Arbets- och miljömedicin Lund

AMM Rapport nr 5/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Att arbeta i livsmedelsbutik Istvan Balogh Kerstina Ohlsson Gert-Åke Hansson Catarina Nordander 0

Att arbeta i livsmedelsbutik BAKGRUND En av de stora folksjukdomarna i de industrialiserade samhällena är smärta och värk i leder och muskler. Sådana besvär leder ofta till långa sjukskrivningsperioder och ibland till utslagning från arbetslivet. Dessa tillstånd medför vanligtvis stora ekonomiska konsekvenser, såväl för individ som för samhället. En avsevärd del av sjukdomstillstånden kan relateras till arbetslivet. Kvinnor drabbas i högre utsträckning av dessa sjukdomar jämfört med män (Nordander et al., 2008). Vidare finns det stora skillnader mellan olika yrken (Nordander et al., 2009). Såväl fysiska, som psykosociala faktorer i arbetsmiljön har betydelse för uppkomst av sjukdom (Östergren et al., 2005). Fysisk belastning Den fysiska belastningen är emellertid komplex, och det krävs att man beaktar flera dimensioner. För nack/skulderbesvär har påvisats att obekväma arbetsställningar, kortcyklig repetitivt rörelsemönster samt kraftkrävande moment har samband med muskuloskeletal sjukdom (SBU 2000; Sluiter et al., 2001; Buckle och Deverux 2002). Det är av stor vikt att kvantifiera den fysiska exponeringen i reella arbetssituationer. Sådan kunskap borde kunna skapa goda möjligheter för prevention. Dock har förebyggande åtgärder haft begränsad framgång. En anledning till detta kan vara att man inte i tillräcklig utsträckning har kunnat dokumentera befintlig arbetsmiljö med kvantitativa metoder, och inte utvärderat genomförda förändringar på ett systematiskt sätt med precisa metoder. En annan anledning kan vara att det inte har funnits kvantitativa samband mellan fysisk belastning och risk för uppkomst av muskuloskeletala besvär/sjukdomar. Dock finns nu ökad kunskap kring dessa förhållanden (Nordander et al., insänt för publicering). Psykosocial arbetsmiljö och arbetsorganisation De psykosociala förhållandena och stressreaktioner uppmärksammas i allt högre grad (Bongers et al., 2002; Garde et al., 2003; Persson et al., 2003). Låg grad av inflytande och bristande socialt stöd har visat ge ökad muskuloskeletal ohälsa (Ariens et al., 2002; Östergren et al., 2005). Stress under arbete har experimentellt visats ge ökad muskelaktivitet (Sandsjö et al., 2000a; Sjøgaard el al 2000). Arbetsorganisationens betydelse för arbetsbelastning har belysts i några studier som har jämfört olika arbetsupplägg, i såväl industriell miljö (Christmansson et al., 1999), som i städarbete (Woods och Buckle, 2006; Unge et al., 2007). Studierna har visat att större variation arbetsuppgifter med olika belastningar är mer gynnsamt och förväntas ge lägre sjukdomsprevalens. För att bedöma om införande av arbetsrotation ger en önskvärd variation på fysisk belastning, krävs en kvantifiering av de identifierade arbetsmomenten. Arbete i livsmedelsbutik Vad beträffar arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär/sjukdomar, så finns det branscher som visar högre prevalenser än övriga (SOS 2006; Nordander et al., 2009). Ett sådant bransch är dagligvaruhandeln, där besvär är mycket vanligt förekommande. Speciell uppmärksamhet har ägnats åt arbete i utgångskassa. Arbetet är associerat med hög prevalens av besvär i nacke och i övre extremitet (Lundberg et al., 1999; Drejhammar och Karlqvist 2004) och även i händer/handleder (Osorio et al., 1994; Bonfiglioli et al., 2007). 1

En undersökning från Arbetsmiljöverket (AV) och Statistiska Centralbyrån (SCB) visade att kassapersonal var den yrkesgrupp som rapporterade högst andel (93%) som minst halva tiden hade repetitivt ensidigt och starkt styrt arbete (AV, 2003). AV ställer sedan 2007 speciella krav på arbetstider i utgångskassor (AV, 2007). Detta innebär att när kassaarbetet betraktas som ensidigt och starkt styrt, får det endast pågå under 2 timmar i sträck, och måste därefter följas av rast eller annat arbete. Dessutom får sådant kassaarbete pågå max 4 timmar per dag och 20 timmar i veckan. Många faktorer påverkar arbetsbelastningen i utgångskassa (Niedhammer et al., 1998; Kihlstedt och Hägg 2011). Sådana faktorer är exempelvis typ av varor, transportbandens utformning och funktion, och olika typer av scannersystem (Lehman et al., 2001). Vidare kan arbetet utföras i sittande eller stående ställning. Inskanningen av priskoden har visat sig vara särskilt besvärlig (Kihlstedt och Hägg 2011). Upp till ¾ av alla varor behöver vridas och/eller vändas. Detta medför repetitiva rörelser i arm/hand. I dagligvaruhandeln utgör kvinnorna största delen av de anställda, och i kassaarbete utgör de över 80%. Kvinnor i allmänhet uppger mer besvär i nacke/axlar än män (de Zwart et al., 2001; Lundberg 2002; Treaster och Burr 2004). Betydelsen av ökad stress genom dubbelarbete och/eller en biologisk känslighet, har diskuterats (Lundberg et al., 2002). En annan förklaring är att kvinnors arbetssituationer oftare karaktäriseras av ensidiga, upprepade belastningar, vilket i hög grad kan bidra till en ökad risk (Leijon et al., 2005). Även med samma yrkestitel har kvinnor och män oftast helt olika arbetsvillkor (Nordander et al., 1999). Dock kvarstår skillnaderna även om kvinnor och män utför identiska arbetsuppgifter (Nordander et al., 2008). På grund av att problemen med utgångskassor har uppmärksammats men även ur ett rationaliseringsperspektiv, har nya modeller för prisregistrering inom dagligvaruhandeln introducerats. En sådan modell är s.k. självskanning där kunden själv skannar in varans pris. Sådana system blir alltmer vanliga och de nya systemen kan medföra nya möjligheter till variation för de anställda.. Dock finns det anledning att tro att den traditionella arbetsmodellen vid utgångskassor kommer att finnas kvar. Förutom kassaarbete förekommer ett flertal andra arbetsuppgifter, varav de vanligaste är att ta emot och plocka upp varor samt att arbeta i delikatessdisken. SYFTE Det övergripande syftet är att skapa ökad kunskap för ett effektivt förebyggande arbete mot sjuklighet i leder och muskler orsakad av fysisk belastning. Specifika frågeställningar 1. Hur stor är förekomsten av besvär/sjukdom (inklusive specifika diagnoser) i nacke/övre extremitet hos butiksanställda? Skiljer den sig från andra yrken? 2. Hur är den fysiska belastningen i utgångskassor? Skiljer den sig från andra arbeten, inklusive annat ensidigt, upprepat? 3. Hur är den psykosociala belastningen hos butiksanställda? 4. Kan man minska den fysiska belastningen genom variation av arbetsuppgifter? 2

