SJSD14 Processorienterad omva rdnad i ett livscykelperspektiv, 19 hp Kursansvarig: Christina Bökberg & Maria Johansson Examinator: Anna Condelius 1
Introduktion Kursen Processorienterad omvårdnad i ett livscykelperspektiv handlar om livet och följer livet från befruktningen genom den normala graviditen och den normala förlossningen. Du får följa barnet genom barn- och elevhälsovårdens program och dess verksamhet, den vuxna människan genom livets olika faser, vidare genom ålderdomen och slutligen avslutas kursen med döden och sorgeprocessen. I kursen kopplas den psykosociala utvecklingen och det psykosociala åldrandet till teorier om utveckling och tillväxt. Du får bland annat lära känna teoretiker som Bowlby, Piaget, Eriksson, Baltes och Tornstam. I kursen ska du reflektera över faktorer som påverkar kvinnor och mäns hälsa genom livet samt reflektera över orsaker till ohälsa i olika åldrar. För den vuxne personen utgår vi från Socialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller kost, motion, alkohol och tobak. Du kommer också att få jämföra olika styrdokument för vård och omsorg för barn, vuxna och äldre samt argumentera för sjuksköterskans anmälningsplikt och tillämpning. Efter avslutad kurs ska du kunna relatera det normala fysiologiska och psykosociala åldrandet med de vanligaste hälsoproblemen och dödsorsakerna samt kunna identifiera omvårdnadsdiagnoser och föreslå omvårdnadsåtgärder. I kursen ingår fem veckors verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården. Under den tiden kommer du att få genomföra strukturerade samtal med vuxna personer och använda bedömningsinstrument för att göra smärt- och riskanalys. Läraktiviteterna i kursen bygger på enskilda studier, basgruppsarbete och föreläsningar. Examinationsformerna är varierande från enskilda skiftliga salstentamen till muntlig redovisning i grupp i seminarieform. 2
Kursinneha ll Reproduktiv och sexuell hälsa, 1,5 hp Lärandemål: Identifiera åldersadekvat hälsoinformation utifrån människans sexuella och reproduktiva hälsa, utveckling och rättigheter Litteraturstudier: - Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplaga/latest edition). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. kapitel 40 - Borgfelt,C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U.-B. (senaste upplaga/latest edition). Obstetrik och gynekologi. Klinik och vård. Lund: Studentlitteratur. - Bökberg, C. (Red.) (senaste upplaga/latest edition). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Artikel: Li Thies-Lagergren, Ingegerd Hidingsson, Kyllike Christensen, Linda J Kvist. Who decides the position for birth? A fellow -up study of a randomized controlled trial. Women and Birth, 2013:26, 99-104. http://www.sciencedirect.com.ludwig.lub.lu.se/science/article/pii/s1871519213000723 Övrig litteratur: Socialstyrelsen. Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. WHO (2003). Infant and Young Child Feeding and Nutrition Socialstyrelsen (2008:33) föreskrifter om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning. Föreläsningar: * Normal graviditet och förlossning. Eva Mouginot, barnmorska * Abort och preventivmedel. Eva Mouginot, barnmorska * Sex och samlevnad genom livscykeln. Eva Mouginot, barnmorska * Sexuell transmitted diseases (STD). Smittskyddsslagen. Säkert sex. Eva Mouginot, barnmorska Examination: Provmoment 1401 Reproduktiv och sexuell hälsa, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Individuell skriftlig salstentamen. Bedömningskriterier: För godkänt av individuell skriftlig salstentamen gäller 70 % rätt. 3
