OBSERVERADE BRISTER. Likvärdighet

OBSERVERADE BRISTER

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte Brist på metodik och strategier

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte Brist på metodik och strategier Brist på kollegialt beprövad undervisning

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte Brist på metodik och strategier Brist på kollegialt beprövad undervisning Brist på ledarskap i klassrummet

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte Brist på metodik och strategier Brist på kollegialt beprövad undervisning Brist på ledarskap i klassrummet Brist på förståelseskapande dialoger

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte Brist på metodik och strategier Brist på kollegialt beprövad undervisning Brist på ledarskap i klassrummet Brist på förståelseskapande dialoger Fokus på elevers görande istället för deras lärande

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte Brist på metodik och strategier Brist på kollegialt beprövad undervisning Brist på ledarskap i klassrummet Brist på förståelseskapande dialoger Fokus på elevers görande istället för deras lärande Brist på ämnesdidaktisk fortbildning

OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte Brist på metodik och strategier Brist på kollegialt beprövad undervisning Brist på ledarskap i klassrummet Brist på förståelseskapande dialoger Fokus på elevers görande istället för deras lärande Brist på ämnesdidaktisk fortbildning Avprofessionaliserad lärarkår

Relationship between lower secondary teachers' views on the value of their profession in society an d the country s share of low mathematics performers in PISA 2012 70 Brazil 60 50 Chile Mexico Share of mathematics low performers 40 30 20 10 Bulgaria Serbia Croatia Slovak Republic Sweden Portugal Italy Spain Iceland Norway France Czech Republic Latvia Denmark Poland Estonia Japan Romania Israel United States England (UK) Australia Flanders (Belgium) Alberta (Canada) Netherlands Finland Korea Singapore 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Percentage of teachers who agree that teaching is valued in society Och lågpresterande

Schools with more than 30% of students from socioeconomically disadvantaged homes Difference in the proportion of teachers with more than 5 years teaching experience who work in more challenging schools and those who do not 6 Higher proportion of experienced teachers in challenging schools 4 2 0-2 -4-6 Higher proportion of experienced teachers in schools that are less challenging -8-10 Brazil Korea Croatia Netherlands United States Chile Latvia Mexico Portugal Italy Serbia France Bulgaria Abu Dhabi (UAE) Slovak Republic Poland Malaysia Spain Average Australia Singapore Estonia Japan England (UK) Israel Romania Alberta (Canada) Sweden Flanders (Belgium) Svenska erfarna lärare arbetar inte där de behövs

Skolinspektionen Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen ser att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan och som sänker nationellt satta målnivåer. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

Skolinspektionen Mot bakgrund av huvudmannens tunga ansvar och viktiga roll i skolsystemet är det allvarligt att nio av tio huvudmän brister när det gäller arbetet med att planera, följa upp och utveckla sina Jag blir tokig verksamheter systematiskt och kontinuerligt. Skolinspektionen ser att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan och som sänker nationellt satta målnivåer. Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.

SKOLVERKETS LÄGESBEDÖMNING 2015 Hela samhället behöver kraftsamla för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling för skolan. Alla insatser som görs på olika nivåer i skolsystemet behöver bidra till att stärka förutsättningarna för läraren att skapa en god undervisning i mötet med eleven.

PCK (Pedagogical content knowledge) Ämneskunskaper Pedagogik/didaktik Ämnesdidaktisk kunskap PCK Lärarutbildningarna Hur undervisar man bäst i ett specifikt ämne

activator = 0,60 facilitator = 0,17

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen?

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen?

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Fördjupade kunskaper och metoder

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna

1. Skolans yttre villkor Inte oviktiga men ej förstafokus i förbättringsarbetet De viktigaste kvalitetsaspekterna finns här! 2. Skolans inre villkor 3. Villkoren kring undervisningen 4. Undervisn ingens innehåll och form Efter Jan Håkansson, Linnéuniversitetet

SYSTEMATISK UTVECKLING

Skolledare...

