Vem berättar om Sverige?

Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Journalistik C Vårterminen 2013 Vem berättar om Sverige? En kvantitativ studie om kommersialiseringens påverkan på utbudet av inrikesmaterial i tio norrländska landsortstidningar, med nedslag 1985, 1999 och 2011 Av: Pär Blomberg och Joakim Mathiasson Handledare: Jöran Hök Examinator: Christian Andersson 4

Abstract I den här studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrländska dagstidningar har förändrats. Tyngdpunkten ligger på att beskriva om och i så fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har en viktig position som nyhetsbyrå i Sverige har de också en framträdande roll i vår studie. För att förstå och analysera resultatet använder vi allmänna teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering och gatekeeping. Det är en kvantitativ studie där 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör våra analysenheter. Text är ett samlingsbegrepp för både artiklar och notiser. Vi gör nedslag i en vecka vardera för åren 1985, 1999 och 2011. Vi har mätt antalet texter, hur ofta samma text publicerades i flera tidningar, vem som har producerat texterna och förekomsten av bilder. Vi jämför de tidningar som låter urvalet ske hos den egna redaktionen och de tidningar som låter urvalet ske externt, hos TT Spektra eller centralt hos en koncern. Studien visar att antalet inrikestexter i tidningarna har minskat totalt sett. Den stora merparten av texterna är producerade av TT och samma text publiceras i större utsträckning i allt fler tidningar. Användandet av bilder har ökat kraftigt. Vi kopplar resultatet till aspekter av kommersialiseringens effekter och visar att dessa effekter är mer tydliga bland de tidningar som låter urvalet av inrikestexter ske externt. Sökord eller nyckelbegrepp: gatekeeping, inrikesnyheter, kommersialisering, nyhetsvärdering, Norrland, TT 5

Populärvetenskaplig artikel: Samma nyheter överallt! Samma nyhetstexter får allt större spridning. Inrikesrapporteringen i Norrlands landsortstidningar görs nästan alltid av Tidningarnas Telegrambyrå (TT) och samma innehåll publiceras på allt fler inrikessidor i tidningarna. Det visar vår studie om inrikesrapporteringen i Norrland. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har sedan 30 år haft ett järngrepp om svensk inrikesrapportering. Nästan alla lokaltidningar hämtar färdiga nyhetstexter från TT s aldrig sinande textflöde. Mot bakgrund av kommersialiseringen av journalistiken och att TT successivt monterat ned redaktionerna norr om Stockholm visar vår studie på en stor förändring i inrikesrapporteringen. Sedan 1985 har samma nyhetstexter publicerats i allt fler tidningar. 1985 publicerades inte samma text i mer än fyra av tio tidningar. 2011 hände det att alla tio tidningar i vår undersökning hade samma nyhetstext. Totalt har antalet nyhetstexter nästan halverats från 1985 till 2011 och antalet artiklar som publiceras med bild har tredubblats sedan 1999. Förändringen visar att landsortspressen i Norrland inte lägger lika mycket tid på inrikesbevakning. Detta blir extra tydligt när sju av tio tidningar 2011 inte själva sköter urvalet av texter från TT. I stället låter tidningarna TT göra urvalet och redigeringen. Vanligt är också att de tidningar som ingår i koncerner har centralt redigerade inrikessidor. Färre inrikesnyheter och mindre resurser till inrikesrapporteringen är två tendenser som stämmer överens med tidigare forskning. Med ökad konkurrens mellan medieföretag och större beroende av annonser är medieföretag tvungna att nischa sina produkter. För landsortspressen innebär det att de satsar resurserna på det de är bäst på: att rapportera lokalt. Resultatet kan bli att bredden och mångfalden i inrikesrapporteringen minskar. Delar av Sverige kan till slut hamna i medieskugga. I januari offentliggjorde TT planer på att helt lägga ner sina nuvarande redaktioner i Norrland. Samtidigt expanderar de stora tidningskoncernerna. Av 17 dagliga morgontidningar i Norrland är det idag bara tre som inte tillhör någon koncern. Framtiden får utvisa om vi kommer att få se ytterligare likriktning av inrikesrapporteringen i norrländska dagstidningar. Pär och Joakim! 6

Förord - 24/5-2013 Den 8 maj 2013 offentliggör Mittmedia AB att de köper upp tidningen Dalademokraten. 1 Efter förvärvet äger koncernen 19 svenska dagstidningar som tillsammans når ut till närmare 265 000 hushåll dagligen. 2 Den 8:e maj 2013 har också Dagbladet Nya Samhället, en av två konkurrerande tidningar i Sundsvall 3, premiär för sin nya layout-profil. En profil som ska komma att bli gemensam för samtliga av Mittmedias tidningar. Målet är att omkostnader för layoutpersonal ska minska med hälften, samtidigt som det blir lättare att dela material tidningarna emellan. 4 I Norrland är Mittmedia huvudägare i elva av sjutton dagliga morgontidningar. Norrköpings Tidningar Media AB äger tre av de övriga. Detta sagt som exempel på den medieutveckling inom dagstidningsmarknaden som blivit allt tydligare på senare år. Ägande och makt över tidningarna har samlats till allt färre aktörer 5. Samtidigt är dagstidningsmarknaden på tillbakagång och konkurrensen hårdnar om den publik som fortfarande vill läsa en papperstidning. 6 1 Andén, Axel. Mittmedia tar över DD. Medievärlden. 2013-05-08 http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/05/mittmedia-tar-over-dd (Hämtad 2013-05-26) 2 Mediefakta och upplagor Dagspress. http://www.ts.se/mediefakta/dagspress.aspx (Hämtad 2013-05-26) 3 Båda ägda av MittMedia AB 4 Marklund, Mikael. Mittmedias nya form halverar redigerarbehovet. Medievärlden. 2013-02-18 4 http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/02/mittmedias-nya-form-halverar-redigerarbehovet (Hämtad 2013-05- 26) 5 Picard, G. Robert och Ots, Mats. En ny ekonomisk omgivning för medierna. I, På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad, 4., [omarb.] uppl., Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.), 57-74. Studentlitteratur, Stockholm, 2008, 68f 6 Alström, Börje och Hedman Lowe. Medieföretag utan strategier. I, På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad, 4., [omarb.] uppl., Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.), 109-126. Studentlitteratur, Stockholm, 2008, 112 7

