BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING

BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING Begreppet bedömning kan inkludera utvärdering på system-, grupp- och individnivå (se t.ex. Korp, 2003). Vi fokuserar bedömning, betygsättning och pedagogisk dokumentation på grupp- och individnivå. Arbetsgruppen som behandlar frågor rörande utvärdering och utvecklingsarbete förmodas belysa utvärdering på systemnivå. BESKRIVNING OCH RESONEMANG KRING TEORIBILDNINGAR Bedömning och betygsättning utgör komplexa processer som studenterna behöver reflektera över. För att möjliggöra en sammansatt och nyanserad förståelse och kompetens inom området behöver vi erbjuda studenterna olika teoretiska perspektiv. Vi föreslår följande teoribildningar om lärande och perspektiv på bedömning: Bedömnings- och mätteori Psykologiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv på bedömning Läroplansteoretiskt/läro- och kursplanehistoriskt perspektiv Didaktik/bedömningens didaktik kritisk ämnesdidaktik (maktdimensioner/intersektionella infallsvinklar) Barndomsforskning (barnperspektiv, normalitet, styrning) Kommunikationsteoretiskt perspektiv samtalsanalys Historiskt kan bedömningsområdet sägas ha rört sig från en ateoretisk till en teorigrundad position. Både pedagogisk-psykologiska mätningar och mycket av den bedömning som genomförs i skolan, har sina rötter i ett mätteoretiskt perspektiv, det vill säga en differentialpsykologisk tradition färgad av starka positivistiska influenser. Denna tradition bygger emellertid på ett antal grundantaganden, som att kunskap är något objektivt mätbart, vilka inte längre delas av majoriteten av det pedagogiska forskarsamhället. Kunskap ses till exempel idag som temporär och kulturberoende, snarare än tidlös och objektiv, och kan därför inte mätas på samma sätt som fysiska objekt. Däremot kan den bedömas, i betydelsen kvalitetsuppskattas. En sådan kvalitetsuppskattning har dock en mer subjektiv karaktär än en mätning, och kräver snarare en professionell omdömesförmåga än raffinerade tekniska instrument. Förståelsen för skillnaden mellan dessa båda synsätt har visat sig avgörande för om lärare ska kunna utnyttja bedömning som ett pedagogiskt redskap, med avsikt att stötta elevernas lärande. Studenterna bör därför möta dessa båda traditioner, det vill säga den 1

