Nu är det på riktigt, säger LKABs tf VD Lars-Eric Aaro. Här tillsammans med infrastrukturministern Åsa Thorstensson som invigde bygget.

N R 1 4 2 0 0 9 11 S E P T E M B E R E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Bygget av nya järnvägen invigt Den nya järnvägen blir det hittills största projektet i Kirunas samhällsomvandling, både i värde och omfattning. Vi går in i en ny fas i och med denna tremiljardersinvestering. 4 Nu är det på riktigt, säger LKABs tf VD Lars-Eric Aaro. Här tillsammans med infrastrukturministern Åsa Thorstensson som invigde bygget. P r o d u k t i o n s ö k n i n g 6 V å g s y s t e m e t a n a ly s e r a s 1 0 S ä k e r h e t 1 2

2 3 LKAB ska vara en attraktiv arbets givare Grete Solvang Stoltz har tillträtt tjänsten som personaldirektör på LKAB. Det har varit två hektiska introduktionsveckor och nu undrar säkert många hur Grete ser på sitt nya arbete och de frågor hon ska arbeta med. Svemin. Sedan har jag påbörjat mitt introduktionsprogram som bland annat innebär att träffa människor inom företaget. Jag började med att spendera en dag i Malmberget. Vad kommer du att arbeta med under de närmast kommande veckorna? De närmaste veckorna kommer det att handla om att åka runt på verksamhetsorterna, förstå verksamheten bättre och lära känna människorna i LKAB. Sätta sig in i frågorna som är på agendan just nu. Vad händer i förhandlingarna om de cirka 300 övertaliga? Det pågår ett planeringsarbete just nu. Vi återkommer inom kort. När startar lönerörelsen igen? Metall är klart men PTK-sidan återstår och vi återkommer enligt den tidsplan som var överenskommet under sommarstopps-förhandlingarna. Har du några frågor inom personalområdet som intresserar dig speciellt mycket? Jag är intresserad av frågor som hur LKAB kan vara en attraktiv arbetsgivare, både för framtida och för nuvarande anställda. Hur vi utvecklar vår verksamhet och våra medarbetare på bästa sätt är också ett mycket viktigt område. Dessutom är det oerhört viktigt med hälsa och säkerhetsarbete. Du är yngst i koncernledningen, född 1970. Hur ser du på det? Jag har inte funderat särskilt mycket på det. Det går över, det är bara en tidsfråga. Jag är övertygad om att det är bra med mångfald i alla grupper, såväl som ålder, kön och ursprung etc. Var har du din fysiska arbetsplats kommer du att resa mycket? Den fysiska arbetsplatsen finns i Luleå men jag kommer att vistas ofta på LKABs verksamhetsorter i mitt arbete. VECKOBLADET information till med - arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. Vem är Grete Solvang Stoltz? Ursprungligen från Narvik, Norge, men har bott de senaste 20 åren i Sverige, huvudsakligen norra Sverige. Jag är gift och har två barn. Jag bor i Gammelstad utanför Luleå. Du värmde upp helgen innan du började på LKAB med att springa tjejmilen i Stockholm, är du en hurtbulle? Nja, jag springer lite lopp nu och då för att hålla motivationen uppe, men det är mest en kul grej. Jag försöker springa några gånger i veckan. Vilka erfarenheter bär du med i bagaget? Jag är utbildat vid LTU. Efter examen arbetade jag för LKAB i två år. Men den största delen av mitt arbetsliv har jag arbetat för SCA. Det blev 14 år, först med logistik och marknadsfrågor och sedan med personalfrågor. Det sista året jobbade jag för Northland Resources som ansvarig för personalområdet. Var har stått på din dagordning den första veckan? Som ny är det en hel del praktiska frågor som att komma i ordning med arbetsverktygen. Jag har varit i Stockholm och träffat branschkollegor inom