STUDIEDESIGN Efter kontakt med den centrala organisationen för en större livsmedelskedja med affärer av fyra olika storlekar erhöll vi en förteckning över samtliga affärer i Skåne, Blekinge och Kronobergs län. Kontakt togs även med de fackliga organisationerna, som ställde sig positiva till projektet. Samtliga köpmän i den aktuella kedjan i nämnda län kontaktades genom brev och telefonsamtal. Majoriteten av köpmännen, (98 av 110) ville medverka, och lämnade adresslistor över sina anställda. Till samtliga anställda i dessa butiker skickades en enkät. Vid uteblivet svar skickades två påminnelser. I 13 av butikerna genomfördes, efter personlig kontakt och information till personalen, fördjupade studier intervju och fysikalisk undersökning av samtliga anställda. Direkta tekniska mätningar av muskelaktivitet samt arbetsställningar och -rörelser genomfördes i 8 av ovanstående butiker, och mätningarna omfattade enbart kvinnor. Registreringarna genomfördes under arbete i utgångskassa, under varuupplock, under arbete i delikatessdisk samt för assistans vid självskanning av varor. Respektive arbetsuppgift registrerades under 1-4 timmar. Livsmedelskedjan hade fyra typer av butiker, indelade efter storlek. I den fördjupade studien ingick de tre större typerna, men inga närbutiker. METODER Enkät Enkäten innehåller bakgrundsdata som ålder, anställningstid (i nuvarande och tidigare arbeten) och veckoarbetstid samt typ av arbetsuppgifter och deras tidsfördelning. Vidare fanns frågor om civilstånd, antal barn, hushållsarbete och fritidsaktiviteter (enligt MOA studien; Karlqvist et al., 2003). Personerna tillfrågades om subjektiva besvär från rörelseapparaten enligt Nordiska Ministerrådets formulär (Kuorinka et al.,1987). Besvärsfrekvensen registreras på fem-gradig skala från aldrig till mycket ofta och besvärsintensiteten enligt en 10-gradig skala från ingen smärta till maximal. Data om den psykosociala arbetsmiljön insamlades enligt modellen krav och kontroll och socialt stöd i arbetsmiljön (Johnson, 1986; Karasek et al., 1998; Karasek och Theorell 1990). De personer som deltog i den fördjupade studien erhöll en enkät enligt ovanstående vid intervju och undersökningstillfället. Denna innehöll dock ej frågorna om besvär. Intervju Intervjun omfattade frågor om bland annat besvär från leder och muskler enligt ovan. Vidare tillfrågades personerna mer specifikt om sina arbetsuppgifter, och dessas tidsåtgång. I slutet av intervjun ställdes en öppen fråga, där deltagarna spontant kunde ange positiva faktorer respektive faktorer som borde kunna förbättras. Dessutom fanns det möjlighet att lämna egna konkreta förslag till förändring. Fysikalisk undersökning En standardiserad fysikalisk undersökning av nacke och övre extremiteter genomfördes (Ohlsson et al., 1994; Sluiter et al., 2001). Denna omfattade frågor om smärta samt test av rörlighet, styrka, tryckömhet, sensibilitet och olika provokationstester. Utifrån registrerade symtom och fynd ställdes diagnoser enligt förutbestämda kriterier. Metodiken har visat god interbedömarreliabilitet (Nordander 2004). Direkta tekniska mätningar Muskelbelastningen i nack/skuldermuskulatur (m trapezius) och i underarmen (extensorer) registrerades med ytemg bilateralt (Åkesson et al., 1997; Balogh et al., 1999; Hansson et al., 2000; Juul-Kristensen et al., 2002; Nordander et al., 2004). Data analyserades för att få ett 3

