Metformin och andra diabetesläkemedel vid typ 2-diabetes: Vad säger svenska data? Vad står i riktlinjerna?

Relevanta dokument
Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

Nya behandlingar vid diabetes - varför använder vi inte dem? Mona Landin-Olsson

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

Blodsockersänkande läkemedel

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Den hjärtsjuka diabetespatienten - kan vi minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med modern diabetesbehandling?

Allmänläkardagarna

Snabb utveckling de senaste åren

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander

Typ 2-diabetes behandling

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Uppdatering typ 2 diabetes Dr Jarl Hellman

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Läkemedelsverkets riktlinjer Typ 2-diabetes, en behandlingsalgoritm

Diabetes ur ett överviktsperspektiv

Diabetesläkemedel från MSD

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Metabol kontroll och HbA1c-mål

EASD Berlin Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Skaraborgsinstitutet, Göteborgs univeristet

10 Vad är ett bra HbA1c?

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

Senaste algoritmen för behandling av typ 2 diabetes och 09 Helene Holmer Ordförande terapigrupp endokrinologi

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

Blodsockerbehandling Typ 2 Diabetes Vad är nytt?

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Forxiga Filmdragerad 10 mg Blister, 98 tabletter , ,50

BESLUT. Datum TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare

Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra??

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

ADA EASD Jarl Hellman, Överläkare

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

Behandling av typ 2-diabetes

Egenmätning av blodglukos vid diabetes

Individualisera mål och behandling

Handläggningsråd för blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Överviktskirurgi - långtidseffekter

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

BESLUT. Datum

Nya diabetesläkemedel. Fokus typ 2 diabetes Jesper Brandstedt läkemedelssektionen LKL

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

10 Vad är ett bra HbA1c?

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol mmol/mol

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska sjukdomar

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

BESLUT. Datum

Rapport EASD Stockholm 2015

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Producentobunden läkemedelsinfo

Metforminbehandling vid njursvikt

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Rätt rustad för vägen framåt

Multisjuka patienter med typ 2-diabetes (HND) Stelios Karayiannides Överläkare, doktorand Centrum för diabetes, SLSO

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Insulinresistens hos vuxna

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

6. Farmakologisk behandling vid debut

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Peter Fors Alingsås Lasare2

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2

Nya na&onella riktlinjer 2015

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Transkript:

Metformin och andra diabetesläkemedel vid typ 2-diabetes: Vad säger svenska data? Vad står i riktlinjerna? Nils Ekström, Leg. Läkare, PhD Centrum för Läkemedelsepidemiologi Karolinska Institutet

Disposition Bakgrund Behandlingsalternativ Vetenskaplig evidens En ögonblicksbild av patienter med typ 2-diabetes i Sverige Uthålligheten av olika glukossänkande läkemedel Nytta och risker med metformin bland patienter med sänkt njurfunktion Frågor/diskussion Nils Ekström 12 januari 2016 2

Diabetes ökad risk för kardiovaskulär sjukdom Dubblerad CVD-risk Gregg et al. NEJM. 2014 Nils Ekström 12 januari 2016 3

Modifierbara riskfaktorer Hyperglykemi Hypertoni Dyslipidemi Mikroalbuminuri Rökning Gaede et al. N Engl J Med 2003 Nils Ekström 12 januari 2016 4

Vad ligger bakom? Nils Ekström 12 januari 2016 5

Hyperglykemi Insulinkänslighet Beta-celssfunktion 80% av betacellsfunktionen förlorad! Nils Ekström 12 januari 2016 6

En mängd olika glukossänkande läkemedel Kahn et al. Lancet. 2014 Nils Ekström 12 januari 2016 7

Metformin (Biguanid) Minskar glukosproduktionen i levern Ingen ökad risk för hypoglykemi Viktneutral/marginell viktminskning Minskad risk för cancer? Minskad risk för kardiovaskulär sjukdom Laktatacidos (?) Vitamin b12 brist GI-biverkningar Nils Ekström 12 januari 2016 8

Metformin Förskrivningen av metformin ökade med 97%! 50 % använder inte metformin! Metformin Phenformin Metformin Phenformin Metformin? 1920- talet 1950- talet 1970- talet 1994 2000- talet Bailey et al. Metformin. NEJM. 1996 Hampp et al. Diabetes 12 januari 2016 Nils Ekström 9

Metformin minskad risk för diabetesrelaterade komplikationer och död UKPDS 34 10-year post trial follow-up Conventional therapy Metformin UKPDS 34. Lancet. 1998 Holman. NEJM. 2008 Nils Ekström 12 januari 2016 10

50% använder inte metformin! WARNING! Laktatacidos Kontraindicerat vid GFR< 60 Nils Ekström 12 januari 2016 11

