Slutrapport. September 2004

Slutrapport September 2004 Projekt Knutpunkten Med syfte att utveckla en modell för ökat mervärde i samverkan mellan skola och näringsliv, på lokal och regional nivå. Nutek Åtvidabergs kommun Finspångs kommun Kinda kommun Linköpings kommun Mjölby kommun Söderköpings kommun Europeiska Unionen Social fonden Artikel 6 Innovativa Åtgärder www.knutpunkten.org

Slutrapport Projekt Knutpunkten - Samverkan skola och näringsliv September 2004

Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund till projektidén... 5 3 Syfte och metod... 6 4 Organisation... 7 5 Aktiviteter... 8 5.1 Regionala aktiviteter... 8 5.1.1 Behovsinventering... 8 5.1.2 Informationsplan... 9 5.1.3 Seminarier... 9 5.1.4 KreSam-utbildning utbildning för samverkansambassadörer... 10 5.1.5 Nätverk... 11 5.1.6 Integrationsperspektiv och hållbar tillväxt... 12 5.2 Lokala aktiviteter... 12 5.2.1 Finspång... 12 5.2.2 Kinda... 14 5.2.3 Linköping... 16 5.2.4 Mjölby... 18 5.2.5 Söderköping... 19 5.2.6 Åtvidaberg... 21 6 Resultat... 23 6.1 Värde av samverkan... 28 6.1.1 Värde av samverkan för kommunen... 28 6.1.2 Värde av samverkan för skolan... 28 6.1.3 Värde av samverkan för företagen... 29 7 Slutsatser... 29 8 Framtiden... 30 9 Bilagor... 31 2

1 Sammanfattning Övergripande mål i projekt Knutpunkten har varit att utveckla en generell modell för ökat mervärde i samverkan mellan skola och näringsliv på lokal och regional nivå. Projektet har därutöver haft som mål att tydliggöra kopplingen samverkan skola och näringsliv till de lokala tillväxtprogrammen och det regionala tillväxtprogrammet. En inventering av samverkan i medverkande sex kommuner skulle genomföras. Ytterligare mål har varit att utveckla och genomföra en utbildning i syfte att utbilda ambassadörer för samverkan inom näringsliv och skola. Ytterligare mål har varit att medverka i och skapa arenor för samverkan mellan skola och näringsliv. Regionförbundet Östsam har drivit projekt angående utveckling av praon och där Knutpunkten har varit en av flera aktörer. Projekt Knutpunkten har ingått i Lokalt Näringslivsutvecklingsprojekt (LNU) med finansiering från verket för näringslivs-utveckling, NUTEK. Knutpunkten var dessutom ett pilotprojekt kopplat till projektet Local Employment and Growth Strategies, (LEGS), som drivs i Östergötland. Målgrupper för projektet har varit den kommunala skolan och det lokala näringslivet. Knutpunkten har haft en nära koppling till andra aktörer och aktiviteter inom skola och näringsliv i kommunerna och då med inriktning mot verksamheter som har haft entreprenörskap som fokus i skolan. De grundläggande förutsättningarna i de sex medverkande kommunerna skiljer sig åt och i projektet återfinns den stora universitetsstaden, de små landsbygds- och småföretagarkommunerna samt de utpräglade bruksorterna. Den lokala arbetsmarknaden är starkt integrerad och inom projektet finns två stora arbetsmarknadsregioner Linköping och Norrköping. Förstudien belyste samverkan mellan skola och näringsliv ur ett helhetsperspektiv och pekade på att samverkansbegreppet är mycket splittrat. I Knutpunkten har vi utgått ifrån att samverkan baseras på kraften i kommunikation och samspel mellan skola och näringsliv och där entreprenörskap är ett av flera verktyg för samverkan. Modellen samverkanstrappan har använts för att beskriva vart man befinner sig idag och hur långt man vill nå i utvecklingen av samverkan mellan skola och näringsliv på lokal och regional nivå. Samverkan med mervärde Dialog Kunskapsutbyte Synliga Figur 1 Samverkanstrappa Synliga står för känner till varandra, vet om varandra. Dialog står för vi pratar med varandra, träffas på programråd. Kunskapsutbyte/erfarenhetsutbyte står för vi lär oss, tack vare detta kan vi.. Samverkan med mervärde står för parterna tjänar på samverkan. Genom att skapa mötesplatser och nätverk har skola och näringsliv samt andra aktörer getts möjlighet till en fördjupad dialog som medfört kunskaps- och informationsutbyte. Vid dessa möten har parterna tillsammans beslutat om var på samverkanstrappan man ger bästa stöd i 3

utvecklingen av samverkan. Närhet mellan skolans och näringslivets företrädare är av stor betydelse för en bra utvecklad samverkan. Genom att skapa kluster av samverkan för särskilda behov kan man uppnå samma goda resultat i de större kommunerna som man lyckas med i de mindre kommunerna. Infrastrukturfrågor kan vara begränsande för samverkan i och mellan skola och näringsliv i den egna kommunen men också i samverkan med andra kommuner. En väl utvecklad regional och kommunal infrastruktur medverkar och stödjer utvecklingen av samverkan på flera nivåer. Modellen för utveckling av samverkan består av ett nav t. ex. en personell resurs, ett kluster eller en fysisk plats vilket bidrar till ökade kontaktytor och därmed en fördjupad dialog mellan aktörerna i samverkan. Strategi och styrdokument som reglerar samverkan och kännedom om dessa är en förutsättning för att samverkan ska kunna utvecklas. Som ett resultat i Knutpunktsarbetet har kopplingen till de medverkande kommunernas Lokala TillväxtProgram (LTP) tydliggjorts vilket i förlängningen påverkar det Regionala TillväxtProgrammet (RTP). Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet torde tillsammans intensifiera sitt engagemang i samverkan i syfte att ge kommuner och näringsliv incitament för fortsatt utveckling av samverkan. En framgångsfaktor i samverkan är aktivt stöd från ledningen på alla nivåer. Ytterligare framgångsfaktorer är tillgång på resurser bl. a. i form av tid och ekonomiska medel i syfte att utveckla mötesplatser. Samverkan är i de flesta fall personberoende vilket kan utgöra ett hot mot kontinuiteten i samverkansarbetet. En annan viktig erfarenhet som ska nämnas är att skolan och näringslivet bör arbeta mer strategiskt med projektarbete som arbetsform. Det är viktigt att beslut om projektgenomförande, är väl förankrat i alla led och det bör också beaktas vilken verksamhet man avser att utveckla. Viktigt att lyfta fram är att man i framtiden arbetar för att olika koncept rörande samverkan inte konkurrerar med varandra. Mångfald gynnar eleven, skolan och näringslivet. 4