mätteoretiska och det som ibland kallas det nya bedömningsparadigmet, parallellt och kontrastera dem i såväl ett historiskt, som ett samtida och internationellt, perspektiv (t.ex. Gipps, 2001; Korp, 2003; Shepard, 2000). Vidare visar forskning att traditionen att observera barn i förskolan och att utvecklingspsykologiskt bedöma och kategorisera (Elfström, 2004; Lentz Taguchi, 2000; Nordin Hultman, 2004) tydligt tonar fram i nutida åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (Alasuutari & Karila, 2009; Lutz, 2009; Vallberg Roth & Månsson, 2008). Den läroplansteoretiska forskningen relaterar bedömning till statens styrsystem och till olika aktörer/maktcentra över tid (se forskning från STEP-gruppen 1 under ledning av Ulf P Lundgren). Här blir också förståelse för målstyrning och bedömningens relation till mål och betygskriterier centrala. Vidare behandlas kopplingen till internationella kunskapsbedömningars influenser i den nationella bedömningskulturen (t.ex. Pettersson, 2008). Det didaktiska perspektivet kan erbjuda studenterna praktiknära redskap i form av frågor som behöver övervägas (t.ex. Englund, 1997, Imsen, 1999; Uljens, 1997, Selander, 2001). Frågor som då kan bli aktuella rör sig om bedömningens funktion, syfte och legitimering. Varför ska man egentligen bedöma? Det kan exempelvis motiveras med att bedömningen ger information, stöd för lärande och/eller utgör grund för återkoppling, motivation, kontroll och sortering. En annan didaktisk fråga rör vad som ska bedömas objektet? Ska produkt och/eller process fokuseras, ska ämnesrelaterade eller ämnesöverskridande kunskaper bedömas, ska samspel eller självständigt arbete vara i centrum, ska det vara minneskunskaper eller fantasirelaterade prestationer, uppfinningsrikedom och kritisk förmåga som bedöms? Hur ska sen bedömningen ske? Via vilka redskap, arbetsformer och uttrycksformer ska bedömningen genomföras? Här kan det exempelvis röra sig om standardiserade prov och diagnostiska material, olika typer av dokumentation i form av observation, frågeformulär, loggböcker, portfolios och självvärderingar. Andra frågor som kan inordnas i bedömningens didaktik rör vem, när och var? Vem/vilka ska bedöma vem, och för vem? Ska eleverna exempelvis bedöma sig själva, varandra eller bli bedömda av lärare, rektorer, inspektörer eller föräldrar? Eller är det så att lärarna och skolan ska bli bedömda av eleverna och föräldrarna? Var och när ska bedömningen ske? Ska den genomföras i skola eller under fritid, inne, ute, före, under eller efter aktiviteterna etc.? Viktigt att notera är emellertid att de didaktiska frågorna inte är frikopplade från övriga teoretiska perspektiv, och deras besvarande därför kräver en teoretisk medvetenhet från studentens sida. Till exempel skiljer sig 1 Forskningsmiljön Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, STEP, består av forskare som i huvudsak är verksamma vid Uppsala universitet. Inom gruppen ryms även forskare verksamma vid Humbultuniversitetet i Tyskland. Exempel på teman som behandladts under senare år är förskolans och skolans reformhistoria, skolans bedömningskultur, internationella kunskapsmätningar och relationen mellan psykometriska undersökningar och svenskt utbildningsväsende. 2

svaren på alla frågorna varför, vad, hur och vem, mellan en mätteoretisk och en bedömningsorienterad inriktning. Det är med andra ord viktigt med ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till bedömning och betyg, inte minst mot bakgrund av utredningens positiva inställning till pedagogisk-psykologiska tester. Det är väsentligt att bedömningens och betygens styrningsfunktion fokuseras. Då inte bara sådant som har med traditionella ämneskunskaper att göra, eller styrning till rätt utbildningsvägar, utan det som har med det sociala att göra, som exempelvis bedömandet av känslor och sätt att uppföra sig. Det kritiska närmandet kan inkludera en intersektionell infallsvinkel. Genom intersektionellt närmande (de los Reyes & Mulinari, 2005; Lykke, 2005,) kan bedömning belysas i skärningspunkten mellan samhälleliga maktordningar som kön, etnicitet, ålder och plats (t.ex. Bartholdsson, 2007; Foucault, 2008; Klafki, 2003; Vallberg Roth, 2009). Med utgångspunkt i barn- och ungdomsforskning kan vi kritiskt granska vad som görs med bedömning och dokumentation i namn av ett barnperspektiv eller barns och ungas perspektiv. I sammanhanget utgör forskning om test och begåvningstänkande i historiskt perspektiv viktiga redskap (t.ex. Axelsson, 2007). Vidare är det viktigt att erbjuda studenterna kommunikationsteoretiska och digitala redskap för att skapa beredskap i relation till den kommunikativa praktiken som rör förmågan att återkoppla och kommunicera bedömning genom tal, skrift och dokumentation. Denna förmåga behövs exempelvis rörande utvecklingssamtal, IUP, vardagssamtal och återkoppling i lärandesituationer (t.ex. Adelswärd, Reimers & Evaldsson, 1997; Bartholdsson, 2003; Gars, 2002; Granath, 2008; Hofvendahl, 2006; Jönsson, 2008; Lindh & Lindh-Munther, 2005; Markström, 2008; Vallberg Roth, 2009; Wiliam, 2007). LÄRANDEMÅL Nedan ges förslag på allmänna lärandemål för området bedömning och betygsättning, uppdelade dels med avseende på grund- respektive ämneslärare, dels med avseende på progression (dvs. grundläggande respektive avancerad nivå). Med allmänna lärandemål avses att dessa mål gäller för alla huvudämnen, men att man inom respektive huvudämne in någon mån kan modifiera målen utifrån sina specifika förutsättningar, och eventuellt lägga till men inte dra ifrån målformuleringar. Det föreslås vidare, att alla mål på grundläggande nivå integreras inom huvudämnets ram, möjligen med undantag av målet kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på bedömning och pedagogisk dokumentation, medan några av målen på avancerad nivå kan läggas utanför och samläsas. Dessa mål är markerade med en asterisk (*). 3