Kontraindikationen omfattar många! Flory et al. JAMA Internal Medicine. 2015 Nils Ekström 12 januari 2016 12

Typ 2-diabetes en progressiv sjukdom Kahn et al. NEJM. 2006 Nils Ekström 12 januari 2016 13

Sulfonureider (SU) Ökar betacellernas insulinsekretion (oberoende av glukosnivå) Ökad risk för hypoglykemi Viktökning Mindre varaktig effekt än andra glukossänkande läkemedel Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom? Nils Ekström 12 januari 2016 14

Meglitinid Ökar betacellernas insulinsekretion (oberoende av glukosnivå) Ökad risk för hypoglykemi Viktökning Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom? Nils Ekström 12 januari 2016 15

PPARγ-agonister/Glitazoner Distribuerar om visceralt fett till subkutant Ökad insulinkänslighet (ffa i skelettmuskulatur) Viktökning genom vätskeretention Ingen ökad risk för hypoglykemi Mer varaktig effekt än andra glukossänkande läkemedel Ökad risk för hjärtsvikt Ökad risk för frakturer bland kvinnor Minskad risk för kardiovaskulär sjukdom? Nils Ekström 12 januari 2016 16

Alfa-glukosidas hämmare Hämmar enzymet alfa-glukosidas som bryter ner kolhydrater i tunntarmen Ingen ökad risk för hypoglykemi Viktneutral Nils Ekström 12 januari 2016 17

GLP-1 analoger (inkretin) Ökad insulinsekretion (glukosberoende) Minskad glukagonsekretion (glukosberoende) Förlångsammad magsäckstämning Viktnedgång Ingen ökad risk för hypoglykemi Ökad risk för akut pankreatit och pankreascancer? Neutral effekt på kardiovaskulära händelser Nils Ekström 12 januari 2016 18

DPP-4 hämmare (inkretin) Ökar GLP-1 genom minskad nedbrytning Ökad insulinsekretion (glukosberoende) Minskad glukagonsekretion (glukosberoende) Viktneutral Ingen ökad risk för hypoglykemi Ökad risk för akut pankreatit och pankreascancer? Ökad risk för hjärtsvikt? Nils Ekström 12 januari 2016 19

Inkretiner och risk för akut pankreatit och pankreascancer Both agencies agree that assertions concerning a causal association between incretin-based drugs and pancreatitis or pancreatic cancer, as expressed recently in the scientific literature and in the media, are inconsistent with the current data. Nils Ekström 12 januari 2016 20

SGLT2 hämmare Hämmar reabsorbtionen av glukos i njuren Oberoende av insulin (effekt på alla sjukdomsstadier) Viktminskning Ingen ökad risk för hypoglykemi Lätt sänkt blodtryck Genitala infektion (ca 10 % bland kvinnor, 5 % bland män) Lätt stegring av LDL-C (ca 5 %) Minskad risk för kardiovaskulära händelser och död Ökad risk för ketoacidos? Nils Ekström 12 januari 2016 21

Empagliflozin (SGLT 2 inhibitor) minskad risk för CVD och död Zinman B et al. N Engl J Med 2015 Nils Ekström 12 januari 2016 22

Insulin Ökad insulintillgång Minskar glukosproduktionen i levern Ökad risk för hypoglykemi Viktökning Ökad risk för cancer (?) Nils Ekström 12 januari 2016 23

Behandlingsriktlinjer ADA/EASD Nils Ekström 12 januari 2016 24

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2015 Rangordningen avgörs av: Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet Nils Ekström 12 januari 2016 25

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2015 Steg 1 Steg 2 Nils Ekström 12 januari 2016 26

Individualiserad målsättning för HbA1c enligt ADA/EASD Nils Ekström 12 januari 2016 27

Individualiserad målsättning för HbA1c enligt de nationella riktlinjerna Nils Ekström 12 januari 2016 28

Vad kan observationsstudier bidra med? 1 C. Saunders et al. Diabetic Medicine. 2012. Nils Ekström 12 januari 2016 29

Övergripande mål Att utvärdera fördelaktiga effekter och eventuella risker med läkemedelsbehandlingar som syftar till att förebygga komplikationer vid typ 2-diabetes Nils Ekström 12 januari 2016 30

Information från nationella register Läkemedelsregistret Nationella Diabetesregistret (NDR) Patientregistret (PAR) Personnummer Dödsorsaksregistret LISA LISA=Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier Nils Ekström 12 januari 2016 31

Hur ser våra patienter med typ 2-diabetes ut? Syfte: Att beskriva klinisk karaktäristik och behandlingsresultat bland patienter med typ 2-diabetes i Sverige Nils Ekström 12/01/2016 32