1. Inledning... 10 1.1 Inledning... 10 1.2 Definitioner av begrepp... 11 1.3 Syfte och frågeställningar... 12 2. Bakgrund... 13 2.2 Dagstidningsmarknaden historiskt... 13 2.3 Nyhetsbyråer, en effektiv lösning... 15 3. Tidigare forskning och teori... 18 3.1 Inledning tidigare forskning och teori... 18 3.2 Kommersialisering av journalistiken... 18 3.3. Hur bestämmer man vad som är en nyhet? - nyhetsvärderingsteorier... 21 3.4 Viktiga eller intressanta nyheter - kommersialiseringens påverkan på nyhetsvärderingen... 22 3.5 Vem bestämmer vad som blir en nyhet - gatekeeping... 24 3.6 Tidigare forskning... 24 4. Metod... 25 4.1 Inledning metod... 25 4.2 Tillvägagångssätt och analysenheter.... 26 4.3 Urval och avgränsning... 27 4.3.1 Norrland... 27 4.3.2 Våra utvalda tidningar... 27 4.3.3 Utvalda år... 28 4.3.4 Utvalda veckor... 29 4.3.5 Vilka texter som ingår... 30 4.4 Definitioner av variabler... 30 4.5 Metodkritik... 31 5. Resultat... 32 5.1 Inledning till resultat... 32 5.2.1 Var görs urvalet... 33 5.2.2 Förändring i utbud - hur ofta publicerades ursprungstexterna... 34 5.2.3 Utbudets förändring i förhållande till urvalet... 36 5.2.4 Utbudets förändring - i hur många tidningar publicerades en ursprungstext... 38 5.2.5 Andelen texter med bild... 41 8

5.2.6 Vem producerade texterna... 41 6. Slutsatser & Diskussion... 44 6.1 Inledning slutsatser och diskussion... 44 6.2 Nischning av landsortstidningarnas journalistik... 45 6.3 TT:s dominans och gatekeeping... 46 6.4 Kommersialiseringen av nyhetsvärderingen... 48 6.5 Förslag till framtida forskning... 49 7 Referenslista... 51 9

1. Inledning 1.1 Inledning Om ett år kommer ingen nyhetsbyrå ha en redaktion norr om Stockholm. Nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå (TT), som producerar majoriteten av inrikesmaterial till landsortstidningarna i Sverige kommer i framtiden ha redaktioner endast i Malmö, Göteborg och Stockholm. Det är inte otroligt att det blir svårare att rapportera från ett område större än Storbritannien om man inte har någon egen personal där. Branschtidningen Journalisten skriver i en artikel från 23 januari 2013 att nedläggningen sker för att konkurrensen på mediemarknaden väntas bli hårdare. 7 TT:s VD och chefredaktör säger i artikeln att journalistiken inte kommer försämras, men att den kommer bli annorlunda. Han menar att TT får mycket av sitt material via landsortstidningarna i Norrland. Och när det behövs man kan man använda frilansjournalister eller skicka upp egna medarbetare. Sedan 1985 har journalistiken förändrats på flera områden. En viktig tendens som forskare pratar om är kommersialiseringens effekter av journalistiken. Hårdare konkurrens med fler medieföretag 8, ökat beroende av annonser 9 och ökad anpassning till publiken är några av de förändringar som medieföretag och tidningar i allt högre utsträckning påverkas av. Med detta som bakgrund vill vi undersöka hur utbudet av inrikesnyheter i Norrlands dagstidningar har förändrats. 7 Westin, Jonatan. TT lägger ner Norrlandskontor. Journalisten. 2013-01-23. http://journalisten.se/nyheter/tt-laggerner-norrlandskontor (Hämtad 2013-05-26) 8 Picard och Ots. En ny ekonomisk omgivning för medierna. I På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad, 68f 9 Wadbring, Ingela, Journalistikens kommersialisering - mera myt än sanning?: innehållets förändring i svensk dagspress 1960-2010, Stiftelsen Institutet för mediestudier (Sim(o)), Stockholm, 2012, 31f 10

1.2 Definitioner av begrepp För att kunna förstå studiens syfte, metod och resultat måste ett antal begrepp definieras. Text: En text kan i vår undersökning vara en artikel eller en notis. Texter kan förekomma med eller utan bild. Dagstidning: I vår definition är en dagstidning en landsortstidning med utgivning minst fem dagar i veckan. Nyhet: En händelse som en gatekeeper (medieorganisation, redaktion eller journalist) väljer ut för att publicera i medier. En text är inte en nyhet men innehåller en nyhet. Två skilda texter kan innehålla samma nyhet. Inrikesnyhet: En nyhet som utspelar sig innanför Sveriges gränser, men inte inom den undersökta tidningens utgivningsområde. Med utgivningsområde menar vi det geografiska område där tidningen i huvudsak distribueras. Några undantag fanns: texter om EU-beslut, eller processer, som i huvudsak handlade om svenska förhållanden och där svenska EU-representanter är källor. Inrikesmaterial: Ett begrepp som innefattar allt text- och bildmaterial som publiceras som inrikesnyheter. Ursprungstexter: Då nyhetsbyråerna producerar färdiga texter (i vardagligt tal kallat artiklar) som landsortstidningar har möjlighet att publicera på sina inrikessidor så är det mer regel än undantag att samma texter publiceras i flera olika tidningar samma dag. Varje dag skrivs ett visst antal ursprungstexter, som ofta kommer ifrån nyhetsbyråer. Dessa publiceras sedan i landsortstidningarna. Ibland bara i en tidning, ibland i många tidningar. Exempelvis innebär detta att det under en mätperiod kan finnas totalt 307 ursprungstexter som sammanlagt publiceras 486 gånger. I en mindre del av fallen producerar redaktionerna själva sina inrikestexter. Oftast fanns de egenproducerade ursprungstexter bara i en tidning, men i ett fåtal fall under mätperioden 1985 har vi kunnat se att vissa tidningar har delat texter med varandra. 10 10 Dessa utgör tillsammans mindre än 0,5 procent av det totala antalet analysenheter. 11