4 Rallarna gav en hatt till 5 Åsa Torstensson inför startskottet. Startskott för miljardinvestering I måndags invigdes bygget av den nya, 18 kilometer långa, järnvägen i Kiruna. Ett projekt som innebär en investering på cirka 3 miljarder kronor för LKABs del. LKABs tf VD Lars-Eric Aaro invigningstalade tillsammans med infrastrukturminister Åsa Torstensson och Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarsand. Lars-Eric poängterade att järnvägen alltid har haft en enorm betydelse för LKAB. Historiskt sett så var Malmbanan en förutsättning för järnmalmsbrytning i Kiruna och Malmberget. Lika viktig som järnvägen var då lika viktig är den för oss idag och i framtiden. Utan järnvägen skulle det knappast gå att bedriva en högteknologisk, världsledande verksamhet i den här delen av Sverige, sa Lars-Eric. Den internationella konkurrensen ställer krav på oss att ständigt modernisera och effektivisera i alla delar av vår verksamhet. Ett logistiksystem i topptrim är en viktig pusselbit för vår konkurrensförmåga. Han fortsatte: Inom LKAB är vi stolta över den miljövänliga transportväg vi har för våra varor till hamnarna i Narvik och Luleå. Från Kiruna till Narvik kör vi varje dag tolv tåg som fraktar 52-tusen ton järnmalmsprodukter. Det är 656 vagnar om dagen. För att frakta samma mängder som järnvägen klarar per landsväg skulle det krävas så många som 1 300 lastbilar. Varje dag. Året runt. Åsa Torstensson invigde den nya järnvägen med tutan i högsta hugg.

6 7 Produktionen går på högvarv Kundernas båtar ligger på kö i hamnarna och produkterna ska nu produceras i ett rekordtempo, men ändå hålla god kvalitet. Vi har en mycket bra av hämtning både på norra och södra omloppet, säger Tage Sennland, verksamhets chef för planering. Nyligen lastades en båt i Luleå hamn (Sandskär) med 56 463 ton. Det är en av de största båtarna som lastats med LKABpellets hittills via Sandskär. Ett par båtar har fått vänta på pellets (KPBO) i Narviks hamn, på grund av kvalitativa problem med KPBO i direkt anslutning till uppstarten av KK4 under augusti. För att förse våra kunder med material i tid och upprätthålla LKABs goda rykte gällande leveranssäkerhet, är det av yttersta vikt att produktionen i våra gruvor och verk går planenligt och att även vår logistiska kapacitet, tågtransporter, lageravvecklingar osv. fungerar enligt plan. Vi tömde vårt lager av färdiga produkter i Svappavaara under augusti. Jag räknar med att vi har tomt i våra upparbetade lager av färdiga produkter i Kiruna och i Malmberget vid september månads slut respektive oktober månad, säger Tage Sennland. M a l m b e r g e t Gruvan i Malmberget har en otillfredsställande lastplatssituation och pro- duktionen begränsas både av seismisk aktivitet i Östra fältet och av att man är förhindrad att bryta den del av södra Fabian malmen som går under Bergmansgatan. LKAB bryter av princip inte utanför industristaketet. Ju förr vi får möjlighet att bryta södra Fabian desto bättre. Den är en viktig parameter för vår möjlighet till ökad produktion och vi kan börja bryta där så fort vi får klartecken. Samtidigt samarbetar vi med bergmekanikerna för att försöka minska effekterna av den seismiska aktiviteten och på så sätt öka tillgängligheten av lastplatser, säger Björn Koorem, gruvchef i Malmberget. Utifrån nuvarande produktionsmöjligheter skall vi producera max från gruvan i Malmberget, det innebär att personalen i MUJ får dra ett stort lass, naturligtvis kommer det att medföra extraordinära insatser av vår personal under uppväxlingsfasen från vårens låga produktionsbehov. I höst har vi chansen att hyfsa till resultatet för LKAB för ett i övrigt riktigt dåligt år. Jag är övertygad om att personalen i MUJ kommer att göra sitt yttersta för att leverera sten till förädlingen, vi har visat det tidigare och kommer att göra det igen, säger Björn Koorem. Lagren av pellets och fines som producerades i Malmberget fram till sommaren har nu krympt till en tredjedel. Vi kör våra anläggningar så effektivt som det går. Förutom malmen från gruvan får vi nu även ett tillskott på 5 000 ton per dag från Tingvallskulle upplaget, säger Anders Henriksson, förädlingschef i Malmberget och Svappavaara. Den ökade efterfrågan på LKABs produkter sätter stor press på verksamheten. Nu är det viktigare än någonsin att allt går som det ska. forts. nästa sida