Skolledare... skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där:

Skolledare... skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där: lärare kan prata om sin undervisning

Skolledare... skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där: lärare kan prata om sin undervisning och känner sig trygga att lära, lära om och undersöka sin egen didaktiska kunskap och förståelse.

KASER & HALBERT

KASER & HALBERT Intense moral purpose

KASER & HALBERT Intense moral purpose Trust relationships first

KASER & HALBERT Intense moral purpose Trust relationships first Inquiry questions before directions

KASER & HALBERT Intense moral purpose Trust relationships first Inquiry questions before directions Learning for deeper understanding

KASER & HALBERT Intense moral purpose Trust relationships first Inquiry questions before directions Learning for deeper understanding Evidence-seeking in action

KASER & HALBERT Intense moral purpose Trust relationships first Inquiry questions before directions Learning for deeper understanding Evidence-seeking in action Learning oriented design

Fokus på elevers måluppfyllelse Långsiktighet (3-5 år) Delaktighet Nya roller, lärtillfällen, rutiner och verktyg - stöd Kollegialt lärande, praxisnära med inslag av extern expertis

Earl & Timperley (2008) Professional Learning Conversations Challenges in Using Evidence for Improvement. Springer.

Relevant forskning Earl & Timperley (2008) Professional Learning Conversations Challenges in Using Evidence for Improvement. Springer.

Extern domän Personlig domän Extern källa till information eller stimuli Praktik- domän Kunskaper, övertygelser och attityder Professionellt experimenterande Synliga resultat Förändringsmiljön Konsekvensdomän

PLC Ledare Tillit, respekt och information PLC PLC PLC PLC PLC Rektorer Tillit, respekt och information PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC PLC Lärare

Roller Rektor, förstelärare,? Lärtillfällen Rutiner Studiedagar, basgruppsmöten, rektorsmöten (lärfestival?) Lärandegrupper, resultatutvärdering och analys, lektionsobservationer, återkoppling Verktyg Litteratur, moduler, Efter Cobb & Jackson (2012)

Kärn -egenskaper för fungerande fortbildning: - Ämnesfokus - Aktivt lärande - Sammanhang - Lång tid - Kollektivt deltagande Ökade kunskaper, fler förmågor; förändringar i attityder och övertygelser Enkäter före efter och under. Vad vill vi förändra? - indikatorval och uppföljning. Förändrad undervisning: Beroende på val på den enskilda skolan. Förbättrade resultat/ elevers lärande Hur mäter vi/följer detta? Kontext: Lärare, elever, läroplan, ledarskap organisation

Tid för handledare Kvalitet Ämneskun skaper Stoff Kunskap och förmågor Urval av handledare Utbildning av handledare Handlednin gs-kvalitet Koll. lärande PCK Undervisni ngskvalitet Ökning av kunskap Examen Betyg Utbildning av rektorer Hur mycket? Lärares övertygels er Elevengagema ng

Didaktik-rutiner Skolpraktik Klassrumspraktik lektion Engagera Ledarskap Tid Förbättrad fortbildning Mer planeringstid Ändade undervisningsrutin er Dekonstruera Undervisa kollegor observerar Analysera Didaktik och innehåll Modifiera/anpassa Normer Tillit Kollektivt ansvar Samarbete Undersökande tankesätt Kollegiala rutiner Lektionsdesign Sambedömning Resultatanalys Lektionsobservatio ner Uppgifter Individuellt/ grupp/helklass Förklaring Lärarledd diskussion Engagemang Repetition Elevers lärande Strukturer Tillit Kollektivt ansvar Samarbete Undersökande tankesätt

Kompetenser, resurssättning et cetera

Kompetenser, resurssättning et cetera Kollegial samverkan

MCKINSEY HOW THE WORLDS MOST IMPROVED SCHOOL SYSTEMS KEEP GETTING BETTER

MCKINSEY HOW THE WORLDS MOST IMPROVED SCHOOL SYSTEMS KEEP GETTING BETTER Kollegial praxis är en egenskap i väl presterande skolsystem oavsett kultur.