Barns hälsa och ohälsa, 2hp Lärandemål: Motivera och kritiskt värdera omvårdnad samt föreslå hälsofrämjande åtgärder för barn och unga. Lärandemål: Systematiskt och strukturerat förklara hur tillväxt och utveckling kan bedömas hos barn från födseln till adolescensen utifrån forskning och olika teorier Litteraturstudier: - Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplaga/latest edition). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. Kapitel 20 samt sid 361-365 och 373-395. - Bökberg, C. (Red.) (senaste upplaga/latest edition). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. - Hallström, I. & Lindberg, T. (Red.) (senaste upplaga/ latest edition). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber. Artiklar: Ina K Borup. The school health nurse s assessment of a successful health dialogue. Health & Social Care in the Community, 2002:10, 10-19. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.0966-0410.2001.00337.x/abstract;jsessionid=fb52de36775f4f539833e4d3f4fbc9b8.f03t02 Janet James, Peter Thomas, David Cavan, David Kerr. Preventing childhood obesity by reducing consumption of carbonated drinks: cluster randomized controlled trial. BMJ, doi:10.1136/bmj.38077.458438.ee, 2004. http://www.bmj.com/content/328/7450/1237.reprint Övrig litteratur: BVC-programmet http://www.helsingborgslasarett.se/patienterochanhoriga/enheterochmottagningar/barnhalsovardsenh et/bvc/basprogram.4.2ac9829d108e7756ad5800011707.html Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården Socialstyrelsen (2008). Vaccination av barn Det svenska vaccinationsprogrammet (för vårdpersonal) Socialstyrelsen (2010). Det svenska vaccinationsprogrammet för barn (för föräldrar) Föreläsningar: * Psykosocial utveckling. Jan-Åke Hansson, universitetslektor * Barns tillväxt och utveckling samt avvikelser och åtgärder. Cecilia Ljunggren, barnsjuksköterska * Barn- och elevhälsovård. Cecilia Ljunggren, barnsjuksköterska * Barnsjukdomar samt infektionssjukdomar. Cecilia Ljunggren, barnsjuksköterska * Fetma/övervikt hos barn. Cecilia Ljunggren, barnsjuksköterska Examination: Provmoment 1402 Barns hälsa och ohälsa, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Individuell skriftlig salstentamen. Bedömningskriterier: För godkänt av skriftlig individuell salstentamen gäller 70 % rätt. 4
Vuxnas hälsa och ohälsa, 3,5 hp Lärandemål: Motivera hälsofrämjande åtgärder genom livscykeln. Lärandemål: Jämföra styrdokument för vård och omsorg för barn, vuxna och äldre samt argumentera för sjuksköterskans anmälningsplikt och dess tillämpning. Lärandemål: Diskutera skillnader mellan riskbruk och missbruk samt riskbrukets konsekvenser för hälsan. Lärandemål: Reflektera över faktorer som påverkar hälsan. Lärandemål: Reflektera över etiska principer i samband med hälsofrämjande arbete. Litteraturstudier: - Barth, T. & Näslund, C. (senaste upplaga/latest edition). Motiverande samtal- MI: att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur. - Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplaga/latest edition). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. Kapitel 20, 22, 23, 44 och 47. - Bökberg, C. (Red.) (senaste upplaga/latest edition). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. - Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga/latest edition). Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvården. Stockholm: Liber. Artiklar: McGough, G. (2004). Using health psychology to support health education. Nursing Standard 18(39): 46-52 Mueller, M, Boldt, C, Grill, E, Strobl, R & Stucki, G. (2008). Identification of ICF categories relevant for nursing in the situation of acute and early post-acute rehabilitation. BMC Nursing 2008, 7:3 Blake, H., Malik, S., Mo, P & Pisano, C. Do as I say, but not as I do': Are next generation nurses role models for health? Perspectives in Public Health 2011 131: 231 Övrig litteratur: Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. SSF: Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete SSF: Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor. Hälsofrämjande omvårdnad vid långvarig fysisk sjukdom. Folkhälsan i Sverige - årsrapport. (senaste upplagan). Stockholm; Socialstyrelsen. Svenska folkhälsoinstitutet. Övergripande mål för folkhälsan http://www.fhi.se/om-oss/overgripande-mal-for-folkhalsa/ Millenniemålen. http://www.millenniemalen.nu/malen-2/ FN:s konvention om barns rättigheter http://unicef.se/barnkonventionen Socialstyrelsen (2004). Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. Socialstyrelsen. Skador bland barn i Sverige. (senaste upplagan). 5
