102 Barns matematik ingår i vår kultur

Transkript

1 Malmö 12 mars Barns matematik ingår i vår kultur Lillemor & Göran Emanuelsson lillemor@gamma.telenordia.se goran.emanuelsson@ncm.gu.se Aktuella rapporter Ska vi bli bättre måste vi börja tidigt med matematiken, redan när barnen föds, som en naturlig del i vardagen. Astrid Pettersson, PRIM- gruppen Barn som tidigt förstår och kan använda informella talbegrepp har större chans att lyckas i skolan. The gold winner was the pre-math skills, the silver was reading, and the bronze was attention-related skills Linda Pagani Historiskt och kulturellt perspektiv Grundläggande idéer i olika kulturer I alla samhällen: Counting Measuring Locating Designing Explaning Playing Bishop (1991). Mathematical Enculturation: A Cultural Perspective on Mathematics Education. 1 Uppräkning / Räkna Uppfatta egenskapen antal och kunna räkna antal föremål är den mest grundläggande kvantifieringen. 2 Lägesbestämning / Lokalisera Orientering i vår omgivning, i förhållande till objekt, i smått som stort, på land och hav rumsuppfattning.

2 3 Mätning / Mäta Mätandets idé att jämföra storheter. Idén att jämföra en storhet med en enhet. 4 Formgivning / Konstruera Begrepp för att karakterisera geometriska objekt kvadrat, kub, cirkel, klot. Geometriska idéer i mönster på mosaiker och textilier, i konst och byggnader. 5 Lek / Leka Sociala procedurer, regler för utförande och kommunikation stimulerar föreställande och hypotetiskt beteende (om-så). 6 Förklaring / Förklara Människan har alltid visat drivkraft att logiskt förklara fenomen i omvärlden. Verksamheten i förskolan skall möta barns behov, där omsorg, vård och lärande formar en helhet. Nyckelord lek inspiration livslångt lärande trygghet symboliskt tänkande rik på lärande samarbete fantasi kommunikation

3 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, och utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. 130 deltagare från Övertorneå Överkalix Stockholm Södertälje Nykvarn Skövde Ulricehamn Borås Strömstad Vetlanda Läroplan för Förskolan, gäller från 1 juli 2011 Mål och syfte för arbetet studera barns möte med matematik ge erfarenhetsutbyte, reflektion och inspiration diskutera hur barns kunnande, analyseras och utvecklas visa att matematik är spännande och kreativt inse lekens och språkets betydelse för lärande reflektera över variation i barns tänkande och lärande Viktiga utgångspunkter är alltså... vår kultur förskolans tradition barns perspektiv lek vardag temaarbete språk och språkutveckling Tidiga möten, exempel en till knäppa knapparna en, två, tre,... en, två, tre, fyra, fem droppar svar på hur många? siffror och tal i vardagen ramsor, rytmer och sånger Sortering, klassificering Var är det flest?

4 Parbildning, ett till ett-principen Gruppering Mayafolkets talsystem Att skilja på siffra och tal Gelman och Gallistels fem principer Abstraktionsprincipen Föremål i väl avgränsade / definierade mängder kan räknas. Ett till ett-principen Ett föremål i en mängd får bilda par med ett och endast ett i den andra mängden. Principen om godtycklig ordning Det spelar ingen roll i vilken ordning uppräkningen sker, eller hur föremålen är grupperade. Varje föremål räknas precis en gång. Antalskonstans Principen om räkneordens ordning Orden sägs i en bestämd ordning, varje räkneord följs av ett annat räkneord. Antalet bestäms genom att varje föremål paras ihop med ett bestämt ord i räkneramsan. Antalsprincipen, kardinaltalsprincipen När varje föremål i en mängd parats ihop med ett räkneord så anger det sist uttalade räkneordet antalet föremål i mängden. UPPRÄKNANDETS IDÉ God taluppfattning innebär förståelse för och kunnande inom följande områden: Relationer inom tal mellan tal mellan tal och omvärld God rumsuppfattning innebär förståelse och kunnande inom följande områden: Relationer inom objekt mellan objekt mellan objekt och omvärld Upptäckter av matematik i barnböcker Vad finns i mormors väskor?

5 Upptäckter ute Upptäckter med lärargruppen först, sedan lärarna med barnen Observera former, likheter och skillnader på t ex fönster, dörrar, portar, grindar, staket, balkonger. Dokumentera i t ex bilder eller modeller. Jag vill ha ett högt torn Mitt hus har två våningar Här är andra våningen Jag behöver en halv cirkel Oj, vad den är stor Vi har byggt många torn Det blir en lång gång Jag behöver ett större tak

6 ORD OCH BEGREPP SOM BARNEN MÖTT Former: kvadrat - cirkel - halvcirkel - triangel - rektangel, Hörn - kant - sidor Storlek: stor - större - störst - liten - mindre - minst Höjd: hög - högre - högst - låg - lägre -lägst Bredd: bred - bredare - bredast - smal - smalare - smalast Avstånd: kort - kortare - kortast - lång - längre - längst Lägesord: i - inuti - ovanpå - på - längst ner - högst upp - bakom - framför, utanför, bredvid Rumsuppfattning: här, där, trångt, nära, intill, rymlig Mönster/symmetri, Perspektiv, Proportioner Tal: 1-100, udda, jämna, Hel-halv Räkning, Räkneord: första - andra - tredje osv, Antal: många - fler flest - färre - minst (färst) Problemlösning Sammanställning av arbetslag Att ställa utmanande frågor med syfte att gå bakom Att uttrycka sig i/med matematik A =! r 2 Vad? och Hur? till Varför? Vad beror det på? Hur kommer det sig? Vad händer om? Hur skulle du göra om du kunde? trettiotvå, parallellepiped, volym, kvot, stapeldiagram, pi gånger radien i kvadrat Värdet av att arbeta med matematik i förskolan Barn lär sig inte bara vad matematik är, utan också vad matematik har för värde. Barn lär sig inte bara vad matematik har för värde, utan också något om sin egen förmåga i förhållande till matematik. Barn lär sig inte bara om sin egen förmåga i förhållande till matematik, utan också hur man ska uppfatta kunskap och vad som är kunskap värd att veta. Ulf P. Lundgren, Att organisera omvärlden, (1979) Tack för oss! För ev frågor. lillemor@gamma.telenordia.se goran.emanuelsson@ncm.gu.se