Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Relevanta dokument
Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Att (in)se innan det går för långt

Hälsa på lika villkor? År 2010

Nu blir Livsmedelshandlarna ännu bättre på att jobba för dig som medlem!

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Hälsokontroll allmän/utökad

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Företagets hälsorapport Exempel År 2019

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB Sollentuna Tel

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Folkhälsoenkäten 2010

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Blir man sjuk av stress?

Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Firstbeat Livsstilsanalys

Hälsa & Livsstilsenkät

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Firstbeat Livsstilsanalys

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Blir man sjuk av stress?

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Folkhälsoenkäten 2010

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

SET. Social Emotionell Träning.

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Hälsa på lika villkor?

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hälsa på lika villkor?

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Ta hand om din hjärna

en resurs i vård och omsorg

Genomförande av Hälsokurvan

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Innehållsförteckning:

Hälsokalkylator. Bakgrund

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

PRISLISTA Sköterskebaserad hälsoundersökning Stora Lab

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

har du koll

Hälsa & Livsstilsenkät

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Information till deltagaren

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Angående arbetsmiljöfrågor.

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Transkript:

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44 Handen 08-120 244 00 winmar.se

Introduktion till Förändringsprofilen Bakgrund FörändringsProfilen kartlägger hälsobeteendet i stort vad beträffar t.ex. motion, kost, rökning, stress, alkohol och sömn. Den kartlägger även belastningsproblem och stressrelaterade sjukdomar. Dessutom belyser den friskfaktorer, som befrämjar och stärker hälsan. FörändringsProfilen kartlägger även ärftliga, medicinska och beteendemässiga riskfaktorer för i första hand hjärt-kärlsjukdomar. Syftet med en FörändringsProfilsbedömning är bl.a. att identifiera personer med förhöjd risk för dessa sjukdomar. Därefter kan man genom rådgivning om Förändringsförändringar förebygga dessa sjukdomar. Fakta kring hjärt-kärlsjukdomar Risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar med stigande ålder. Vidare är risken större för män än för kvinnor. Hjärt-kärlsjukdomar orsakas sällan av en enda riskfaktor t.ex. rökning eller högt blodtryck. Vanligtvis beror dessa sjukdomar på en kombination av ett flertal riskfaktorer. I FörändringsProfilen redovisas därför sammanvägda riskpoäng i ett hälsoindex. Detta baseras på en summering där varje delområde multipliceras med en koefficient, som motsvarar den vikt området bör ha enligt aktuell forskning. Redovisning av resultatet FörändringsProfilen baseras dels på ett antal strukturerade frågor och dels på ett antal medicinska analyser grundade på bl.a. blodprov. Såväl datainsamling som analys av erhållna prover och svar genomförs utifrån standardiserade normer enligt rådande praxis på området. Resultatet presenteras i form av grafiska profiler med staplar för vart och ett av de delområden, som bygger upp FörändringsProfilens 14 huvudområden. Varje stapel kan variera från "t" till "t". Varje individs värde på ett flertal undersökta förhållanden, räknas om till riskpoäng och presenteras som ett hälsoindex. Bakom dessa beräkningar ligger referensvärden från aktuell forskning på området. Efter genomgång av FörändringsProfilens resultat kan du upprätta en handlingsplan, som kan vara en hjälp för dig om du vill förändra något i din livsstil. 3.2c (2)

BETEENDEN HÄLSOBETEENDE Fysiskt aktiv på fritiden Fysiskt aktiv i arbetet Kost(mager/fet) Kost(fiberrik/fiberfattig) Avslappning Rökning Snusning Alkoholkonsumtion Alkoholbeteende TYP A-BETEENDE Prestationsinriktning Otålighet Tidspress Aggression Irritation Misstro PROBLEMINR. STRESSHANTERING Tidsplanering Handlingsförmåga Problemhantering Socialt och praktiskt stöd KÄNSLOINR. STRESSHANTERING Distansering t tänkande Känslomässigt stöd Tankeflykt Hantering av tankar och känslor Avkoppling och vila 3.2c (3)

HÄLSA / LIVSSITUATION LIVSSITUATION Tillfredsställelse Stress i privatlivet Framtidstro Oro för ekonomin MENING OCH SAMMANHANG Förståelse av sammanhang Förmåga att hantera sin situation Upplevelse av meningsfullhet SOCIALT STÖD Antal relationer Närhet i relationerna SINNESSTÄMNING Hoppfull Full av energi Orolig Nedstämd TABLETTKONSUMTION Smärtstillande medel Sömnmedel/lugnande Antidepressiva medel HÄLSOPROBLEM Kroppsliga besvär Sömnbesvär Smärta HÄLSOTILLSTÅND Psykiskt välbefinnande Fysiskt hälsotillstånd Jämfört med ett år tidig 3.2c (4)

ARBETSSITUATION ALLMÄNT Arbetsinnehåll Trivsel i arbetet Meningsfullt arbete Resurser Stress i arbetet Belastningsbesvär pga arbetet Funktionsförmåga i arbetet Oro för anställningen BELASTNING / KONTROLL Arbetsbelastning Krav i arbetet Kontroll och inflytande RELATIONER PÅ ARBETET Gemenskap och stöd Samarbete mellan grupper Relationsinriktat ledarskap LEDNINGSFRÅGOR Ledningens arbetssätt Övergripande mål Uppskattning och feedback 3.2c (5)

KROPPSLIGA FAKTORER ÄRFTLIGHET Hjärt- kärlsjukdomar Diabetes SJUKDOM Hjärtsjukdom Kärlkramp Högt blodtryck Diabetes SYMTOM Bröstsmärtor Nacke- och ryggbesvär Trötthet Yrsel Mag-/tarmbesvär Infektioner/förkylningar CIRKULATION Systoliskt blodtryck Diastoliskt bloctryck Vilopuls LABVÄRDEN Totalkolesterol LDL/HDL-kvot Triglycerider Glukos KONDITION Självskattad kondition Självskattad uthållighet Konditionstest KROPPSKONSTITUTION Viktindex (BMI) Midjemåt 3.2c (6)

SAMMANFATTNING ALLMÄNT Arbetssituation Socialt stöd FÖRÄNDRINGSBETEENDEN Hälsobeteenden Typ-A beteenden Stresshantering Återhämtning/vila EFFEKTER Stress i arbete/privat Sinnesstämning Utmattningsprocess Hälsoindex (hjärta/kärl) 3.2c (7)