mått på kraftutnyttjande, i förhållande till styrka, såväl för den statiska belastningen (10:e percentilen, dvs den kraftnivå som överskrides under 90% av arbetsdagen) som för medianbelastningen (50:e percentilen) och toppbelastninen (90:e percentilen) [Johnsson, 1982]. Dessutom analyserades andel tid då muskulär återhämtning kan ske ( muscular recovery ; Veiersted et al., 1990 Nordander et al., 2000). Arbetsställningar och -rörelser för huvud, bröstrygg och överarmar mättes med inklinometri (treaxliga accelerometrar; Åkesson et al., 1997; Hansson et al., 2001 och 2006; Unge et al., 2007; Arvidsson et al., 2008). Positioner och rörelsehastigheter analyserades med en vidareutvecklad datormjukvara. På motsvarande sätt som för EMG användes 10 e, 50 e och 90 e percentilerna som mått på belastningen. Arbetsställningar och -rörelser i handleder mättes med goniometri (Åkesson et al., 1997; Balogh et al., 2009) och analyserades på motsvarande sätt som inklinometerdata. Data från mätningarna lagrades med personburna dataloggrar (Hansson et al., 2003). Databearbetning och analys Från de tekniska mätningarna analyserades för varje person distributionen av data och ur fördelning valdes percentilerna 10, 50 och 90 för varje arbetsuppgift och varje mått. Medelvärdet för arbetsuppgifterna beräknades därefter på dessa individdata. Parad t-test användes för jämförelse mellan arbetsuppgifter och chi-2 test för jämförelse av sjukligheten mellan grupper, och för besvärsförekomst mellan grupper med olika andel kassaarbete användes logistisk regression risken för beräkning av oddskvoter för nack/skulderbesvär (SPSS 18.0, SPSS Inc., Chicago, IL, USA). För trendanalys av anställningstid och ålder i relation till besvär användes Cochran-Armitage test for trend, (Stat Xact, Cytel Studio version 6.2.0). PERSONER INGÅENDE I STUDIEN Hela materialet omfattar 1600 kvinnor och 445 män. Svarsfrekvensen var 74%. Deras medelålder var 42 (16-71) år respektive 37 (16-80) och medelanställningstid 12 (0,3-49) och 9 (0,3-43); spridningen inom parantes. Kvinnorna arbetade i genomsnitt 31 timmar/vecka och männen 37. Andelen kvinnor respektive män som arbetade heltid, (38,25 timmar/vecka) var 13 och 61%. Mindre än 30 timmar i veckan arbetade 33 respektive 11% och mindre än 20 timmar endast 7% respektive 5%. Vidare arbetar en större andel kvinnor i någon utsträckning i utgångskassa, 60%, mot endast 22% av männen. Detta innebär att genomsnittlig arbetstid i kassan var 11 timmar/vecka för kvinnor, 2 timmar/vecka för män. Den fördjupade studien, fysikalisk undersökning och intervju, omfattade 311 kvinnor och 122 män. Deras ålder var i genomsnitt 41 (18-66) respektive 34 (18-67) år och anställningstiden 10 år och 7 år, respektive. Kvinnorna arbetade i genomsnitt 32 tim/vecka och männen 37, och 27% av kvinnorna arbetade heltid och männen 72%. Mindre än 30 timmar i veckan arbetade 21% respektive 7%. Jämförelsegrupper Ingen specifik referentgrupp undersöktes. I stället jämfördes data från denna studie med exponering och besvär/sjuklighet bland de ca 3.600 individer i de ca 40 olika arbeten, som tidigare har undersökts med exakt samma metodik (Hansson et al., 2009 och 2010; Nordander et al., 2009). 4

RESULTAT Besvär och diagnoser i nacke/axlar och armbågar/händer Generellt har fler kvinnor såväl mer besvär som mer diagnoser än män. Omkring hälften av alla kvinnorna hade angivit besvär i nacke/axlar, och drygt 30% i armbågar/händer under de senaste 7 dagarna. För männen var andelen med besvär 20 respektive 14%. I den fördjupade studien var siffrorna något högre för såväl kvinnor som män i båda regionerna. Knappt en tredjedel av kvinnorna erhöll minst en nacke/axel diagnos mot 7% av männen vid undersökningen (Figur 1). Motsvarande siffror för armbågar/händer var 9% och 3%. 60 50 54 47 40 41 30 31 32 29 20 10 0 20 14 16 7 Nacke/axlar Armbågar/händer Nacke/axlar Armbågar/händer Besvär senaste 7dagarna Minst en diagnos 3 9 Figur 1. Förekomst av subjektiva besvär (%) samt minst en diagnos hos kvinnliga och manliga butiksanställda. alla kvinnor alla män kvinnor och män i den fördjupade studien. Förhållandet mellan besvär i nacke/axlar under de senaste 7 dagarna och anställningstidens längd framgår av figur 2.Den ökande besvärsförekomsten med ökande anställningstid är statistiskt signifikant (p<0,001) 60 50 % 40 30 20 10 0 0-3,2 3,3-6,9 7,0-10,6 10,7-21,2 >21,2 År Figur 2. Anställningstiden i år och förekomst av nack/skulderbesvär (%) under senaste 7 dagarna. 5

