NY 400 KV LEDNING HALLSBERG - ÖSTANSJÖ - BARKERYD

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING > SYDVÄSTLÄNKEN NY 400 KV LEDNING HALLSBERG - ÖSTANSJÖ - BARKERYD Januari 2010

Projektorganisation Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Svenska Kraftnäts projektorganisation samt medverkande konsulter: Svenska Kraftnät Projektledare SydVästlänken: Delprojektledare mark och tillstånd: Delprojektledare markåtkomst och skadereglering: Projektsamordnare MKB: WSP Uppdragsansvarig: Samordnare: Miljökonsekvensbeskrivning: Naturmiljö: GIS: Layout: Tommy Fröjd Jan Halvarson Anne-Sophie Arbegard Josefin Kofoed Schröder (Vectura) Anders Lager, Göteborg Lars Nilsson, Göteborg Erik Liedner, Göteborg Jonas Rune, Stockholm Mattias Svensson, Halmstad Jörgen Svensson, Göteborg Detta är Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar 400 kv och 220 kv ledningar med stationer och utlandsförbindelser. Verket har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har verket också en viktig roll i klimatpolitiken. Vi har drygt 300 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2008 var omsättningen ca 7 700 miljoner kronor. Svenska Kraftnät har fyra dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. Riksantikvarieämbetet UV Kulturmiljö: Ekologigruppen Natura 2000-MKB:er: Natura 2000-MKB:er: Clas Ternström, Linköping Per Collinder Johan Allmér 2 Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd

Förord Svenska Kraftnäts styrelse fattade i januari 2008 ett inriktningsbeslut om utbyggnad av SydVästlänken. Projektet SydVästlänken innebär den största utbyggnaden av stamnätet för el på mer än 20 år. Syftet är att bygga bort begränsningar som finns i vår förmåga att överföra el från norr till söder och mellan Norge och Sverige. Därigenom skall den nordiska elmarknaden fås att fungera bättre till gagn för både elkunderna och miljön. Samtidigt står klimatpolitiken i fokus. För det fall SydVästlänken inte byggs kommer det att begränsa utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige. Inte minst vindkraften kommer att byggas ut kraftigt under det kommande decenniet. Förstärkningarna av stamnätet är helt nödvändiga för att vi skall kunna omhänderta denna tillkommande produktion och överföra elen till kunderna. SydVästlänken består av tre delar med Nässjö som knutpunkt. Därifrån kommer en förbindelse att gå västerut till Oslo, en söderut till Hörby, båda med likströmsteknik, samt en 400 kv växelströmsförbindelse norrut till Hallsberg. I denna miljökonsekvensbeskrivning, som utgör bilaga till koncessionsansökan, redovisas konsekvenserna av 400 kv ledningen mellan Hallsberg och Barkeryd, ca 10 km norr om Nässjö. Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd Svenska Kraftnät 3

4 Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd

Innehåll Sammanfattning...6 1 Inledning...8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Syfte och avgränsning... 8 1.3 Metod... 8 1.4 Områdesbeskrivning och planförhållanden... 9 1.5 Läsanvisning... 9 1.6 Kompletteringar efter remissupplaga... 9 2 Planeringsprocess och tillståndsprövning...10 2.1 Tillstånd... 10 2.2 Planeringsprocess... 10 2.3 Samråd... 10 2.4 Tidplan... 11 3 Alternativ...12 3.1 Förstudier... 12 3.2 Alternativ teknik... 12 3.3 Sträckningsalternativ... 12 3.4 Utbyggnadsförslag... 17 3.5 Nollalternativ... 18 4 Övergripande förutsättningar...19 4.1 Miljömål... 19 4.2 Lagar och förordningar... 19 4.3 Svenska Kraftnäts planerings förutsättningar.. 20 4.4 Bedömningsgrunder... 20 5 Teknik...23 5.1 Allmänt... 23 5.2. Stationer... 23 5.3 Ledningens tekniska utförande... 25 5.4 Markbehov... 25 5.5 Säkerhet och beredskap... 25 6 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter...26 6.1 Elektromagnetiska fält... 26 6.2 Ljudeffekter... 27 7 Drift och underhåll...28 7.1 Ledningsunderhåll... 28 7.2 Skogligt underhåll... 28 8 Miljökonsekvenser övergripande...30 8.1 Boendemiljö... 30 8.2 Landskapsbild... 30 8.3 Naturmiljö... 30 8.4 Friluftsliv... 31 8.5 Kulturmiljö... 31 8.6 Naturresurser... 31 9 Miljökonsekvenser Örebro län...32 9.1 Förutsättningar... 32 9.2 Hallsbergs kommun... 35 9.3 Askersunds kommun... 36 10 Miljökonsekvenser Östergötlands län...41 10.1 Förutsättningar... 41 10.2 Motala kommun... 44 10.3 Mjölby kommun... 50 10.4 Boxholm och Ödeshögs kommuner... 53 11 Miljökonsekvenser Jönköpings län..57 11.1 Förutsättningar... 57 11.2 Tranås kommun... 59 11.3 Aneby kommun... 64 11.4 Nässjö kommun... 67 12 Miljöhänsyn i byggskedet...69 12.1 Störningar och skador... 69 12.2 Dokument som styr miljöhänsyn i byggskedet... 69 12.3 Generella åtgärder... 69 13 Samlad bedömning...70 14 Referenser...71 15 Ordlista...72 Bilagor...73 Bilaga 1: Samrådsredogörelse från förstudie Bilaga 2: Samrådsredogörelse för miljökonsekvensbeskrivningen Bilaga 3: Elektromagnetiska fält vid bostäder Bilaga 4: MKB Bösemålen, Natura 2000 Bilaga 5: MKB Göta kanal, Natura 2000 Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd Svenska Kraftnät 5

Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, utgör bilaga till Svenska Kraftnäts ansökan om koncession för ny 400 kv ledning mellan station Hallsberg i Hallsbergs kommun via ny station Östansjö i Hallsbergs kommun till ny station Barkeryd i Nässjö kommun. Ledningen går genom Örebro, Östergötlands och Jönköpings län. Den planerade ledningen ingår i ett större projekt benämnt SydVästlänken. Övriga delar av SydVästlänken består av nya likströmsförbindelser mellan station Barkeryd och Hörby samt mellan station Barkeryd och Oslo-området. Syftet med SydVästlänken är att förbättra kapaciteten i det svenska och nordiska elöverföringsnätet. Tidigare utredningar Under 2006 togs en förstudie fram för projektet Sydlänken där teknisk utformning och alternativa lägen studerades för en ny ledning mellan Hallsberg och Hörby. Efter förstudien har förutsättningarna ändrats och projektet har ersatts av SydVästlänken. Under hösten/vintern 2008-2009 har fördjupade förstudier utarbetats för lokalisering av en ny station i Hallsberg respektive Nässjöområdet samt för passagen av Motala. Dessa förstudier ligger till grund för det aktuella utbyggnadsförslaget tillsammans med förstudien för Sydlänken. Samråd Samråd har hållits med länsstyrelser, mark- och fastighetsägare, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och övriga sektorintressen som en del i arbetet med förstudierna och MKB:n. Länsstyrelserna i Örebro, Östergötland och Jönköpings län har fattat beslut om att projektet medför betydande miljöpåverkan. Samråds redogörelse redo visas i bilaga 1 och 2. Utbyggnadsförslag Aktuell del av SydVästlänken består av ca 176 km ny 400 kv växelströms luftledning. Ca 120 km av den nya ledningen förläggs till en befintlig ledningsgata där en 220 kv ledning rivs innan den nya uppförs. Den befintliga ledningsgatan nyttjas mellan station Östansjö och en punkt norr om Motala samt mellan Skänninge och en punkt norr om Nässjö. Den befintliga 220 kv ledningen har ca 20 meter höga stolpar och ger upphov till en ca 34 meter bred skogsgata där den går genom skogsområden. Den nya ledningen får ca 30 meter höga stolpar och skogsgatan breddas med 10 meter så att den blir ca 44 meter bred. Avståndet mellan stolparna blir ca 350 meter. Ca 56 km ny ledning dras i helt ny sträckning. Ny ledningsgata skapas inom Motala kommun där Boren rundas, i norra delen av Nässjö kommun samt mellan station Hallsberg och station Östansjö i Hallsbergs kommun. Tre nya stationer planeras. Dessa är station Hallberg och station Östansjö som båda ligger väster om Hallsberg samt station Barkeryd, norr om Nässjö. Nollalternativet Nollalternativet beskriver en framtida situation där SydVästlänken inte är genomförd. Som referensår har valts år 2020. I nollalternativet finns befintlig 220 kv ledning för växelström kvar mellan Hallsberg och Nässjö. Nollalternativet innebär bland annat avsaknad av en 400 kv växelströmsledning, vilken behövs för att kunna ansluta regionnät och med dem ansluta ny vindkraftproducerad el. Det innebär i sin tur att möj lig heterna att uppnå de klimatpolitiska målen begränsas. I ett lokalt perspektiv innebär nollalternativet att en be fintlig 220 kv ledning genom Motala tätort kommer att bi be hållas. Det medför att boendemiljön påverkas av elektro magnetiska fält. Mark som är attraktiv för upp förande av ny bebyggelse i Motala kommer ej att frigöras. Längs övriga delar av befintlig 220 kv ledning mellan Hallsberg och Nässjö finns idag ytterligare bostäder som också påverkas av elektromagnetiska fält. Denna situation kommer att kvarstå i noll alter na tivet. Nollalternativet innebär också att inga nya intrång görs. Landskapet kring sträckningen Ny ledning går huvudsakligen genom skogsområden, norr och söder om Östgötaslätten. I dessa skogsområden förekommer även småskaliga öppna områden. Endast i liten utsträckning berörs sjöar eller våtmarker. På sträckan mellan Motala ström vid Borensberg och gränsen mot Boxholms kommun passerar ny sträckning genom den öppna Östgötaslätten. Inga tätorter berörs av utbyggnadsförslaget. Miljökonsekvenser av ny ledning Svenska Kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som innebär att en högsta magnetfältsnivå tagits fram för boende invid nya ledningar. För boendemiljön bedöms det aktuella projektet sammantaget få liten betydelse. Svenska Kraftnät erbjuder sig att förvärva bostäder längs planerad ledningssträckning för vilka magnetfältspolicyn inte kan uppfyllas. Samtidigt förbättras situationen genom att befintlig ledning tas bort på två sträckor vid Motala och Nässjö och läget för ny ledning justeras på flera platser där ledningen idag går nära bebyggelse. För landskapsbilden bedöms konsekvenserna sammantaget bli små. Störst konsekvens uppstår där ledningen går i ny sträckning över Östgötaslätten och korsar Göta kanal och Motala ström. Ledningssträckning genom sluten skog innebär små konsekvenser där ny skogsgata skapas och obetydliga konsekvenser där ny ledning följer befintlig skogsgata. Där ledningen passerar genom skogsområden genomkorsas även ett stort antal små landskapsrum. Dessa är känsligare för påverkan jämfört med den storskaliga öppna slätten. De förändringar som uppstår inom de små landskapsrummen utgörs dock nästan uteslutande av att befintlig ledning ersätts av en något större ledning vilket medför att konsekvenserna i regel blir små eller obetydliga. För naturmiljön bedöms ledningen sammantaget medföra små konsekvenser även om några känsliga platser påverkas. Konsekvenserna är generellt större i skogsbiotoper än i odlingslandskap och vid ny ledningsdragning än när ledningen anläggs i befintlig ledningsgata. Förslag på justeringar av sträckningen och hur breddning av befintlig ledningsgata ska göras har inarbetats för att minimera påverkan. Särskilt känsliga passager har inventerats. För kulturmiljön bedöms konsekvenserna bli små. Störst blir konsekvenserna för riksintresset Göta kanal där föreslagen ledning går i ny sträckning. Konsekvenser för kulturmiljön är ofta en följd av påverkan på landskapsbilden i anslutning till värdefull bebyggelse eller intrång i fornminnesmiljöer. Arealen skog minskar med ca 214 ha. Denna yta är liten i jämförelse med de skogsarealer som omger den planerade ledningen. Från naturresurssynpunkt bedöms projektet totalt sett medföra små negativa konsekvenser. Den påverkan som projektet medför blir störst på de sammanlagt 56 km långa avsnitten med ny ledningsgata medan påverkan blir betydligt mindre på de ca 120 km sträckning där ny ledning följer befintlig ledningsgata. Sammanfattningsvis medför en utbyggnad av SydVästlänken små lokala miljökonsekvenser som på några platser blir måttliga till stora. Sammantaget för hela sträckningen blir konsekvenserna små för landskapsbild, naturmiljö och skogsbruk. 6 Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd

Ny 400 kv luftledning mellan stationerna Hallsberg - Östansjö - Barkeryd Kilsmofjärden Slaka Kaga Skirsjön Ljusfallshammar Drögen Sottern Övre sjön Askersby Malmslätt Övre Fölingen Finspång Kommun Ljungsbro Tidersrum Förklaring Vimmerby Kommun Asker Lien Kinda Kommun Örebro Kommun Hjortkvarn Lyren Stora Tron Vägsjön Bjärsen Tidersrumssjön Nykil Planerad station Ljung Ledberg Annsjön Linköping Kommun Ulrika Befintlig station Flistad Rappestad Norrbyås Ören Narven Drien Svennevad Björkeberg Gammalkil Storsjön Planerad 400 kv växelströmsluftledning Glottrasjön Östersjön Pålsboda Sjögestad Svinhult Sköllersta Tjällmo Norrbysjön Svanaviken Norra Vi BrunnebyKlockrike Bulsjöån Viby Hallsbergs Kommun Hjärtasjön Mantorp Svarten Norra Vifjärden Ekeby Åfjärden Älvestad Boen Gällersta Malexander Storsjön Borensberg Veta Österbymo Stråken Fornåsa Spångsholm V Harg Ödesjön Ydre Kommun Sund Lönsås Normlösa Godegård Kristberg Sya Bredsjön Herrberga Sommen Asby Mosås hed Ekebyborna Öjaren Örgaveln Österstad Skeppsjön Godegård Tången Kumla Hissjön Mjölby Kommun Tisaren Långsjön Ask Torpa Rydsnäs Eksjö Kommun Kumla Kommun Hallsberg Station Östansjö Motala Kommun Vallerstad Mjölby Varv Åsbo Hult Åbytorp Zinkgruvan Boxholms Kommun Täby Stocksätter Åsbro V Lund Vinnerstad Hult Station Försjön Salstern Skänninge Fixan Multen Holm Västra Lägern Älberg V StenbyFågelsta Boxholm Hestra Ekeby Blåvik Bocksjön Svartån Hardemo Åmmeberg Motala Fors Hogstad Sommen Östansjö Bjälbo Höreda Sänna Råssnäs Fivelstad Svartån Kräcklinge Härstensbosjön Station Vättern Fågelsjön V Ny Orlunda Skoboviken Askeryd Vättern Appuna Askersund Kommun Rinna Sommen Tälle Östersjön Vättern Hagebyhöga Eksjö Hålavedskapellet Tranås Assjön Hackvad Försjön Knista Snavlunda Väderstad Fjugesta Askersund Duvfjärden Hov Säby Vetlanda Kommun Vretstorp Vadstena Sunhultsbrunn Rosjön Station Edsberg Viby Kumla Rödjesjön Söljen Vrangsjön Tranås Kommun N Vixen Kvistbro Hallsberg Vättern Trehörna Marbäck Bredestad Tångeråsa Frinnaryd Nässja Flisby N Solberga Herrestad Ormaryd Lekeberg Kommun Svanshals Linderås Svartån Aneby Vadstena Kommun Rök Aneby Kommun Aneby Flisby Anneberg Svartån Rogslösa Loren Noån Lommaryd Frucken Solberga Nässjö Bälaryd Östra Örkaggen Mullhyttan Borghamn Heda St.Åby Noen Hasselfors Nässjö Kommun Hultet Valen V Laxsjön sjön Adelöv Hästsjön Åker Grytsjön Bosjön Multen Ödeshög Kommun Laxå Röfors Nässjö gamla ka Vireda Skärsjön Toften Ryssbysjön Laxå Kommun Toften Borasjön Lången Stora Karlsborg Kommun Lilla Örserum Barkeryd Svartå Insjön Tived Äng Stora Järsnäs 2010-01-21 Station Stor- HauridaBarkeryd Unden Bunn Degerfors Kommun Finnerödja Ylen 0 1:500 000 20 Km Hjo Kommun Jönköping Kommun Kåven Forserum Örebrolän Östergötlands län Västra Götalands län Östergötlands län Jönköpings län Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd Svenska Kraftnät 7

1 Inledning 1.1 Bakgrund Svenska Kraftnäts styrelse fattade år 2005 ett inriktningsbeslut att förstärka stamnätet med en ny för bindelse, benämnd Sydlänken, mellan Närke och Skåne. Utbyggnaden kunde ske med olika tekniska lös ningar, vilket skulle utredas vidare inför ett senare beslut om teknikval. Bakgrunden till projektet var behovet av att förstärka överföringskapaciteten och driftsäkerheten i Sydsverige, ett behov som ytterligare underströks genom det elavbrott som drabbade Själland och Sydsverige i september 2003. Sedan inriktningsbeslutet har klimatpolitiken kommit alltmer i fokus såväl i Sverige som inom EU. Klimatarbetet utgör tillsammans med andra styrmekanismer starka drivkrafter för en förändring av elproduktionen i riktning mot förnyelsebara energislag, inte minst vindkraft. Samtidigt är en effektiv och integrerad elmarknad i Europa ett av EU:s medel för att uppnå de miljöpolitiska målen. Det förutsätter i sin tur att överföringsnäten är tillräckligt starka för att marknadsmekanismerna ska kunna integreras på internationell nivå. Överföringsnätet i södra Sverige utgör av geografiska skäl en strategiskt viktig del när det gäller att koppla samman vattenkraftsresurserna i norr med den kontinentala efterfrågan på reglerbara resurser för att balansera en varierande produktion och förbrukning av el. För närvarande har det svenska och nordiska överföringsnätet en begränsad kapacitet i nordlig riktning på den svenska västkusten samt i östlig riktning från södra Norge till Sverige. Detta är tidvis mycket besvärande för elmarknaden. Sålunda kunde inte de överskott på vattenkraft som uppstod i södra Norge under hösten 2007 tas till vara på ett sådant sätt att elpriset i övriga Norden kunde sänkas. Vid ett genomförande av Sydlänken bedömdes det därför som mycket sannolikt att det om några år skulle bli nödvändigt att göra ytterligare förstärkningar. Samtidigt indikerade utvecklingen av ny högspänd likströmsteknik (VSC-HVDC) att det går att bygga förbindelser med en kapacitet på omkring 1200 MW, vilket är ungefär den dubbla kapaciteten gentemot de ursprungliga planerna för Sydlänken. Mot denna bakgrund utarbetades en ny lösning på kapa citetsproblemen med utnyttjande av den bästa möjliga kombinationen av tillgängliga tekniker. Svenska Kraftnät beslutade i januari 2008 att revidera inriktningsbeslutet om Sydlänken. Det nya inriktningsbeslutet innebar att Sydlänken planeras byggas med en kombination av vanlig växelströmsteknik i den norra delen och den nya högspända likströmstekniken i den södra delen. Därtill fogades en västlig del i form av en förbindelse till Osloområdet också den byggd med den nya likströmstekniken. Det reviderade och utvidgade projektet gavs det samlande namnet SydVästlänken och ingår NORGE KARLSKOGA ÖREBRO Station Östansjö Station Hallsberg TROLLHÄTTAN GÖTEBORG BORÅS JÖNKÖPING HALMSTAD HELSINGBORG MALMÖ Station Hurva VÄXJÖ Station Barkeryd VÄSTERÅS NORRKÖPING LINKÖPING KARLSKRONA Växelström Likström Figur 1.1 Principiell sträckning för SydVästlänken STO T numera i Nordels fem prioriterade nordiska projekt. Enligt det nya inriktningsbeslutet skulle de tre delarna anslutas till en omriktarstation vid Tenhult utanför Jönköping. Projektets huvudinriktning är idag dock ett nytt stationsläge cirka 10 km norr om Nässjö, som det bästa alternativet för anslutning mellan SydVästlänkens växelströmsdel och likströmsdel. 1.2 Syfte och avgränsning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska möjliggöra en samlad bedömning av ett projekts inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresurser. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra. (Miljöbalken 6 kap 3 ). Denna MKB avser beskriva miljökonsekvenserna av en 400 kv växelströmsledning mellan Hallsberg och Nässjö samt av tre 400 kv stationer (Hallsberg, Östansjö och Barkeryd). De intressen som utreds eftersom det finns risk för betydande miljöpåverkan identifierades vid det tidiga samrådsmötet. Rapporten behandlar boendemiljön, land skapsbilden, naturmiljön, friluftslivet, kulturmiljön, naturresursanvändning samt planförhållanden. Miljökonsekvenser för mark och vatten tas upp under kapitlen naturmiljö och naturresurser. Konsekvenserna beskrivs för år 2020. 1.3 Metod Arbetet med MKB:n inleddes med en översiktlig fältinventering, främst inriktad på boendemiljö och landskapsbild, sommaren 2008. Arbetet med att ta fram information om projektet och de olika intresseområdena i miljökonsekvensbeskrivningen har utförts genom att studera befintligt material i form av tidigare genomförda ledningsutredningar och förstudier, kommunala översikts- och detaljplaner, länsstyrelsernas databas över läns- och riksintressen samt natur- och kulturinventeringar, skogsstyrelsens databas och flygbilder etc. Beskrivningen av intresseområdena har genomförts kommunvis. Ett urval har gjorts så att redovisningen endast omfattar objekt med höga miljövärden. Konsekvenser för boendemiljön orsakas främst av magnetfält från ledning. Påverkade bostäder har identifierats med hjäp av GIS-verktyg efter det att säkerhetsavstånd till ledningen räknats fram. Sträckningen har på flera platser justerats för att minimera påverkan. Vid beskrivning av konsekvenser på landskapsbild har utgångspunkt varit att studera de öppna områden som sträckningen passerar. Småskaliga öppna områden har ägnats jämförelsevis mer uppmärksamhet än storskaliga eftersom påverkan där kan bli större. Som åtgärder föreslås på vissa platser principer för stolpplaceringar. För naturmiljön har arkivstudier kompletterats med en fältinventering. Aktuella intresseområden för denna MKB har givits löpnummer för att underlätta läsbarheten. Dessa används istället för de ursprungliga ID-numren. I vissa fall har närliggande områden med samma typ av naturvärde givits ett gemensamt löpnummer. Områdets, eller områdenas, original-id från källan framgår av beskrivningen vid kartorna. För känsliga områden föreslås åtgärder som val av stolpplacering. Mindre justeringar av ledningsgatan i sidled har inarbetats i förslaget på några platser. Parallellt med framtagandet av denna MKB har separata MKB:er tagits fram för två Natura 2000-prövningar. Områden av värde för friluftsliv finns i mycket liten utsträckning utpekade. Därför har utgångspunkten till beskrivning av friluftsliv i hög grad varit att bedöma om tätortsnära skogsområden genom korsas, framför allt med ledning i ny sträckning. Detta arbete har till stor del skett med hjälp av flyg bilder. Arbetet med kulturmiljö har varit inriktat på miljöer, framför allt riksintressen för kulturmiljö- 8 Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd

vården, och inte enskilda objekt. Samtliga berörda riksintressen har besökts. Grunden till bedömningen av påverkan på miljöerna är de värden som lyfts fram i riksintresseområdets motivering. Handläggning enligt Lag (1988:950) om kulturminnen med mera har ännu inte genomförts i detta skede. Parallellt med MKB-arbetet genomförs en arkeologisk inventering av den planerade sträckningen i syfte att lokalisera eventuella konfliktpunkter, värdefulla lämningar och miljöer samt att utgöra ett planeringsunderlag för detaljprojektering. Konsekvenser för naturresurser gäller i första hand ianspråkstagande av skogsmark. Påverkan på skogsbruk beskrivs som antal hektar ianspråktagen skogsmark. Val av alternativa sträckningar, teknisk utformning och justeringar av förslaget har i möjligaste mån gjorts med hänsyn till de olika intresseområdena. 1.4 Områdesbeskrivning och planförhållanden Det långsträckta område inom vilket ny ledning ska dras sträcker sig från Hallsbergs kommun i norr till Nässjö kommun i söder. Sträckningen följer till större delen en befintlig ledningsgata som beskriver en i det närmaste rät linje från norr till söder. Vid passagen av Motala och sjön Boren avviker dock sträckningen för den nya ledningen och gör en båge runt Boren, öster om Borensberg. Den norra delen mellan stationerna Hallsberg och Östansjö ligger i skogen omedelbart söder om den öppna Närkesslätten. Från den nya station Östansjö och ner till Motala ström vid Borensberg går sträckningen genom skogsområden. Mellan Motala ström och gränsen mellan Mjölby och Boxholms kommun går sträckningen genom den öppna Östgötaslätten. Därefter går sträckningen återigen genom skogsområden ner till den södra ändpunkten, ny station benämnd Barkeryd, i norra delen av Nässjö kommun. I skogsområdena, både norr och söder om Östgötaslätten, genomkorsas ett stort antal små öppna områden med odlingsmarker. I skogsområdena kommer sträckningen även nära en del sjöar och några mindre sjöar korsas. Inga tätorter genomkorsas eller tangeras. Sträckningen kommer inte heller i konflikt med några detaljplaner eller översiktsplaner. 1.5 Läsanvisning Olika läsare har olika syften och läser också miljökonsekvensbeskrivningen på olika sätt beroende på bakgrund, kunskap om projektet, om man är boende nära ledningssträckningen, beslutsfattare, teknisk konsult som ska arbeta med projektet i nästa skede o s v. Därför kan en läsanvisning underlätta läsandet. Sammanfattningen ger en koncentrerad och lättillgänglig bild av projektet och dess miljökonsekvenser. I kapitel 1-7 redovisas miljökonsekvensbeskrivningens förutsättningar. Kapitlen beskriver bakgrund till varför projektet genomförs, val av sträckning, lagstiftning och tekniska aspekter. MKB:ns centrala del - konsekvensredovisning och förslag till åtgärder - finns främst i kapitel 8-12. Redovisning av övergripande konsekvenser, generella för hela ledningssträckan, görs i kapitel 8. Dessa kan vara små och likartade lokala konsekvenser som upprepas flera gånger längs sträckningen. De kan också vara konsekvenser som är en följd av projektet som helhet. I de följande tre kapitlen (9-11) redovisas regionala och lokala miljövärden och konsekvenser. Varje kapitel behandlar ett län som i sin tur är indelat i kommuner. I de länsvisa avsnitten redovisas riksintressen och Natura 2000-områden. I avsnitten om kommuner redovisas övriga miljövärden. I de kommunvisa avsnitten redovisas också konsekvenser och förslag till åtgärder för alla miljövärden och miljöintressen, även riksintressen. Till alla läns- och kommunvisa avsnitt finns en karta som redovisar miljövärden. Betydande konsekvenser och förslag till åtgärder redovisas, förutom i text, även som pratbubblor på kommunkartorna. Kapitel 12 Konsekvenser under byggskedet beskriver de miljökonsekvenser och skyddsåtgärder som har en direkt koppling till byggnation av ledningen. Kapitel 13 ger en samlad och övergripande beskrivning av miljökonsekvenserna för varje ämnesområde och för projektet som helhet. Bilaga 1 innehåller samrådsredogörelser från de fyra förstudierna. Bilaga 2 innehåller samrådsredogörelse för miljökonsekvensbeskrivningen. Bilaga 3 redovisar magnetfältsnivåer för de bostäder som får nivåer som inte uppfyller magnetfältspolicyn. Bilagoran 4 och 5 utgörs av MKB:er för de två Natura 2000-områdena Bösemålen och Göta kanal. 1.6 Kompletteringar efter remissupplaga En remissupplaga av MKB:n togs fram i september 2009. Efter inkomna samrådssynpunkter har MKB ändrats i några avseenden. Bedömning av miljöpåverkan har justerats för några områden med miljövärden. Ledningens utformning avseende sträckning och val av stolptyp har också justerats på några platser för att minska ledningens miljöpåverkan. En något större justering av sträckningen är gjord mellan station Hallsberg och station Östansjö. Aktuell utformning och bedömning av miljöpåverkan framgår av kapitel 9. Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd Svenska Kraftnät 9

