Att lära sig skriva i IT-samhället Skriftspråk i förändring? Tidigare forskning: Texter skrivna av barn 9-13 år (Sylvanas avhandling) Unga vuxnas och vuxnas skriftspråksanvändning i datormedierad kommunikation (Ylvas avhandling) Samma mönster, men av olika anledningar: talspråksliknande strukturer talspråksliknande reduktioner Ylva Hård af Segerstad, Fil. dr. Sylvana Sofkova Hashemi, Fil. dr. Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Respektive skrivstöd otillräckligt anpassade efter situation, syfte, användare, etc. Projektet Målgrupp och datainsamling Att lära sig skriva i IT-samhället start januari 2003, Vetenskapsrådet Hur används skrift idag? Hur påverkar nya skrivmiljöer användning av skrift? Hur kan IT användas bättre som stöd? Skrivaktivitet i skolan forskningsarbeten, berättelser, uppsatser, skrivövningar diktamen, välskrivning de flesta texter skrivs för hand skrivande på dator = renskrivning läraren styr mer eller mindre även tillgång och placering på datorer påverkar handskrivet, datorskrivet email, chatt och SMS Intervjuer, enkät Observationer med skrivstöd dagböcker (för hand) egna berättelser (för hand, på dator) egen tidning, brev skrivläxor förekommer inte ofta skolarbete tar vissa hem mest chatt och communities, lite SMS, ibland email några enstaka skriver mellanstadiet minst antal, sämst kvalité högstadiet tillräckligt, åtkomst ibland tveksam Texter: mellan- och högstadieelever Kontakt med 3 skolor (160 elever) Skrivaktivitet på fritiden textproduktion ungefär samma och av samma typ: Målgrupp: hinner inte skriva färdigt i skolan föredrar att skriva hemma många skriver direkt på dator 1
Elevernas syn på skrivande många skriver hellre för hand mer personligt hinner tänka efter Elevernas syn på skrivande (fortst.) andra skriver hellre på dator de flesta upplever att de skriver olika i skolan och på fritiden kan lätt växla stil ger konkreta exempel på vad det är de skriver annorlunda snabbare snyggare slipper forma bokstäver Tendenser i skoltexterna Stavning, isär- och ihopskrivning Talspråkspåverkan reduktion av verbändelser talspråksformer De, dem -> dom eller det Inkonsekvens i stavning och grammatik är och e i samma mening Exempel från skoltexterna Sen la dom jord över så de blev en kule sen stak dom ner en pine. (tjej, åk4) Vi tittade på hur många land vikingarna hade vart i, och b.l.a hette frankrike ("frankeriket.") Dem hade också vart i Asien, Afrika, Amerika, och Europa (kille, åk4) slangord, smileys, förkortningar på både ord-, frasoch satsnivå stavning och interpunktion anses som mindre viktigt i informella texter en del uppger att de inte ändrar stil, de skriver alltid som vanligt Exempel från skoltexterna Vikingarna vile ha färj glada kläder (tjej, åk4) Jag undrar hur det går för dej i livet. För mej har det gått bra, jag har nu... (kille, åk8) Jag har varit här i Mallorca och jag glömde säga att jag äger ett hotell Grand hotell,det är därför jag köpte huset här. Jag har två barn som e 7 och 10 år dom e intresserade av tennis. (kille, åk8) Lärarens brev Men de håller på att "forskar" om olika språk... Vad jag vet att dem skulle ha blivit glada för och vad dem menade var... 2