Vid en jämförelse med andra yrken (Figur 3) framgår att förekomst av exempelvis nack/skulder besvär är för kvinnor lika vanligt som i repetitivt industriarbete, och för män i nivå med varierat industriarbete. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Varierat kontorsarbete Detaljhandel Dagis/hem tjänst Gummiblandning Fastighetsskötsel Varierat industriarb Diverse kontorsarbete Sjuksköterskor, 2 Flygledning, assistenter Montering, plast Kontors- datorarbete Rörligt kontorsarbete Formsprutning Tandläkare, 2u Flygled ning Montering, keramik Trägolvstillverkning Fiskberedning Livsmedelsbutil Tandsköterskor, 2u Lokalvård Plastgradning Gummipressning Bromstillverkning Laminattillverkning Tandhygienister, 2u Kycklingsslakteri, S Plastpressning CAD arbete Figur 3. Förekomst av besvär de senaste 7 dagarna (%) i nacke/axlar hos kvinnor och män i olika yrken. Män respektive kvinnor i livsmedelsbutiker. Samma förhållande gäller när man betraktar förekomsten av mins en nack/skulderdiagnos (Figur 4). 50% 40% Män Kvinnor män kvinnor Män män Kvinnor kvinnor 30% 20% 10% 0% Laminattillverkning Plastgradning Lokalvård Bromstillverkning Kycklingsslakteri Fiskberedning Gummipressning Trägolvstillverkning Livsmedelsbutik Flygledning, assistent Formsprutning Detaljhandel Flygledning Kontors/datorarbete Gummiblandning Varierat industriarb Plastpressning Diverse_kontorsarbete Dagis/hemtjänst Fastighetsskötsel Rörl_kontorsarbete Figur 4. Förekomst av minst en nack/skulder diagnos (%) hos kvinnor och män i olika yrken. Kvinnor respektive män i livsmedelsbutiker. 6

Motsvarande mönster gäller för armbågar/händer för kvinnor, medan för männen är förekomsten av diagnoser är mer i nivå med den i ett repetitivt industriarbete. Fysisk belastning i olika arbetsuppgifter Direkta tekniska mätningar av den fysiska belastningen genomfördes under arbete i utgångskassa, i varuupplock, i delikatessdisk samt vid assistans i självskanningskassa. Generellt gäller att upplock av varor är den mest belastande arbetsuppgiften vad gäller såväl muskelaktivitet i underarmen (Figur 5) som rörelsehastighet i handled (Figur 6) och i överarm (Figur 7). Den minst belastande uppgiften var assistans vid självskanning. Rörelsehastigheterna är något högre för arbete i delikatessdisk jämfört med arbete i utgångskassa, medan muskelaktiviteten är lika. 60 Plock 50 Delikatess Kassa Livs Underarm, höger, p90 (% MVE) 40 30 20 10 0 Formsprutning gummi Bromsmontering K Frisörer SE K Varuupplock Mjölkning K Mjölkning lösdrift K Plastgradning I K Dagis alla K Packning sanitet K Livsmedelsaffär, kas Formsprutning termop Op-sköterskor Undersköterskor op Parkettstavsortering Utgångskassa Delikatess Gummirensning K Tandhygienister III Anestesisköterskor Rast K VDU LU K Kycklingberedning DK Scanning Flygledning K Parkettstavsortering FlygS2000 K Tandläkare I K Parkettstavsortering CAD arbete DK K Scanning raster Figur 5. Muskelaktivitet ARBETE (toppbelastningen) i höger underarms sträckmuskler i olika arbetsuppgifter i livsmedelsbutik jämfört med andra yrken. Gruppmedelvärden visas med en punkt och 95% konfidensintervall som ett vertikalt streck. Figuren visar 90:e percentilen, dvs. det värde som man ligger under 90% av tiden. Således överskrides detta värde under 10% av tiden och kan betecknas som en toppbelastning. Värdena angivna i figuren är %MVE, dvs. procent av individens muskelkapacitet. Varuupplock gav högre toppbelastning för underarmens muskler, 35 %MVE mot 24 %MVE under kassaarbete. Varuupplock medförde även snabba handledsrörelser, 28 grader/s mot 20 (Figur 6) och snabba överarmsrörelser 65 grader/s mot 31 (Figur 7). 7

70 Handl., flex., hö, vinkelhast., p50 ( /s) 60 50 40 30 20 10 0 Scanning Varuupplock Plastgradning I K Mjölkning lösdrift K Lokalvård TO K Datainmatning postgi Mjölkning K Formsprutning gummi Laminattillverkning Datainmatning postgi Delikatess Parkettstavsortering Livsmedelsaffär, kas Formsprutning termop Utgångskassa Lokalvård EO K Frisörer SE K Varierat industriarb Bromsmontering K Gummirensning K Fotvård K Scanning Parkettstavsortering Dagis alla K Varierat kontorsarbe Undersköterskor op Tandhygienister III Tandläkare I K Kontors- datorarbete Anestesisköterskor Op-sköterskor Parkettstavsortering Rast K VDU LU K Flygledning K Datorarbete grafiker Nummerupplysning K CAD arbete DK K FlygS2000 K Kassa Livs Delikatess Plock Minkskinnsortering K Kyckling beredning S Fiskberedning K Kycklingberedning DK Mjölkning karusell K Packning sanitet K Kuvertöppning K Hörselproppsortering raster Figur 6. ARBETE Rörelsehastigheten i höger handled i olika arbetsuppgifter i livsmedelsbutik jämfört med andra yrken. Gruppmedelvärden visas med en punkt och 95% konfidensintervall som ett vertikalt streck. Figurerna 6 och 7 visar 50:e percentilen dvs. medianvärdet för rörelsehastigheterna i handled respektive överarm. Med det avses att halva tiden är hastigheten högre och halva tiden lägre än de i figurerna angivna värdena. Dessa representerar hastigheten som grader/sekund. Plock 100 Delikatess Överarm, hö, vinkelhastighet, p50 ( /s) 80 60 40 20 0 Scanning Kassa Fiskberedning Gbg K Packning sanitet K Dörrmontering bilar Lokalvård TO K Varuupplock Lokalvård EO K Delikatess Formsprutning gummi Bromsmontering K Formsprutning termop Livsmedelsaffär, kas Frisörer NO K Parkettstavsortering Plastgradning I K Utgångskassa Parkettstavsortering Undersköterskor op Scanning Sjuksköterskor ortop Traversarbete K Dagis alla K Gummirensning K Op-sköterskor Anestesisköterskor Tandhygienister III Rast K Kontors- datorarbete Parkettstavsortering Tandläkare Jkp K Flygledning K FlygS2000 K Livs raster Figur 7. Rörelsehastighet ARBETE i höger överarm i olika arbetsuppgifter i livsmedelsbutik jämfört med andra yrken. Gruppmedelvärden visas med en punkt och 95% konfidensintervall som ett vertikalt streck. 8