8 9 forts. Uppstarten av verken i Malmberget har gått bra i det stora hela. I Anrikningen uppstod problem med lagertätningar till kvarnarna i sektion sex som medförde en produktionsbegränsning i pelletsverken. Problemen är nu åtgärdade. Senaste tillskottet i produktionen är att brytningen av hematit har kommit igång. Vi kör allt nu, men vi prioriterar MK3 framför BUV om vi får sligbrist eftersom MK3 befinner sig i en viktig intrimningsfas för högre kapacitet. Förbättringar som genomförts före och under stoppet har inneburit en kapacitetsökning från cirka 3,2 Mt till cirka 3,5 Mt på årsbasis, säger Anders Henriksson. Vad gäller kvaliteten har det inte varit några stora bekymmer i Malmberget. För att klara av den personalbrist som har uppstått, på grund av att folk gick in och jobbade i somras när sommarstoppet förkortades, har tio visstidsanställda anställts i verken i Malmberget. Produktionen under sommaren gick otroligt bra och de som jobbade då är väl värda sin ledighet, säger Anders Henriksson. Sva p pava a r a Han är också mycket nöjd med hur det fungerade i Svappavaara under sommaren där personal från Kiruna ryckte in. Svappavaara har gått jättebra sedan starten den första juni. Det har varit väldigt lite störningar och produktion har gått bättre än plan juni, juli och augusti. Trots god produktionskvalitet har hållfasthetstesterna som görs på pellets från Svappavaara och Kiruna i båt haft dåliga värden. Vi vet inte vad det beror på, men det pågår en undersökning för att ta reda på vad problemet är och varför värdet sjunker i båt när produktionsanalysen är bättre än någonsin, säger han. K i r u n a Efter en rivstart av verken i Kiruna har KK2 gått bra men KK3 har brottats med tillgänglighetsproblem på kylare, kol och olja och KK4 har haft automationsproblem. Kvaliteten på KPBO:n var inte bra i början men så fort vi fick stabilitet i verket har vi fått rätt kvalitet på den. Sammantaget utifrån de förutsättningar vi har haft har alla gjort ett bra jobb, säger Jan-Ivan Johansson, förädlingschef i Kiruna. Personalläget i Kiruna är ansträngt på grund av att personal varit utlånade till Svappavaara och att KK4 kördes längre än tidigare var planerat. För att komma tillrätta med personalbristen har cirka 20 visstidsanställda tagits in hittills. Det här är trots allt angenäma problem då vi har kunder som köper. Vi kommer att producera allt vad tygen håller och vi ser ut att hålla produktionsplanerna med produkter som håller god kvalitet, säger han. Bergförstärkningsarbetet i Kirunagruvan går för högtryck dygnet runt. Alla tillgängliga resurser läggs på att slutföra förstärkning av transportnivå 1045 för att kunna öka produktionstakten i gruvan. Även här är personal läget ansträngt, merparten av all inblandad personal har arbetat under sommarstoppet och nu kommer älgjakten, då många önskar att ta ut ledighet. Fokus ligger på att så snabbt som möjligt återställa anläggningen, vilket innebär återmontage av el, signal och vatten samt bort lastning av skyddsfyllning och justering av spåren, säger gruvchef i Kiruna, Anders Lindholm. Vi försöker hitta alternativa vägar för att transportera malmen, bland annat transporterar vi malm från raset på lastbil och ökar prioriteringen mot malm i tillredningen. Även i Kiruna ses gråbergstipparna över och planen är att gods från Kirunavaara SV deponi ska krossas och separeras för att sedan tillföras den normala produktionen, vilket innebär ett välbehövligt tillskott. De indikationer vi har fått så här långt är att vi kan få ut 1,6 miljoner ton järnmalm därifrån, säger Jan-Ivan Johansson.