GRUNDLÄRARE På grundläggande nivå skall studenten: kunna skapa ett mångsidigt bedömningsunderlag genom att på olika sätt dokumentera den pedagogiska verksamheten och barns samspelande läroprocesser kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på bedömning och pedagogisk dokumentation omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till lokala planer och bedömningskriterier för olika innehållsområden/ämnen bedöma den pedagogiska verksamhetens förutsättningar för barns utveckling och lärande i relation till formulerade mål i styrdokument och bedömningskriterier på olika nivåer kunna använda information och dokumentation, dels genom att ge återkoppling i den aktuella lärandesituationen, dels genom att sammanställa och synliggöra barns utveckling 2 i förhållande till verksamhetens mål att sträva mot utifrån olika perspektiv kunna analysera och problematisera den egna bedömnings- och dokumentationspraktiken På avancerad nivå ska studenten: i samspel och samtal med vårdnadshavare, barn och andra lärare kunna kommunicera bedömning i den pedagogiska verksamheten (*) kunna kritiskt granska verksamhetens styrdokument, olika bedömningsmetoder, samt nationella och transnationella trender rörande bedömning (*) värdera och ta ställning till olika bedömningsformer utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 2 Till exempel i form av skriftliga omdömen som sammanställs av lärare i grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan. 4

självständigt kunna utveckla former för bedömning och dokumentation utifrån olika styrdokument, teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri ÄMNESLÄRARE På grundläggande nivå skall studenten: kunna skapa ett mångsidigt bedömningsunderlag genom att på olika sätt dokumentera elevernas produkter och läroprocesser, kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på bedömning, betygsättning och pedagogisk dokumentation, kunna omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en lokal pedagogisk planering och bedömningskriterier för olika innehållsområden/ämnen, kunna bedöma och analysera elevers kunskapsutveckling i förhållande till den lokala pedagogiska planeringen, i samspel och samtal med vårdnadshavare, barn och andra lärare kunna kommunicera bedömning av elevers kunskapsutveckling i förhållande till den lokala pedagogiska planeringen, kunna använda information om elevers kunskaper som framkommer genom bedömning, både för att ge återkoppling i den aktuella lärandesituationen, samt för att sammanställa och synliggöra (till exempel i form av skriftliga omdömen) elevers utveckling i förhållande till nationella mål och betygskriterier, utifrån olika perspektiv kunna analysera och problematisera den egna bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiken, På avancerad nivå skall studenten: (*) kunna kritiskt granska verksamhetens styrdokument, olika bedömningsmetoder, samt nationella och transnationella trender rörande bedömning, (*) värdera och ta ställning till olika bedömningsformer utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 5

självständigt kunna utveckla former för dokumentation, bedömning och betygsättning utifrån olika styrdokument, teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri. MALMÖ HÖGSKOLAS PERSPEKTIV Malmö högskolas perspektiv: Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet, kommer att behandlas i relation till gemensamma lärandemål på grundläggande och avancerad nivå: kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på bedömning och pedagogisk dokumentation utifrån olika perspektiv kunna analysera och problematisera den egna bedömnings- och dokumentationspraktiken värdera och ta ställning till olika bedömningsformer utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter självständigt kunna utveckla former för bedömning och dokumentation utifrån olika styrdokument, teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri 6