Ett annat sätt att jämföra de olika arbetsuppgifterna är att beakta dynamiken, det vill säga hur belastningarna varierar under arbetet. Exempelvis visar figur 8 överarmens positioner under tre arbetsuppgifter. Som framgår av figuren är vinkeln för halva tiden (50:e percentilen) snarlika, kring 30 grader, medan rörelseomfånget (90:e-10:e percentilen) visar stora skillnader. Arbetet i utgångskassa innebär således ett mer begränsat rörelsemönster för armarna. grader 80 60 90:e 40 20 50:e 10:e 0 Utgångskassa Delikatess Varuupplock Figur 8. Överarmspositionen i jämförelse för höger sida i tre olika arbetsuppgifter. Statisk (10:e percentil), median (50:e percentil) samt toppbelastning (90: percentil) visas som avgränsning i boxarna. För huvudet gäller på samma vis att positionerna är mycket mer begränsade i kassaarbetet jämfört med varuupplock. Figur 9 illustrerar en representativ persons huvudpositioner. Varuupplock Rast Kassaarbete Figur 9. Fördelningen av huvudvinkelpositioner (5:e, 50:e och 95:e percentil) minut för minut i två arbetsuppgifter och mellanliggande rast. Minusvärde betecknar bakåtböjning. 9

I figur 10 visas möjlighet till återhämtning för nack/skuldermuskulatur. Andelen tid som muskelaktiviteten är lägre än 0,5% MVE beräknad för varje minut och avsatt som procent. 10 0 9 0 8 0 7 0 % 6 0 5 0 4 0 3 0 2 0 10 0 1 5 :3 6 1 5 :4 5 1 5 :5 4 1 6 :0 3 1 6 :1 2 1 6 :2 1 1 6 :3 0 1 6 :3 9 1 6 :4 8 1 6 :5 7 1 7 :0 6 1 7 :1 5 1 7 :2 4 1 7 :3 3 1 7 :4 2 1 7 :5 1 1 8 :0 0 1 8 :0 9 1 8 :1 8 1 8 :2 7 Upplock Rast Kassa Figur 10. Andel muskulär vila (återhämtning) minut för minut för en representativ person i två arbetsuppgifter och mellanliggande rast. Som framgår av figuren så är möjligheterna för återhämtning i nack/skuldermuskulaturen mer gynnsamma i kassaarbetet än under upplock. Fysisk belastning i livsmedelsbutik Genom att sammanföra mätdata för olika arbetsuppgifter, erhölls belastningsdata för arbete i livsmedelsbutik, märkt som Livs i figurerna 5-7. I jämförelse med andra yrken kan sägas att belastningarna motsvarar de i repetitivt industriarbete. Alla kvinnor arbetar inte i samma utsträckning i kassan. De kvinnor som arbetar i butiken minst 30 timmar per vecka har delats in i tre kategorier utifrån hur stor andel av sin arbetstid de arbetar i kassan. Besvärsförekomst i nacke/axlar redovisas separat för dessa kategorier i Figur 11. 60 50 40 30 20 10 0 561 303 181 Nack skulderbesvär <=20% Kassaarbete 21-80% Kassaarbete >80% Kassaarbete Figur 11. Andel personer med nack/skulderbesvär senaste 7 dagarna i relation till tid med kassaarbete. 10

Högst andel besvär, 56%, uppgav de kvinnor som arbetade mer än 80% av sin tid med kassaarbete, medan av de som arbetade 20% och mindre, hade 47% besvär. Skillnaden är statistiskt säkerställd (p=0,01). Lägst andel, 45%, hade de som i större utsträckning växlade mellan olika arbetsuppgifter. Psykosocial belastning i livsmedelsbutik Det framkom stora skillnader i det upplevda psykosociala arbetsklimatet bland de 1600 kvinnorna och 445 männen. Således uppgav närmare 80% av kvinnorna låg egenkontroll i arbetet mot 56% av männen (Figur 11). Vad gäller arbetskraven var fördelningen ungefär jämt fördelad mellan låga och höga krav, för såväl kvinnor som män. K O N T R O L L hög låg Avspänd arbetssituation 9% 19% Passiv arbetssituation 38% 30% Aktiv arbetssituation 11% 24% Spänd arbetssituation 41% 26% Aktiv inlärning, motivation att lära in nya beteendemönster Risk för psykisk och fysisk ohälsa låg ARBETSKRAV hög Figur 11. Kombinationen av dimensionerna egenkontroll (låg/hög) och arbetskrav (låg/hög) för kvinnor och för män. Siffrorna anger andelen som befinner sig i respektive ruta. Kombination av de två dimensionerna visar att 41% av kvinnorna arbetar i en spänd arbetssituation mot 26% av männen. I den aktiva arbetssituationen är kvinnornas andel, 11% mindre än hälften av männens 24%. Reflektioner från de anställda Svaren från de öppna frågorna i intervjun kan sammanställas inom 5 områden: positiva faktorer, faktorer som skulle kunna förbättras, utrustning, fysiska faktorer och psykosociala faktorer. Som positivt framfördes att man generellt trivs bra med arbetskamrater, chefer och att kundkontakterna är mestadels positiva. Trots att många upplever att arbetet är omväxlande och varierat, så finns det starka önskemål om mer arbetsrotation. Andra faktorer som skulle kunna förbättras är information och diskussioner i form av t.ex. arbetsplatsträffar. En del såg också ett behov av medarbetar/utvecklingssamtal. Ett återkommande problem som belystes kring utrustning var den fysiska utformningen av kassaarbetsplatsen, speciellt behovet av att 11