Registrerad i NDR 2009 Typ 2-diabetes Läkemedelsbehandling eller icke-farmakologisk behandling Typ 2-diabetes = 1.Registrerad i NDR. 2. Icke-farmakologisk behandling eller OHA eller behandling med insulin och debutålder >40 163121 patienter Icke-farmakologisk behandling n=54,503 (33%) Läkemedel n=108,618 (67%) Metformin n= 82,277 (50%) 76% Klinisk karaktäristik Behandlingsresultat Nils Ekström 12/01/2016 33

Resultat Signifikanta skillnader i klinisk karaktäristik mellan grupperna Icke farmakologisk behandling Diabetes duration CVD Metformin mono Diabetes duration CVD Insulin Diabetes duration CVD Behandlingsmålet för metabol kontroll (HbA1c) var otillfredsställande uppfyllt i alla grupperna Nils Ekström 12/01/2016 34

Andel patienter med HbA1c 7.0 % (DCCT) 53 mmol/mol % 90 85 % 70 % Totalt Män Kvinnor 67,5 45 25 % 22,5 0 Name Surname 12/01/2016 35

Skiljer sig uthålligheten mellan de olika läkemedlen? Syfte: Att analysera uthålligheten av olika glukossänkande läkemedel bland patienter med typ 2- diabetes Nils Ekström 12/01/2016 36

Studiedesign Registrerad i NDR Typ 2-diabetes Ålder: 18-85 år Ingen tidigare läkemedelsbehandling Startade glukossänkande läkemedel i tablettform Komplett data Metformin monoterapi SU monoterapi Meglitinid monoterapi Studieperiod: 2005 2012 Uppföljningstid (medel): 2.6 år Monotherapy failure Tillägg Byte Upphörande Nils Ekström 12/01/2016 37

Potentiella confounding factors Nils Ekström 12/01/2016 38

Patientkaraktäristik Metformin N=64,207 SU N=4,568 Meglitinid N=892 N Mean (SD)/% N Mean (SD)/% N Mean (SD)/% Ålder 64207 63.8 ± 11.1 4568 70.4 ± 11.3 892 68.7 ± 12.1 Kvinnor 64207 42% 4568 39% 892 35% Utbildning (1-3) 62703 1.82 ± 0.72 4288 1.71 ± 0.73 844 1.74±0.74 Diab duration 56292 6.1 ± 4.7 3876 6.3 ± 4.5 791 5.6 ± 4.3 HbA1c (mmol/mol) 25109 54.3±11.7 1780 55.5±10.7 359 54.9±11.3 BMI 22753 31.1±5.2 1600 26.9±4.3 331 27.3±4.8 egfr 23220 84.9±20.3 1618 73.3±23.2 321 76.7±24.8 CVD 64207 13.8% 4568 18.9% 892 15.6% Hjärtsvikt 64207 3.1% 4568 7.3% 892 7.8% Förmaksflimmer 64207 5.2% 4568 9.7% 892 9.9% Psyk läkemedel 64207 25.4% 4568 23.8% 892 22.6% Apodos 64207 1.68% 4568 3.79% 892 0.78% Nils Ekström 12/01/2016 39

Patientkaraktäristik Metformin N=64,207 SU N=4,568 Meglitinid N=892 Nils Ekström 12/01/2016 40

Justering för confounding factors Propensity score Sannolikheten att vara exponerad, t.ex. för ett läkemedel, givet patients kovariat. Matchning Stratifiering Kovariatjustering Nils Ekström 12/01/2016 41

Patientkaraktäristik PS matchning Metformin N=3585 SU N=717 Metformin N=1090 Meglitinide N=218 Mean (SD)/% P-value Mean (SD)/% P-value Ålder 71.0±8.9 71.0±10.4 0.9 71.5±8.9 71.4±10.4 0.9 Kvinnor 40% 41% 0.8 32% 32% 0.9 Utbildning (1-3) 1.72±0.72 1.75±0.73 0.3 1.72±0.72 1.71±0.77 0.7 Diab dur 4.4±4.1 4.6±3.8 0.4 5.0±5.1 4.9±4.5 0.7 HbA1c (mmol/mol) 56.0±12.2 55.8±10.2 0.7 55.9±11.9 56.2±12.2 0.8 BMI 27.9±3.5 27.9±4.3 0.9 27.5±3.8 27.3±4.7 0.5 egfr 77.6±17.4 78.0±23.6 0.6 76.9±18.0 77.5±23.6 0.7 CVD 15.9% 19.4% 0.03 16.5% 15.1% 0.6 Hjärtsvikt 4.3% 4.7% 0.6 6.1% 6.4% 0.8 Förmaksflimmer 7.7% 7.3% 0.7 9.3% 11.0% 0.4 Psyk läkemedel 20.5% 22.0% 0.4 19.8% 22.9% 0.3 Apodos 1.1% 1.8% 0.1 1.0% 0.5% 0.4 Nils Ekström 12/01/2016 42