REFERENSER Adelswärd, Viveka, Evaldsson, Ann-Carita. & Reimers, Eva (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur. Alastuuri, Maarit & Karila, Kirsti (2009). Framing the Picture of the child. Children & Society, (1), 1-12. Axelsson, Thom (2007). Rätt elev i rätt klass: Skola begåvning och styrning 1910-1950. Linköping: Studies in Art and Science 379. Bartholdsson, Åsa (2003). På jakt efter rätt inställning. I Anders Persson (Red.) (2003). Skolkulturer (ss 121-144). Lund: Studentlitteratur. Bartholdsson, Åsa (2007). Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor. Stockholm: Avhandling vid Stockholms universitet. Elfström, Ingela (2004). Varför individuella utvecklingsplaner? en studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Tillgänglig 2006-10-13: http://www.lhs.se/iol/publikationer Englund, Tomas (1997). Undervisning som meningserbjudande. I Michael Uljens (Red.), Didaktik (ss 120-145). Lund: Studentlitteratur. Foucault, Michel (2008). Diskursernas kamp: Texter i urval av Thomas Göstelius & Ulf Olsson. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag. Gars, Christina. (2002). Delad vårdnad?: Föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga barndomen. Stockholm: HLS Förlag. Gipps, Caroline (2001). Sociocultural aspects of assessment. I Gunilla Svingby & Sofia Svingby (Red.), Bedömning av kunskap och kompetens. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIMgruppen. Granath, Gunilla (2008). Milda makter: Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, avhandling. Hofvendahl, Johan (2006a). Riskabla samtal en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal. Linköping: Avhandling, Studies in language and culture, Arbetslivsinstitutet. Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld: Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, Anders (2008). Educative assessment for/of teacher competency: a study of assessment and learning in the "interactive examination" for student teachers. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen, Avhandling Lunds universitet. Klafki, Wolfgang (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I Michael Uljens (Red.), Didaktik (ss 215-228). Lund: Studentlitteratur. Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning hur, vad och varför. Stockholm: Fritzes. Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd: Dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, Doktorsavhandling. 7

Lindh, Gunnel & Lindh-Munther, Agneta (2005). Antingen får man skäll eller beröm :En studie av utvecklingssamtalet i elevers perspektiv. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2005:1. Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: Styrning & administrativa processer. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Studies in Educational Sciences, 2009:44. Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet: Problem och möjligheter. Kvinnoveteskaplig Tidskrift, 26(2-3), 7-17. Markström, Ann.-Marie (2008). Förskolans utvecklingssamtal ett komplex av aktiviteter i tid och rum. EDUCARE, (1), 50-67. Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Stockholm: Liber. Pettersson, Daniel (2008). Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Uppsala: Uppsala universitet, doktorsavhandling. de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005) Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber. Selander, Staffan (Red.) (2001). Utmaningar för en kritisk ämnesdidaktik: Rapport från symposium 29 april 1999. Stockholm Library of Curriculum studies 8. Stockholm: HLS Förlag. Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4-14. Uljens, Michael (red.) (1997). Didaktik. Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom: Likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige, 13(2), 81-102. Vallberg Roth, Ann-Christine (2009). Forskning om bedömning och pedagogisk dokumentation för yngre barn i Sverige 1995-2008. Kapitel i forskningsöversikt beställd av Skolverket (in progress). Wiliam, Dylan (2007). Muntligt omdöme främjar mattelärande bäst.i Agneta Petterson (red.) Sporre eller otyg om bedömning och betyg (101-111). Stockholm: Författarna och Lärarförbundets förlag. 8