2 Bakgrund till projektidén Internationellt har Sverige fått allt svårare att hävda sig gällande entreprenörskap. GEMrapporten 1 visar att Sverige ligger på 31: a plats av 37 länder vad gäller entreprenörskap. Nyföretagande (ett av flera mått på entreprenörskap) avtar i Sverige och sjönk under 2001 med 8 % 2. Flera utredningar visar att på platser där småföretagsamheten är livskraftig är det en självklarhet att näringslivet också bidrar till utveckling av skolsystemet. Vidare har Utbildningsdepartementet fattat beslut om att tillsätta en utbildningsdelegation som ska arbeta för ökad samverkan mellan skola och arbetsliv vilket visar vikten av ökad samverkan mellan skola och näringsliv är en angelägen fråga nationellt. Under 2002 hade ett antal nya projekt inom skolutveckling, sysselsättning och tillväxt påbörjats i Östergötlands län. Projekten bedrevs ofta i samverkan mellan kommunerna i länet. Detta innebar att tjänstemän från de kommunala näringslivskontoren träffades regelbundet i olika former beroende på engagemang i de olika projekten. Ett antal kommuner och organisationer började diskutera om det fanns möjligheter att samverka och svetsa samman nya projekt och befintliga verksamheter som berörde skolutveckling, sysselsättning och tillväxt. Målet med det intensiva arbete som påbörjats är att förverkliga de intentioner som finns i det nuvarande regionala tillväxtprogrammet samt att skapa en god grund, förankring, för de kommande lokala tillväxtprogrammen. Bland aktiviteterna kan nämnas: Projekt LEGS Local Employment and Growth Strategies (Artikel 6, EU:s sociala fond). Detta är ett strategi- och programarbete för sysselsättning och tillväxt i Östergötland. Avsikten med projektet är att varje kommun i länet under en tvåårsperiod ska arbeta med att utforma en lokal strategi för sysselsättning och tillväxt samt ett fyraårigt åtgärdsprogram. Ung Företagsamhet. Ung Företagsamhet är en ideell organisation som verkar för att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv på gymnasienivå. Stiftelsen Företagsam som arbetar med att sprida Företagargymnasiet - modell för ekonomisk undervisning - till flera kommuner i länet. Projekt FramtidsFrön (Innovativ Åtgärder Östra Mellansverige, åtgärd 1:4). FramtidsFrön är ett tvåårigt skolprojekt som utvecklar entreprenörsandan hos östgötska grundskoleelever i fem pilotkommuner (Finspång, Kinda, Mjölby, Söderköping och Åtvidaberg). 1 Dec 2002, se www.esbri.se/gem/asp 2 Se www.itps.se. 5

Behov uppstod av att samordna ovanstående projekt och organisationer i deras kontakt med det lokala näringslivet i medverkande kommuner. Det krävdes ett helhetsgrepp kring kommunernas utbildning kontra de lokala företagen. Behov fanns att tydliggöra kopplingarna mellan olika aktiviteter. Det fanns också behov av att tydliggöra hur processen för överföring av kunskap, rutiner med mera såg ut för att kunna påverka de lokala tillväxtprogrammen och även det regionala tillväxtprogrammet. Under våren 2003 genomfördes en förstudie 3 som speglade nuläget och de olika aktörerna kring samverkan. I förstudien framgår att på högskolenivå och kommunal nivå finns ett uttalat behov av att utveckla samarbetsformerna med näringslivet. I projekt Knutpunkten har det övergripande målet varit att utveckla en generell modell för hur man skapar mervärde i relationen skola och näringsliv och hur olika kommuner i regionen genom samarbete kan utveckla en samverkansregion. 3 Syfte och metod Syftet och övergripande mål har varit att utveckla en modell för hur man skapar mervärde i relationen skola näringsliv och hur olika kommuner i regionen genom samarbete kan utveckla en samverkansregion i likhet med lokala arbetsmarknadsregioner. Flera delmål ingick i projektet och där kopplingen till de lokala tillväxtprogrammen och det regionala tillväxtprogrammet skulle tydliggöras. Ytterligare mål har varit att genomföra inventering av samverkan i de sex kommunerna och mellan dessa kommuner. Vidare var målet att skräddarsy en utbildning i syfte att skapa ambassadörer för samverkan. Utbildningen utvecklades av projektledargruppen varför externa resurser inte behövde tas i anspråk. Mål var också att testa olika arenor och mötesplatser för skola och näringsliv i syfte att utveckla samverkan. En genomlysning avseende vägledning, för elever på olika stadier, i syfte att förbättra de system som idag brukas för kontakt med näringslivet, exempelvis när det gäller praktikplatser etc. skulle genomföras. Ett forum för vägledning startade år 2003 4 i Östsams regi varför denna punkt utgick i målbeskrivningen. Delprojekt Fadderföretag ingick också i målbeskrivningen. Detta mål ändrades under projektperioden till att inte vara ett separat delprojekt utan ingå i projektledarnas dagliga arbete i utveckling av modell och verktyg för samverkan. 3 Förstudie Knutpunkten Projekt FramtidsFrön. Projektnr P15914-1 Diarienummer 2002 02 183. Finansierad av NUTEK (Verket för näringslivsutveckling) inom ramen för LNU (Lokal Näringslivs Utveckling) 4 Ref: Slutrapport Mål 3 projekt En förstudie inför start av ett vägledningsforum i Östergötland 6

4 Organisation Projektperioden sträckte sig från 2003-08-01 till 2004-08-01. Den regionala projektledaren anställdes 2003-09-15 vilket innebar att projektstart försköts framåt ca 1½ månad. Projektet har genomförts av en regional projektledare och sex lokala projektledare. Regional projektledare (på 75 %) ansvarade för att lyfta fram samverkan i strategidokument och beskriva modellen samverkansregion. Därutöver ansvarade regionala projektledaren för ekonomi och uppföljning samt den kontinuerliga rapporteringen till NUTEK och LEGSprojektet. I medverkande kommuner har det funnits en lokal projektledare (på 25 %). Dessa projektledare har ansvarat för att aktivt arbeta med kontaktförmedling, bygga förtroende mellan skola och näringsliv, stärka de lokala nätverkskontakterna till Ung Företagsamhet, Stiftelsen Företagsam samt projekt FramtidsFrön. De lokala projektledarna har också deltagit i projekt, seminarier och mässor på lokal och regional nivå. Under september och oktober styrdes projektarbetet upp och tidsplan samt projektbeskrivning togs fram. Möten med ansvariga i respektive kommun genomfördes i syfte att kartlägga respektive kommuns målbild och inom vilka områden respektive kommun hade behov av att utveckla i samverkan. Revision av projektbudgeten genomfördes och godkändes av styrgruppen. Under projektperioden har det genomförts 10 projektledarmöten varav 2 ej protokollförda. Styrgruppen har haft 3 protokollförda möten under projektperioden. Kick-off för projektet hölls i oktober då samtliga aktörer samt media bjöds in. Nedanstående modell beskriver projektorganisationen: KS Finspång, Söderköping, Åtvidaberg, Linköping, Mjölby, Kinda Styrgrupp Knutpunkten Länsstyrelsen L.E.G.S Regional Projektledare Lokal Projektledare Finspång Lokal Projektledare Söderköping Lokal Projektledare Åtvidaberg Lokal Projektledare Linköping Lokal Projektledare Mjölby Lokal Projektledare Kinda Ung Företagsamhet, projekt FramtidsFrön samt andra aktörer Figur 2 Projektorganisation 7