Totalt antal publicerade texter: När vi pratar om det totala antalet publicerade texter handlar detta därför om hur många inrikestexter som finns totalt i våra tidningar. I exemplet ovan är 486 det totala antalet publicerade texter. Observera att samma ursprungstext kan förekomma både som fullstor artikel med ingress och som notis. Det rör sig ändå om samma nyhetshändelse där texten bygger på samma källor och presenteras med samma vinkel. Och notisen är i regel endast en kortad version av den fullstora artikeln. Externt urval: Tidningarna låter redigering av inrikessidor och urvalet av inrikestexter ske utanför redaktionen, till exempel hos TT Spektra eller hos en central redigeringsenhet hos den koncern som tidningen tillhör. Internt urval: Tidningens redaktion gör ett eget urval bland nyhetsbyråernas texter och väljer själva vilka som ska publiceras och hur. Utbud: I uppsatsen mäter vi utbud genom att titta på hur många ursprungstexter som trycks i tidningarna och i vilken utsträckning dessa texter förekommer i flera olika tidningar (totalt antal publicerade texter). I vår definition av utbud ingår även antalet texter som bildsätts. 1.3 Syfte och frågeställningar Den svenska mediemarknaden har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Mot bakgrund av kommersialiseringen vill vi undersöka hur utbudet av inrikesnyheter har förändrats över tid. Det utbud som når läsarna är beroende av dels vem som producerar inrikestexterna och dels av vem som gör urvalet av texter som publiceras i tidningarna. Studien är viktig för den som vill förstå kommersialiseringens effekter och ägarkoncentrationens påverkan på nyhetsutbudet. 12

Våra frågeställningar är: 1. Hur har utbudet av inrikesnyhetstexter som erbjuds tidningarnas läsare förändrats? Delfråga: Hur har andelen TT material förändrats över tid? 2. Vilka skillnader i utbudet finns mellan de tidningar som gör urvalet av inrikestexter själva och de som låter urvalet ske externt? 2. Bakgrund 2.1 Inledning bakgrund I bakgrundskapitlet lyfter vi fram dagstidningarnas och nyhetsbyråernas historia och funktioner. Fokus ligger på TT som allmän och rikstäckande nyhetsbyrå med närmast monopolställning. I det här kapitlet tar vi upp dagstidningsmarknadens utveckling mot större koncerner där redaktionellt arbete kan samordnas, TT:s roll och historia, och nedskärningar hos TT, där hela personalstyrkan snart har sin bas i storstäderna. 2.2 Dagstidningsmarknaden historiskt Under 1950-talet förändras dagstidningarnas journalistik markant. Tidigare hade innehållet till stor del grundat sig på telegram från nyhetsbyråer men under detta decennium ökade satsningen på en bred och egenproducerad journalistik. Antalet nyhetstexter i tidningarna ökade, vilket ledde till att man lockade en större publik, kunde öka upplagorna och därmed få högre annonsintäkter. 11 Utöver att tidningarna nu tryckte mer egenproducerat material så började man även fokusera på den lokala journalistiken. 12 Tidigare ville landsortstidningarna ofta vara med i debatten och skildra riksangelägenheter. Men det var lokaljournalistiken som var efterfrågad av den växande läsarkretsen och där med ledde till annonsintäkter. 13 I relation till det som skrivs i 11 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela, Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, 9., rev. uppl., Ekerlid, Stockholm, 2008, 297 12 Nygren, Gunnar. Lokalt, kommunalt och glokalt i det nya nätverkssamhället. I På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad, 4., [omarb.] uppl., Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.), 253-266. Studentlitteratur, Stockholm, 2008, 266 13 Nord, Lars & Nygren, Gunnar, Medieskugga, Atlas, Stockholm, 2002, 14 13

kapitel 3, om kommersialisering, kan denna kursändring hos landsortstidningarna ses som ett beslut där marknaden fått styra. Ökningen i upplagor var dock endast tillfällig. Under andra hälften av 1900-talet har både upplagesiffrorna och antalet dagstidningar minskat kraftigt. Förr var det inte sällsynt med tre eller fyra konkurrerande dagstidningar på en ort. Idag är det ovanligt med ens två. 14 De tidningar som blev kvar bantade ofta sina organisationer, minskade antalet lokalredaktioner och började samköra funktioner inom de koncerner som de tillhörde. 15 Sedan 80-talet har dagstidningarna mött stora utmaningar i form av lokalradions framväxt, morgon-tv som tävlar om uppmärksamheten vid frukostbordet och senare även internet och gratistidningarnas intåg. Under denna tid har också trenden med ökad fokus på de lokala nyheterna tagit fart ännu mer. Läsarundersökningar bekräftar att det är det lokala innehållet som blir läst i stor utsträckning och vars kvalitet anses viktig i valet av dagstidning. 16 Samtidigt befinner sig tidningar i en konkurrenssituation med tv och radio, som även de ägnar mer resurser åt att täcka lokala händelser. 17 I en tid av minskande publiksiffror hårdnar också konkurrensen mellan de kvarvarande tidningarna. För att återgå till exemplet från studiens förord kan nämnas att de tidningar som i dag tillhör MittMedia AB har minskat sin sammanlagda upplaga från 2003 till 2012 med 23 procent, från runt 344 000 till 260 000 tryckta exemplar dagligen. 18 En ny utveckling är att dagstidningar i större grad har omdefinierat sig till mediehus, som via hemsidor även publicerar webbjournalistik med radio och rörlig bild. Genom att publicera innehåll i flera medieformer försöker de tryckta medierna behålla sin roll som lokalt offentligt rum i konkurrensen med lokalradio, lokal-tv och internetburna medier. 19 14 Picard och Ots. En ny ekonomisk omgivning för medierna. I På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad, 66 15 Nygren, Gunnar. Lokaljournalistiken och den lokala demokratin. I Medierna och demokratin, Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), 297-313. Studentlitteratur, Lund, 2004, 312 16 Nygren, Gunnar. Lokaljournalistiken och den lokala demokratin. I Medierna och demokratin, 309 17 Nygren. Lokalt, kommunalt och glokalt i det nya nätverkssamhället. I På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad, 2008, 266 18 TS. Upplage- och räckvidsutveckling 2003-2012. http://ts.se/pdf/upplagestatistik/ts-upplage-ochrackviddsutveckling-2012.pdf (Hämtad 2013-05-26) 19 Nygren, Gunnar. Lokalt, kommunalt och glokalt i det nya nätverkssamhället. I På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad, 266 14