Avsnitt 1: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder Föreläsningar: * Hälsans determinanter. Maria Johansson, universitetsadjunkt * Hälsofrämjande arbete. Maria Johansson, universitetsadjunkt * Motiverande samtal. Eva Drevenhorn, universitetslektor, distriktssjuksköterska Avsnitt 2: Kost och motion Föreläsningar: * Stillasittande livsstil/motion, FYSS och ICF. Inga-Lill Larsson, universitetslektor * Näringsfysiologi och felaktiga kostvanor., dietist Avsnitt 3: Tobak, alkohol och våld Föreläsningar: * 12-stegs-metoden. Gustav Magnusson, informatör Anonyma Alkoholister * Våldets påverkan på hälsan. Joakim Karlén, polis * Lagstiftning & Sjuksköterskans anmälningsplikt. Ingrid Nyman, medicinskt ansvarig sjuksköterska * Omsorgsbrist av barn. Cecilia Ljunggren, universitetsadjunkt * Våld i nära relationer. Cecilia Backman, Kvinnojouren * Äldre som far illa. Ingrid Nyman, medicinskt ansvarig sjuksköterska Läraktivitet enskilt: Utgå från kurslitteratur och föreläsningar och ange hur kost, motion, tobak, alkohol och våld påverkar hälsan i olika åldrar (unga vuxna, vuxna och äldre). Vilken typ av ohälsa avseende unga vuxna, vuxna och äldre kan du identifiera relaterat till kost, motion, tobak, alkohol och våld? Studera Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur sjukvårdspersonal bör arbeta med kost, motion, tobak och alkohol. Beskriv sjuksköterskans anmälningsplikt när det gäller våld för barn, vuxna och äldre. Samla allt en stor tabell/schema. Läraktivitet i grupp: Ta ditt schema till gruppen och jämför med de andra gruppmedlemmarnas sammanfattning av hur kost, motion, tobak, alkohol och våld påverkar hälsan för unga vuxna, vuxna och äldre. Föreslå och motivera rimliga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder utifrån kurslitteraturen för kost, motion, tobak och alkohol med fokus på sjuksköterskans yrkesroll. Diskutera skillnader mellan riskbruk och missbruk samt riskbrukets konsekvenser för hälsan. För ämnet våld redogör för aktuell lagstiftning samt sjuksköterskans anmälningsplikt vad gäller barn, vuxna och äldre. Reflektera över etiska principer i samband med hälsofrämjande arbete. 6
Examination: Denna examination utgörs av Provmoment 1403 Vuxnas hälsa och ohälsa, 3,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Muntlig och skriftlig examination i grupp med individuell bedömning. Redovisa ovanstående gruppuppgift i en skriftlig rapport om åtta - tio sidor exklusive försättsblad och referenser, Times new roman, 12pt, 1,5 radavstånd. Rapporten laddas upp i Forum för uppladdning av examinationsuppgift i Moodle. Vg se schema/kurshemsida för senast datum. o Reflektera över hur faktorerna kost, motion, tobak och alkohol påverkar hälsan i åldrarna unga vuxna, vuxna och äldre. o Ange mål och hälsofrämjande åtgärder för respektive faktors problematik och motivera mål och åtgärder grundat i kurslitteraturen. Hur har ni resonerat för att komma fram till dessa? o Beskriv etiska principer vid hälsofrämjande arbete. o Redogör för skillnader av risk- respektive missbruk samt riskbrukets konsekvenser. o Beskriv och argumentera för sjuksköterskans anmälningsplikt när det gäller våld mot barn, vuxna och äldre. o Beskriv hur våld i nära relationer påverkar hälsan. o En vetenskaplig artikel ska integreras i varje ämne (kost, motion, tobak, alkohol och våld) och sammanfattas i en matris. Muntlig redovisning sker i seminarium med sex basgrupper/ seminarium vilka utgår från gruppens skriftliga rapport. Varje grupp lottas till att muntligt redovisa ett av fem prioriterade ämnen (kost, motion, tobak, alkohol eller våld). Tillgänglig tid cirka 10 minuter. Förbered gärna en power point-presentation. Varje grupp förbereder två frågor/ämne grundade i kurslitteraturen att ställa till övriga grupper. Tillgänglig tid cirka 10 minuter. Examinatorer ställer kompletterande frågor. Tillgänglig tid ca 5 minuter. Bedömningskriterier: Bedömning sker enligt mallen Provmoment 5 Vuxnas hälsa och ohälsa, 3,5 hp. Muntlig och skriftlig examination i grupp med individuell bedömning, kollegial granskning. För godkännande vid examinationsseminarium ska samtliga fem prioriterade ämnen vara godkända skriftligt och den muntliga presentationen godkänd av examinatorn. Bedömningen