett från boomen kring år 2020 kommer det varje år att födas ungefär 700 barn i kommunen, dvs det föds ungefär lika många barn 2030 som det gjorde 2008. Den successivt åldrande befolkningen medför dock att allt fler kommer att avlida. Detta

bidrar till ett allt mer negativt födelsenetto och mot slutet av framskrivningen dör knappt 250 personer fler än vad som föds varje år. Diagram 8 Födda och Döda, Framskrivning 2010-2030 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Födda 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Befolkningens åldersstruktur kommer att förändras dramatiskt fram till år 2030. Antalet personer över 65 år ökar med knappt 4 000 samtidigt som antalet i åldern 20-64 trots nettoinflyttning minskar med knappt 3 900. Antalet i gymnasieåldern (16-19) minskar med drygt 1 000 personer, samtidigt som antalet yngre barn ökar något. Följden av dessa förändringar är att kommunens befolkningssammansättning förskjuts än mer mot de högre åldrarna. Döda

Diagram 9 Befolkning struktur 2008 samt trendframskrivning 2030 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 0 Struktur 2008 Trend 2030 Om kommunens befolkning skulle utvecklas så att visionen om 80 000 invånare uppnås år 2030 kommer antalet invånare jämfört med i scenario trend att öka i alla åldersgrupper under 65 år. Antalet äldre är i princip detsamma som vid en framskrivning av trenden.

Diagram 10 Befolkning struktur 2008 samt vision 2030 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 0 Struktur 2008 Vision 2030 Diagram 11 Befolkning vision 2030 samt trendframskrivning 2030 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 Vision 2030 Trend 2030

5.1 Försörjningsbörda Försörjningsbördan är en enkel metod att visa relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Försörjningsbörda är kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år). Desto högre kvot desto fler ska försörjas av dem som arbetar. Försörjningsbördan är en förenkling men begreppet ger ändå en bild av vilka förändringar som väntar. Under de senaste 20 åren har försörjningsbördan varit relativt stabil. Var och en som arbetar har försörjt sig själv och knappt 0,8 personer till. Om 20 år kommer antalet personer i arbetsför ålder att vara 10 procent färre samtidigt som pensionärerna blir 30 procent fler och de som fyllt 80 år nästan 70 procent fler. Antalet unga minskar med 5 procent. Försörjningsbördan ökar samtidigt som den fördelas om från unga till gamla. Befolkningen i arbetsför ålder kommer att minska. Förutsatt att förvärvsfrekvenserna inte förändras påtagligt medför detta en markant svagare utveckling av arbetskraftsutbudet än tidigare. Detta i sin tur betyder att utvecklingen av skatteintäkterna riskerar att stagnera. Samtidigt ökar de offentliga åtagandenas anspråk på resurser när antalet och andelen äldre ökar. Försörjningsbördan ökar oavsett om folkmängden utvecklas enligt trend, tillbakagång eller vision. Detta innebär att även om inflyttningen till kommunen skulle öka dramatiskt så kommer det ökande antalet äldre att medföra stora påfrestningar för kommunens ekonomi. Diagram 12 Försörjningsbörda 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Trend Vision Tillbakagång

6 Andra prognoser De flesta organisationer har ett intresse av att försöka förutse hur framtiden kommer att gestalta sig. Det finns därför flera aktörer som på olika sätt ägnar sig åt framtidsbedömningar. Den viktigaste aktören när det gäller att göra prognoser för befolkningsutvecklingen i Sverige är Statistiska centralbyrån (SCB). SCB gör en helt ny prognos vart tredje år men reviderar prognosen årligen. SCB arbetar med en kombination av långa tidsserier med historiskt material och olika expertgrupper som diskuterar utvecklingen. I SCB:s grunduppdrag ingår enbart att göra nationella prognoser. Det är möjligt att köpa detaljerade regionala eller lokala prognoser från SCB. Skellefteå kommun har vid något tillfälle köpt prognoser. Utöver SCB finns ett antal fristående konsulter som säljer befolkningsprognoser. Konsulterna har oftast en relativt enkel kalkylmodell som skriver fram historiska trender men de kan i vissa fall även ta hänsyn till den nationella prognosen och diskutera resultaten med kunden. Vissa aktörer nöjer sig inte med att försöka skriva fram befolkningsutvecklingen utan vill även beskriva den ekonomiska utvecklingen i samhället. Konjunkturinstitutet och bankerna gör kortsiktiga konjunkturprognoser som framför allt baseras på ekonomiska data men även på befolkning. En gång per mandatperiod tar Regeringskansliet fram den så kallade långtidsutredningen (LU) som försöker beskriva samhällsutvecklingen för en lång tid framåt. LU beskriver oftast den nationella utvecklingen men vissa år redovisas även regionala skillnader. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör likartade långtidsutredningar för den kommunala sektorns utveckling. Den senaste externa bedömningen av utvecklingen i Skellefteå gjordes av WSP Analys & Strategi i rapporten Norra Sverige 2030. WSP redovisar två olika scenarier för utvecklingen de närmaste 20 åren. År 2030 beräknar de befolkningen i Skellefteå (inkl Norsjö och Malå) till ca 67 600 respektive 72 200, dvs en minskning jämfört med idag.