En annan tendens som med åren blivit allt tydligare är att de mediekoncerner som klarar sig i konkurrensen blir allt större. På dagstidningsmarknaden innebär det att många tidningar som läses av svenskarna vid frukostborden ägs av ett fåtal tidningskoncerner. 20 2.3 - Nyhetsbyråer, en effektiv lösning Journalistik har i någon mån funnits i Europa sedan åtminstone romarriket då slavar arbetade med att massproducera skrifter om aktuella händelser. Den första dagstidningen framställd med boktryckarkonstens hjälp dök upp i början av 1600-talet. 21 Men det var först med den industriella revolutionens många tekniska framsteg som nyhetsbyråerna växte fram som en del i nyhetsproduktionen. Tack vare telegrafen kunde man nu skicka information över stora avstånd både billigt och relativt snabbt. 22 Nyhetsbyråerna har alltid varit snabba med att anamma den senaste tekniken och nuförtiden sker informationsöverföringen med hjälp av satelliter. Till skillnad från en tidning eller en tv-kanal har nyhetsbyrån inte egna distributionskanaler till publiken och heller inga annonsörer. Istället lever den på att förse andra medieorganisationer med nyheter från geografiska områden och ämnessfärer som de själva inte bevakar. Tack vare att nationella nyhetsbyråer köper, översätter och skriver om nyhetsmaterial från internationella byråer kan t.ex. TT förse svenska medier med både inrikes- och utrikesnyheter. Nyhetsbyrån som koncept är en stor tillgång för svenska dagstidningar och andra medier. Tack vare att TT tillverkar inrikesmaterial som publiceras i hela landet kan landsortstidningarna fokusera på lokal journalistik. Det är en effektiviserande arrangemang som medför att landsortstidningarna inte behöver hålla sig med egna inrikesredaktioner. För vår undersökning blir det relevant att tänka på vilken roll nyhetsbyråerna har för utbudet av inrikestexter som når läsarna. Om man delar upp det som leder fram till att inrikesmaterialet publiceras bara två steg så kan dessa benämnas produktion och urval. Någon skriver texten, med allt vad det innebär, och någon väljer ut texten för publicering. Om man ser tillbaka på hur det var innan nyhetsbyråerna etablerade sig i mediesverige så behövde tidningarna själva sköta båda 20 Sundberg, Robert. Snart kan vi ha en ägare som äger hälften av pressen. Medievärlden. 2010-09-14. http://www.medievarlden.se/diskussion/2010/09/snart-kan-vi-ha-en-agare-som-ager-halften-av-pressen (Hämtad 2013-05-26) 21 Hadenius, Weibull och Wadbring, Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, 51 22 Carlsson, Ulla, Frågan om en ny internationell informationsordning: en studie i internationell mediepolitik, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Univ. (JMG), Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1998, 65 15

dessa steg för att publicera inrikesmaterial. (Se position 1:A i Figur 2.3). När sedan nyhetsbyråerna (främst TT) fick en självklar roll i nyhetskedjan så producerade de en stor del av inrikesmaterialet, men urvalet skedde fortfarande på tidningarnas egna redaktioner, position 2:A. Den senaste tidens ägandekoncentration och TT:s lansering av tjänsten TT Spektra har gjort det vanligare att både produktionen och urvalet sker utanför tidningens egna redaktion, position 2:B. Detta, att färre aktörer är inblandade i de processer som leder fram till publiceringen av nyhetstexter, påverkar troligtvis utbudet så som vi har definierat det. Produktion: Egen Extern Urval: Eget 1:A Egen produktion Eget urval Externt 1:B Egen produktion Externt urval 2:A Extern produktion Eget urval 2:B Extern produktion Externt urval Figur: 2.3 De fyra kombinationerna för produktion och urval. Observera att 1:B endast är teoretisk och troligen inte återfinns i verkligheten. 2.4 Tidningarnas Telegrambyrå 1921 grundades Tidningarnas Telegrambyrå (TT). Då fanns det ett fåtal andra nyhetsbyråer men väldigt snabbt fick TT monopolställning inom Sverige. 23 Det ansågs viktigt att TT navigerade rätt i spänningen mellan olika intressen. Byrån ägdes gemensamt av flera tidningar 24 och ingen enskild kunde tillåtas få oproportionerligt mycket makt. När de första nationella radiosändningarna drog igång var det TT som under mer än 30 år stod för nyhetsinnehållet. Enligt Stig Hadenius undersökning från 1971 hade TT en mycket viktig roll 23 Czarniawska, Barbara, Den tysta fabriken: om tillverkning av nyheter på TT, 14 24 Från början var det Aftonbladet, Dagens Nyheter, Nya Dagliga Allehanda och Stockholms Dagblad. 16

när det gällde att förse landsortstidningar med inrikesmaterial under denna tid. Endast 11 procent av inrikesmaterialet var producerat av de egna tidningarna, eller någon annan än TT. Samma undersökning visar att materialet väldigt sällan bearbetas, utan att det är TT:s ord som når publiken direkt. 25 Men TT var inte helt ensamma som nyhetsbyrå i Sverige under 1900-talet. Förenade Landsortstidningar (FLT) hade grundats redan 1932 som ett samarbete mellan ett femtiotal borgerliga tidningar. Flera av TT:s kunder var delaktiga i detta samarbete. Under lång tid arbetade FLT främst med annonser men 1998 görs en omfattande satsning för att på allvar konkurrera med TT som en heltäckande och bred nyhetsbyrå. Vissa av tidningar förlitar sig helt på FLT:s material under denna tid. Men att ta marknadsandelar från TT visade sig vara en tuff utmaning och blott två år senare upphörde FLT:s nyhetsbyråverksamhet. Ungefär samtidigt försöker de stora ägarna i TT ta över verksamheten. Det var en turbulent tid för Sveriges största nyhetsbyrå som av konkurrensen lärde sig att i högre grad fokusera på att göra kunderna nöjda, och att tjäna pengar. 26 TT delägs idag av tolv stora tidningar och tidningskoncerner som tillsammans också äger en stor andel av Sveriges dagliga tidningar. Sedan 1999 erbjuds tjänsten TT Spektra som levererar layoutade och bildsatta sidor och uppslag. På så vis kommer texterna färdigpaketerade med givet urval och intern rangordning. Tidigare behövde tidningarna själva göra urvalet av nyhetstexter och bestämma i vilken form dessa skulle presenteras. 2.5 TT och framtiden TT har sedan länge sin bas i Stockholm. Den långtgående tendensen är en centrering där allt större andel av personalskaran har lokaliserats till huvudstaden. Nästa led i denna utveckling är den planerade nedskärningen i Norrland där TT:s totalt fyra medarbetare i Luleå, Umeå och Sundsvall ska lämna sina poster. 27 Om man går tillbaka till 1999 som är ett av våra mätår så hade TT enligt Mats Johansson, redaktionschef på byrån, 9 eller 10 medarbetare på vardera 25 Hadenius, Nyheter från TT: studier i 50 års nyhetsförmedling, 209f 26 Czarniawska, Barbara, Den tysta fabriken: om tillverkning av nyheter på TT, 22 27 Westin, Jonatan. TT lägger ner Norrlandskontor. 17