ha ett ständigt tillsyn av stolarnas funktion och kondition. Man efterfrågade också lyfthjälpmedel, speciellt vid hantering av frukt och grönsaker. Vad beträffar de fysiska faktorerna framhöll man förekomst av drag och behov av bra ventilation med komfortabel temperatur, i synnerhet vid utgångskassorna. Arbetet upplevs tidvis som fysiskt tungt med frekventa lyft i obekväma arbetsställningar. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön karakteriseras av känslan av stress och tidvis stor arbetsbelastning och man önskade att det skulle ges mer positiv feed-back mellan medarbetare på alla nivåer. SLUTSATSER AV UNDERSÖKNINGEN Projektet visar på stora skillnader mellan kvinnor och män vad gäller arbetsförhållande, till exempel vad avser heltids- och deltidsanställning. Även fördelningen av arbetsuppgifterna skiljer sig åt, i utgångskassan arbetar endast 22% av männen mot 60% av kvinnorna Även vad gäller sjuklighet i leder och muskler framkommer klara könsskillnader, där kvinnorna uppger 1,5-2 gånger högre besvärsfrekvens och 3-4 gånger fler kvinnor erhåller minst en diagnos efter fysikalisk undersökning. Vid jämförelse med andra yrkeskategorier finner vi att kvinnorna inom dagligvaruhandeln har lika hög sjuklighet som kvinnor i ensidigt och repetitivt industriarbete, medan männen har något högre än varierat industriarbete (Nordander et al., 2009). Den sammantagna fysiska arbetsbelastningen är för kvinnorna inom dagligvaruhandeln i nivå med ensidigt och repetitivt industriarbete (Hansson et al., 2009 och 2010). Emellertid finns det stora skillnader mellan förekommande arbetsuppgifter för de flesta belastningsmåtten, där varuupplock i butiken är tyngre, utförs med snabbare rörelser men är mer rörligt än kassaarbete. Detta arbete är däremot låst, dvs. sker med ett mindre varierat rörelsemönster och inom ett mer begränsat rörelseomfång. Genom att ofta växla mellan arbetsuppgifter finns goda möjligheter att variera belastningarna på ett gynnsamt sätt och därmed minska risken för uppkomst av besvär (Rissén et al., 2002). Den vägledning som Arbetsmiljöverket har utfärdat har således visat sig vara välgrundad. Även vad gäller den psykosociala arbetsmiljön är skillnaderna stora mellan kvinnor och män., där kvinnor i mycket högre utsträckning upplever låg egenkontroll i arbetet. Även i detta avseende skulle en arbetsrotation kunna medföra en förbättring. Stöd för att skifta mellan olika arbetsuppgifter är gynnsamt har rapporterats i andra studier (Sandsjö et al., 2000b). Exempelvis fann Rissén et al., lägre diastoliskt blodtryck och lägre muskelaktivitet i trapeziusmuskeln efter införande av arbetsrotation för kassapersonal (2002). FÖRFATTARNAS TACK Vi vill tacka Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) som genom ett forskningsanslag har möjliggjort genomförandet av denna studie och stöd från Region Skåne. Vi vill även tacka Lothy Granqvist, Anita Olsson och Camilla Dahlqvist för värdefull hjälp med de ergonomiska mätningarna samt Jonatan Axelsson, Josefin Lindfors och Monica Hansson för administrativt arbete. Tack också till Ingrid Åkesson, Marie Albinsson, Inger Arvidsson, Anna Matute Willander, Ylva Oudin, Anna Therese Gunnskog och Eva Tekavec för hjälp med datainsamling. 12