10 11 LKABs vågsystem utvärderas I LKABs processer finns ett stort antal vågar. De måste visa rätt, annars kan det bli kvalitetsproblem. Ett antal av dem har valts ut och testats för att ge en nulägesbeskrivning av våg systemet i Malmberget. 50 säckarna vägdes först in som referensmaterial, varje säck vägde ett ton. På vågarna som finns ute i processen vägs järnmalmen under sin färd från gruvan till färdig produkt och vad många av dem visar, resultatet, används sedan för att fatta beslut. Därför är det också viktigt att det går att lita på det vågen visar. Det kan till exempel handla om hur mycket tillsatsmedel som ska tillföras, något som är en viktig kvalitetsfråga, eller hur mycket som levereras till kund, för att kunden ska få exakt det den betalar för. Värdena används också när produktions planeringen tittar på mass balanser. Det är viktigt att värdet som vågen visar är korrekt och tillförlitligt, säger Anders Apelqvist, forsknings ingenjör, FoU. För att försäkra sig om detta har sju vågar spridda i hela processen från gruva till färdig produkt valts ut. N o g g r a n n I N V ä g n i n g En av mätpunkterna är Vitåfors västra skipvåg 3:an och 4:an på nivå 890. Först har referensmaterial vägts in. För till exempel rågods vägs cirka 50 säckar med ett ton i varje in på en våg som har blivit kalibrerad och därför säkert håller sig inom satta toleranser. Detta referensmaterial vägs sedan på vågen i vågfickan som ska testas, en säck åt gången, innan det tippas ner i skipen. Vågen läses av efter varje säck för att vi ska se hur mycket det diffar, i det här fallet kör vi 20 säckar och sedan ytterligare 20 säckar för att ha något att jämföra mot, säger Anders Apelqvist. Han delar projektledarrollen med Anders Björkman, forskningsingenjör, även han från FoU. Testet görs flera gånger för att spårbarheten och jämförbarheten ska öka. Skulle vi bara göra testet en gång skulle vi inte kunna vara säkra på om det bara var en lyckoträff första gången. När vi gör det flera gånger ökar sannolikheten att vi får ett säkert resultat, säger Anders Apelqvist. N u l ä G E S B E S K R I V N I N G I projektet och under testerna som pågick under några intensiva dagar deltog Henrik Marcusson, specialist inom bandvågar inom industrin. Han kommer från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tidigare känt under namnet Statens provningsinstitut. Henrik Marcusson observerar mätförfarandet och Henrik Marcusson från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, läser av resultatet efter varje säck med material. läser av resultat på mätarna. Han kommer att framställa en rapport som ger en nulägesbeskrivning. Utifrån testerna får vi en nulägesbeskrivning över hur bra LKAB kan mäta hela kedjan från brytning till färdig produkt i Malmberget, säger han. LKAB gör årliga tester av vågarna i processen, men i år är testerna extra omfattande. Detta innebär att det antingen matas in eller tas ut gods från samtliga försök för vägning på krönta vågar. B r a s a m a r b e t e Rapporten som ska tas fram kommer även att beskriva vilken förbättringspotential och vilka åtgärder som är rimliga att genomföra för att förbättra tillförlitligheten på vågmätningarna. Det här är något som företaget har nytta av och ska inte bli någon hyllvärmare. Man skulle kunna säga att det här är mätteknik på hög nivå, samtidigt som vi går in på detaljnivå, säger Anders Apelqvist. Driftpersonalen och instrumentansvariga har visat ett stort intresse och engagemang under testerna ända från gruva till MK3. Det har medfört att testerna har gått väldigt smidigt och smärtfritt. Jag blev glatt överraskad över att se hur bra vårt samarbete mellan FoU, gruva och verk faktiskt är. Henrik Marcusson SP och Anders Apelqvist, LKAB. A l l a f ö r s ö k s o m h a r g j o rt s 1. Gruva Skipvågar uppfrakt 2. Infrakt Anrikning Lastbilsficka 3. Olivin infrakt till kvarn två mätpunkter Bergficka och traktorficka 4. MAC utfrakt till bangård 5. MAF överkorn 6. MK3 Våg på bandet efter filter 7. MK3 Våg på transportör till bentonit inblandning 8. Utfrakt MK3 tre vågar