redaktionen men ingen personal i Umeå. 28 1985 fanns i runda slängar 15 anställda på vardera ställe. Dessutom hade man en person stationerad i Jönköping. 29 Den moderna informationstekniken och avregleringen av etermedierna under 90-talet medförde att flera aktörer började lägga sig i nyhetsskapandet. Samtidigt pågick en förändring i hur journalister och publicister såg på nyheter. Man började lägga fokus på att presentera nyheterna på ett tilltalande och engagerande sätt, man ville åt publikens känslor. Därför blev bildsättning och tematiserat innehåll viktigare. Men det handlade också om det nyhetsurval som gjordes. Om TT:s gamla motto var vi gör saker som vi tycker att våra kunder borde ha, så blev den nya melodin snarare vi gör saker som vi tror att våra kunder vill ha. 30 Denna inställning bör rimligtvis påverka både nyhetsutbudet och journalistikens utformning. 3. Tidigare forskning och teori 3.1 Inledning tidigare forskning och teori Här presenteras de teorier vi har valt att använda. I kapitel 7.1 använder vi teorierna för att sätta vårt material i en journalistisk kontext. Det innebär inte att dessa teorier täcker alla aspekter i de frågor som vi försöker belysa. I huvudsak intresserar vi oss för kommersialiseringen av journalistiken och hur den påverkar urval och i sin tur det utbud av nyhetstexter som publiceras i dagstidningarna. Nyhetsvärdering hör i sin tur ihop med gatekeeperteorier. 3.2 Kommersialisering av journalistiken Journalistiken och där med inrikesrapporteringen förändras med samhället. En process som diskuterats mycket är kommersialiseringen av journalistiken. Ibland används begreppet synonymt med tabloidisering eller ekonomisering. 31 I den här delen lyfter vi inte fram alla effekter av kommersialiseringen. Vi lyfter fram de delar av kommersialiseringen som är möjliga att mäta utifrån våra frågeställningar. 28 Denna redaktion startades först år 2000. 29 Värt att ha i åtanke är den effektivisering som framförallt ny teknik har medfört, färre journalister kan göra samma arbete. 30 Citat från anonymiserad TT-medarbetare i Czarniawska, Barbara, Den tysta fabriken: om tillverkning av nyheter på TT, 22 31 Wadbring, Journalistikens kommersialisering - mera myt än sanning?: innehållets förändring i svensk dagspress 1960-2010, 15f 18

Ingela Wadbring skriver att kommersialiseringen beskriver en hårdnande konkurrens för medieföretagen. Resultatet har blivit ett ökat beroende av annonser och ökat fokus på vinst och vinstutdelning. 32 I slutändan handlar det om hur effekterna påverkat den journalistiska kvalitén. 33 Eftersom utbudet och urvalet är en del av kvalitén hos den journalistiska produkten blir det möjligt att med hjälp av kommersialiseringen bättre förstå vårt resultat. 34 Nedan presenterar vi i punktform de delar av kommersialiseringen som kan relateras till vår undersökning. Medieföretagens högre vinst- och utdelningskrav påverkar hur företagsledningar vill att journalistiken bedrivs. Ökad konkurrens från andra medieföretag kan resultera i att tidningar i högre grad måste fånga intresset hos publiken för att få in fler annonser. Parallellt med behovet att fånga läsarnas intresse har de publicistiska idealen förändrats. Tidigare skulle journalister i högre utsträckning vara människors ombud och tolk i viktiga frågor, istället för att skriva om det som omedelbart intresserade publiken. 35 Robert G Picard skriver att kommersiella nyhetsvärderingskriterier blivit lika viktiga, eller viktigare än de traditionella publicistiska idealen. Utvecklingen går bort från de publicistiska ideal som innebär att journalistiken ska vara en företrädare för det allmänna och vara en institution med högt förtroende som representerar folket. 36 Kommersialiseringen av journalistiken hotar därför dagstidningarnas förmåga att fylla en demokratisk roll som bevakare av makthavare, diskussionsforum, folkbildare och informatörer. Dessa funktioner är resurskrävande och riskerar därför att bli eftersatta om konkurrensen gör att den ekonomiska bärkraften minskar för enskilda aktörer. 37 Ett mindre utbud av till exempel inrikesnyheter i lokalpressen kan utifrån Robert G Picard slutsatser tolkas som att kommersialiseringen försämrar den journalistiska kvalitén. 32 Wadbring, Journalistikens kommersialisering - mera myt än sanning?: innehållets förändring i svensk dagspress 1960-2010, 15f 33 Ibid, 29f 34 Ibid, 38 35 Wadbring, Ingela. Nyhetsjournalistikens ekonomiska villkor. I Medierna och demokratin, Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), 127-147. Studentlitteratur, Lund, 2004, 127 36 Picard, Robert G. Commercialism and Newspaper Quality 25(1):54-65 36 (2004) 37 Picard, Robert G. & Krogh, Torbjörn von, Vem betalar journalistiken?: om journalistikens värde för olika intressenter, Sim(o), Stockholm, 2011 19

För att spara pengar, samordnar medieföretag redigering, annonsinförskaffande och marknadsföring. Robert G Picard skriver att dessa förändringar i sig inte behöver försämra journalistiken men att pengarna som sparas på att centralisering inte går till att förbättra journalistiken. 38 Ett mer centraliserat innehåll innebär också att publiken ser en större upprepning av samma innehåll och tankar. Resultatet blir att mångfalden i rapporteringen minskar. 39 Ägarkoncentrationen sker parallellt med att tidningarna samordnar produktionen av sitt material. Kommersialiseringen effekter blir också att medieföretags köps och upp. De nya koncernerna och företag som investerar i tidningsbranschen har samma vinstkrav som vilka andra företag som helst. Tidigare ägdes tidningar i större utsträckning av företag eller stiftelser med andra ideal än kommersiella. Skillnaden blir att de nya ägarna ofta ser investeringar i tidningar, som vilken investering som helst. De kräver en avkastning som är högre än när publicistiska idealen var annorlunda. Effekten blir på längre sikt att mediernas innehåll blir en vara som vilken annan vara som helst. 40 På så sätt sätts de tidigare idealen åt sidan. Detta utvecklar vi mer i nästa kapitel. Lokalpressen har också i högre grad nischat sig mot mer lokaljournalistik. Trenden går mot ökad fokus på lokala nyheter i konkurrensen om läsarnas uppmärksamhet. 41 En tendens som är tydlig de senaste 40 åren är att illustrationer och bilder tagit mer plats i tidningarna. Bilder förmedlar i högre utsträckning känslor men används också som ett sätt att locka till läsning. Bilderna fungerar som blickfång. 42 Med fler bilder är det 38 Picard, Commercialism and Newspaper Quality, 54-65 39 Stúr, Elisabeth. Den globaliserade medievärlden. I Medierna och demokratin, Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), 49-65. Studentlitteratur, Lund, 2004, 60 40 Ghersetti, Marina. Sensationsjournalistikens mekanismer. I Medierna och demokratin, Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), 241-262. Studentlitteratur, Lund, 2004, 247 41 Nygren, Lokaljournalistiken och den lokala demokratin. I Medierna och demokratin, 309 42 Wallin, Ulf, Utlandsbilden i landsortspressen: före, under och efter kampen mellan TT och FLT, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Univ., Göteborg, 2003, 93 20