Under projektperioden har styrgruppens sammansättning förändrats. Stiftelsen Företagsam hade inte möjlighet att bidra med resurser i styrgruppen. Följande personer har ingått i styrgruppen: Finspångs kommun: Krister Pettersson, chef för humanistiska förvaltningen och sammankallande för styrgruppen Kinda kommun: Majlis Johansson, LEGS projektledare i Kinda Linköpings kommun: Michael Johansson Frode, näringslivssekreterare och LEGSsamordnare Länsstyrelsen Östergötland: Madeleine Söderstedt, LEGS-coach Svenskt Näringsliv: Sofie Elmström 5 Aktiviteter Ett flertal aktiviteter har genomförts på nationell, regional och lokal nivå vilket medfört att projektet har haft möjlighet att sprida goda exempel på samverkan till andra aktörer. 5.1 Regionala aktiviteter 5.1.1 Behovsinventering Inventering av samverkan genomfördes under hösten. Syftet med inventeringen var att genom enkätfrågor till skola och näringsliv skapa en bild av nuläget när det gällde samverkan. Underlaget till enkäten kom ursprungligen från Entréprojektet 5 som genomfördes i Söderköping i samarbete med Arbetslivsinstitutet i Stockholm. Enkäten kompletterades för att motsvara projektets behov och efter rekommendation från Arbetslivsinstitutet togs elevenkäten bort. Insamlingen av data varierade mellan postenkät, information plus postenkät till en längre djupintervju. Sammanfattningsvis kan sägas att insamling av data genom djupintervjuer har gett bästa resultat. Rapporten sammanställdes av Lasse Svensson, ITA Linköpings Universitet, och finns att läsa på www.knutpunkten.org. Följande utdrag är hämtat från rapportens sammanfattning: De företag som finns på en lokal marknad, har produkter som ligger nära skolan eller elevernas intresseområde samt har en klar uttalad policy där en framtida tänkbar rekrytering finns är också de företag som på något sätt ser samverkan som en strategisk fråga. Linköping skiljer sig från de övriga kommunerna genom sin företagsstruktur, utbudet av skolor och behovet av högskoleutbildad personal. Något som kan utvecklas till en regional fördel. Liknande resonemang kan göras för Norrköping. Regional samverkan finns på gymnasienivå och eftergymnasial utbildning. Drivkraften hos företagen är rekrytering. 5 Entréprojektet genomfördes 2001-2002 i Söderköping i samarbete med Arbetslivsinstitutet i Stockholm. Enkäten gick ut till näringsliv, lärare och elever. 8

Det finns en tendens till att näringslivet lätt skyller på skolan om samverkan inte riktigt fungerar, självkritiken måste finnas. Saknar offensiva initiativ från skolledningen kring samverkan. Svaren ger ett defensivt intryck. Det upplevs många gånger svårt för SYO/SYV att driva samverkansfrågan framåt om inte ledningen går i fronten och lyfter frågorna. Cirka 50 % av företagen har idag kontakt med skolan genom PRAO, 40 % av företagen har kontakt genom praktik eller APU för gymnasiet. Nästan uteslutande saknas policy- eller strategidokument kring samverkan. Inom skolan nämns några olika dokument som tar upp samverkan. Ung Företagsamhet är väl etablerat i regionen, såväl inom näringsliv som skola. Ett varumärke att bygga vidare på. 5.1.2 Informationsplan I Knutpunktens projektplan (2003-01-17) framgår att en närmare specificerad informationsplan ska tas fram av styrgruppen. Styrgruppen tillsammans med regional projektledare utarbetade denna under januari t o m mars månad. I arbetet har enligt projektplanen bl. a. ingått att ta fram kvalitativt informationsmaterial. En broschyr där Ung Företagsamhet, projekt FramtidsFrön och Knutpunkten presenterades togs fram. Vidare utvecklades en webbplats med möjlighet att presentera pågående aktiviteter, framtagna dokument och länkar till Ung Företagsamhet och projekt FramtidsFrön. Media bearbetades aktivt lokalt och regionalt. Ett flertal pressmeddelanden rörande framgångar i samverkan lokalt och regionalt har skrivits och skickats ut till berörda. Under projektperioden har fram till och med juli månad totalt tretton (13) artiklar skrivits. I oktober kommer ytterligare en artikel rörande Knutpunkten, i tidningen Dialog, som delas ut i Linköpings kommun. Norrköpings Tidning har haft sex (6) artiklar införda. Östgöta Correspondenten har haft två (2) artiklar införda. Affärs Correspondenten en (1) artikel. Folkbladet två (2) artiklar Kinda Posten har haft tre (3) artiklar införda. www.svensktnaringsliv.se en (1) artikel samt en artikel om det goda exemplet på samverkan skola och näringsliv i Grytgöl. 5.1.3 Seminarier Projektmedlemmarna har deltagit vid ett antal olika seminarier under året. Nutek har genomfört en seminarieserie med fokus på LNU-projekten under 2003 och 2004. Under dessa seminarieseriers workshops har utbytet av erfarenheter mellan projektledare, kommunala tjänstemän och politiker lett till att arbetet Knutpunkten påverkats och nya nätverk uppstått. I januari anordnade Svenskt Näringsliv ett seminarium i Norrköping kring samverkan skola och näringsliv. Vidare har LEGS-projektet genomfört två seminarier, där pilotprojekten fick möjlighet att sprida sina erfarenheter och modeller. Informationsmaterial och olika dokument 9