Patientkaraktäristik, justerat Metformin SU Meglitinid Nils Ekström 12/01/2016 43

Kumulativ incidens av monotherapy failure med metformin och SU Overall Add on Switch Discon *1:5 matchning med propensity score Nils Ekström 12/01/2016 44

Kumulativ incidens av monotherapy failure med metformin och meglitinid Overall Add on Switch Discon *1:5 matchning med propensity score Nils Ekström 12/01/2016 45

Risk för monotherapy failures med SU jämfört med metformin SU (N=717) Metformin (N=3585) Events (%) HR (95% CI) Events (%) HR (95% CI) Overall 400 (55.8) 1.74 (1.56-1.94) 1415 (39.5) ref Addition 214 (29.9) 3.14 (2.66-3.69) 429 (12.0) ref Switch 50 (7.0) 2.81 (2.01-3.92) 114 (3.2) ref Addition+Switch 264 (36.8) 3.06 (2.65-3.56) 543 (15.2) ref Discontinuation 136 (19.0) 0.94 (0.79-1.13 872 (24.3) ref *1:5 matchning med propensity score Nils Ekström 12/01/2016 46

Risk för monotherapy failures med SU jämfört med metformin Meglitinide (N=218) Metformin (N=1090) Events (%) HR (95% CI) Events (%) HR (95% CI) Overall 136 (62.4) 1.66 (1.37-2.00) 503 (46.2) ref Addition 65 (29.8) 2.52 (1.89-3.37) 163 (15.0) ref Switch 23 (10.6) 3.78 (2.25-6.32) 40 (3.7) ref Addition+Switch 88 (40.4) 2.76 (2.15-3.55) 203 (18.6) ref Discontinuation 48 (22.0) 0.95 (0.70-1.29) 300 (27.5) ref *1:5 matchning med propensity score Nils Ekström 12/01/2016 47

Syfte: Att analysera nytta och risker med metformin och andra glukossänkande läkemedel bland patienter med typ 2-diabetes och olika grad av njurfunktion Nils Ekström 12 januari 2016 48

Registrerad in the NDR Typ 2-diabetes Ålder: 40-85 år Farmakologisk behandling Komplett data 51675 patienter Metformin Andra tabletter Insulin Studieperiod: 2005 2011 Uppföljningstid (medel): 3.9 år Mortalitet CVD Acidos/ allvarlig infektion Nils Ekström 12 januari 2016 49

Njurfunktion (egfr) i de olika behandlingsgrupperna metf. metf. + other OHA metf+ Ins. ins. other OHA Ins. + other OHA metf. + ins. +other OHA total egfr (MDRD) >60 87.7% 84.2% 82.2% 72.9% 75% 65.6% 83.0% 80.8% 45-60 10.7% 13.3% 14.4% 15.9% 17.2% 18.7% 14.1% 13.9% <45 1.6% 2.5% 3.3% 11.1% 7.8% 15.7% 2.8% 5.3% <60 12.3% 15.8% 17.7% 16.9% Nils Ekström 12/01/2016 50

Risk för allvarliga utfallshändelser med metformin jämfört med andra glukossänkande läkemedel HR: 0.91 (0.84-0.98) HR: 0.87 (0.81-0.94) HR: 0.85 (0.74-0.97) HR: 0.87 (0.77-0.99) HR<1 = Fördel metformin Nils Ekström 12/01/2016 51

Får observationsstudier från våra nationella register något genomslag? In 2012, Ekström et al. evaluated the effectiveness and safety of metformin Hopefully, these reassuring data will encourage the initiation or continued use of metformin in a wider range of people with T2DM. Holman, R. R. Nat. Rev. Endocrinol. 2013 Namn Efternamn 12 januari 2016 52

Our review supports consideration of a change to metformin s prescribing guidelines, with use allowed in patients with mild to moderate CKD. Inzucchi et al. JAMA. 2014 Nils Ekström 12 januari 2016 53

Sammafattning/Konklusion Behandlingsmålet för metabol kontroll otillräckligt uppfyllt. SU och meglitinid större risk för tillägg av ytterligare läkemedel eller byte av glukossänkande läkemedel än metformin. Metformin mindre risk för död och acidos/infektion än andra glukossänkande läkemedel vid lätt-måttligt sänkt njurfunktion (egfr 45-60). Metformin inte större risk för kardiovaskulära händelser, död eller acidos/infektion än andra glukossänkande läkemedel vid egfr 30-45. Metformin förstahandsval Individualiserade behandlingsval för att nå bra metabol kontroll med minsta möjliga risk för biverkningar. Observationsstudier ett viktigt komplement till RCT:er Nils Ekström 12 januari 2016 54

Frågor/Diskussion Nils Ekström 12 januari 2016 55