av examinationsseminarium sker utifrån er beskrivning av er uppgift, fördjupning, presentation samt aktivt deltagande i diskussioner och resonemang kring de andra fallen som presenteras under seminariet. Seminarium bedöms som övriga examinationer d.v.s. såväl skriftiga salstentor som övriga inlämningsuppgifter eller seminarier. Om den inlämnade uppgiften alt. prestationen vid seminariet inte uppfyller kraven för att godkännas så registreras uppgiften som underkänd och gruppen får skriftligt besked om vad som saknas inom max 15 arbetsdagar. Om gruppen får en helt ny uppgift eller uppgift att fördjupa den tidigare bestämmer examinatorn. Den lärare som examinerar vid ordinarie tillfälle ansvarar också för omtentamen. Tiden att fördjupa alt. göra om uppgiften skall som för skriftlig examination vara minst 10 arbetsdagar. För sent inkomna uppgifter kommer inte att behandlas vid seminariet. 7
Primärvård: Vårdcentral, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp (VFU) Lärandemål: Medverka i mödra- och barnhälsovårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Lärandemål: Delta i sjukdomsförebyggande arbete och behandlande åtgärder samt genomföra en smärtanalys. Lärandemål: Självständigt observera och identifiera riskfaktorer i personers normala hälsotillstånd och föreslå adekvata omvårdnadsåtgärder. Lärandemål: Självständigt kommunicera med och bemöta vuxna och äldre personer utifrån deras behov och förutsättningar. Lärandemål: Reflektera över etiska principer i samband med hälsofrämjande arbete. Litteraturstudier: - Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplaga/latest edition). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. Kapitel 32 och 46. - Borgfelt,C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U.-B. (senaste upplaga/latest edition). Obstetrik och gynekologi. Klinik och vård. Lund: Studentlitteratur. - Bökberg, C. (Red.) (senaste upplaga/latest edition). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. - Ekwall, A (Red) (senaste upplaga/latest edition). Äldres hälsa och ohälsa en introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund Studentlitteratur. - Ericsson, E. & Ericsson, T. (senaste upplaga/latest edition). Medicinska sjukdomar; specifk omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. -FASS. (senaste upplagan). Stockholm; Läkemedelsinformation alt www.fass.se - Hallström, I. & Lindberg, T. (Red.) (senaste upplaga/ latest edition). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber. -Larsson, M.E. & Rundgren, Å. (senaste upplaga/latest edition). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. - Lindh, M & Sahlqvist, L. (senaste upplaga/latest edition). Säker vård. Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur. - Lindholm, C. (senaste upplaga/latest edition). Sår Lund: Studentlitteratur. - Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga/latest edition). Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvården. Stockholm: Liber. - Rawaal, N. (senaste upplaga). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber. Övrig litteratur: SKL: s material om nationell satsning för ökad patientsäkerhet (Fall och fallskador, Trycksår och Undernäring)(vg se under kursdokument Äldres hälsa och ohälsa). Föreläsningar: * Smärta hos barn, vuxna och äldre. Smärtans fysiologi, etiologi, smärtanalys, behandling. Gull-Britt Dahlman, universitetsadjunkt 8
Obligatoriska läraktiviteter enskilt Den verksamhetsförlagda utbildningen i primärvården vårterminen 2015 pågår för grupp 1 under veckorna 9-13, för grupp 2 under veckorna 14-18. Du kommer att vara placerad fyra veckor på vårdcentral och en vecka på barnavårdscentral. Du kontaktar själv mödravårdsenhet för fältstudier under 1-2 dagar. Heltidsstudier innebär att du ska vara minst 32 timmar/vecka på din utbildningsplats. De resterande 8 timmarna/vecka ska användas som reflektionstid och till ditt arbete med teoretiska uppgifter. Kontakt med din verksamhetsförlagda utbildningsplats Dina namnuppgifter, adress, (telefonnummer) och student-e-postadress är vårdcentralen tillhanda ca 3 veckor före placeringens början och de är då informerade