har efter dessa seminarier skickats till Boxholms, Motala, Valdemarsviks, Norrköpings och Ödeshögs kommuner. I mars medverkade Knutpunkten i Rikskonferensen Lärande för hållbar tillväxt Vi som vill. Arrangörer var stiftelsen Individanpassad skola, Ung Företagsamhet och projekt FramtidsFrön. Knutpunkten medverkade dels med en monter och dels genomfördes ett seminarium under rubriken, Knutpunkten en länk mellan skola och närsamhälle Hur utvecklar man en modell för att skapa mervärde mellan skola och näringsliv? Seminariet hade totalt 50 besökare från hela landet. Montern besöktes flitigt och material har därefter skickats till bl.a. Huddinge, Katrineholm och Skövde kommuner samt Stockholms landstingsförbund. Mjölby kommun arrangerade tillsammans med EU-projektet LEGS en förmiddag med en kreativ workshop på temat arbetskraftsförsörjning. Arbetslivsministern Hans Karlsson besökte Mjölby och tanken med dagen var att konkretisera några problem och förslag till lösningar ur ett lokalt perspektiv. Resultatet av förmiddagens workshop diskuterades i en panel där bl a arbetslivsminister Hans Karlsson, Landshövding Björn Eriksson ingick. Knutpunkten deltog förutom i workshopen med en monter där bl. a. KreSam 6 -utbildningen beskrevs. I mitten av augusti genomförde Knutpunkten i samarrangemang med Östsam en inspirationsdag under rubriken Praon ett pedagogiskt instrument. Huvudansvarig var Östsam och projekt Det innovativa Tekniklänet. 120 lärare och studie- och yrkesvägledare, representerande de 13 kommunerna i länet och 5 företag var anmälda till seminariet (sammanfattning och resultat från praodagen redovisas i bilaga 5). Knutpunkten var värd för besöket från Göteborgsregionen, GR Utbildning. GR Utbildning beskrev sina modeller för samverkan skola och näringsliv och det webbaserade verktyg man utvecklat för att matcha skola och näringsliv. Förutom värdskapet deltog Knutpunkten med en monter där värdet av samverkan och utbildningen KreSam beskrevs. Seminariedagen resulterade i att Östsam skrev en ansökan om EU-medel för att driva utvecklingen av praon som ett pedagogiskt instrument samt kompetensutveckling vidare i länet. Ytterligare resultat från dagen är att Östsam ska driva en förstudie gällande system för praktikplatshantering. Förstudien ska resultera i ett beslutsunderlag rörande möjligheten att införskaffa och implementera system för praktikplatshantering motsvarande praktikplatsen.se i Östergötland. Förstudien ska också innehålla förslag på skalbarhet för att möjliggöra t ex andra utbildningsformer och geografiskt område. Vidare ska förstudien innehålla förslag på avtalsmässiga regleringar mellan olika intressenter som t ex kvalitetssäkring. 5.1.4 KreSam-utbildning utbildning för samverkansambassadörer Projektet har haft till uppgift att utveckla och genomföra en utbildning i avsikt att utbilda ambassadörer för samverkan. Ansvariga för utvecklingen och genomförande av utbildningen var projektledargruppen. Syftet med utbildningen var att öka kunskapen om arbetsmetoder och verktyg för samverkan, vilka styr- och/eller policydokument som finns inom olika organisationer lokalt, regionalt och nationellt. Målgruppen var skolpersonal, näringslivsrepresentanter och övriga tjänstemän inom den kommunala verksamheten. 50 % av gruppen skulle utgöras av representanter från näringslivet. Utbildningen ökade kunskapen om goda exempel, aktörer och nätverk samt möjliggjorde erfarenhetsutbyte inom ambassadörsgruppen. Dessutom var målet att öka kunskapen om arbetsmetoder för samverkan och utveckla idéer om samverkan på lokal och regional nivå. I utbildningen presenterade FramtidsFröns lokala 6 KreSam = Kreativ Samverkan och KreSam - utbildning är en utbildning för ambassadörer i samverkan 10

projektledare från Mjölby en modell baserad på samverkan med Blåklintsskolan. Dessutom presenterade den lokala projektledaren från Söderköping (projektledare för FramtidsFrön och Knutpunkten) tillsammans med en elev från gymnasiets projektledareutbildning ett mycket lyckat samarbete mellan elever på projektledarutbildningen vid Nyströmska skolan och det lokala näringslivet. Vidare har FramtidsFrön haft ytterligare en projektledare som deltagare i själva KreSam-utbildningen. Både inför och efter genomförande av KreSam-utbildningen var intresset för utbildningen mycket stort på lokal, regional och nationell nivå. Medverkande kommuner i projektet och de utbildade ambassadörerna har pekat på vikten av att utbilda fler KreSam-ambassadörer. Genom sina kunskaper har de 26 ambassadörerna medverkat till att samverkan tagit ytterligare steg upp på samverkanstrappan i flera av de medverkande kommunerna. 5.1.5 Nätverk Ett nätverk, SSA Öst, med projektledare som arbetar med samverkan skola och näringsliv i Östergötland etablerades. Initiativtagare till nätverket var projektledaren för ett projekt som drivs av parterna LO och Svenskt Näringsliv (Nutekprojekt som handlar om parternas medverkan för tillväxt i Östergötland) och Marie Ahlqvist regional projektledare för Knutpunkten. Inbjudan till projektledare gick ut via e-mail och genom personliga kontakter. SSA Öst har under våren haft två möten. Syftet med nätverket var att sprida erfarenheter om respektive projekts verksamhet och goda exempel på samverkan. Nedanstående kommuner och projekt har varit inbjudna till nätverket: FramtidsFrön: Regional projektledare Louise Lövgren Boxholms kommun, Samverkan skola och näringsliv: Projektledare Anna-Karin Cardell Finspångs kommun, Knutpunkten: Projektledare Anders Bengtson Finspångs kommun, FramtidsFrön: Projektledare Inger Tjellander Kinda kommun, Knutpunkten: Projektledare Margrit Hensler Linköpings kommun, Knutpunkten: Projektledare Roland Johansson Mjölby kommun, Knutpunkten: Projektledare Marianne Hellman Mjölby kommun, FramtidsFrön: Projektledare Anna-Karin Cardell Motala kommun, FramTek: Projektledare Ann-Charlotte Thorén Söderköpings kommun, Knutpunkten och FramtidsFrön: Projektledare Caréne Andersson Åtvidabergs kommun, Knutpunkten: Projektledare Pernilla Fogelklou Åtvidabergs kommun, FramtidsFrön: Projektledare Lennart Sjöberg 11