därför möjligt att göra ett lättsammare innehåll. Detta kan relateras användandet av tabloidformatet, en mindre och behändigare fysisk form för tidningarna. 43 3.3. Hur bestämmer man vad som är en nyhet? - nyhetsvärderingsteorier Om kommersialiseringen påverkar det redaktionella urvalet är nyhetsvärderingen det område där detta får konsekvenser. Utbudet och urvalet av nyheter som når publiken påverkas av redaktionernas nyhetsvärdering. På alla redaktioner fattas beslut om vilka händelser som ska bli nyheter och hur dessa ska presenteras. Nyhetsvärderingen är den uppsättning av principer eller urvalskriterier som avgör vilken händelse som blir en nyhet. Det avgör också hur mycket utrymme och vilken vinkel en nyhet ska få. Eftersom vi i vår uppsats undersöker urvalet och utbudet av inrikesnyheter publicerade i Norrlands dagstidningar är det här viktigt att redogöra för de etablerade teorierna inom detta forskningsfält. Bland yrkesverksamma journalister har kunskapen om vilka händelser som är nyheter oftast liknats vid en ryggmärgskänsla, eller något som sitter i väggarna på redaktionen; varje journalist kan lukta sig till en bra nyheter. 44 Forskare har genom empiriska studier försökt peka på vilka, mer eller mindre medvetna, kriterier som utgör denna ryggmärgskänsla för nyhetsurval. Området har skapat stor debatt och det finns här flera teorier som lägger mer eller mindre vikt vid olika faktorer. Redan på 20-talet försökte forskare undersöka nyhetsvärderingens kriterier. Och parallellt med att journalistiken och samhället har förändrats har också nya teorier och tillägg till de gamla lanserats. 45 Henk Prakke har i ett försök att skapa en generell bild av vilka händelser som blir nyheter ställt upp kriterierna tid, kultur och rum. Det innebär att händelser som är närmare i tiden, handlar om sådant som människor lättare kan relatera till och utspelar sig geografiskt nära troligast blir nyheter. 46 43 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela, Massmedier: press, radio och tv i den digitala tidsåldern, 10., uppdaterade uppl., Ekerlid, Stockholm, 2011 44 Johansson, Bengt. Journalistikens Nyhetsvärdering. I Medierna och demokratin, Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), 223-238. Studentlitteratur, Lund, 2004, 223 45 Johansson, Journalistikens Nyhetsvärdering. I Medierna och demokratin, 223f 46 ibid, 224 21

Prakkes nyhetsvärderingteori tar upp det centrala i de västerländska nyhetsbegreppen. I nyare forskning tar Marina Ghersetti upp närhet till publiken, sensation och avvikelser, elitcentrering och förenkling som ytterligare faktorer som påverkar vad som blir en nyhet. 47 I ett försök att komplettera nyhetsvärderingsforskningen skriver Bengt Johansson om hur föreställningar kan styra nyhetsurval. Han menar att det finns två huvudföreställningar eller styrfält inom journalistiken. Det ena påverkar nyhetsurvalet genom att journalisters normativa föreställningar om vad publiken bör veta. Till exempel kan texter om elitpersoner vara ett tecken på detta. Men också samhällsnyheter som baserar sig på föreställningen om att läsare ska ha god kunskap om de politiska beslut som sker i samhället. Det andra påverkar nyhetsurvalet genom att lägga fokus på det man tror publiken är intresserad. Detta kan ses som ett marknadsorienterat sätt att se på journalistiken. 48 Mellan dessa två föreställningar finns både konflikt och samspel. Genom att kombinera dem kan till exempel nyheter som journalister anser är viktiga vinklas på ett sådant sätt att de uppfattas som intressanta. Till exempel är det möjligt att hitta ett case till en samhällsnyhet som skapar läsarintresse. 49 3.4 Viktiga eller intressanta nyheter - kommersialiseringens påverkan på nyhetsvärderingen Men det finns också en konflikt mellan dessa två föreställningar. Som det togs upp i kapitlet om journalistikens kommersialisering så har ekonomiska faktorer fått större inflytande på redaktionella beslut. Utifrån detta synsätt skulle det i en kommersialiserad medievärld väga tyngre vad medierna tror att publiken är intresserad av än det som medierna tycker är viktigt att rapportera om. 50 Historiskt har de två styrfälten under olika tider dominerat rapporteringen i varierande grad. Under 70-talet var rapporteringen kring brott och kriminalitet väldigt låg. Detta innebär inte att brotten var färre under denna tid, utan att rapporteringen speglade journalisternas 47 Ghersetti, Sensationsjournalistikens mekanismer. I Medierna och demokratin, 212 48 Johansson, Journalistikens Nyhetsvärdering. I Medierna och demokratin, 233ff 49 Johansson, Journalistikens Nyhetsvärdering. I Medierna och demokratin, 233ff 50 Nord, Lars. En massa medier men mindre publik. I Medierna och demokratin, Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), 319-430. Studentlitteratur, Lund, 2004, 327 22