om Din ankomst. Från vårdcentralen skickas ett välkomstbrev eller mail ut till Dig som student. Det är därför viktigt för Dig att folkbokföringsadressen är den adress där du bor under studietiden. Ev. ändringar gör Du i Studentportalen http://www.lu.se/student När du fått välkomstbrevet skall du formulera en skriftlig presentation med individuella mål och skicka detta till kontaktsjuksköterskan eller handledare före kursstart. Kursplanens mål tillsammans med dina egna nerskrivna mål använder du när du planerar dina veckor tillsammans med din handledare första dagen på din praktikplats. Har du inte fått brev senast en vecka före praktiken börjar så kontaktar du själv kontaktsjuksköterskan. En kontaktperson från varje enhet har varit inbjudna till HCS för information om er utbildning. Hon/han informerar därefter vidare inom sin enhet. Det är obligatoriskt med enhetlig namnskylt vid verksamhetsförlagd utbildning för studerande vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Du som studerande skriver själv ut din namnskylt från kursens webb-sida/evu:s webb-sida. Tänk på att ringar och klocka inte lämpar sig i vårdarbete av hygieniska skäl. Piercing mot slemhinna är inte tillåtet. Använd lämplig arbetsklädsel. Om Du skulle bli sjuk under Din placering, kontakta alltid vårdcentral/praktikplats. Lärare kommer att besöka ett antal vårdcentraler under era fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor, men varje student kommer inte få besök. Om ni har frågor eller problem under er verksamhetsförlagda utbildning kontakta kursansvariga Christina Bökberg eller Maria Johansson. Christina Bökberg Tel: 046-222 18 35 christina.bokberg@med.lu.se Maria Johansson Tel: 046-222 18 79 maria.johansson@med.lu.se Bedömningskriterier: Den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms med AssCe-formuläret. 9
Obligatoriska teoretiska läraktiviteter Samtal med sjuksköterska på barnavårdscentral om Barnsäkerhet Granska befintliga riktlinjer på barnavårdscentralen för barnsäkerhet kritiskt. Förbered dig genom att läsa om barnsäkerhet i: Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing Hallström, I. & Lindberg, T. (Red.) (senaste upplaga/ latest edition). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber. Vilka styrkor och svagheter finns det i dessa riktlinjer avseende: a) genomförbarhet b) krav på information till föräldrar c) sjuksköterskans ansvar Diskutera din kritiska granskning med din handledare på barnavårdscentralen. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms efter bedömningsmall: Provmoment 6. Primärvård, mödraoch barnhälsovård, 7,5 hp. Barnsäkerhet. Denna granskning och diskussion utgör en del av Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. Samtal med barnmorska om Tillväxt och Utveckling Samtala med barnmorska på mödravården om hur han/hon gör en systematisk och strukturerad bedömning av tillväxt och utveckling samt vilka riktlinjer han/hon grundar sig på. Förbered dig genom att läsa riktlinjer för bedömning av tillväxt och utveckling i: Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing Borgfelt, Åberg, A., Anderberg, E., Andersson, U-B. (senaste upplaga). Obstetrik och gynekologi. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms efter bedömningsmall: Provmoment 6. Primärvård, mödraoch barnhälsovård, 7,5 hp. Samtal med barnmorska. Denna granskning och diskussion utgör en del av Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. 10
Riskbedömning av en vuxen person Du ska samtala med en vuxen person som gör återkommande besök din vårdcentral. Under samtalet genomför du en valfri riskbedömning för antingen risk för fall, undernäring eller trycksår med hjälp av ett evidensbaserat mätinstrument. Rapportens omfattning; 1500-2000 ord, exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman, 12 pt, 1,5 radavstånd och ska innehålla följande: a)en kort avidentifierad beskrivning av patientfallet med fokus på den risk du har identifierat (max 200 ord). b) Utveckla vilka utmaningar det finns när man ska bedöma en persons hälsotillstånd och omvårdnadsbehov. Basera dina reflektioner på kurslitteraturen, föreläsningar och din egen erfarenhet under VFU. c) Ge en i kurslitteraturen grundad motivering till valet av risk samt valet av evidensbaserat bedömningsinstrument. d) Ge förslag på adekvata förebyggande åtgärder relaterat till utfallet av din riskbedömning. e) Sammanfatta i en matris en vetenskaplig artikel samt integrera artikeln i ditt arbete. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms efter bedömningsmall: Provmoment 6. Primärvård, mödraoch barnhälsovård, 7,5 hp. Riskbedömning av vuxen person. Denna granskning och diskussion utgör en del av Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. Smärtanalys av en vuxen person: Med stöd av din handledare i primärvården genomför du en smärtanalys av en vuxen person enligt Brief Pain Inventory - Short Form (BPI-SF). Utifrån din smärtanalys med BPI-SF skriver du en rapport omfattande 1500-2000 ord, exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman 12 pt, 1,5 radavstånd. Rapporten ska innehålla följande: a)patientens hälsohistoria och orsak till besök på vårdcentralen (avidentifierad) b) Din smärtbedömning och analys enligt BPI-SF c) Hur påverkar smärtan det dagliga livet d) Möjliga behandlingsmetoder och deras användningsområde e) Vilka utmaningar som finns för att lindra patientens smärta f) Sammanfatta i en matris en vetenskaplig artikel samt integrera artikeln i ditt arbete. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms efter bedömningsmall: Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. Smärtanalys av en vuxen person. Denna granskning och diskussion utgör en del av Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. 11
Äldres hälsa och ohälsa, 3,5 hp Lärandemål: Identifiera forskningsområden och teorier inom gerontologi Lärandemål: Beskriva människans normala fysiologiska och psykosociala åldrande Lärandemål: Identifiera de vanligaste riskfaktorerna, sjukdomarna, och dödsorsakerna hos äldre personer Lärandemål: Ange omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder relaterade till den äldre personens hälsa samt till familjens hälsa ur ett livscykelperspektiv Litteraturstudier: - Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplaga/latest edition). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. Kapitel 23 -Edlund, K & Forsberg, A (senaste upplaga/latest edition). Evidensbaserade standardvårdplaner. Lund: Studentlitteratur. -Ekwall, A (Red) (senaste upplaga/latest edition). Äldres hälsa och ohälsa en introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund Studentlitteratur. -Ericsson, E. & Ericsson, T. (senaste upplaga/latest edition). Medicinska sjukdomar; specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. - Herdeman, T.H (Red).(senaste upplaga/latest edition). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDAdefinitioner och klassifikation 2009-2011. Lund: Studentlitteratur. -Larsson, M.E. & Rundgren, Å. (senaste upplaga/latest edition). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. - Lindh, M & Sahlqvist, L. (senaste upplaga/latest edition). Säker vård. Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur. - Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga/latest edition). Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvården. Stockholm: Liber. Artiklar: Åkesson, K. & Marsh, D. & Mitchell, P. J. & McLellan, A. R. & Stenmark, J. & Pierroz, D. D. & Kyer, C. & Cooper, C. & IOF Fracture Working Group. Capture the Fracture: a Best Practice Framework and global campaign to break the fragility fracture cycle. Osteoporos Int (2013) 24:2135 2152. Jönsson, A-C. & Lindgren, I. & Hallström, B. & Norrving, B. & Lindgren, A. Determinants of Quality of Life in Stroke Survivors and Their Informal Caregivers. Stroke 2005, 36:803-808: originally published online March 10, 2005. Övrig litteratur: Socialstyrelsen. Dödsorsaker (senaste upplagan) SKL: s material om nationell satsning på patientsäkerhet Standardvårdplaner 12