Ödeshögs kommun, Samverkan skola-näringsliv: Projektledare Carl-Olof Ek Nutekprojekt som handlar om parterna LO och Svenskt Näringslivs medverkan i tillväxt Östergötland: Projektledare Harry Nylund Svenskt Näringsliv: Sofie Elmström Östsam, Det innovativa Tekniklänet: Projektledare Siv Frisell 5.1.6 Integrationsperspektiv och hållbar tillväxt Kontakt med LNU-projektet Metodutveckling av lokal/regional näringslivsutveckling med integrationsperspektiv (även detta ett pilotprojekt i LEGS) har gett konkreta förslag på hur skola och näringsliv aktivt kan arbeta med och stödja hållbar utveckling. Kontakt mellan olika projekt är viktiga för bl. a. kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I arbetet med att föra in integrationsperspektivet i projektet har fokus lagts på att föra ut konkreta exempel till näringsliv och skolan. I KreSam utbildningen var integrationsperspektivet ett delmoment i utbildningen. T. ex. bör elever vid studiebesök, under PRAO/APU/KY möta förebilder som har invandrarbakgrund och/eller funktionshinder. Vidare kan man på en utpräglat manlig arbetsplats arrangera att flickor möter kvinnliga förebilder och vice versa för pojkar. I tidningar och i broschyrer bör olika nationaliteter och funktionshindrade ges utrymme på bilder och i text i syfte att skapa goda förebilder. I kontakt med företag har dessa frågor belysts. 5.2 Lokala aktiviteter 5.2.1 Finspång Lokal projektledare i Finspång har varit Anders Bengtson, näringslivssekreterare och även LEGS-projektledare i Finspångs kommun. Samordning mellan projekten FramtidsFrön och Knutpunkten har genomförts såtillvida att man har en gemensam styrgrupp för projekten. Behovsinventering och kontakter med skolan samt näringsliv genomfördes i samarbete med FramtidsFröns lokala projektledare Inger Tjellander. Urvalet av respondenter gjordes i samråd mellan projektledarna i FramtidsFrön och Knutpunkten. Dels gjordes några djupintervjuer och dels skickades enkäten ut till skolor och näringsliv. Det var låg svarsfrekvens varför materialet från Finspång inte räknades med i den slutliga rapporten. Arbetet har trots detta fortskridit och nya kontakter har etablerats med och mellan skola och näringsliv. Näringslivskontoret har flyttat ut från kommunhuset i ett försök att samla företagarföreningarna och kommunens näringslivsresurser under samma tak. Detta möjliggör att en ny mötesplats, nav, för samverkan har etableras. Redan under de första månaderna märktes en förhöjd aktivitet i utvecklingen av samverkan. I Finspång har samverkansbegreppet fördjupats och genom den nya navet näringslivscentrum har kommunen möjliggjort att samverkan sker över tid även om de personella resurserna förändras. I Finspång genomfördes den nationella Snilleblixtmässan 4-5 maj. Mässan skulle ha utökats efter initiativ från näringslivsrådet och samfinansierats till att innehålla industriernas Öppet Hus dagar. För att kunna arbeta vidare med detta anställdes en projektledare. I senare skede så avstod industrierna från att medverka. 12

Projektledaren i Finspång har arbetet med att sprida goda exempel på lokal samverkan mellan skola och näringsliv. Detta har varit en medveten strategi för att stimulera till att nyttja samverkan som en utvecklingsmodell. Exempel på goda exempel är Grytgölsmodellen och Grosvadsskolans projekt GSTAB. Likaså har de skolprojekt som projekt FramtidsFrön genomfört på Nyhemsskolan har haft som syfte att få eleven mer engagerad i närsamhället. En matchning mellan lärare och näringsliv har genomförts i syfte att genomföra studiebesök för lärare ute i näringslivet under hösten 2004. Initiativtagare är FramtidsFröns lokala projektledare och matchningen har utförts av den Knutpunktens lokala projektledare. Ett fyrtiotal företag har kontaktats och företagen har angett en kontaktperson gentemot skolan. 5.2.1.1 Resultat Genom att tydligt peka på samverkan i det lokala tillväxtprogrammet möjliggörs fortsatt arbete med att utveckla samverkan skola och näringsliv. Ung Företagsamhet och projekt FramtidsFrön finns omnämnda som verktyg för ökad samverkan. Behov av ett verktyg för matchning av skola och näringsliv som t ex utveckling av studiebesök, PRAO och APU har diskuterats och ett stort intresse finns för att genomföra eller medverka i en förstudie inför utveckling av ett databas baserat verktyg. Den lokala projektledaren har aktivt medverkat till en etablering av ett näringslivscentrum vilket sedermera har utkristalliserats som ett "nav" för samverkan mellan skola och arbetsliv. Till detta nav har samtliga SYV: are varit inbjudna och därefter har de kontinuerligt förlagt möten och sammanträden på denna plats. Detta har inneburit att SYV: arna har haft möjlighet att tillgodogöra sig navets etablerade kontaktnät. Kre-Sam ambassadörerna, SYV:arna och näringslivscentrum utgör navet för samverkan. Under projektperioden har ca 100 företag besökts. Samverkan har varit en punkt på dagordningen i syfte att dels stimulera till utveckling av samverkan både för etablerade och nya kontakter och dels beskriva näringslivscentrums roll i samverkan. Lika omfattande har information till skolpersonal varit. De ambassadörer som utbildades i KreSam-utbildningen har bildat en lokal arbetsgrupp, som går vidare med att utveckla de i Finspång framtagna värdena av samverkan. Brev har gått ut till näringslivet där KreSam-ambassadörerna har pekat på värdet av samverkan dels för kommunen, dels för skolan och dels för näringslivet. Synergieffekter har uppnåtts i samarbetet med andra projekt. I diskussioner med Ragnar Andersson, Arbetslivsinstitutet, kring integrationsfrågor och hållbar tillväxt kom en idé upp om att inventera invandrarresurserna i Finspång. Kartläggningens syfte skulle vara att skapa tillväxt genom att nyttja resursen på rätt ställe och till rätt saker. Denna idé är införd i det lokala tillväxtprogrammet. Andra synergieffekter har kunnat ses i samarbetet med SMEK projektet som syftar till att öka kontakten mellan små och medelstora företag (SME) och studenter vid Linköpings universitet. Här har navet möjliggjort matchning mellan student och näringsliv. 5.2.1.2 Modell för samverkan i Finspång Genom en klustermodell där det nya näringslivscentrumet kommer att vara navet och med hjälp av KreSam-ambassadörerna möjliggörs utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv. 13

