Kursplan. Studiecirkel 10 träffar. Elisabet Doverborg & Görel Sterner

Relevanta dokument
Uppgifter. att göra till träffarna. Elisabet Doverborg & Görel Sterner

Aktiviteter. för cirkeldeltagare. Elisabet Doverborg & Görel Sterner

Matematik i förskolan

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Broar på Hästhovens förskola

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Stockholms universitet Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik PRIM-gruppen. Matematik från början ett studiematerial

Förskolelyft i matematik för alla

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Matematiken i Lpfö 98 och Lpo 94

HANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Studiecirkelhandledning. Matematikverkstad. ett laborativt arbetssätt

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Aktiviteter förskolan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Små barns lärande Malmö mars 2015

Lärarguiden Tänka, resonera och räkna i förskoleklass

Studiecirkelhandledning. Matematikverkstad. ett laborativt arbetssätt

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

[Titel på arbetsplan]

barn och matematik 3 5 år

Matematik. - världens äldsta vetenskap - som språk - omvärlden - olika kulturer. Foto: Bo Appeltofft, Vanna Beckman

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Lokal planering i matematik

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta

Arbetsplaner Förskolan Gläntan, avd Hajen läsåret

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass presentation av en pedagogisk modell

Dagordning

LÄRANDE OCH UNDERVISNING I MATEMATIK I/Fö UMEÅ STUDIEGUIDE

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

Vad är geometri? För dig? I förskolan?

2012 December. v. 51. Måndag 17/12. Lokal: sal 222. Frescati hagväg 10.

Specialpedagogiska institutionen Förskolelyftet 2 Ht 2013 Eva Siljehag September. v. 37. Tisdagen 10/9. Lokal: hus 10, sal 228

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning

VFU 2 FÖRSKOLLÄRARE HT 2018

En grundpelare i förskolans pedagogik

Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen

Matematikplan Förskolan

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

Verksamhetsplan Duvans förskola

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Tillsammans med barn i åldrarna 5 6

Kvalitetsarbete. Lilla Paletten

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

102 Barns matematik ingår i vår kultur

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbeta vidare med Milou 2008

Lärarhandledning Aktivitet Mönster

De yngsta barnens matematikinlärning En litteraturstudie

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Räkning antalsord, räknesystem, talsystem visa antal med kroppen, rabbla tal, serieordna, dela rättvist, göra beräkningar osv.

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Korsorden är gjorda i fyra nivåer för att möjliggöra individanpassning och repetition inom de olika områdena när kunskaperna utökats.

2.1 Normer och värden

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Matematik i förskolan - finns det inte redan?

Uppföljning av sorteringsuppgiften

Blackebergs förskolor

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Matematik från början ett studiematerial

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Årsberättelse 2013/2014

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Studiehandledning En likvärdig förskola. En likvärdig förskola

Kursplan Grundläggande matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Pedagogiskt café. Problemlösning

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Estetiska lärprocesser och samspel. Vt 16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Omfattning och organisation

Lyckans mål 2016/2017

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Förhållningssätt till ämnet

Transkript:

Kursplan Studiecirkel 10 träffar Elisabet Doverborg & Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning Göteborgs universitet September 2010

Första träffen Introduktion Presentation av cirkeldeltagare och studiecirkelledare Innehåll och planering Uppgift att göra Presentation av cirkeldeltagare och studiecirkelledare Diskutera deltagarnas förväntningar inför studiecirkeln. Deltagarna redogör för sin syn på barns matematiklärande (se frågeställningar Små barns matematik kap 2, s 15). Datera och spara anteckningarna. Vem för minnesanteckningar? Fördela ansvaret för att skriva minnesanteckningar. Innehåll och planering Diskussion om studiecirkelhandledningens innehåll, upplägg och ansvarsfördelning. Gå igenom planeringen av de tio träffarna. Varför skriva loggbok? Vilka ytterligare förslag, önskemål och synpunkter finns? Presentation av Små barns matematik och Matematik i förskolan. Böckerna finns presenterade på NCM:s webbplats under menyalternativet Små barns matematik, ncm.gu.se/smabarn Cirkelledaren lyfter fram några centrala begrepp och frågeställningar som återfinns i de kapitel som ska bearbetas vid nästa träff. Svensk förskola, kap 1 Matematik för lärare i förskolan, kap 2 Matematik en del av vår kultur, kap 4 Vad ska bort? Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, första träffen. Att läsa till nästa gång Små barns matematik, kap 1, 2 och 4. En matematikers syn på lärande i tidiga år s 9 Lära tillsammans s 35 Matematik i de lekande barnens värld s 42 1