REFERENSER Bilaga Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån. Ensidigt upprepat arbete. Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro. 2003:4. Ariens GA, Bongers PM, Hoogenoorn WE, van der Wal G, van Mechelen W. High physical and psychosocial load at work and sickness absence due to neck pain. Scand J Work Environ Health 2002;28:222-31. Arvidsson I, Hansson G-Å, Mathiassen S E, Skerfving S. Head and neck postures in air traffic controllers with and without neck/shoulder pain. Applied Ergonomics 2008;39:255-60. Balogh I, Hansson G-Å, Ohlsson K, Strömberg U, Skerfving S. Interindividual variation of physical load in a work task. Scand J Work Environ Health 1999;25:57-66. Balogh I, Ohlsson K, Nordander C, Unge J, Mathiassen SE, Skerfving S, Hansson G-Å. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling Part III: Goniometry of the wrists. J Electromyogr Kinesiol 2009;19:1005-12. Bonfiglioli R, Mattioli S, Fiorentini C, Graziosi F, Curti S, Violenta FS. Relationship between repetitive work and the prevalence of carpal tunnel syndrome in part-time and full-time female supermarket cashiers: a quasi-experimental study. Int Arch Occup Environ Health 2007;80:248 253. Bongers PM, Kremer AM, ter Laak J. Are psychosocial factors, risk factors for symptoms and signs of shoulder, elbow, or hand /wrist?: A review of the epidemiological literature. Am J Ind Med 2002;41:315-342. Buckle PW, Deverux JJ. The nature of work-related neck and upper limbmusculoskeletal disorders. Appl Ergon 2002; 33:207-17. Christmansson M, Fridén J, Sollerman C. Task design, psycho-social work climate and upper extremity pain disorders effects of an organisational redesign on manual repetitive assembly jobs. Appl Ergon 1999;30:463-472. De Zwart BC, Frings-Dresen MH, Kilbom Å. Gender differences in upper extremity musculoskeletal complaints in the working population. Int Arch Occup Environ Health 2001;74:21-30. Drejhammar IB, Karlqvist L. Arbetsvillkor och arbetsmiljö vid tre livsmedelsbutiker. Arbetslivsrapport 2004:2, Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Garde AH, Hansen ÅM, Persson R, Ohlsson K, Örbaek P. The influence of production systems on physiological responses measured in urine and saliva. Stress and Health 2003;19:297-306. Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Pålsson B, Rylander L. Skerfving S. Impact of physical exposure on neck and upper limb disorders in female workers. Appl Ergon 2000;31:301-10. Hansson G-Å, Asterland P, Holmer, N-G, Skerfving S. Validity and reliability of triaxial accelerometers for inclinometry in posture analysis. Med Biol Eng Comput 2001;39:405-13. Hansson G-Å, Asterland P, Kellerman M. Modular data logger system for physical workload measurements. Ergonomics 2003;46:407-15. Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C, Mathiassen SE, Skerfving S, Balogh I. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 2006;16:125-136. Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Granqvist L, Nordander C, Arvidsson I, Åkesson I, Unge J, Rittner R, Strömberg U, Skerfving S. Physical workload in various types of work: Part I. Wrist and forearm. Int J Ind Ergon 2009;39:221-33. doi:10.1016/j.ergon.2008.04.003. 13

Hansson G, Balogh I, Ohlsson K, Granqvist L, Nordander C, Arvidsson I, Åkesson I, Unge J, Rittner R, Strömberg U, Skerfving S. Physical workload in various types of work: Part II. Neck, shoulder and upper arm. Int J Ind Ergon 2010;40:267-281. doi: 10.1016/j.ergon.2009.11.002 Johnson JV. The impact of workplace social support, job demands and work control upon cardiovascular disease in Sweden. Stockholm, Stockholm University, 1986. Jonsson B. Measurement and evaluation of local muscular strain in the shoulder during constrained work. J Human Ergol, 1982;11:73-88. Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;23:165-73. Karasek R, Theorell T. Healthy work. Stress, productivity and the reconstruction of working life. Harper Collins, USA 1990. Karlqvist LK, Härenstam A, Leijon O, Scheele P; MOA Research Group. Excessive physical demands in modern worklife and characteristics of work and living conditions of persons at risk. Scand J Work Environ Health 2003;29:363-77. Kihlstedt A, Hägg G. Checkout cashier work and counter design - Video movement analysis, musculoskeletal disorders and customer interaction. International Journal of Industrial Ergonomics (2011), doi:10.1016/j.ergon.2011.01.006 Kuorinka I, Jonsson B, Kilbom Å, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardized Nordic questionnaire for the analysis of musculoskeletal symptoms. Applied Ergonomics 1987;18:233-37. Lehman KR, Psihogios JP, Meulenbrok RG. Effect of sitting versus standing and scanner type on cashiers. Ergonomics 2001;10:719-738. Leijon O, Bernmark E, Karlqvist L, Härenstam A. Awkward work postures: Association with occupational gender segregation. Am J Ind Med 2005;47:381-393 Lundberg U, Elfsberg Dohns L, Melin B, Sansjö L, Palmerud G, Kadefors R, Ekström M, Parr D. Psychophysiological stress responses, muscle tension and neck and shoulder pain among supermarket cashiers. J Occup Health Psych 1999:4; 245-55. Lundberg U. Psychophysiology of work: stress, gender, endocrine response, and work-related upper extremity disorders. Am J Ind Med 2002;41:383-92. Niedhammer I, Landre MF, LeClerc A, Bourgeois F, Franchi P, Chastang JF, Mariguac G, Merceau P, Quinton D, BuNoyer CR, Schmaus A Vallayer C. Shoulder disorders related to work organization and other occupational factors among supermarket cashiers. Int J Occup Environ Health 1998;3:168-178. Nordander C.Work-related musculoskeletal disorders exposure assessment and gender aspects. Department of Occupational and Environmental Medicine Institute of Laboratory Medicine Institute of Laboratory Medicine, Lund University, Sweden, 2004 Doctoral thesis Nordander C, Ohlsson K, Balogh I, Rylander L, Pålsson B, Skerfving S. Fish processing work: the impact of two sex dependent exposure profiles on musculoskeletal health. Occup Environ Med 1999;56:256-64. Nordander C, Hansson G-Å, Rylander L, Asterland P, Unge Byström J, Ohlsson K, Balogh I, Skerfving S. Muscular rest and gap frequency, as EMG-measure of physical exposure: the impact of work tasks and individual related factors. Ergonomics 2000;11:1904-19. Nordander C, Balogh I, Mathiassen SE, Ohlsson K, Unge J, Skerfving S, Hansson G-Å. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part I: Surface electromyography of m. trapezius, m. infraspinatus and the forearm extensors. J Electromyogr Kinesiol 2004;14:443-454. Nordander C, Ohlsson K, Balogh I, Hansson GA, Axmon A, Persson R, Skerfving S. Gender differences in musculoskeletal disorders and physical exposure, despite identical repetitive industrial tasks. Int Arch Environ health 2008;81:939-947. 14

Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson GÅ, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 2009;10:1226-1239. Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Exposure-response relationship for work-related musculoskeletal disorders in elbows and hands a meta-analysis of data for exposure and response obtained by identical methods. Insänt för publicering. Ohlsson K, Attewell R, Johnsson B, Ahlm A, Skerfving S. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37:891-97. Osorio AM, Ames RG, Jones J, Castorina J, Rempel D, Estrin W, Thompson D. Carpal tunnel syndrome among grocery store workers. Am J Ind Med 1994;25:229-45. Persson R, Garde AH, Hansen ÅM, Ørbœk P, Ohlsson K. The influence of production systems on self-reported arousal, sleepiness, physical exertion and fatigue consequences of increasing mechanization. Stress and Health 2003;19:163-71. Rissén D, Melin B, Sandsjö L, Dohns I, Lundberg U. Psychophysiological stress reactions, trapezius muscle activity, and neck and shoulder pain among female cashiers before and after introduction of job rotation. Work and Stress 2002;16(2), 127-37. Sandsjö L, Melin B, Dohns I, Lundberg U. Trapezis muscle activity, neck and shoulder pain and subjective experiences during monotonous work in women. Eur J Appl Physiol 2000a;83:235-238. Sandsjö L, Melin B, Rissén D, Dohns I, Lundberg U. Trapezis muscle activity of cash register work compared to department work in the supermarket. Proceedings of the IEA 2000b;5:185-8. SBU. Ont i ryggen ont i nacken. En evidensbaserad kunskapssammanfattning. Stockholm:SBU;2000. Sjøgaard G, Lundberg U, Kadefors R. The role of muscle activity and mental load in the development of pain and degenerative processes at the muscle cell level during computer work. Eur J Appl Physiol 2000;83:99-105. SluiterJK, Rest KM, Frings-Dresen MH. Criteria document for evaluating the workrelatedness of upper-extremity musculoskeletal disorders. Scand J Work Environ Health 2001; 27(Suppl1):1-102. Sveriges Officiella Statistik (SOS) Arbetarskyddsverket. Arbetsmiljöstatistik 2006:5: Arbetsskador 2005. Stockholm 2006. Treaster DE, Burr D. Gender differences in prevalence of upper extremity musculoskeletal disorders. Ergonomics 2004;47:495-526. Unge J, Ohlsson K, Nordander C, Hansson G-Å, Skerfving S, Balogh I. Differences in physical workload, psychosocial factors and musculoskeletal disorders between two groups of female hospital cleaners with two diverse organizational models. Int Arch Occup Environ Health 2007;81:209-220. Veiersted KB, Westgaard RH, Andersen P. Pattern of muscle activity during stereotyped work and ist relation to muscle pain. Int Arch Occup Environ Health 1990;62:31-41 Woods V, Buckle P. Musculoskeletal ill health among cleaners and recommendations for work organisational change. J Ind Erg 2006;36:61-72 Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying wokload in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997; 69:461-74. Östergren P-O, Hanson B S, Balogh I, Ektor-Andersen J, Isacsson A, Ørbæk P, Winkel J, Isacsson S-O. Incidence of shoulder and neck pain in a working population: effect modification between mechanical and psychosocial exposures at work? Results from a one year follow up of the Malmö shoulder and neck study cohort. J Epidemiol Community Health 2005;59:721-728. 15

16

Att arbeta i livsmedelsbutik anses vara belastande. Speciellt har man uppmärksammat arbetet i utgångskassa. Arbetsmiljöverket (AV) har därför utfärdat en vägledning för sådant arbete. Arbets- och miljömedicin i Lund har med stöd från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap genomfört en undersökning av samtliga anställda i en större livsmedelskedja i Skåne, Blekinge och Kronobergs län. Totalt har 1600 kvinnor och 445 män besvarat en enkät avseende arbetsförhållanden och besvär från leder och muskler. Av dessa genomgick 311 kvinnor och 122 män en intervju och en fysikalisk undersökning av nacke och armar. På 28 kvinnor utfördes dessutom mätningar av arbetsställningar, arbetsrörelser och muskelaktivitet. I huvudsak dominerade tre arbetsuppgifter; kassa, upplock av varor och chark/delikatess. Generellt var såväl muskelaktiviteten som arbetsställningar och -rörelser i nivå med industriarbete, men det fanns påtagliga skillnader mellan de uppmätta arbetsuppgifterna. Upplock av varor var tyngre, och utfördes med större och snabbare rörelser än kassaarbetet. Detta arbete var å andra sidan mer ensidig och låst. Förekomsten av besvär i leder och muskler var för kvinnor i nivå med dem som förekommer inom repetitivt och ensidigt industriarbete. Män hade något högre förekomst av besvär än män i varierat industriarbete. Vad gäller den psykosociala arbetsmiljön, upplevde betydligt fler kvinnor än män att de hade låg egenkontroll i arbetet. Genom att i ökad utsträckning växla mellan de olika arbetsuppgifterna kan man att uppnå en mer gynnsam arbetsbelastning, såväl i fysisk som psykosocial bemärkelse. 17