5.2.2 Kinda Lokal Knutpunkt i Kinda har varit Margrit Hensler. Margrit Hensler arbetar som lärare vid Lärcentrum, Individuella programmet i Kinda och som projektledare för Comenius Europeiska fortbildningskurser Outdoor Environmental Education. Styrgruppen i Kinda utgjordes av tillförordnad förvaltningschef Robert Jansson och LEGS-projektledare Majlis Johansson. Kinda kommun hade under våren 2003 tagit fram en SYV-plan som ligger i linje med intentionerna i Knutpunkten. SYV-planen distribuerades till alla projektledare i Knutpunkten vid det första projektledarmötet. Tidigt under projektperioden togs kontakter och genomfördes besök hos skolledare, näringslivsgrupp och företagare för att informera om projekt Knutpunkten. Den lokala projektledaren deltog i möten med LEGS kompetensutvecklingsgrupp samt näringslivsgruppen. I arbetet med att förankra projekt Knutpunkten genomfördes en presentation av projektet för ledningsgruppen inom Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) i Kinda. Möte ägde också rum med arbetsutskottet i Kommun Styrelsen (KS) och där en presentation av Knutpunkten genomfördes. Mötet avslutades positivt med att ordföranden funderade på vad KS aktivt kan delta med framöver i Knutpunktsarbetet. En synpunkt från arbetsutskottet i KS var att ta med fackföreningarna tidigt i projektet. Ung företagsamhet har stöttat "Miniföretagande" i årskurs 9 på Kindas högstadieskolan i samarbete med Framtidsfrön. På initiativ av Knutpunktens lokala projektledare hölls möte med högstadieskolans rektor, ansvarig lärare och SYV: are i november 2003 tillsammans med Ung Företagsamhet och FramtidsFrön för att samordna verksamheten i Kinda samt förstärka Miniföretagandet ytterligare. Knutpunkten har besökt NyföretagarCentrums (NFC) styrelse. NFC har stöttat "Miniföretagandet" med föredrag och verkar som en naturlig resurs i utveckling av samverkan skola och näringsliv. Målsättningen i genomförandet av behovsinventering var att djupintervjuer skulle genomföras på alla skolorna och i näringslivet. Under en av dessa intervjuer önskade ett företag få kontakt med Liljeholmens folkhögskola för att utveckla närmare samarbete och initiativ togs av projektledaren till att företag, skola och Knutpunkten träffades. Vid intervjuerna bekräftades att det är den andra parten det beror på när samverkan inte fungerar. En reflexion som gjorts är att det går åt mycket tid vid djupintervjuerna eftersom intresset och engagemanget är stort hos både skola och näringsliv. Ett antal möten har genomförts tillsammans med skola och näringsliv samt andra aktörer i samverkan. I mars månad genomfördes bl a ett idécafé. Syftet med idécaféet var att inspirera och stimulera till ökad samverkan mellan näringsliv och skola. Ett yttersta mål var att hitta samverkansformer med vinna-vinna känsla, ett samarbete med ömsesidigt mervärde. Inbjudna var; Näringslivsrepresentanter i Kinda, lärare/rektorer, studie- och yrkesvägledare i Kinda Kommun, Företagarnas Riksorganisation, Nyföretagarcentrum, Företagens Hus, Förvaltningschef BUN, LEGS-engagerade samt övriga som ville medverka i enlighet med kvällens syfte. Som föreläsare och inspiratör bjöds projektledare för FramtidsFrön in. FramtidsFrön berättade om hur man startat och framgångsrikt arbetat med samverkan inom näringsliv och skola i projektet. Projektledaren gav också en inblick i hur man arbetar med entreprenörskap i Sydafrika. Vid rundabordssamtal fick deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter, tankar och idéer för fortsatt samverkan i mindre och större grupp. 14

Utifrån intentionerna i Näringslivsgruppen i Kinda och rundabordssamtalen på idécaféet genomfördes i maj en utbildningsdag i Kinda för lärare inom förskolan t.o.m. år 6. Nästa utbildningsdag för övrig personal hålls den 9 september, målgruppen är utbildningspersonal år 7 till vuxenutbildningen. Företag delar under ett av utbildningsdagens seminarier tillsammans med övriga vilket är ett resultat av samverkan mellan Knutpunkten och LO: s och Svenskt Näringslivs projekt om tillväxt i Östergötland. FramtidsFrön medverkar som inspiratör med regionala exempel på modeller för utveckling av entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan. I september deltar även Ung Företagsamhet. Studiedagarna har tagits fram i samverkan mellan Näringslivsgruppen, projekt Knutpunkten och Kindas studie- och yrkesvägledningsgrupp. Syfte med dagarna är att öka kunskaperna om Kindas näringsliv och ge möjlighet till dialog mellan skola och näringsliv. Vidare ska dessa utbildningsdagar väcka intresse för skola och näringslivsfrågor och stimulera till samverkan mellan skola och näringsliv. Totalt under dessa utbildningsdagar besöker ca 300 utbildningspersonal 35 av Kinda företag Företagarna i Kinda (tidigare FR) har varit ambassadörer och hittat företag som vill utveckla samarbetet med skolan. En presentation av projekt Knutpunkten genomfördes vid en av Företagarnas pub-kvällar. Löpande har Knutpunkten haft kontakt och samarbetat med Lärcentrum i Kinda, Studie och yrkesvägledarna samt LEGS. I juni genomfördes sommarlunch med mingel. Fokus under lunchen låg på samverkan skola och näringsliv. Syftet var träffas för att i en informell och avspänd atmosfär knyta kontakter, utbyta information och tankar om vad som skett och hur Kinda ser på skola och näringslivs samverkan framöver. Inbjudna var representanter för respektive område inom BUN, Kindas studie och yrkesvägledare samt KreSam ambassadörerna. Resultat från detta möte är att gruppen framöver fortsätter med samverkan över stadierna och att ytterligare ett möte behövs för att konkretisera vart man vill i samverkan med näringslivet. Det viktiga som har kommit fram i diskussionerna är att skolan vill aktivt vara med i utvecklingen av samverkan och också komma med konkreta förslag på hur skolan kan på bästa sätt stödja samverkan för att uppnå en vinna-vinna situation. Tillverkande företag i Kinda har efterfrågat en form av lärlingssystem och vill gärna på något sätt utveckla detta eftersom behovet att ett lärlingssystem är stort. I möten mellan skola och näringsliv har infrastrukturfrågor belysts. Infrastrukturen kan vara begränsande för samverkan mellan skola, näringsliv och andra kommuner. I Tolvmannadalsprojektet ingår samverkan med näringslivet och i projektet ingår också tillväxtcentrum, rekreation och infrastrukturfrågor som kan kopplas till skolan. Samverkan mellan projekt är viktigt. 5.2.2.1 Resultat Knutpunkten har inneburit en ökad medvetenhet om betydelsen om samverkan mellan skola och näringsliv hos berörda parter. Genom att tydligt peka på samverkan i det lokala tillväxtprogrammet möjliggörs fortsatt arbete med att utveckla samverkan skola och näringsliv. För att samverkan i Kinda ska kunna fungera över tid fordras ett nav i samverkan. I Kinda utgörs navet av en personell resurs som getts utrymme i den ordinarie verksamheten. Detta har lett till att nuvarande projektledare i Knutpunkten fortsätter arbetet med utveckling av samverkan skola och näringsliv på 25 %. Den framtagna strategin, Framtidsresan, är baserad 15