12 13 Skärpt säkerhetsarbete LKAB har runt 10 olycksfall per en miljon arbetstimmar och arbetar nu för att minska antalet olycksfall i företaget. Den positiva utvecklingen med minskat antal olycksfall har stagnerat och det kan vi inte acceptera. Målet i vårt säkerhetsarbete är noll olycksfall, säger Anders Kitok, ansvarig för Mining. Identifiering av subjektiva risker Aktiv identifiering Analyserande identifiering Säkerhetsrunda Riskanalys Riskfjärilen LKABs metoder för riskinventering. Identifiering av risk Skyddsrond Riskrapport Tillbudsrapport Utredning av allvarlig risk eller allvarligt tillbud Preventivt fokus (Före olycka) (Olycka) Identifiering av objektiva risker Olycksfallsrapport Olycksfallsutredning (Efter olycka) Analys av inträffade risker, tillbud och olycksfall Reaktivt fokus Samtliga metoder LKAB använder sig av i dag syftar till samma sak, identifiera risker, före och efter olycksfall, samt att därefter hantera dem. Endast 30-40 procent av aktuella risker som förorsakar olyckor finns medtagna i arbetsplatsernas riskanalyser. Vi drar i dag inte nytta av och lär oss av händelser t.ex. olycksfall som vi har haft. Vi måste förbättra arbetet med risker ytterligare. Det finns arbetsplatser där förbättringsarbetet fungerar mycket bra och arbetsplatser där det fungerar mindre bra. För att lyckas ska vi skall använda befintliga verktyg. Vi ska inte införa något nytt utan enbart förbättra och utveckla det vi redan har idag. Allt detta ryms under konceptet för Säkerheten Först. Det här är en del i vårt långsiktiga arbete mot noll olycksfall, säger Anders Kitok. Riskerna i varje produktionsavsnitt ska identifieras och värderas. Det är den stora förändringen som sker i LKABs riskhanteringsarbete från och med den första oktober. Målet är att risker med hög sannolikhet för olycka och stor konsekvens vid olycka ska elimineras, säger Mattias Hedlund, verksamhetsutvecklare. S m å ä n d r i n g a r Egentligen är det inte några stora förändringar som ska göras eftersom verktygen redan finns, men med några justeringar i SAM-databasen, ska fokus styras mot de största riskerna. Nu har vi fått till en struktur som tidigare saknats. Vår nya strategi innebär att de risker som värderats till riskklass fyra eller högre ska hanteras Leif Eriksson. Anders Kitok. i en handlingsplan som ska följas upp och värderas för att sedan slutdokumenteras i riskanalysdatabasen. Vi flyttar fokus från uppföljning av dokumenthantering till uppföljning av åtgärder, säger Mattias Hedlund. Varje risk har ett värde och det gäller att värdera den rätt för att åtgärda den på ett riktigt sätt, säger Leif Eriksson, huvudskyddsombud under jord i Kiruna. R i s k e r Tidigare har alla risker behandlats likvärdigt, stora som små och oavsett sannolikhet att olycka kommer att inträffa. Det har inneburit att värdefull tid har lagts på fel saker. Riskarbetet ska vara en del av vårt arbete, men vi måste lägga vår energi och tid på att åtgärda de största riskerna och det krävs engagemang för att vi ska lyckas, säger Leif Eriksson. Även risker som kategoriseras lägre än fyra ska finnas i risk- och tillbudsdatabasen och är en specifik risk frekvent förekommande ska den uppgraderas och behandlas därefter. Att missa en risk är inte olagligt men att inte göra något åt en risk är det, säger Leif Eriksson. B r a ö v e r b l i c k En riskinventering kan bestå av olycksfallsutredningar, riskanalyser, skyddsronder, samt risk- och tillbudsrapporter. Genom att använda de verktyg vi har och kombinera dem på ett bra sätt ska vi identifiera riskerna och åtgärda dem, säger Anders Henriksson, förädlingschef i Svappavaara och Malmberget. Risker som uppkommer ska tas om hand lokalt på avdelningsnivå, men för att få en bra överblick