MCKINSEY HOW THE WORLDS MOST IMPROVED SCHOOL SYSTEMS KEEP GETTING BETTER Kollegial praxis är en egenskap i väl presterande skolsystem oavsett kultur. En anmärkningsvärd effekt av kollegial praxis är att det verkar som en mekanism för ansvarsutkrävande mellan kollegor, och ersätter andra formella utvärderingssystem som meriteringar eller certifikationer.

VISION Bättre undervisning - inte bättre lärare Kollegial professionsutveckling Lärares expertområde är kopplingen ämne/undervisning - elevers lärande Lärare utvecklas genom att utmanas i och undersöka sin egen praktik Inget lärande sker i ett vakuum utan det behovs roller/rutiner/lärtillfällen och verktyg. Rektorers roll som ledare i ett undersökande och utvecklande arbete En utgångspunkt är observerade brister Vara rädd om tiden

INTE BÄTTRE LÄRARE UTAN BÄTTRE UNDERVISNING (Bort från en betoning på individen till en betoning på professionens verktyg och metoder)

Rektorer En lärande organisation Förstelärare - ämnesföreträdare Matematiklyftet/RäV Läslyftet Formativ bedömning Målinriktat utvecklingsarbete PERMANENT struktur och tid ALLA lärare

ANSVARSUTKRÄVANDE PRESTATIONSBASERAD LÖN INDUSTRIELL SKOLA PROV OCH TESTER FÖR ATT UTVÄRDERA INDIVIDER INSPEKTIONER YTTRE KONTROLL RÄDSLA

ANSVARSUTKRÄVANDE PRESTATIONSBASERAD LÖN INDUSTRIELL SKOLA PROV OCH TESTER FÖR ATT UTVÄRDERA INDIVIDER INSPEKTIONER YTTRE KONTROLL RÄDSLA PROFESSIONALITET PROFESSIONELL ETIK SAMARBETE UTVECKLING ANSVARSTAGANDE EXPERIMENTERANDE UTVÄRDERING AV METODER TRYGGHET

ANSVARSUTKRÄVANDE PRESTATIONSBASERAD LÖN INDUSTRIELL SKOLA PROV OCH TESTER FÖR ATT UTVÄRDERA INDIVIDER INSPEKTIONER YTTRE KONTROLL RÄDSLA PROFESSIONALITET PROFESSIONELL ETIK SAMARBETE UTVECKLING ANSVARSTAGANDE EXPERIMENTERANDE UTVÄRDERING AV METODER TRYGGHET Accountabilityrörelsen bygger på en felaktig bild av vad som motiverar skolans professioner

Effektstorlek* 0,6" 0,5" 0,4" Snälla, sluta med projekt! 0,3" Effektstorlek" 2"per."Mov."Avg."(Effektstorlek)" 0,2" 0,1" 0" 1" 2" 3" 4" 5" 6" 7" 8"eller" fler" Borman, G. D., Hewes, G. M., Overman, L. T., & Brown, S. (2003). Comprehensive school reform and achievement: A meta-analysis. Review of Educational Research 73(2), 125-230. År

Snälla, sluta med projekt!

Snälla, sluta med projekt! Permanenta strukturer för kollegial undervisningsutveckling

FÖRSTALÄRAREN OCH REKTORN

FÖRSTALÄRAREN OCH REKTORN Inte skolledning

FÖRSTALÄRAREN OCH REKTORN Inte skolledning Lärare

FÖRSTALÄRAREN OCH REKTORN Inte skolledning Lärare Ledare för kollegialt lärande

FÖRSTALÄRAREN OCH REKTORN Inte skolledning Lärare Ledare för kollegialt lärande Transparens-tydlighet-gränssättning