på näringslivets och skolans behov och ska framöver konkret beskriva och stötta samverkan i Kinda. Som ett led i Knutpunktsarbetet och framtagningen av Framtidsresan har kontaktytorna ökat mellan skola och näringsliv vilket bl a gett utbildningspersonal möjlighet att besöka och utveckla kontakten med det lokala näringslivet i Kinda. Behov av ett verktyg för matchning av skola och näringsliv som t ex utveckling av studiebesök, PRAO och APU har diskuterats och intresse finns för att genomföra eller medverka i en förstudie inför utveckling av ett databas baserat verktyg. 5.2.2.2 Modell för samverkan Lärcentrum blir Kindas nav i utveckling av strategin Framtidsresan. Med strategin Framtidsresan och med de utbildade KreSam-ambassadörerna möjliggörs fortsatt utveckling av samverkan mellan skola och näringsliv i Kinda. 5.2.3 Linköping Lokal projektledare i Linköping har varit Roland Johansson, Konsult & Service vid Linköpings kommun. Styrgruppen har bestått av Michael Johansson Frode. Linköpings kommun storlek jämfört med de övriga ingående kommunerna är ett handikapp genom att resurserna för projektet inte varit större i Linköping än i de övriga, avsevärt mindre kommunerna. En erfarenhet som har kommit fram är att samverkan mellan skola och näringsliv är svårare i en stor Linköping än i de övriga fem mindre kommunerna som deltar i projektet. Närheten mellan skolans och näringslivets företrädare är av stor betydelse för en bra samverkan. Genom att skapa kluster av samverkan för särskilda behov kan Linköping uppnå samma resultat som man lyckas med i de mindre kommunerna. Via områdesföreningar finns möjligheter att skapa samverkan mellan skolor men också mellan skolor och branschföreningar. Behovsinventeringen gick ut via e-postutskick till samtliga skolledare. Antalet svar var mycket lågt vilket kunde bero på att skolledarna just då var föremål för en omorganisation. Det genomfördes djupintervjuer på tre (3) skolor, varav (1) grundskola och två (2) gymnasieskolor. Tillsammans med Näringslivskontoret valdes 150 företag ut för enkäten och enkäten skickades ut med vanliga brev. Även från företagen var svarsfrekvensen låg. En orsak kan vara att företagen utsätts för alltför många enkäter från olika myndigheter och intresseorganisationer. Djup-intervjuer genomfördes med två (2) företag, NBB (Nordisk Bilbelysning) och Saab AB. Möte har hållits på Ljungstedska skolan. Ljungstedska skolan har idag ett samarbete med näringslivet men behöver utveckla detta ytterligare. I mötet framkom att uthålligheten i näringslivet inte är så stor och att konjunktursvängningar påverkar utbildningar och utbildningsbehovet. Vidare har möten hållits med områdesföreningarna Kallerstad och Tornbygruppen samt Mjärdevi Science Parks i syfte att presentera Knutpunkten men också lyssna av vilket behov av samverkan med skolan dessa företag har. När det gäller områdesföreningen på Mjärdevi Science Parks så innehåller områdesföreningen i huvudsak teknikföretag som inte har så stort intresse av att samarbete med den kommunala skolan eftersom företagen prioriterar samarbete med universitetet och tekniska högskolan. Resultatet från dessa möten är att områdesföreningarna efterfrågar konkreta projekt, konkreta aktiviteter och att grundskolan kommer in tidigt i samverkan. Detta för att företagen skall få möjlighet att attrahera eleverna till de olika yrkesroller som finns i företagen. En slutsats, om än inte 16

förvånande, är att de mindre företagen anser sig inte ha resurser för att samarbeta med skolan genom PRAO eller KY. Möte har även hållits med Berzeliusskolans rektor samt ansvarig lärare på gymnasienivå. Syftet med mötet var att informera om Knutpunkten men också få igång en dialog om det behov som Berzeliusskolan hade när det gällde samverkan med näringslivet. Initiativet till mötet kom från ansvarig lärare som också deltagit i LEGS-arbetet i Linköpings kommun. Kärna skola hade arbetat fram en idéskiss kring samverkan och hade tidigt kontakt med Teknikföretagen. Teknikföretagen informerade Knutpunkten om detta och ett möte med rektor, SYV: are, lokal projektledare och regional projektledare genomfördes på Kärna skola för att konkretisera behovet. Ytterligare ett möte initierat av Knutpunkten genomfördes på Kärna skola tillsammans med den regionala projektledaren för FramtidsFrön. FramtidsFrön presenterade sin verksamhet och de modeller som projektet har arbetat fram. Kärna skola har i dagsläget ett nära samarbete med SAAB AB när det gäller prao. En arbetsgrupp bestående av KreSam ambassadörerna samt lokal projektledare har bildats och arbetet går nu vidare utifrån det behov som lyftes upp i KreSam-utbildningen. En kartläggning av elevernas behov och inställning till arbetslivet är tänkt att genomföras tillsammans med Linköpings Universitet. 5.2.3.1 Resultat Knutpunkten har inneburit en ökad medvetenhet om betydelsen om samverkan mellan skola och näringsliv hos berörda parter, men även till skolor, som inte varit involverad i projektet. Genom att tydligt peka på samverkan i det lokala tillväxtprogrammet möjliggörs fortsatt arbete med att utveckla samverkan skola och näringsliv. Vilket har lett till att kommunen har internt påbörjat arbetet med att skriva ett program för PRAO och KY, vilket tidigare helt har saknats. Kommunen har anammat näringslivets synsätt att genom samarbete med skolor göra arbetsplatserna attraktiva för ny arbetskraft. Ett stort rekryteringsbehov föreligger inom offentliga sektorn och det är därför mycket angeläget med positiva kontakter med ungdomar. Kommunen avser att ta initiativ till ett formaliserat samarbete med näringslivet genom att försöka förmå näringslivets organisationer och kommunen att avge en gemensam avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Detta ställer krav på en förbättrad samordning från kommunens sida. Frågan om öronmärkta resurser för ändamålet kommer att väckas i den politiska organisationen under hösten 2004. 5.2.3.2 Modell för samverkan I det lokala tillväxtprogrammet framgår det tydligt vikten av samverkan mellan skola och näringsliv vilket stärker incitamenten och ger organisationer och individer mandat för att utveckla samverkan. Genom att skapa kluster av samverkan för särskilda behov kan Linköping uppnå samma resultat som man lyckas med i de mindre kommunerna. Grundskolan har sina speciella behov av samverkan för prao och gymnasieskolan för sina behov av kvalificerad yrkesutbildning och praktik. Grundskolans behov tillgodoses genom en geografisk närhet (områdesföreningarna) medan gymnasieskolans behov för KY 7 och praktik bäst tillgodoses genom samverkan med branschföreningarna. 7 Kvalificerad Yrkesutbildning 17