av arbetet ska risker som förekommer inom flera arbetsområden att ses över på Mining-nivå. Mattias Hedlund. Anders Henriksson. U tv ä r d e r i n g i d e c e m b e r I riskanalysdatabasen hanteras riskerna på ett överskådligt sätt områdesvis för att kunna presenteras som en riskbild över ett givet område. Riskerna presenteras med risktal tillsammans med tillvägagångssätt för att undvika dem. Det ska leda till att vi inte behöver göra samma misstag två gånger, säger Anders Henriksson. För att komma igång med riskhanteringsarbetet ska alla verksamheter införa konceptet på de två områden som är mest olycksdrabbade inom verksamhetsområdet. Arbetet kommer att utvärderas i december i år och även om vi inte förväntar oss någon drastisk nedgång av olycksfall på så kort tid är målet att verksamheten ska ha kommit in i rutinerna och börjat arbeta efter de nya direktiven. Det här är en strategi som ska hålla i längden och till slut få ned olycksfallen på noll, säger Anders Henriksson. Gå gärna igenom bildspelet för att få en djupare inblick i vilka förändringar i riskhanteringen som ska göras. Du hittar det på Insidan under presentationer. S a m m a n fatt n i n g av f ö r b ä tt r i n g a r : Samtliga risker värderas Risker med högre risktal än 4 hanteras i handlingsplan Uppföljning sker via databasen för handlingsplaner Riskbild för verksamheten presenteras i riskanalysdatabasen Regelbunden uppföljning av riskhantering

14 15 Svappavaara provkör gods från Gruvberget Förberedelserna för en uppstart av brytning i Gruvberget har hela tiden pågått, trots att marknaden sviktat. Lågkonjunkturen gav oss tid att arbeta med miljötillståndsansökan i lugn och ro och när efterfrågan på malm nu ökar är Gruv berget återigen högprioriterat, säger Per-Erik Lindvall, direktör teknik- och affärsutveckling. Arbetet som har gjorts handlar om allt från tidskrävande tillståndshantering till att förbereda upphandlingar. Nu ligger fokus på att ta fram ett fullständigt underlag för beslut om en start av brytningen i Gruvberget. I den ska miljövillkoren vara inkluderade, säger Per-Erik Lindvall. Meningen är att upphandlingarna ska kunna komma igång så snart ett beslut är fattat av styrelsen. Styrelsen kommer inte att fatta något beslut förrän vi har en miljödom med villkor och tillstånd på plats. Det bästa möjliga scenariot är att beslutet kommer i början på nästa år, men då ska mycket klaffa, säger Peder Nensén, projektledare. F u l l s k a l e t e st Innan en brytning kan påbörjas testas gods från Gruvberget i Svappavaaraprocessen. Godset kommer från en provbrytning som genomfördes våren 2008, säger Peder Nensén. Ett fullskaleförsök har genomförts framgångsrikt tidigare i projektet och under veckan har ytterligare ett fullkskaleförsök påbörjats. Det kommer att pågå en vecka framåt. Det vi gör är ett fullskaleförsök med en sur kula, KPBA. Detta för att säkerställa att vi kan producera pellets med en godkänd kvalitet. U p p h a n d l i n g a r När styrelsebeslutet är fattat kommer upphandlingar att göras och infrastruktur att byggas samtidigt som delar av gruvbrytningen kan påbörjas. Kontakter med berörda myndigheter pågår, bland annat Statens fastighetsverk och Skogsstyrelsen för planering av nödvändig skogsavverkning. Därefter påbörjas färdigställande av infrastruktur för full produktion av Gruvberget. F ö r b e r e d e l s e r Nu arbetar Peder Nensén och hans team med att försöka ge projektet en rimlig chans att starta brytningen i Gruvberget så tidigt som möjligt. Vi försöker jobba professionellt och lägger ner stora resurser på att få en så snabb produktionsstart som möjligt med all respekt för alla de instanser som ärendet ska passera och det lagrum som Gruvbergsprojektet står inför, säger Peder Nensén. Nytt miljö villkor för deformationer LKABs ansökan om nytt villkor för markdeformationer i Kiruna har godkänts. Det nya villkoret ger större säkerhet i