yrkesideologi. 51 Viktigt är också att de ekonomiska styrfälten ser olika ut för olika medier. I de fall där stora delar av intäkterna baseras på lösnummersförsäljning får det givetvis konsekvenser på resultatet. Aftonbladet är därför mer benägna än till exempel Norrländska Socialdemokraten att rapportera om spektakulära brott och olyckor, eftersom det i högre grad anses intressera publiken. 52 För att tydligare förstå kommersialiseringens effekter ytterligare kan de traditionella nyhetskriterierna kompletteras med ett antal kommersiella nyhetsvärderingsvillkor. Om man utgår ifrån att ekonomin i allt högre utsträckning påverkar redaktionella val är det också rimligt att tillskriva dessa villkor en ökad betydelse. 53 Så här formulerade medieforskaren Sigurd Allern nyhetsvärderingskriterierna: Ju mer resurser - i form av tid, personal och budget - det kostar att täcka en händelse, desto mindre troligt är det att det kommer att bli en nyhet av händelsen. Ju mer journalistiskt en källa har förberett sin historia, desto troligare är det att det kommer bli en nyhet Ju mer selektivt en historia distribueras, gärna så att den kan presenteras som journalistens eget arbete, desto troligare är det att det kommer bli en nyhet. Ju mer ett mediums strategi bygger på att berätta om sensationer i något avseende, desto troligare är det att händelser av underhållande slag blir nyheter än att händelser som bygger på relevans, sanning och riktighet blir det. 54 Även om det också finns mycket kostsam journalistik, till exempel grävande och granskande reportage, är det ett faktum att mycket av de nyheterna vi tar del av idag är producerade på ett så billigt sätt som möjligt. Ingela Wadbring skriver att de kommersiella nyhetsvärderingskriterierna kan tillämpas inom vissa områden av journalistiken för medierna ska ha möjlighet att göra dyrare och mer granskade journalistik i andra områden. 55 Detta påverkar journalistiken och kan ha stor betydelse för hur rapporteringen i media formas. 56 51 Johansson, Journalistikens Nyhetsvärdering. I Medierna och demokratin, 235 52 Johansson, Journalistikens Nyhetsvärdering. I Medierna och demokratin, 235 53 Wadbring, Nyhetsjournalistikens ekonomiska villkor. I Medierna och demokratin, 140 54 Wadbring, Nyhetsjournalistikens ekonomiska villkor. I Medierna och demokratin, 140 55 Ibid, 141 56 Ibid, 140 23

3.5 Vem bestämmer vad som blir en nyhet - gatekeeping En tongivande liknelse när man talar om nyhetsvärdering är det som brukar kallas för gatekeeper-teorier. Det är en beskrivning av de portar eller slussar, bestående av människor som gör nyhetsvärdering, som en potentiell nyhetshändelse behöver ta sig igenom för att slutligen distribueras som en nyhet i medierna. Gatekeepers är de med makt att välja och välja bort nyhetshändelser. Det finns många olika tolkningar av vad som är en gatekeeper, och vilka gatekeepers som är viktigast. Vissa teoretiker har lagt vikt på nyckelpersoners personliga egenskaper, andra på deras yrkesposition i nyhetskedjan, ytterligare andra på kollektiva aspekter i nyhetsproduktionen eller journalistikens ideologi. Barbara Czarniawska lägger till ytterligare en vinkling på det och beskriver hur den moderna IT-tekniken har möjliggjort för vem som helst att skapa och offentligt sprida nyheter, utan att först få dem godkända av gatekeepers. 57 För vårt arbete är gatekeeper-metaforen intressant när man tittar på dagstidningarnas innehåll och hur urvalet av innehåll görs. Dessa teorier kommer hjälpa oss att svara på våra frågeställningar om förändringar i norrlandstidningarnas utbud av inrikestexter, hur dessa texter väljs ut och hur man kan förstå utvecklingens orsaker och effekter. 3.6 Tidigare forskning Eftersom vi studerar inrikesrapporteringen och en överväldigande majoritet av materialet kommer från TT är det forskning om TT som är relevant för vår undersökning. I vår undersökning diskuterar vi vårt resultat i förhållande till kommersialiseringen. Tidigare forskning finns i kommersialiseringskapitlet ovan och tas därför inte upp här. Stig Hadenius har i boken Nyheter från TT, Studier i 50 års nyhetsförmedling skrivit om TTrapportering från att byrån grundades 1921 och 50 år framåt. I huvudsak har boken använts till att ge en bakgrund till TT:s utveckling. För en mer modern bild av vad TT gör och hur byrån fungerar har vi haft användning av Barbara Czarniawskas bok Den tysta fabriken - Om tillverkning av nyheter på TT. Vi har haft stor hjälp av Ulf Wallin Utlandsbilden i landsortspressen: före, under och efter kampen mellan TT och FLT. Forskningsrapporten är en kvantitativ innehållsanalys av TT och FLT utrikesrapportering. Även om den inte behandlar inrikesrapporteringen är hans metod och 57 Czarniawska, Barbara, Den tysta fabriken: om tillverkning av nyheter på TT, 125 24

vissa delar av resultatet också tillämpliga på vår uppsats. I förhållande till vår undersökning är hans resultat om ökningen av antalet bilder över tid, västerländsk dominans och mindre rapportering om gräsrötter intressant för att förstå vårt resultat. För att vår uppsats ska fylla en lucka i journalistikforskningen har vi försökt förhålla oss till Ulf Wallins urval och metoder. Mer om detta finns att läsa i metodkapitlet. Enligt Ingela Wadbring är det få forskare som har undersökt sambandet mellan kommersialisering och dess effekt på innehållet. 58 Men bland de forskare som tagit sig ann uppgiften finns Randal A Beam som i sin forskningsstudie gör en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet är att tidningar med en stark marknadsorientering, mer påverkade av kommersialiseringens effekter, publicerar färre hårda nyheter (politik, sociala frågor och till exempel ekonomi) och fler mjuka nyheter (livsstil och till exempel sport). Samtidigt visar den att hårda nyheter fortfarande är det som dominerar förstasidorna oberoende av om en tidning är mycket eller lite marknadsorienterad. 59 4. Metod 4.1 Inledning metod För att besvara våra frågeställningar undersöker vi hur utbudet av inrikestexter i svenska landsortstidningar har förändrats. Vår studie baserar sig på en kvantitativ innehållsanalys. Eftersom det är just utbudet som vi är intresserade av så är det med kvantitativa data som vi säkert kommer kunna peka på förändringar och samvariationer. Hur urvalet skiljer sig mellan de tidningar som låter urvalet ske internt hos den lokala redaktionen eller externt hos en extern aktör är också möjligt att besvara med en kvantitativ metod. 60 Vi har valt att operationalisera vår frågeställning om hur utbudet har förändrats genom att undersöka det totala antalet texter som publiceras. Vi räknar hur många nyhetstexter med 58 Wadbring, Journalistikens kommersialisering - mera myt än sanning?: innehållets förändring i svensk dagspress 1960-2010, 20f 59 Beam, Randal A. Content differences between daily newspapers with strong and weak market orientations. Journalism and Mass Communication Quarterly, 80 no. 2 (2003): 368 390. 60 Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts juridik, Stockholm, 2012, 197ff 25