5.2.4 Mjölby Lokal projektledare i Mjölby har varit Marianne Hellman, VD för FöretagsCentrum i Mjölby. Styrgruppen har bestått av Peter Larsson, näringslivschef och LEGS-projektledare, utbildningschef Ingela Appelsved. I projektstart fördelades arbetet mellan FramtidsFröns projektledare och Knutpunktens projektledare. Detta innebar att projektledaren i Knutpunken fokuserade på gymnasieskolan, vuxengymnasiet, KY-utbildning samt arbetsmarknadsansvarig. I samband med behovsinventeringen djupintervjuades tre (3) skolor och nio (9) företag. Genom djupintervjuer etablerades nya kontakter vilket har påverkat och utvecklat samverkan skola och näringsliv. Under besöken har det framkommit att Kungshögaskolan är mycket positiva till att utveckla kontakterna med näringslivet. Dackeskolan hade redan väl fungerande rutiner som nätverksluncher och samarbete med BT Products AB. På initiativ av Knutpunkten har kontakt etablerats mellan Ung Företagsamhet och rektor på Kungshögaskolans rektorsområde 1. Vidare har Knutpunkten och rektor på Kungshögaskolans rektorsområde 1 tagit fram ett förslag till branschråd inom handelsgymnasiet i samverkan med Motala kommun. På Kungshögaskolans rektorsområde 2 har man startat ett Företagsgymnasium vilket drivs av Stiftelsen Företagsam. Detta resulterade i att Ung Företagsamhet tappade elever vilket uppmärksammades och på initiativ från Knutpunkten har möten hållits med Kungshögaskolans rektor och representanter från Ung Företagsamhet för att möjliggöra fortsatt verksamhet för Ung Företagsamhet och etablering av nya nätverk. En kartläggning av praktikbehovet pågår och behov av verktyg för matchning av skola och näringsliv är mycket stor. I Knutpunktsarbetet har nya kontakter etablerats mellan skola och näringsliv och processen från ord till handling är på gång. I ett led att synkronisera arbetet i FramtidsFrön och Knutpunkten har en strategi tagits fram som beskriver strategin för samverkan skola och näringsliv, från förskola till och med gymnasiet. Hösten 2004 är 52 besök inplanerade inom skola och näringsliv för att förmedla strategin Röda tråden. Knutpunkten arrangerade tillsammans med Kungshögaskolan och Rotary en yrkesdag på Kungshögaskolan i syfte att visa upp ett 20-tal yrken för gymnasieeleverna. Tankar finns också på att erbjuda näringslivet större tillgång till skolans faciliteter men även till skolans kunskap om lärande och pedagogik. Under hösten 2004 genomförs en pilotutbildning för APU handledare i näringslivet. 5.2.4.1 Resultat Knutpunkten har inneburit en ökad medvetenhet om betydelsen om samverkan mellan skola och näringsliv samt andra aktörer i Mjölby. En tydlig strategi i samverkan mellan skola och näringsliv kan ses i det lokala tillväxtprogrammet. Tack vare detta har det getts möjlighet att tillsätta en resurs som fortsätter att vara nav för samverkan. Navet är idag FöretagsCentrum vilket innebär att den lokala projektledaren arbetar vidare med att stärka utvecklingen av samverkan skola och näringsliv. KreSam-utbildningen har lett till att en lärare, KreSamambassadör, på gymnasienivå har fått mandat och resurser för att arbeta vidare med utveckling av samverkan. Dessa två resurser kommer att tillsammans driva samverkansfrågorna vidare. 18

5.2.4.2 Modell för samverkan I det lokala tillväxtprogrammet framgår tydligt vikten av samverkan mellan skola och näringsliv vilket stärker incitamenten och ger individer mandat för att utveckla samverkan. Mjölby kommun har valt att föra in samverkan i ordinarie verksamhet genom att tillföra resurser i skolan. Navet för samverkan är FöretagsCentrum. Genom denna modell möjliggörs kontinuitet och utveckling av samverkan. 5.2.5 Söderköping Lokal projektledare har varit Caréne Andersson som är projektanställd för att leda arbetet i Söderköping för FramtidsFrön och Knutpunkten. Styrgruppen för Knutpunkten utgjordes av delar från styrgruppen för FramtidsFrön, och har bestått av Eva Lundgren, Samordnare näringsliv och Christer Hjorth, Förvaltningschef Barn- och utbildningskontoret samt Caréne Andersson. För att förankra projektet har ett flertal möten genomförts med ordföranden för Barn- och Utbildningsnämnden. Kontakter har tagits med gymnasieskolan och grundskolan där fortlöpande samarbete har skett. Möten har också hållits med rektorer på gymnasiet och högstadiet. Vidare har möten har genomförts på gymnasiet med lärare som ingår i de olika arbetslagen. På en högstadieskola har möte genomförts med samtliga lärare. Möten har hållits med lärare på låg- och mellanstadiet. Tre informationsmöten har hållits under våren 2004 i rektorsgruppen för att informera om aktiviteter i Knutpunkten. Under projektperioden har två möten med Näringslivsrådet hållits och fortlöpande rapporter om arbetet i Knutpunkten har lämnats. Genom näringslivssekreteraren har det anordnats ett flertal möten med näringslivets branschorganisationer. I syfte att vidareutveckla och förändra PRAO-verksamheten har tre möten hållits med samtliga Studie- och yrkesvägledare. Under 2001 genomfördes det s.k. Entréprojektet i Söderköping i samarbete med Arbetslivsinstitutet. Ett stort antal djupintervjuer genomfördes med företagare, skolfolk m fl. om deras syn på samverkan mellan skola och näringsliv, samt hur man vill samarbeta för att främja entreprenörskap. Materialet bearbetades och sammanställdes av Arbetslivsinstitutet i Stockholm och en rapport med slutsatser framlades 2002. Då Entréprojektet genomfördes för inte så länge sedan valde projektledaren i Söderköping att inte besöka de företag som deltagit i behovsinventeringen eftersom frågorna för Knutpunkten baserades på tidigare enkät. Djupintervjuer genomfördes på 15 företag. Från Söderköpings skolor (postenkät) kom det in 10 svar och från gymnasieskolan kom det in 1 svar. I oktober 2003 genomfördes Äggfallet i Söderköping. Målgrupp var elever i 4: e klass. Tre företag deltog. Syftet var att skolan och företagen samarbetade i en aktivitet och att eleverna uppmärksammades utanför skolan På initiativ av Näringslivskontoret och Knutpunkten genomfördes en företagarträff i november i samband med prisutdelning till Årets Företagare med tema UF-företag. Syftet med träffen var att beskriva Ung Företagsamhet och hur UF utvecklats i Östergötland och i Söderköping samt vilka effekter som UF-företagen fått i samhället. Vidare beskrevs hur det är att driva UFföretag men också vilken roll läraren har i att stödja och hjälpa eleverna i under UF-tiden. Dessutom framfördes vikten av företagen engagemang i stödet till UF-eleverna. Under projektperioden har sju fadderföretag, dvs. företag som ställer upp som rådgivare och stöd, engagerats till UF-företagen. 19