mätningarna, visar var marken verkligen påverkats samt om gruvbrytningen är orsak till påverkan. Högsta domstolen har avslagit prövningstillstånd för en överklagan och blev därmed den sista i raden av rättsliga instanser som alla godkänt villkoret. Vi är glada över att den här långa juridiska processen nu är avslutad och att LKAB därmed har fått tydliga och användbara ramar för arbetet med stadsomvandlingen, säger LKABs miljöchef Mikael Westerlund. LKAB ansökte om ett nytt miljövillkor för markdeformationer av tre skäl: Villkoret bör ta fasta på säkra mätvärden Villkoret bör klargöra när gruvan är orsak till markrörelserna Villkoret bör belysa en påverkan i marken som faktiskt berör människor och miljö Det nya villkoret utgår från hur flera punkter rör sig i förhållande till varandra. Först då kan man se om ett område verkligen är i rörelse, och om det alltså är gruvan som är orsak. Skillnaden i sidled mellan två punkter ska vara max tre promille och i höjdled max två promille. På detta sätt kan man jämföra mätpunkter oavsett hur långt ifrån varandra de står. När avståndet mellan två mätplintar som står exempelvis 50 meter ifrån varandra har ökat mer än 15 centimeter, så anses gränsen för det nya villkoret vara uppfyllt. Eftersom marken är elastisk betyder detta inte att det blir sprickor på 15 centimeter innan villkoret gäller. Sprickor och rörelser som orsakar skador uppstår först bakom gränsen för det nya villkoret och med nuvarande arbetssätt uppstår dessa först innanför LKABs gruv industriområde. I och med Högsta domstolens besked träder det nya villkoret i kraft. TA C K F R I T I D Hjärtligt tack, LKAB och arbetskamrater, för uppvaktningen på vår 50-årsdag. Nils Nordspets, Ulf Olsson och Ingemar Holmgren Hjärtligt tack för alla gratulationer jag fått med anledning av min 60-årsdag! Elisabeth Holmdén Ett varmt tack för alla gåvor och uppvaktningen vid min pensionering och 60-årsdag. Per Johansson Ett hjärtligt tack för all uppvaktning och presenter vid min pensionsavgång. Holger Martinsson Tack till alla medarbetare för uppvaktningen vid min födelsedag och avgång från ett mycket bra företag, där jag har trivts mycket bra. Egon Sundling Stort tack till arbetskamraterna i Svappavaara för 60-årspresenten. Olle Den härliga pensionärstiden har börjat efter drygt 30 års anställning vid LKAB/Minelco. Jag vill tacka företaget och de många medarbetare jag har haft kontakt med under alla dessa år för mycket intressant tid. Nu är det troligen tystare i kaffe rummet när Sverige möter Finland i friidrott och ishockey? Hjärtligt tack även för alla presenter och trevliga uppvaktningar. Veikko Niiniskorpi K i r u n a Nu drar vi igång badmintonen. Vi spelar söndagar 19 21 på Raketskolan, med uppehåll under skolloven kom gärna & spela. Vid ev frågor ring Lars-Jonny Sunna 070-370 41 59 eller Urban Fredriksson 070-676 28 84.

16 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. augusti ack. 2009 Ack. 2008 Belöning tusen kronor 2009 2008 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 37 46 t.o.m. 6 september F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2009 2008 Pellets 7396 12557 Fines (inkl KMR) 2034 3349 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KBF 409 KK2 1437 2529 KK3 162 3463 KK4 2670 923 SK 1131 2519 ANR-SOVR (KMR) 411 646 ANR 1623 1780 BUV 1288 2173 MK3 708 1873 PAR till Upplag 547 202 30 25 20 R Å M A L M ( k t o n ) 10 Råmalm Norra 10355 17766 Råmalm Södra 7107 10142 15 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. augusti) 92,2 90,0 10 5 KO M M E N TA R E R, v e c k a 3 5 3 6 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: -96, förstärkningsarbeten. KK2: +4. KK3: -68, kylare, oljeledning. KK4: -6, uppstartsproblem, kylarblock, pallets. Svp: -2, kilndrivning. Södra: Råmalm: +38. MAF: -21, rågodsbrist, rensning armeringstrådar. MPBO BUV: -23, sligbrist pga. problem Anr sek 6. MPBO MK3: +11. 5 0 0