Uppgift att göra Bekanta dig med innehållet på NCM:s webbplats, ncm.gu.se. Särskilt intressant för förskolan är Små barns matematik, Nämnarens artikelregister, Kängurusidan (Milou) och Familjematematik. Förskolan som matematikutvecklande miljö. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför andra träffen: Förskolan som matematikutvecklande miljö. Ta med material till nästa träffs aktivitet Tanketavlan. 2

Andra träffen Svensk förskola, matematik i vår kultur Redovisning av uppgift att göra Redovisning av uppgift att göra Diskussion och reflektion av uppgift att göra utifrån deltagarnas loggböcker, in samlat material, läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). NCM:s webbplats Förskolan som matematikutvecklande miljö Cirkelledaren lyfter fram några centrala begrepp och frågeställningar som återfinns i de kapitel ur Små barns matematik som ska bearbetas vid nästa träff. Dokumentation av lärande, kap 3 Språk, kommunikation och representationer, kap 5 Matematik en del av vår kultur, kap 4 Ett förslag på hur man kan arbeta med olika representationer är den så kallade Tanketavlan. Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, andra träffen. Att läsa till nästa träff Små barns matematik, kap 3, 4 och 5 Hur arbetar duktiga lärare? s 53 Vår egen adventskalender s 101 3

Uppgift att göra med barnen Barns och lärares lärande. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför tredje träffen: Barns och lärares lärande. Deltagarna tar med en liten låda med föremål som finns i förskolans miljö och som lämpar sig för sortering. 4

Tredje träffen Dokumentation, språk och representationer Diskussion och reflektion av uppgift att göra med barnen utifrån deltagarnas loggböcker, insamlat material, läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). Barns och lärares lärande Cirkelledaren lyfter fram några centrala frågeställningar som återfinns i det kapitel som ska bearbetas vid nästa träff. Sortering och klassificering, kap 6 Sorteringsövning. Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, tredje träffen. Att läsa till nästa träff Små barns matematik, kap 3, 5 och 6 Morötter i Bergasalen s 78 Välkommen till skoaffären s 87 Uppgift att göra med barnen Barns olika sätt att sortera. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför fjärde träffen: Barns olika sätt att sortera. 5

Fjärde träffen Sortering och klassificering Diskussion och reflektion av uppgift att göra med barnen utifrån deltagarnas loggböcker, insamlat material, läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). Barnens olika sätt att sortera Cirkelledaren lyfter fram några centrala frågeställningar som återfinns i de kapitel som ska bearbetas vid nästa träff. Räkneord, uppräkning och taluppfattning, kap 7 Matematik i vardagen, kap 11 Tals helhet och delar. Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, fjärde träffen. Att läsa till nästa gång Små barns matematik, kap 7 och 11 Förskolans matematik s 5 Förskolebarns algebraiska tänkande s 20 Barn upptäcker tal, mätning och form s 26 Uppgift att göra med barnen Barns taluppfattning. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför femte träffen: Barns taluppfattning. 6

Femte träffen Tal och räkning Diskussion och reflektion av uppgift att göra med barnen utifrån deltagarnas loggböcker, insamlat material och läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). Barns taluppfattning Cirkelledaren lyfter fram och problematiserar några centrala begrepp och frågeställningar som återfinns i de kapitel som ska bearbetas vid nästa träff. Räkneord, uppräkning och taluppfattning, kap 7 Matematik i vardagen, kap 11 Tals helhet och delar. Hur kan vi dela? Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, femte träffen. Att läsa till nästa träff Små barns matematik, kap 7 och 11 Matematik i flykten s 67 Glimtar från Gläntan s 71 Locka fram nyfikenheten s 95 Uppgift att göra med barnen Barn dokumenterar dukning. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför sjätte träffen: Barn dokumenterar dukning. 7