Tendenser i webtexter, SMS inledande versaler ofta uteblir (sats, egennamn) stavfel = slarvfel slangord, svordomar förkortningar på ord och frasnivå smileys, asterisk, versaler etc. engelska ord och uttryck Lunarstorm dagbok Lunarstorm dagbok JJJJJJJJJJJJJJJJAAAAAAAAAAAAAA AAA severige van över negeria haha vi vinner säkert fotbolls-vm haha vi är mäktiga heja sverig (kille, åk8) nu ska jag ringa emma... jätte ql!!! (tjej, åk6) en jädra bra dag är det iaf. hittills. (tjej, åk8) SMS det snööaar på the mountain ot darkness. uääch..trååk..ont i huvet.. (tjej, åk8) The point är att jag kan inte ha en pojkvän... (tjej, åk8) jag mår jättedåligt. : ( muääääh (tjej, åk8) nästa vecka e d ju Karaoke kväll *suck* men ska itte sjunga ska sköta maskinen *puhh* (tjej, åk8) Hej va gö du då? Ja e me mona och alice. (tjej, åk6) Tack dt samma cs på onsda kjam ankan (tjej, åk8) Du kan la slå en pling om du e hemma lr nåt? (tjej, åk8) Gott nytt år babies ;) (alla girls, kan inte skicka till alla för mina fingrar dör här i vetlanda) puss puss /från mig (tjej, åk8) GÖÖÖT!! serru e d jul lov fan va gött d e asså aja de e bara bästpussen! (tjej, åk8) Pedagogiska skrivprogram många program som tränar läsning och stavning barn med skrivsvårigheter Lexia, Trädet, CALLe svenska en del som tränar ordklasser och satslära vad som saknas är stödprogram medan man skriver som fungerar bra för barn ordbehandling på dator Lingva, Bok och web, Grim (KTH) medan man skriver ej krångliga anpassade till målgruppens skrivande! ger reflektioner om skrivande Skrivprogram och skrivstöd uteslutande Microsoft Word stavnings- och grammatikkontroll ALLTID på mobiltelefoner snabbtext-funktionen (T9) prediktion av ord 3
Stavnings- och grammatikkontroll många tycker att de stavar bra ändå ett bra hjälpmedel ganska självklart hur man använder alltid på, både i skolan och hemma inställt på kontroll medan man skriver uppenbara fel rättas direkt, annars väljer bland alternativen ignorerar när korrekta ord markeras vid osäkerhet vissa låter stå kvar markeringen lägger sällan ord i lexikonet Stavningskontroll Stavningskontroll + hjälper att hitta: stavfel som bildar nonsensord ihopskrivningar hanterar inte: stavfel som sammanfaller med existerande ord grova/fonologiska stavfel listas långt ner eller inte alls? isärskrivningar chansar, ignorerar många stavfel kvar Grammatikkontroll + hjälper att hitta: teckenfel inledande versal vissa enkla grammatiska fel har svårt med: Grammatikkontroll talspråksformer verbfel, t.ex. reduktion av verbändelser andra grammatiska fel (enkla, komplexa) mest ignoreras obegripliga kommentarer Prediktionsstöd i mobiltelefon många använder prediktionsstöd mycket det är ett bra stöd stödet fungerar sämre för igenkänning av egennamn, talspråksuttryck, slang lagrar ofta egna ord, uttryck, förkortningar andra tycker att snabbtext är svårt att använda har inte förstått hur man använder har svårt att stava el. komma ihåg bokstavsföljden tycker att det fungerar bra utan 4
Prediktionsstöd i mobiltelefon Prediktionsfel vid vanliga ord + hjälper med: Ord och uttryck som är vanliga i SMSkommunikation: prediktion av vanliga ord färre knapptryckningar hanterar inte: talspråksformer, slangord förkortningar och andra reduktioner Vi ses Vi hörs Skrivstöden otillräckliga Respektive skrivstöd otillräckligt anpassade efter situation, syfte eller användare Skolsituation Fritid Anpassning, försämring eller förändring? språkbruket anpassas till nya medier eleverna är klart medvetna om skillnaderna hittills inga större förekomster eller tecken på påverkan skrivstöden halkar efter inlärningsstadium, ovana stödjer inte skrivutvecklingen spara tid, ansträngning och utrymme stödjer inte nya mediekanaler Om projektet Att lära sig skriva i IT-samhället : http://www.ling.gu.se/~sylvana/skrivait/ Kontakt: Sylvana Sofkova Hashemi Ylva Hård af Segerstad E-post: sylvana@ling.gu.se Tel. 031-773 1175 E-post: ylva@ling.gu.se Tel. 031-773 4532 5