inrikesmaterial som läsarna kan ta del av. Vi intresserar oss också för mångfalden i detta utbud och mäter därför det vi kallar för ursprungstexter, alltså hur många olika texter som publiceras i tidningarna. Ju fler ursprungstexter som trycks, ju större mångfald finns det i inrikesrapporteringen. Motsatsen är likriktning av innehållet, då ett fåtal texter med vinklingar (och därmed få nyhetshändelser) serveras läsarna. Slutligen undersöker vi antalet texter som publiceras med bild. De förändringar som kommersialiseringens effekter har på inrikesmaterialet relateras också till gatekeeping. För att mäta i vilken grad förändringen i antalet slussar, gatekeepers, påverkar tidningarnas innehåll behöver vi systematiskt insamlad data med tydliga variabelvärden. Studien har flera delar, där datainsamlingen för de olika frågorna har skett parallellt. En del av studien är en jämförelse av andelen TT-material över tid. En annan del är en mer allmänt deskriptiv jämförelse av hur inrikesmaterialet har förändrats med utgångspunkt i operationalisering av våra frågeställningar. För att får svar på vem som har gjort urvalet på respektive tidning under mätperioderna har vi haft telefonkontakt med chefredaktörer och andra sakkunniga. Vi bedömer att denna information är tillförlitlig. 4.2 Tillvägagångssätt och analysenheter. Kodningen av vårt material är gjord på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Materialet har analyserats genom att titta på mikrofilmsrullar i deras arkiv. Varje publicerad text är en analysenhet. Totalt består vår undersökning av 1315 publicerade texter under en vecka 1985, 1999 och 2011. Varje text har analyserats med hjälp av de variabler som beskrivs senare i detta kapitel. Endast variabeln urval har inhämtats på annan väg. Genom korta enkätintervjuer har vi tagit reda på var urvalet av tidningarnas inrikestexter sker. När vi jämför tidningarnas texter med varandra för att se hur många gånger en ursprungstext förekommer gör vi det genom att jämföra rubrikerna. Ibland är rubrikerna inte likadana och därför har vi en variabel där vi skriver in den första raden i ingressen för varje text. I de fåtal fall där det är svårt att avgöra om texterna är samma trots rubriken och den första raden i ingressen 26

har vi möjlighet att med variabler om vilken plats nyhetshändelserna i texterna utspelar sig på och vem som skrivit dem ytterligare säkerställa att vi identifierar vilka texter som är samma. 4.3 Urval och avgränsning 4.3.1 Norrland Vi blev först intresserade av Norrland då vi fick veta att TT ämnar lägga ner sin norrlandsredaktion som i dagsläget består av fyra journalister. 61 Vi ringde då till TT och fick veta att nedläggningen kommer ske tidigast om ett år. Likväl är Norrland den del av Sverige där TT redan nu har minskat sin personal kraftigt, från 30 medarbetare 1985 till de nuvarande fyra. Göteborg, Malmö och Stockholm kommer att ha kvar sina redaktioner. Med bakgrund av den stora nedskärningen som har skett hos TT och att ett stort geografisk 62 område nu ska bevakas från Stockholm ville vi göra en undersökning om inrikesrapporteringen i Norrland med hjälp av en fallstudie. Det texter som landsortspressen publicerar som inrikesmaterial har betydelse för vilken bild som förmedlas av det egna landet. Vi valde Norrland eftersom det är ett tydligt avgränsat område 63 och här är medieutvecklingen med tilltagande ägandekoncentration tydlig, då 14 av 17 landsortstidningar ägs av två koncerner 64. I området finns både tidningar med väldigt stort utgivningsområde, ex. Norrländska Socialdemokraten, och tidningar med liten spridning, ex. Ljusdalsposten med drygt 6000 exemplar i upplaga år 2011. 4.3.2 Våra utvalda tidningar I vår undersökning ingår 10 norrländska landsortstidningar med utgivning sex dagar i veckan för 2011. Vi gjorde ett strategiskt urval. 65 I huvudsak grundade det sig på hur tidningarnas inrikessidor såg ut 2011. Från ett ursprungligt totalurval om 17 tidningar 66 jämförde vi 61 Westin, Jonatan. TT lägger ner Norrlandskontor. 62 Nästan 60 procent av Sveriges yta. Här bor 12 procent av befolkningen. 63 Om man som oss väljer den klassiska norrlandsgränsen som går norr om Dalälven 64 MittMedia äger 11, Norrköpings Tidningar Media äger 3. Resterande är fristående. 65 Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts juridik, Stockholm, 2012, 154ff 66 2011/2012 var det 17 landsortstidningar med utgivning minst fem gånger i veckan, enligt Mediefakta och upplagor Dagspress. http://www.ts.se/mediefakta/dagspress.aspx?aregion=70 (Hämtad 2013-05-26) 27

inrikessidorna sinsemellan för 2011. Vissa tidningar hade en sida inrikes, andra en sida blandat inrikes och utrikes och ytterligare några hade ett uppslag blandat med både inrikes och utrikes. De tidningar som hade identiska inrikessidor/sida valdes bort för att få en stor variation. Den stora variationen motiveras med att vi i förväg inte visste vilka som hade eget urval och externt urval. Att välja tidningar med stor variation garanterade att en del av tidningarna i alla fall skulle göra eget respektive externt urval. Resultatet blev att sju tidningar kunde väljas bort och avgjorde där med också urvalet för 1985 och 1999. De tidningar som valdes bort tillhörde alla koncernen Mittmedia, liksom fyra av de tidningar som kom att ingå i urvalet. Vi resonerade att vårt resultat skulle bli än mer talande om de tidningar som är mest olika varandra ändå visar sig vara väldigt lika. Tidningarna - Upplaga 2011 - koncern/ägare 1. Norrbottens-Kuriren - 19100 NTM 2. Norrländska Socialdemokraten - 32300 - NTM 3. Folkbladet, Västerbotten - 11700 NTM 4. Piteå-Tidningen - 15100 - Ägs lokalt av Socialdemokraterna 5. Norran (Norra Västerbotten) - 23800 - Stiftelsen Skelleftepress 6. Västerbottens-Kuriren - 33500 - VK-press 7. Länstidningen Östersund - 12300 Mittmedia 8. Östersunds-Posten - 25100 Mittmedia 9. Sundsvalls Tidning - 28800 Mittmedia 10. Ljusdals-Posten - 6100 - Mittmedia 4.3.3 Utvalda år 1985 - Vi börjar vår undersökning under det år som Djerf-Pierre och Weibull i Spegla, granska, tolka (2001) definierar som starten på en ny era för svensk journalistik. Så som utvecklingen beskrivs i boken var detta början på en tid då medierna har blivit mer marknadsorienterade och 28