2 Planeringsprocess och tillståndsprövning 2.1 Tillstånd 2.1.1 Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, s k nätkoncession, vilken söks hos Energimarknadsinspektionen. Om någon sakägare, kommun eller statlig myndighet motsätter sig bifall till ansökan, är det regeringen som beslutar om koncessionen. Vid anläggande av nya ledningar kan man idag utgå från att ärendet kommer att prövas av regeringen. Handläggningen av ett koncessionsärende sker i flera olika steg. Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram en förstudie. Förstudien beskriver syftet med projektet, redovisar verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (stråk) samt dess förutsedda miljöpåverkan. I förstudiearbetet ingår även ett första samråd med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Efter samråden upprättas en sammanfattande samrådsredogörelse. Därefter upprättas en MKB för det stråk som valts. I MKB:n utreds och beskrivs utförligare den påverkan som utbyggnadsförslaget kan medföra på människors hälsa, miljö och hushållning med naturresurser. I ett tidigt skede fattar länsstyrelsen beslut om huruvida projektet kan antas medföra betydande miljö påverkan. Ytterligare samråd med myndigheter och berörda genomförs under upprättandet av MKB:n och en ny sam rådsredogörelse sammanställs. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det här fallet Svenska Kraftnät, gör en skriftlig ansökan om koncession. MKB:n biläggs ansökan som lämnas in till Energimarknadsinspektionen för handlägg ning. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning av projektet. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter yttranden från samrådskretsen och skriver ett yttrande innan ärendet lämnas vidare till regeringen. Regeringen remitterar ärendet ytterligare en gång innan de slutligen avgör om koncession medges eller inte. Koncession meddelas normalt för en period av 40 år. 2.1.2 Ledningsrätt För att få börja byggnationen av ledningen krävs för utom regeringens tillstånd (koncession) även tillträde till berörda fastigheter. Markåtkomsten erhålls normalt genom frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledningen. Ledningsrätten gäller för obegränsad tid. 2.1.3 Tillåtlighet för station Stationerna omfattas inte av koncessionen för starkströmsledningen. Enligt 2 kap 3 i ellagen (1997:857) gäller att ett ställverk eller omriktarstation som skall anslutas till en eller flera nya led ningar för vilken/vilka det krävs linjekoncession inte får börja byggas förrän koncession för minst en av de nya ledningarna meddelats. I 2 kap 5 finns dock en möjlighet att söka dispens hos Energimarknads inspektionen från detta förbud om det finns särskilda skäl. Bygglov krävs enligt 8 kap 1 plan- och bygglagen (1987:10) för att uppföra manöverbyggnad och byggnad för omriktarstationen. Ställverket är inte bygglovspliktigt, men kan omfattas av marklov enligt plan- och bygglagen. Vidare krävs att samråd hålls enligt 12 kap 6 miljöbalken (1998:808) med bl a berörda länsstyrelser och kommuner. 2.2 Planeringsprocess Svenska Kraftnät planerade 2005 att bygga en ny elförbindelse mellan Hallsberg och Hörby, den s k Sydlänken. En förstudie gjordes och skickades ut på samråd i oktober 2006. Förstudien omfattade två teknikalternativ, växelström i luftledning respektive högspänd likström i markkabel, och flera alternativa sträckningar. Sedan förstudien har förutsättningarna ändrats och projektet har ersatts av SydVästlänken. För sträckan mellan Hallsberg och Nässjö har dock luftledningsalternativet stråk 1 från förstudien för Sydlänken använts. Fördjupade förstudier har utarbetats för stationsplacering i Hallsberg respektive i området mellan Jönköping och Nässjö samt för passagen av Motala. Justeringar i befintligt ledningsstråk för att undvika påverkan på boendemiljön har utarbetats i samråd med berörda fastighetsägare parallellt med förstudiearbetet. Med utgångspunkt i bland annat inkomna yttrande kring de alternativ som redovisats i för studierna samt synpunkter på förslag till justeringar för bostäder, har ett utbyggnadsförslag i MKB:n arbetats fram. Ansökan om kon cession beräknas kunna lämnas in under början av 2010. Sträckningar genom Natura 2000-områden prövas parallellt. Parallellt med framtagandet av MKB:n har Svenska Kraftnät utarbetat en strategisk miljöbedömning för hela projektet Sydvästlänken som belyser de övergripande frågorna. 2.3 Samråd Enligt miljöbalken ska alla som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken, i ett tidigt skede samråda med länsstyrelsen och enskilda som antas bli särskilt berörda. Verksamhetsutövaren ska lämna uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan samt redovisa alternativ till planerad verksamhet. Samråd för föreliggande MKB har hållits i flera steg. I arbetet med förstudien för Sydlänken har berörda länsstyrelser, kommuner, statliga sektorsmyndigheter samt vissa intresseorganisationer fått förstudien skickad till sig på remiss. Samrådsmöten har hållits på flera orter till vilka berörda markägare har bjudits in genom skriftlig inbjudan. En referens grupp bildades, som har hållits underrättad om projektets fortskridande och beretts möjlighet att framföra synpunkter. Synpunkter från samråden i förstudieskedet har varit en av utgångspunkterna i det vidare arbetet. Samråd har även hållits i samband med de fördjupade förstudierna för stationsläge i Hallsberg, passage av Motala samt stationsläge i Jönköping/Nässjö. Samråd med allmänheten kring förstudierna har hållits i form av möten. Inbjudan till dessa möten samt meddelande om möjlighet att komma med synpunkter har skett via annons i dagspress och personlig inbjudan till berörda markägare och boende. Under remisstiden hölls förstudierna tillgängliga på Svenska Kraftnäts hemsida samt på ett antal bibliotek. Samtidigt in bjöds genom skrivelse berörda länsstyrelser, kommuner, sektorsmyndigheter och organisationer att inkomma med synpunkter. Samrådstiden för förstudien för stationsläge i Hallsberg var 9 oktober 21 november 2008 och samrådsmöte hölls den 16 oktober i Hallsberg. Samrådstiden för förstudien för passage av Motala var 17 november 2008 16 januari 2009 och sam råds möte hölls den 24 oktober i Motala samt den 25 november i Borensberg. Samrådstiden för för studien för stationsläge i Jönköping/Nässjö var 3 mars 14 april 2009 och samrådsmöte hölls den 10 mars i Forserum samt den 11 mars i Nässjö. En informationsbroschyr har också tagits fram och skickats till berörda markägare och närboende som be skriver behovet av ledningen, översiktlig beskrivning av det planerade projektet med alternativa sträckningar samt redogörelse om tillståndsprocessen. En samrådsredogörelse med Svenska Kraftnäts kommentarer till inkomna yttranden på förstudierna redovisas i bilaga 1. Efter att inkomna synpunkter på förstudierna sammanställts och bearbetats har miljökonsekvens- 10 Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd

beskrivningen tagits fram för det alternativ som an setts som det bästa. En samrådsversion av MKB:n har utarbetats under vintern, våren och sommaren 2009. Ett samråd i tidigt skede genomfördes den 27 januari 2009 i form av ett möte med berörda länsstyrelser och kommuner kring inriktning och avgränsning av MKB:n. Förslag till justeringar av befintlig ledningsgata för att minimera påverkan på boendemiljö har sänts ut till berörda fastighetsägare samt till berörda kommuner. En dialog har förts med särskilt berörda mark- och fastighetsägare. Länsstyrelsen i Örebro län beslutade 2009-09-09 att nybyggnaden av en 400 kv växelströmsledning, delen i Örebro län, med tillhörande station kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Östergötlands län beslutade 2009-02-06 att nybyggnaden av en 400 kv växelströmsledning, delen i Östergötlands län, kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Jönköping län beslutade 2009-02-06 att nybyggnaden av en 400 kv växelströmsledning, delen i Jönköpings län, med tillhörande omriktarstation och ställverk kan antas medföra betydande miljöpåverkan. MKB:n skickades ut i september 2009 till de aktuella länsstyrelserna, de berörda kommunerna samt till de övriga myndigheter och övriga som ansetts berörda och fått ta del av förstudien. Berörda markägare och allmänheten har inbjudits till samrådsmöte 8, 9, 10, 15, 16 och 17 september 2009 och även informerats via annonser i dags press, via bibliotek och kommunkontor samt på annat sätt. 2.4 Tidplan Projektets tidplan från förstudie till byggstart redovisas i figur 2.1. Förstudie Sydlänken Förstudie stationsläge Hallsberg Förstudie passage av Motala Förstudie stationsläge Jönköping / Nässjö MKB-samråd Tillståndsansökan + MKB lämnas till EI EI:s prövning och yttrande till regeringen Regeringens prövning Beslut om koncession Avverkning och byggnation Drifttagning Figur 2.1. Tidplan. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd Svenska Kraftnät 11

3 Alternativ 3.1 Förstudier Aktuell MKB för sträckan Hallsberg-Nässjö har föregåtts av fyra förstudier. Förstudie Sydlänken (2006). I denna förstudie beskrivs hela sträckningen Hallsberg-Hörby. För tre delområden längs sträckan Hallsberg-Nässjö har det efter 2006 års förstudie tagits fram fördjupade förstudier. Dessa tre förstudier har gällt läge för ny station utanför Hallsberg (september 2008), passage av Motala (november 2008) samt läge för ny station i Jönköping/Nässjö-området (mars 2009). 3.2 Alternativ teknik Det svenska och nordiska elsystemet är, liksom i övriga världen, i grunden uppbyggt på växelström. Det består av en stark ryggrad av växelströmsledningar från norra till södra Sverige. Till detta är anslutet ytterligare växelströmsledningar som samlar upp elproduktion, som genereras i form av växelström, från vattenkraft, kärnkraft och den kommande storskaliga vindkraften. Till stamnätet är ett stort antal region- och lokalnät kopplade för att föra elen till konsumenterna. Till det svenska systemet finns ett fåtal likströmsförbindelser anslutna för att föra el till grannländer dit det av tekniska skäl inte är realistiskt eller möjligt att använda växelström. När man behöver förstärka det befintliga stamnätet kan detta göras med växelström eller likström. Båda teknikerna har sina fördelar och nackdelar. Både växelströms- och likströmsöverföringar på land kan utföras antingen som luftledning eller med markförlagd kabel. Det är dock stora skillnader i både kostnader och markintrång för de olika utförandena. 3.2.1 Växelström Att förstärka nätet med växelström är tekniskt enkelt och kostnadseffektivt. Växelströmsledningar är robusta och kräver lågt underhåll och är inte till samma grad beroende av avancerad teknik som en likströmsförbindelse. En ny ledning eller en ny anslutningspunkt för produktion eller förbrukning kan enkelt och kostnadseffektivt anslutas till det befintliga systemet utan någon kostsam och förlustkrävande omformarstation. Detta har stor betydelse för flexibiliteten i stamnätet då detta hela tiden utvecklas och anpassas efter elsystemets behov. Generellt för de överföringslängder och kapaciteter som är aktuella för SydVästlänken så har också växelströmsförbindelser totalt sett lägre förluster än likströmsförbindelser (med omformarstationernas förluster inräknade). En nackdel kan vara, som nämnts ovan, att effekten i princip inte kan styras. 3.2.2 Likström Likström har tekniska egenskaper som gör att den överförda effekten kan styras. Om stora mängder effekt ska direktöverföras långa sträckor kan tekniken vara kostnadseffektiv. Likström används också när energi ska överföras mellan länder med olika växelströms system. Likströmsförbindelser kan utföras med markkabel och med luftledning, eller med en kombination av de två teknikerna. Alla likströmsförbindelser kräver omriktarstationer i ändpunkterna där förbindelsen ansluts till växelströmsnätet. Omformarstationer är tekniskt komplicerade och kostsamma. Omvandlingen av växelström till likström och vise versa leder till förluster i form av värme som ofta är svåra att ta tillvara. 3.2.3 Utredda teknikalternativ I förstudien för Sydlänken från 2006 utreddes både möjligheten till högspänd likström i markkabel och växelström i luftledning för den nya förbindelsen mellan Hallsberg och Skåne (Hörby). Syftet var att utgöra ett underlag för att bedöma påverkan av dels olika teknik och dels olika sträckningar. Remissvaren i samband med förstudien visade på ett strakt förespråkande av likströms markkabel och ett stort motstånd mot växelströms luftledning. Sedan Förstudien för Sydlänken har förutsättningarna i projektet ändrats och projektet omvandlats till SydVästlänken. Det har inneburit att nyttan med likström på sträckan mellan Hallsberg och Nässjö minskat markant. Det har varit styrande för val av teknisk lösning på denna sträcka. 3.3 Sträckningsalternativ 3.3.1 Förstudie Sydlänken 2006 Förstudien gällde sträckan mellan Hallsberg och Hörby och omfattade två teknikalternativ - växelström i luftledning respektive högspänd likström i markkabel - samt flera alternativa stråk. Två av stråken gällde luftledning (stråk 1 och 2) och två av stråken gällde markkabel (stråk 3 och 4). Stråken var fördelade så att ett luftledningsstråk och ett markkabelsstråk vardera var förlagda på ömse sidor om Vättern. På flera ställen förekom stråken i olika varianter, t ex stråk 1A, B och C. I förstudien 2006 utreddes vilken påverkan Sydlänken bedömdes ha på allmänna och enskilda intressen. Dessa var infrastruktur, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden. Bedömningen gjordes enligt tre nivåer: Obetydlig påverkan, Liten påverkan, Måttlig påverkan och Stor påverkan. Nedan ges en överskiktlig beskrivning av stråken samt påverkan från respektive stråk. Figur 3.1 Studerade stråk i förstudie Sydlänken. Det nu aktuella utbyggnadsförslaget på sträckan Hallsberg- Nässjö bygger på stråk 1. Örebro Värmlands län ± Örebro län Kumla Hallsberg! Stråk 1 Stråk 4A 2A 3 Stråk 2B Mariestad Finspång Stråk 4B Lidköping Motala Skövde Linköping Västra Stråk 2A Mjölby Eslöv Lund Götalands län Falköping! Hörby Tranås Stråk 1 Jönköping 1A Nässjö Stråk 4 Vetlanda Stråk 3 Värnamo Stråk 2 1B Stråk 1A 4A Ljungby 1C Växjö Nybro 4B 1B 1C 1A Stråk 2 Stråk 3 Hässleholm 4 Kristianstad Skåne län 4A 4B Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Teckenförklaring Karlshamn Karlskrona Luftledningsstråk Markkabelstråk Länsgräns Skala: 1:1 500 000 12 Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd

Stråk 1 Luftledning öster om Vättern Stråk 1 var ett luftledningsalternativ öster om Vättern. På delen mellan Hallsberg och en punkt strax norr om Nässjö följde stråket en befintlig led ningsgata. På den resterande sträckan ner till Hörby var stråket uppdelat i tre delstråk, stråk 1 A-C. Stråk 1 följde huvudsakligen befintliga ledningsgator vilket i huvudsak bedömdes innebära liten till måttlig påverkan på berörda intresseområden. Detta gällde framförallt den norra delen. Den samlade bedömningen blev att stråk 1, delstråken i söder inkluderade, totalt sett bedömdes ha en måttlig påverkan på intresseområdena. Stråk 2 Luftledning väster om Vättern Även stråk 2 var ett luftledningsalternativ, men på Vätterns västra sida. På sträckan mellan Hallsberg och en punkt strax sydöst om Tidaholm var detta stråk uppdelat i två delstråk, 2A och 2B. Stråk 2 gick till stor del genom stora skogsområden men även öppen mark, vilket bedömdes medföra en måttlig till stor påverkan på natur, kultur och friluftsliv. Totalt sett bedömdes stråk 2 medföra stor påverkan på intresseområdena. Stråk 3 Markkabel öster om Vättern Stråk 3 gick söderut från Hallsberg, öster om Vättern. Sträckningen följde huvudsakligen befintliga, mindre vägar. På avsnittet genom Östergötlands län och vidare ner mot Nässjö följde sträckningen i stort sett stråk 1. Stråk 3 bedömdes ha måttlig inverkan på infrastruktur och naturmiljö och liten påverkan på övriga intresseområden. Den samlade bedömningen blev att stråket som helhet skulle ha en måttlig påverkan på intresseområdena. stråk 4B Vätterns kust medan 4A var förlagd längre västerut. Den samlade bedömningen blev att även stråk 4 totalt sett skulle ha en måttlig påverkan på intresseområdena. Beslut om planeringsinriktning Sedan förstudien för Sydlänken har förutsättningarna ändrats och projektet har ersatts av SydVästlänken. SydVästlänken består dels av en högspänd likströmsförbindelse från Oslo via Jönköping/Nässjö till Hörby i Skåne, dels av en 400 kv växelströmsförbindelse från Jönköping/Nässjö till Hallsberg. Ett resultat av förstudien 2006 var att luftledningsstråket, stråk 2, av fördes för vidare utredningar då det ansågs medföra alltför stor påverkan på de utredda intresse områdena. I SydVästlänken har därför stråk 1 använts som utgångspunkt för ny växelströmsledning mellan Hallsberg och Jönköping/Nässjö. Denna lösning nyttjar en ledningsgata för befintlig 220 kv ledning mellan Hallsberg och Nässjö. Befintlig ledning tas bort och ersätts med planerad 400 kv luftledning. Markkabelalternativen har utgått eftersom det i SydVästlänken behövs en växelströmsluftledning för att öka kapaciteten i växelströmsnätet och möjliggöra nya anslutningar till regionala nät. Stråk 4 Markkabel väster om Vättern Stråk 4 var uppdelat i två delstråk, 4A och 4B. På sträckan mellan Hallsberg och Jönköping följde Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd Svenska Kraftnät 13