Sjätte träffen Tal och räkning Diskussion och reflektion av uppgift att göra med barnen utifrån cirkeldeltagarnas loggböcker, insamlat material, läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). Barn dokumenterar dukning Cirkelledaren lyfter fram några centrala begrepp och frågeställningar som återfinns i de kapitel som ska bearbetas vid nästa träff. Rumsuppfattning och bygglek, kap 8 I lek utvecklar barn rumsuppfattning och språk, kap 9 Rumsuppfattning. Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, sjätte träffen Att läsa till nästa gång Små barns matematik, kap 8 och 9 Matematik i förskolan, förslag på artikel: Matematikspaning.Former och mönster s 80 Uppgift att göra med barnen Barns rumsuppfattning. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför sjunde träffen: Barns rumsuppfattning. 8

Sjunde träffen Rumsuppfattning, bygglek och språkutveckling Diskussion och reflektion av uppgift att göra med barnen utifrån deltagarnas loggböcker, insamlat material och läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). Barns rumsuppfattning Cirkelledaren lyfter fram några centrala begrepp och frågeställningar som återfinns i det kapitel som ska bearbetas vid nästa träff. Statistik, diagram och mätning, kap 6 Smaka på matematik i en kaka. Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, sjunde träffen. Att läsa till nästa träff Små barns matematik, kap 6 En katedral för lärande i geometri s 15 Triangeln i förskolan s 76 Uppgift att göra med barnen Smaka på matematik i en kaka. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför åttonde träffen: Smaka på matematik i en kaka. 9

Åttonde träffen Statistik, diagram och mätning en Diskussion och reflektion av uppgift att göra med barnen utifrån deltagarnas loggböcker, insamlat material och läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). Smaka på matematik i en kaka Cirkelledaren lyfter fram några centrala begrepp och frågeställningar som återfinns i det kapitel som ska bearbetas vid nästa träff. Former och mönster, kap 10 Matematik ute, kap 12 Matematik i det yttre rummet. Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, åttonde träffen. Att läsa till nästa träff Små barns matematik, kap 10 och 12 Matematik i ur och skur s 103 Skogstrollen i uterummet s 106 Uppgift att göra med barnen Matematik i det yttre rummet. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför nionde träffen: Matematik i det yttre rummet. Var och en tar med sig en barnbok till nästa träff. 10

Nionde träffen Matematik ute Diskussion och reflektion av uppgift att göra med barnen utifrån deltagarnas loggböcker, insamlat material, läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). Matematik i det yttre rummet Cirkelledaren lyfter fram några centrala begrepp och frågeställningar som återfinns i de kapitel som ska bearbetas vid nästa träff. Upptäckter av matematik i en barnbok, kap 13 Förskola och hem samverkar, kap 14 Analysera vilken matematik du kan finna i en barnbok. Se Aktiviteter för cirkeldeltagare, nionde träffen. Deltagarna gör en ny lägesbeskrivning av sin syn på barns matematiklärande. Att läsa till nästa träff Små barns matematik, kap 13 och 14 Föräldrabroschyrer Barn 0 3, 3 5 och 5 7 år Hur upptäcker vi kunskap som barn visar? s 29 Ska inte barn märka att de lär sig matematik? s 49 Lärare lär. Utvärdering av ett pilotprojekt s 60 11

Uppgift att göra med barnen Upptäckter av matematik i en barnbok. Se Uppgifter att göra till träffarna. Inför tionde träffen: Upptäckter av matematik i en barnbok. 12

Tionde träffen Upptäckter av matematik i en barnbok. Samverkan med hemmet Diskussion om samverkan i hemmet Cirkeldeltagarnas syn på matematiklärande Utvärdering Diskussion och reflektion av uppgift att göra med barnen utifrån deltagarnas loggböcker, insamlat material, läroplanens mål och beskrivning av vad matematik är (se studiehandledningen s 4, Lärares och barns dokumentation och s 8, GTLU). Upptäckter av matematik i en barnbok Diskussion om samverkan med hemmet Cirkeldeltagares syn på matematiklärande Utgå ifrån de frågor som besvarades vid första träffen. Diskutera de kvalitativa skillnader som framkommer i svaren mellan det första och sista tillfället. Utvärdering och sammanfattning 13