Föreläsningar: Det normala åldrandet. Maria Johansson, universitetsadjunkt Psykosocialt åldrande och teorier om åldrande. Jan-Åke Hansson, universitetslektor Hjärt-, kärl-sjukdomar. Karin Hermansson, universitetsadjunkt Stroke. Ann Jönsson, universitetslektor Demens/konfusion samt Geriatrisk hälsobedömning. Urininkontinens. Eva Mouginot, barnmorska Osteoporos och dess konsekvenser. Diabetes I+II hos vuxna och äldre. Ann Jönsson, universitetslektor & Anneli Augustinsson, universitetsadjunkt Undernäring hos äldre NANDA, Anna Condelius, universitetsadjunkt Syftet med följande läraktiviteter, enskilt och i grupp, är att du ska lära om naturliga åldrandeprocesser och om några av de vanligaste sjukdomstillstånden hos äldre personer. Du ska även öva dig i att se samband mellan sjukdomstillstånden och riskfaktorer för trycksår, fall eller undernäring. Enskild läraktivitet: Du arbetar först med att besvara frågorna: Vad är det för skillnad på gerontologi och geriatrik? Är det någon skillnad mellan begreppen geriatrik och geriatrisk vård? Fördjupa dig i kurslitteraturen angående de områden som föreläsningarna gäller. Ställ dig frågor och läs i kurslitteraturen: Vad händer när vi blir äldre, vilka förändringar sker i det naturliga åldrandet fysiologiskt och psykosocialt? Vilka är de vanligaste dödsorsakerna för äldre personer? Vilka riskfaktorer finns för att få de sjukdomstillstånd som föreläsningarna behandlar? Hur sker den processorienterade omvårdnaden ut vid dessa sjukdomstillstånd? Gå till NANDA-boken och leta upp tänkbara omvårdnadsdiagnoser till aktuella sjukdomstillstånd och studera kännetecken och relaterade faktorer till dessa. Vilka riskfaktorer finns vid de aktuella sjukdomstillstånden för att få trycksår, fall eller undernäring? 13
Läraktivitet i grupp: Utgå ifrån case/fallbeskrivning som gäller: det normala åldrandet fysiologiskt och psykosocialt, hjärt- och kärl-sjukdom, stroke, demenssjukdom, urininkontinens, osteoporos, diabetes I+II eller undernäring hos äldre. Om du har träffat en patient i din VFU med någon av dessa sjukdomstillstånd, så arbeta gärna med det som ett case. Tänk på att personen måste vara anonym, så berätta naturligtvis inga namn eller detaljer. Alternativt går också bra att välja ett case som finns tillgängligt på kurshemsidan under Kursdokument. Diskutera de olika fallbeskrivningarna i grupp samt hur processorienterad omvårdnad ska utföras vid dem. Diskutera omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder relaterade till aktuella sjukdomstillstånd/fallbeskrivningar och den äldre personens hälsa Koppla ihop de aktuella sjukdomstillstånden/fallbeskrivningarna med riskfaktorer för att få trycksår, fall eller undernäring och diskutera förebyggande åtgärder. Ta hjälp av de standardiserade vårdplanerna (SVP) gällande trycksår, fall eller undernäring. Diskutera hur människan kan påverkas psykosocialt av aktuella sjukdomstillstånd/fallbeskrivningar Läraktiviteterna utgör en grund för den skriftliga individuella salstentamen. Examination: Provmoment 1405 Äldres hälsa och ohälsa, 3,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Individuell skriftlig salstentamen. Bedömningskriterier: För godkänt av skriftlig individuell salstentamen gäller 70 % rätt. 14
Kris och krisbearbetning, 1 hp Lärandemål Identifiera omvårdnadsdiagnoser relaterade till vård i livets slutskede, döendet och närståendes sorgeprocess och argumentera för relevanta omvårdnadsåtgärder Lärandemål: Reflektera över människans kriser och krisutveckling i ett livscykelperspektiv Litteraturstudier: - Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplaga/latest edition). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. Kapitel 23, 43 -Ekwall, A (Red) (senaste upplaga/latest edition). Äldres hälsa och ohälsa en introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund Studentlitteratur. -Larsson, M.E. & Rundgren, Å. (senaste upplaga/latest edition). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Föreläsningar: * Döden och sorgen i olika religioner/kulturer. Fonus * Kris och krisbearbetning. Jan-Åke Hansson, universitetslektor Obligatorisk läraktivitet i grupp: Varje basgrupp tilldelas en vetenskaplig artikel (nedan) som varje basgruppsdeltagare läser och analyserar för att få en helhetsuppfattning om artikelns innehåll. Gruppen diskuterar därefter gemensamt artikeln och sammanfattar innehållet enligt bakgrund, syfte, resultat och konklusion respektive kliniska implikationer. Grupp 1 och 7: artikel 1, Grupp 2 och 8: artikel 2, Grupp 3 och 9: artikel 3, Grupp 4 och 10: artikel 4 Grupp 5 och 11: artikel 5, Grupp 6 och 12: artikel 6. Artiklar (du måste vara inloggad på bibliotekets söktjänst för att få fulltext till artiklarna): 1. Stayt, L. C. (2009). Death, empathy and self-preservation: the emotional labor of caring for families of the critically ill in adult intensive care. J Clin Nurs., 18(9), 1267-75. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2702.2008.02712.x/pdf 2. Jackson AC, Stewart H, O'Toole M, Tokatlian N, Enderby K, Miller J, Ashley D. (2007). Pediatric brain tumor patients: their parents perceptions of the hospital experience. J. Pediatr Oncol Nurs., 24(2):95-105. http://jpo.sagepub.com/content/24/2/95.full.pdf+html 3. Hov, R., Athlin, E., Hedelin, B. (2009). Being a nurse in nursing home for patients on the edge of life. Scand J Caring Scii; 23; 651 659. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2008.00656.x/full 4. Björk, M., Wiebe, T., Hallström, I. (2005). Striving to survive: families & grave; lived experiences when a child is diagnosed with cancer. J Pediatr Oncol Nurs. Sep-Oct; 22(5):265-75. http://jpo.sagepub.com/content/22/5/265.long 15
5. Temel, J., Greer, J et al (2010). Early Palliative Care for Patients with Metastatic Non Small-Cell Lung Cancer. The New England Journal of Medicine http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/nejmoa1000678 6. Williams, BR., Lewis, D. R., Burgio, K, L., & Good, P. S. (2012). Next-of-kin's perceptions of how hospital nursing staff support family presence before, during, and after the death of a loved one. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 14(8), 541-550. Identifiera omvårdnadsdiagnoser (OVD) enligt NANDA med koppling till sorg och döendet i den artikel som är aktuell för gruppen. Förekommer omvårdnadsdiagnoserna eller deras kännetecken och relaterade faktorer tydligt eller underförstått i den artikel ni läst? Enligt kurslitteraturen, vilka omvårdnadsåtgärder menar ni krävs för att hantera de OVD ni har identifierat i artikeln? Diskutera era egna reflektioner kring: - hur familjer i kris hanterar döende och sorg samt hur sjuksköterskan bör möta familjer i kris - sjuksköterskans yrkesroll i mötet med sorg och döendet. - vad familjerna anser vara den mest betydande omvårdnaden - vad kan du som sjuksköterska självständigt göra för att åtgärda de problem som kan uppstå? - anhörigas och patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande - sjuksköterskans behov av stöd för att klara av sitt arbete Sammanfatta era reflektioner kring ovanstående punkter i en skriftlig rapport. Rapporten ska omfatta ca 3 sidor, exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman, 12 pt, 1,5 radavstånd. Formulera minst två diskussionsfrågor utifrån er artikel till de andra basgrupperna 16
Examination: Provmoment 1404 Kris och krisbearbetning, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Muntlig och skriftlig examination i grupp med individuell bedömning. Obligatorisk läraktivitet specificeras i kursbok. Under ett seminarium gör varje grupp en kort muntlig sammanfattning av vad artikeln handlar om (bakgrund, syfte, resultat, konklusion) i 10 min samt presentera basgruppens reflektioner (10 min) avseende: a) presentera de omvårdnadsdiagnoser (OVD) enligt NANDA, relaterade faktorer samt omvårdnadsåtgärder ni kommit fram till utifrån artikeln b) hur familjer i kris kan hantera döende och sorg c) reflektera över hur sjuksköterskan i sin profession kan bemöta äldre patienter och anhöriga som befinner sig i en sorgeprocess d) avsluta med egna reflektioner kring sjuksköterskans behov av stöd för att klara av sitt arbete. Gruppens skriftliga rapport lämnas till examinatorn efter avslutat seminarium. Rapporten ska omfatta ca 3 sidor, exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman, 12 pt, 1,5 radavstånd. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms enligt bedömningsmall för Provmoment 4: Kris och krisbearbetning. 17