3.3.2 Ny station Hallsberg med anslutande ledningar (2008) En ny 400 kv station behövs i Hallsberg för att ansluta SydVästlänken till befintligt stamnät. En förstudie (oktober 2008) togs därför fram för att utreda möjliga alternativ till placering av en ny 400 kv station (Östansjö) i närheten av befintlig station Tälle och möjliga anslutningar av stationen till de befintliga stationerna Halls berg, Lindbacka, Tälle och Älberg samt av den planerade SydVästlänken. Två möjliga stationslägen togs fram: Station Väst, väster om väg 50 i skogsmarken i anslutning till befintligt ställ verk i Tälle, respektive Station Öst, öster om väg 50 i en delvis nedlagd bergtäkt. Beslut om planeringsinriktning Station Öst valdes som utgångspunkt för fortsatt planering. Främsta anledningarna till att välja Station Öst är att påverkan på boendemiljö för närliggande bostäder bedöms bli stor för Station Väst. Station Öst kallas i denna MKB station Östansjö. Läget är justerat efter samrådsyttrande så att konflikt med täktverksamhet och framtida järnvägsutbyggnad kan undvikas (se bl a karta s 23 och figur s 33). För att ansluta stationen till det befintliga lednings nätet gäller, efter mindre justeringar, en kombination av ledningsalternativen Öst A1 och Öst A2 samt led nings alternativ Öst B1 eftersom dessa medför mindre påverkan på planförhållanden och boendemiljö än övriga alternativ. Figur 3.2. Alternativ Väst med stationen väster om den befintliga Station Tälle valdes bort i förstudieabetet. Figur 3.3. Station Öst B1 med ledningsalternativ Öst A1 och ledningsalternativ Öst B1. Detta alternativ ligger, efter bearbetning, till grund för det nu aktuella utbyggnadsförslaget. Figur 3.4. Station Öst A2 med ledningsalternativen Öst A2 och Öst B2. Alternativet valdes bort i förstudiearbetet. 14 Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd

3.3.3 Passage av Motala (2008) Att följa befintligt ledningsstråk genom Motala är inte möjligt eftersom en ny 400 kv ledning i befintlig ledningsgata inte är förenlig med Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy. Därför har en sträckning öster om tätorten utretts i kombination med alternativa sträckningar norr respektive söder om Boren. De två norra alternativen - Norr om Boren 1 och Norr om Boren 2 gick genom skogsområden och båda innebar små miljökonsekvenser. Norr om Boren 2 nyttjade på delar av sträckan befintlig lednings gata medan Norr om Boren 1 hade en kortare sträckning. Inga avgörande skillnader fanns mellan alternativen ur miljöperspektiv. De två södra alternativen - Söder om Boren 1 och Söder om Boren 2 gick huvudsakligen över Öst göta slättens öppna odlingsmark men Söder om Boren 2 gick även genom skogsmark. Söder om Boren 1 hade en längre sträckning men nyttjade befint ligt ledningsstråk på en längre sträcka. Alternativet Söder om Boren 1 påverkade landskapsbilden i anslutning till kultur historiska miljöer. Utöver de två alternativen norr respektive söder om Boren utreddes översiktligt alternativen att följa befintlig ledningsgata närmare Motala tätort och därefter gå med kabel eller sjöspann över sjön Boren, strax öster om tätorten. Växelströms sjökabel Sträckningen för sjökabelalternativet gick som luftledning till Borens norra strand. Sjökabelalternativet fortsatte som kabel på Borens botten och övergick till luftledning på södra stranden. Markkablar förlades i trefasförband i ett kabeldike som är 1,5 m djupt och maximalt 4 m brett. En s k terminalplats krävdes vid övergång mellan luftledning och kabel. Den kan beskrivas som ett ca 70x70 meter stort ställverk som skulle placeras inom åkermarken norr om Borenshult på norra stranden och i skogen öster om Brevik på södra sidan. Sträckning och terminalplats skulle begränsa möjligheten till utbyggnad av tätorten norr om Motala tätort, där det enligt översiktsplanen finns planer på småhusbebyggelse. Ny luftledning på södra sidan av Boren medför ett intrång på Birgittas udde i västra delen av Ulvåsaområdet som utgör riksintresse för kulturmiljö. Påverkan på landskapsbilden i det halvöppna landskapet som skulle beröras söder om Boren bedömdes bli liten till måttlig. Sjöspann Sjöspannsalternativet gick i samma sträckning som sjökabelalternativet norr och söder om Boren. Med sjöspannsalternativet krävdes ingen terminalplats, men istället höga stolpar på vardera sjöstranden. Två varianter av sjöspann utreddes, ett med enbart stolpar på ömse sidor av sjön och ett med en stolpe på en anlagd ö mitt i sjön. Stolphöjden skulle med det första alternativet bli 250-270 meter och med en ö i mitten 95-105 meter. Intrången vid landfästena blev större med sjöspannsalternativ än med sjökabel eftersom en hög ledning inte kan vinkla omedelbart efter den första stolpen på land. Sjöspannsalternativet medför ca 15 km kortare ledningssträckning än alternativ norr om Boren 1, öster om Boren och söder om Boren 2 tillsammans. Sjöspanns- och sjökabelalternativen innebär båda att nio bostadshus ligger inom 100 meter från ledningen. Merparten av dessa berörs redan idag av ledning. Sträckningarna runt Boren drogs med utgångspunkten att inga bostadshus skulle ligga inom 100 meter från ledningen vilket också uppnåddes. Efter synpunkter under MKB-samrådet har justeringar gjorts så att utbyggnadsförslaget medför att tre bostäder ligger inom 100 meter ledningen. Motiv för avförande av sjökabel SydVästlänkens delsträcka med 400 kv luftledning planeras för en överföringskapacitet på maximalt 2000 MW. Överföringskapaciteten för kabel är generellt mer begränsad än för luftledning. En delsträcka på ca 2,5 km sjökabel och ca 0,5 km markkabel vid Motala skulle innebära att man bygger in en svag länk i SydVästlänkens överföringsförmåga. Driftstörningar till följd av fel på luftledningar medför sällan leveransavbrott för elanvändaren. Reparationer på luftledningar tar oftast något dygn. Om det däremot inträffar kabelfel måste felet lokaliseras och sedan grävas fram för att kunna repareras. Reparationsarbetet för kabel kan ta cirka en vecka och innebär stora driftstörningar i stamnätet. Figur 3.5 Alternativa sträckningar förbi Motala enligt förstudie. Norr om Boren 1 och Söder om Boren 2 ligger, efter bearbetning, till grund för det nu aktuella utbyggnadsförslaget. Salstersvik Motala Fågelsta Storkelsby Fallestugorna Ryd Göta kanal/motala ström Lagmansro Salstern Borenshult Vinnerstad Gräns för förstudie 32 Norr om Boren 2 Brevik Söder om Boren 1 Gräns för förstudie Stora Vänstern Lilla Vänstern Birgittas udde Ulvåsa 36 Norr om Boren 1 Österstad Tälleberg Söder om Boren 2 Förklaring Föreslagna alternativ Ny 400 kv ledning i bef lednings sträckning Bef 220 kv kraftledning som i samtliga alternativ tas bort samtidigt som ingen ny kraftledning tillkommer Avfört alternativ Avfört alternativ: Sjökabel/luftledning Stråken Borensberg Hamra Öster om Boren Göta kanal/motala ström Km 0 1 2 3 4 5 36 Miljökonsekvensbeskrivning, Sydvästlänken, Ny 400 kv ledning Hallsberg - Östansjö - Barkeryd Svenska Kraftnät 15